Post 54 av 71 träffar
SFS-nummer ·
1993:100 ·
Visa register
Högskoleförordning (1993:100)
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1993-02-04
Omtryck: SFS 1998:1003
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:673
Ikraft: 1993-03-01 överg.best.
1 kap. Allmänna bestämmelser
Universitet och högskolor med staten som huvudman
1 § I denna förordning finns det i anslutning till
högskolelagen (1992:1434) bestämmelser om universitet och
högskolor som staten är huvudman för. Dessa universitet och
högskolor och deras benämning anges i bilaga 1 till denna
förordning.
För Sveriges lantbruksuniversitet och för Försvarshögskolan
finns det särskilda bestämmelser i förordningen (1993:221)
för Sveriges lantbruksuniversitet respektive förordningen
(2007:1164) för Försvarshögskolan. Förordning (2010:1064).
Definitioner
2 § Med högskolor avses i fortsättningen både
universitet och högskolor, om inte något annat anges.
3 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
4 § Med student avses i denna förordning den som är antagen
till och bedriver högskoleutbildning, och med doktorand en
student som är antagen till och bedriver utbildning på
forskarnivå, allt i den utsträckning inte annat anges särskilt.
Förordning (2006:1053).
Undantag från förvaltningslagen
4 a § Bestämmelserna i 25 och 32 §§ förvaltningslagen
(2017:900) om kommunikation och motivering av beslut behöver
inte tillämpas i ärenden om antagning till eller
betygssättning inom utbildningen.
Om en motivering har utelämnats ska en sådan om möjligt
lämnas i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs
för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Förordning (2018:957).
Undantag från myndighetsförordningen
5 § Följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515)
ska inte tillämpas på högskolorna:
2 § om myndighetens ledning,
4 § om ledningens ansvar,
5 § om delegering,
9–18 §§ om enrådighetsmyndigheter, styrelsemyndigheter och
nämndmyndigheter, och
22–24 §§ om anställningar och uppdrag.
Vid tillämpning av myndighetsförordningen ska med
myndighetschef förstås rektor. Förordning (2010:1064).
Internrevision
5 a § Följande högskolor ska tillämpa internrevisionsförordningen
(2006:1228):
- Uppsala universitet
- Lunds universitet
- Göteborgs universitet
- Stockholms universitet
- Umeå universitet
- Linköpings universitet
- Karolinska institutet
- Kungl. Tekniska högskolan
- Luleå tekniska universitet
- Karlstads universitet
- Linnéuniversitetet
- Örebro universitet
- Mittuniversitetet
- Malmö universitet
- Mälardalens universitet.
Förordning (2021:1223).
6 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
Ledamöter i styrelsen som studenterna utser och
studentrepresentanter
7 § I studentkårsförordningen (2009:769) finns det
bestämmelser om hur sådana ledamöter i styrelsen som
studenterna enligt 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) har
rätt att utse, ska utses. I studentkårsförordningen finns det
också bestämmelser om hur representanter för studenterna
enligt 2 kap. 7 § högskolelagen ska utses.
Förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga
styrelser, nämnder och råd m.m. ska tillämpas också på de
ledamöter i en högskolas styrelse som utses av studenterna.
Med undantag av vad som anges i 4 § tredje stycket den
förordningen betalas dock ersättning även till ledamöter som
utses av studenterna och som är doktorander med anställning
som avses i 5 kap. 1 § denna förordning. Förordning (2024:656).
7 a § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
7 b § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
8 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
9 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
10 § Har upphävts genom förordning (2010:544).
Hälsovård, studiesocialt stöd och studiemiljö
11 § Högskolorna ska ansvara för att studenterna har tillgång
till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till
ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa.
Högskolorna ska även ansvara för andra uppgifter av
studiesocial karaktär som stöder studenterna i deras
studiesituation eller underlättar övergången till arbetslivet
samt för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö.
Förordning (2009:770).
Försäkringar
11 a § En högskola ska ansvara för att studenterna är
försäkrade för personskada. Försäkringen ska avse sådan skada
som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats
av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om
arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, om
skadan har inträffat i samband med högskoleutbildning i
Sverige. Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning i den
utsträckning studenten har rätt till ersättning med stöd av
författning eller kollektivavtal.
Försäkringen ska tecknas genom att Universitets- och
högskolerådet för högskolorna träffar en överenskommelse med
Kammarkollegiet. Överenskommelsen ska träffas och ändringar i
den göras med förbehåll för regeringens godkännande.
Förordning (2013:32).
11 b § En högskola får genom en överenskommelse med Kammar-
kollegiet teckna en försäkring för personskada som drabbar
högskolans studenter i samband med en högskoleutbildning
utanför Sverige. Försäkringen får dock bara avse studier som
bedrivs vid en utländsk högskola enligt avtal mellan de
berörda lärosätena. Försäkringen ska avse sådan sorts skada
som avses i 11 a §.
En högskola får genom en överenskommelse med Kammarkollegiet
även teckna en försäkring för sjuk- och tandvård samt
olycksfall under fritid i Sverige för studenter som enligt 5 §
förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift
vid universitet och högskolor ska betala en studieavgift.
Försäkringen ska bidra till att uppfylla det krav på
heltäckande sjukförsäkring som enligt 5 b kap. 9 § första
stycket 2 utlänningslagen (2005:716) utgör en förutsättning
för uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning.
Förordning (2019:1213).
11 c § En högskola ska genom överenskommelse med
Kammarkollegiet teckna försäkring för doktorander vars
studiefinansiering består av stipendium. Försäkringen ska
gälla för den tid då
1. doktorandens stipendium bortfaller på grund av frånvaro
från studierna vid sjukdom eller föräldraledighet, eller
2. doktorandens studier förlängs till följd av sjukdom eller
föräldraledighet, utan att doktoranden får stipendium för den
förlängda studietiden.
Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning om doktoranden
har rätt till motsvarande ersättning enligt någon annan
försäkring. Förordning (2017:947).
Uppgifter till Universitetskanslersämbetet
12 § Högskolorna ska till Universitetskanslersämbetet lämna de
uppgifter om sin verksamhet som myndigheten begär.
Förordning (2012:712).
Att få använda undervisningslokaler
13 § En högskola är skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd
förening för studenter vid högskolan använda
undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen
anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för
upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för
framförande av konstnärligt verk. Den som av föreningen har
bjudits in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras
tillträde till möteslokalerna.
Vad som sägs i första stycket skall inte gälla om det är
antagligt att det vid sammankomsten kommer att uppstå någon
allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider
mot lag. Första stycket gäller inte heller om föreningens
användning av lokalerna är oförenlig med högskoleverksamhetens
behöriga gång eller med högskolans förpliktelser mot tredje
man. Förordning (1998:1003).
Kursvärderingar
14 § Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har
avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av
och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av
högskolan.
Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera
om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds
av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för
studenterna. Förordning (2000:651).
15 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
Råd och stöd i fråga om god forskningssed
16 § En högskola ska se till att medarbetare kan få råd och
stöd i frågor om god forskningssed och avvikelser från sådan
sed. Förordning (2019:1151).
Hantering av misstankar om avvikelser från god forskningssed
17 § En högskola ska pröva andra misstänkta avvikelser från
god forskningssed än de som ska prövas särskilt enligt lagen
(2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av
oredlighet i forskning.
En högskola ska fastställa riktlinjer för sin prövning av
misstänkta avvikelser från god forskningssed.
Förordning (2019:1151).
18 § En högskola ska till Nämnden för prövning av oredlighet i
forskning senast den 30 mars varje år i avidentifierad form
redovisa uppgifter om avvikelser från god forskningssed som
under föregående kalenderår har prövats inom högskolan.
Förordning (2019:1151).
Behandling av personuppgifter
19 § Bestämmelserna i 20-21 §§ kompletterar Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om
skydd för fysiska personer med avseende på behandling av
personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och
om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän
dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.
Förordning (2019:1151).
20 § Vid behandling av personuppgifter enligt 17 § första
stycket och 18 § gäller lagen (2018:218) med kompletterande
bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter
som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat
följer av 22 och 23 §§. Förordning (2019:1151).
21 § Artikel 13.3 i EU:s dataskyddsförordning om
informationsskyldighet för den personuppgiftsansvarige gäller
inte när en högskola behandlar personuppgifter för att pröva
andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som
ska prövas enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forsk-
ningssed och prövning av oredlighet i forskning.
Förordning (2019:1151).
22 § Bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra stycket lagen (2018:218)
med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning
om sökförbud i fråga om känsliga personuppgifter gäller inte
när en högskola behandlar personuppgifter för att pröva andra
misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som ska
prövas enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed
och prövning av oredlighet i forskning. Förordning (2019:1151).
23 § Personuppgifter som behandlas av en högskola enbart för
att pröva misstänkta avvikelser från god forskningssed enligt
17 § första stycket får användas för att vidta åtgärder i
fråga om den registrerade endast om det finns synnerliga skäl
med hänsyn till den registrerades vitala intressen.
Förordning (2019:1151).
2 kap. Styrelse, rektor och övrig organisation
Styrelsens sammansättning
1 § Styrelsen för en högskola ska bestå av ordföranden
och fjorton andra ledamöter, om inte annat framgår av andra
stycket. Ordföranden får inte vara anställd vid högskolan. Av
2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) framgår att rektor ingår
i styrelsen.
Regeringen får efter framställning från en högskola besluta
att styrelsen för högskolan ska bestå av ordföranden och tio
andra ledamöter, om det finns skäl för det med hänsyn till
högskolans behov.
Styrelsen ska utse vice ordförande inom sig.
Förordning (2018:1131).
Styrelsens uppgifter
2 § Styrelsen för en högskola ska ha det ansvar och de
uppgifter som följer av 3 § myndighetsförordningen (2007:515)
och 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och
budgetunderlag. Vidare ska styrelsen själv besluta
1. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning
och högskolans organisation,
2. om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och
viktigare framställningar i övrigt samt säkerställa att det
vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som
fungerar på ett betryggande sätt,
3. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens
revisionsberättelser och revisionsrapporter,
4. om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och
åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och
rekommendationer enligt 10 § internrevisionsförordningen
(2006:1228),
5. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och
uppföljningen av denna,
6. i viktigare frågor om verksamhetens säkerhet,
7. i frågor som enligt 15 § ska avgöras av en
personalansvarsnämnd, om det inte har inrättats en
personalansvarsnämnd vid högskolan eller om Statens
ansvarsnämnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16 §,
8. om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 § andra
stycket,
9. om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om
högskolans övergripande organisation, delegering av
beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt
för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller
förordning,
10. om en anställningsordning,
11. om viktigare föreskrifter i övrigt, och
12. i övriga frågor som är av principiell vikt.
Av 2 kap. 8, 10 och 15 §§ framgår att styrelsen också beslutar
om förslag på rektor, utser rektors ställföreträdare och
beslutar om inrättande av en personalansvarsnämnd.
Förordning (2024:614).
3 § Andra frågor än de som avses i 2 § skall avgöras av rektor,
om inte
1. annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller
2. styrelsen har beslutat något annat.
Har det i denna förordning eller annars föreskrivits att en
viss uppgift ankommer på rektor får dock styrelsen inte ta över
den uppgiften. Förordning (1998:1003).
Styrelseärendenas handläggning
4 § Styrelsen är beslutför när fler än hälften av
ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande.
Förordning (1997:1123).
4 a § Styrelsen får uppdra åt ordföranden att efter samråd med
rektor fatta beslut om delårsrapport. Förordning (2002:558).
5 § Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte
hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras
genom meddelanden mellan ordföranden, rektor och minst så många
ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte
är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv
avgöra ärendet.
Beslut, som fattas enligt första stycket, skall anmälas vid
nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (1997:1123).
6 § Ärenden skall avgöras efter föredragning. Förordning
(1998:1003).
Utseende av styrelsens ledamöter
7 § Andra styrelseledamöter än rektor ska utses för en
bestämd tid, högst tre år. Förordning (2018:1131).
7 a § Lärarna har rätt att utse tre ledamöter i
styrelsen. Om regeringen beslutar enligt 1 § andra stycket
att styrelsen ska bestå av ordföranden och tio andra
ledamöter, har lärarna rätt att utse två ledamöter i
styrelsen. De ledamöter som lärarna utser ska utses genom val
inom högskolan. Högskolan får meddela närmare föreskrifter om
valförfarandet.
Studenterna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen. Om
regeringen beslutar enligt 1 § andra stycket att styrelsen
ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, har
studenterna rätt att utse två ledamöter i styrelsen.
Ordföranden och de övriga ledamöter som enligt 2 kap. 4 §
högskolelagen (1992:1434) ska utses av regeringen, utses
efter förslag enligt 7 b §. Förslaget ska föregås av ett
samråd inom och utom högskolan och avse personer med
kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för
högskolans uppdrag enligt 1 kap. 2 § högskolelagen. I
förslaget ska en jämn könsfördelning bland ledamöterna
beaktas.
De företrädare för de anställda som enligt 2 kap. 4 § andra
stycket högskolelagen har närvaro- och yttranderätt vid
styrelsens sammanträden utses enligt bestämmelserna i
personalföreträdarförordningen (1987:1101).
Förordning (2018:1131).
7 b § Ett förslag till ordförande och sådana ledamöter i en
högskolas styrelse som ska utses av regeringen, ska lämnas av
två nomineringspersoner som utses av regeringen, varav en av
personerna efter förslag från högskolan.
Den person som utses efter förslag från högskolan ska ha god
kännedom om den aktuella högskolans verksamhet. Personen får
inte ha något pågående ledningsuppdrag vid högskolan. Den
andra personen ska företräda ett övergripande statligt
intresse.
Nomineringspersonerna ska utses för en bestämd tid, högst tre
år. Tiden för förordnandena får inte vara samma tid som den
som styrelsen är utsedd för.
Ett förslag till ordförande och ledamöter enligt första
stycket får inte avse någon av nomineringspersonerna för den
högskolan. Förordning (2016:745).
Rektor
8 § Rektor skall anställas genom beslut av regeringen för högst
sex år efter förslag av styrelsen för högskolan. Anställningen
får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år.
Innan styrelsen lämnar sitt förslag skall den höra lärarna,
övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har
bestämt.
I sitt arbete med att föreslå rektor, skall styrelsen så långt
möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater.
Styrelsen skall för regeringen redovisa hur
jämställdhetsaspekten har beaktats. Förordning (2002:558).
9 § Har upphävts genom förordning (1994:1101).
10 § Rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i
rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst.
Ställföreträdaren ersätter även i övrigt rektor i den
utsträckning som rektor bestämmer.
Rektors ställföreträdare ska utses av styrelsen.
Förordning (2010:1064).
11 § Behörig att vara rektor eller ställföreträdare för
rektor är den som uppfyller behörighetskraven för anställning
som professor eller lektor. Förordning (2010:1064).
12 § Har upphävts genom förordning (2004:289).
13 § Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är
särskilt föreskrivet.
Studentrepresentation
14 § I 2 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434) finns det en
bestämmelse om studenternas rätt till representation när
beslut fattas eller beredning sker.
Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en
enda person, ska information lämnas till och samråd ske med
en studentrepresentant i god tid före beslutet eller
slutförandet av beredningen.
Om beslut ska fattas av en grupp av personer enligt 2 kap.
6 § andra stycket högskolelagen, har studenterna rätt att vara
representerade med minst tre ledamöter. Antalet
studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om
det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet
ledamöter i gruppen.
I övrigt beslutar en högskola själv om sådan rätt till
representation för studenterna som avses i första stycket.
Förordning (2010:1064).
Personalansvarsnämnd
15 § Styrelsen får inrätta en personalansvarsnämnd med
uppgifter enligt 25 § myndighetsförordningen (2007:515).
Rektor ska vara ordförande i en sådan nämnd. Nämnden ska i
övrigt bestå av personalföreträdarna och ytterligare högst
tre ledamöter som styrelsen utser.
Personalföreträdarna utses enligt föreskrifter i
personalföreträdarförordningen (1987:1101).
Förordning (2010:1064).
Högskolebibliotek
16 § Ett högskolebibliotek ska avgiftsfritt ställa litteratur
ur de egna samlingarna till andra högskolebiblioteks
förfogande. Förordning (2010:1064).
3 kap. Har upphävts genom förordning (2010:1064).
4 kap. Lärare
Inledande föreskrifter
Anställningar
1 § Lärare anställs av högskolan. Förordning (2010:1064).
Förenade anställningar
2 § En högskola får, efter medgivande av en sådan
sjukvårdshuvudman som avses i 3 kap. 8 § högskolelagen
(1992:1434), besluta att en anställning som professor eller
lektor vid högskolan ska vara förenad med en anställning vid
en sjukvårdsenhet som är upplåten för medicinsk utbildning
och forskning. I utbildning och forskning vid en sådan enhet
räknas odontologisk utbildning och forskning in.
Förordning (2010:1064).
Behörighet och bedömningsgrunder vid anställning
Professorer
3 § Behörig att anställas som professor inom annat än
konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl
vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. Behörig att
anställas som professor inom konstnärlig verksamhet är den
som har visat såväl konstnärlig som pedagogisk skicklighet.
Som bedömningsgrunder vid anställning av en professor ska
graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet
för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska
skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av
den vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten. Varje
högskola bestämmer i övrigt själv vilka bedömningsgrunder som
ska tillämpas vid anställning av en professor.
Förordning (2010:1064).
Lektorer
4 § Behörig att anställas som lektor är
1. inom annat än konstnärlig verksamhet, den som dels har
visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen
eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller någon
annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till
anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska
ingå i anställningen, och
2. inom konstnärlig verksamhet, den som dels har visat
pedagogisk skicklighet, dels har avlagt konstnärlig
doktorsexamen, visat konstnärlig skicklighet eller har någon
annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till
anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som ska
ingå i anställningen.
Som bedömningsgrunder vid anställning av en lektor ska graden
av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för
anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska
skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av
andra behörighetsgrundande förhållanden enligt första
stycket. Varje högskola bestämmer i övrigt själv vilka
bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en
lektor. Förordning (2010:1064).
Biträdande lektorer
4 a § /Upphör att gälla U:2024-11-01/
Behörig att anställas som biträdande lektor är den som
har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig
kompetens. Främst bör den komma i fråga som har avlagt
doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst fem
år innan tiden för ansökan av anställningen som biträdande
lektor har gått ut. Även den som har avlagt doktorsexamen
eller har uppnått motsvarande kompetens tidigare kan dock
komma i fråga om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl
avses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet eller
andra liknande omständigheter.
Varje högskola bestämmer själv vilka bedömningsgrunder som
ska tillämpas vid anställning av en biträdande lektor. Inför
en sådan anställning ska högskolan även ställa upp de
bedömningsgrunder som kommer att tillämpas i ett ärende om
befordran till lektor enligt 12 c §. Förordning (2017:844).
4 a § /Träder i kraft I:2024-11-01/
Behörig att anställas som biträdande lektor är den som
har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig
kompetens. Främst bör den komma i fråga som har avlagt
doktorsexamen eller har nått motsvarande kompetens högst fem
eller högst sju år innan tiden för ansökan av anställningen
som biträdande lektor har gått ut. Även den som har avlagt
doktorsexamen eller har uppnått motsvarande kompetens tidigare
kan dock komma i fråga om det finns särskilda skäl. Med
särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom,
föräldraledighet eller andra liknande omständigheter.
Varje högskola bestämmer själv vilken av tidsgränserna enligt
första stycket som ska gälla inom olika ämnesområden och vilka
bedömningsgrunder som ska tillämpas vid anställning av en
biträdande lektor. Inför en sådan anställning ska högskolan
även ställa upp de bedömningsgrunder som kommer att tillämpas
i ett ärende om befordran till lektor enligt 12 c §.
Förordning (2024:673).
Förfarandet vid anställning
Jämställd representation
5 § Om en grupp av personer ska lämna förslag på sökande som
bör komma i fråga för en anställning som lärare, ska kvinnor
och män vara jämställt representerade i gruppen. Detta gäller
dock inte om det finns synnerliga skäl.
Förordning (2010:1064).
Sakkunnigbedömning
6 § Vid anställning av en professor (inbegripet adjungerad
professor) ska sakkunnigbedömning om de sökandes skicklighet
hämtas in, om det inte är uppenbart obehövligt för prövningen
av skickligheten.
Om en bedömning hämtas in från två eller fler personer, ska
kvinnor och män vara jämställt representerade. Detta gäller
dock inte om det finns synnerliga skäl. Förordning (2010:1064).
Kallelse
7 § En högskola får kalla en person till anställning som
professor om anställningen av personen är av särskild
betydelse för en viss verksamhet vid högskolan. Om en
högskola kallar en person till anställning, ska skälen för
varför anställningen är av särskild betydelse för högskolan
dokumenteras.
Endast den som har behörighet för anställningen enligt 3 §
får anställas genom kallelse.
Beslut om att kalla en person till anställning fattas av
rektor och får inte delegeras.
Vid anställning genom kallelse behöver inte någon sådan
information som avses i 6 § första stycket
anställningsförordningen (1994:373) lämnas. Bestämmelserna om
sakkunnigbedömning i 6 § ska tillämpas. Förordning (2010:1064).
Sjukvårdshuvudmans yttrande
8 § Innan en lärare får en sådan förenad anställning som
avses i 2 § ska högskolan ge sjukvårdshuvudmannen tillfälle
att yttra sig i ärendet. Förordning (2010:1064).
Tidsbegränsade anställningar
9 § En anställning som lärare får tidsbegränsas enligt lagen
(1982:80) om anställningsskydd, om det inte är fråga om
anställning som professor, inbegripet adjungerad professor och
gästprofessor, eller om inte annat anges i 12 b §. Därutöver
gäller 10–12 a §§ i fråga om tidsbegränsning av en anställning.
Förordning (2012:523).
Lärare inom konstnärlig verksamhet
10 § En lärare inom konstnärlig verksamhet får anställas
tills vidare, dock längst fem år. En sådan anställning får
förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta
högst tio år. I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen
(1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2010:1064).
Adjungerad professor
11 § En adjungerad professor ska anställas tills vidare, dock
längst till en viss tidpunkt. En sådan anställning får
förnyas. Den sammanlagda anställningstiden får dock omfatta
högst tolv år. I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen
(1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2010:1064).
Gästprofessor
12 § En gästprofessor ska anställas tills vidare, dock längst
till en viss tidpunkt. En sådan anställning får förnyas. Den
sammanlagda anställningstiden får dock omfatta högst fem år.
I fråga om anställningen gäller i övrigt lagen (1982:80) om
anställningsskydd. Förordning (2010:1064).
Biträdande lektorer
12 a § En biträdande lektor får anställas tills vidare, dock
längst under en tid på minst fyra och högst sex år som
bestämts av högskolan före anställningen. Syftet med
anställningen är att läraren ska ges möjlighet att utveckla
sin självständighet som forskare och meritera sig såväl
vetenskapligt som pedagogiskt för att uppfylla kraven på
behörighet för en anställning som lektor.
En anställning enligt första stycket får förnyas, dock högst
sammanlagt två år, om det på grund av den biträdande lektorns
sjukfrånvaro, föräldraledighet eller andra särskilda skäl
krävs ytterligare tid för att uppnå syftet med anställningen.
För en anställning enligt första och andra styckena gäller i
övrigt lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en
central arbetstagarorganisation får det göras undantag från
första och andra styckena. Förordning (2017:844).
12 b § Om en lärare har haft en tidsbegränsad anställning
enligt 12 a § vid en högskola, får avtal om en tidsbegränsad
anställning enligt 5 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
inte träffas mellan högskolan och läraren inom sex månader från
det att anställningen enligt 12 a § upphörde.
Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en
central arbetstagarorganisation får det göras undantag från
första stycket. Förordning (2012:523).
Befordran till lektor
12 c § En biträdande lektor som är anställd enligt 12 a § vid
en högskola ska efter ansökan befordras till lektor vid den
högskolan, om han eller hon
1. har behörighet för en anställning som lektor, och
2. vid en prövning bedöms lämplig för en sådan anställning
enligt de bedömningsgrunder som högskolan enligt 4 a § andra
stycket har bestämt ska tillämpas i ett ärende om befordran
till lektor.
En sådan befordran innebär en tillsvidareanställning som
lektor. Förordning (2017:844).
Beslut i anställningsärenden
13 § Lärare anställs genom beslut av rektor. Detta gäller
också beslut med anledning av ansökan om befordran som avses
i 12 c §. Beslut som rör anställning av professor får inte
delegeras. Förordning (2017:844).
Bisysslor
14 § En högskola ska på lämpligt sätt informera sina lärare
om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som inte är
förenliga med 3 kap. 7 § högskolelagen (1992:1434). En
högskola ska ge sina lärare råd vid bedömningen av om en viss
bisyssla är förenlig med den bestämmelsen. Om en lärare begär
det, ska högskolan lämna skriftligt besked i en sådan fråga.
Av 7 a § lagen (1994:260) om offentlig anställning följer att
en högskola på lämpligt sätt ska informera sina anställda om
vilka slags förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten
enligt 7 § lagen om offentlig anställning.
Förordning (2010:1064).
15 § En lärare är skyldig att hålla högskolan informerad om
de bisysslor som han eller hon har och som har anknytning
till anställningens ämnesområde. Högskolan ska dokumentera
informationen. Dokumentationen ska hållas ordnad så att det
går att fortlöpande följa vilka bisysslor varje lärare har.
Förordning (2010:1064).
Anställningens upphörande
16 § I fråga om professorer prövar Statens ansvarsnämnd
frågor som avses i 34 § lagen (1994:260) om offentlig
anställning och 15 § lagen (1994:261) om
fullmaktsanställning. Förordning (2010:1064).
17 § I andra fall än som avses i 16 § samt 2 kap. 2 § första
stycket 6 och 15 § beslutar rektor om att en anställning ska
upphöra. Beslut om att en professors anställning ska upphöra
får inte delegeras. Förordning (2010:1064).
5 kap. Anställning som doktorand m.m.
Anställning som doktorand
Allmänna föreskrifter
1 § Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander
för att dessa skall genomföra sin utbildning på forskarnivå.
Förordning (2006:1053).
Arbetsuppgifter
2 § Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt
sin egen utbildning.
En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med
utbildning, forskning, konstnärlig forskning och
administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen eller
konstnärlig doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20
procent av full arbetstid. Förordning (2014:1012).
Anställning
3 § Bara den som antas eller redan har antagits till en
utbildning på forskarnivå vid en högskola får anställas som
doktorand. Förordning (2006:1053).
3 a § En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid.
Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på
deltid, dock lägst 50 procent av heltid.
Förordning (2002:139).
4 § En doktorand vars studiefinansiering består av stipendium
ska efter ansökan anställas som doktorand senast när det
enligt den individuella studieplanen återstår en
utbildningstid som motsvarar tre års utbildning på
forskarnivå på heltid som avses leda till doktorsexamen eller
konstnärlig doktorsexamen. Detta gäller dock inte om rektorn
har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap.
30 §. Förordning (2017:947).
4 a § En doktorand vars studiefinansiering består av
stipendium behöver inte anställas enligt 4 § om stipendiet
lämnas inom ramen för
1. ett bistånds- och kapacitetsuppbyggnadsprogram där
stipendier utgör vedertagen finansieringsform med skäliga
stipendievillkor och den antagande högskolan har insyn i
dessa villkor och i hur stipendiet betalas ut, eller
2. ett av Europeiska unionen finansierat program eller andra
samarbeten, där stipendier med skäliga stipendievillkor utgör
en vedertagen finansieringsform och där krav på finansiering
genom anställning blir ett hinder för den antagande
högskolans medverkan. Förordning (2018:525).
5 § När en doktorand ska anställas ska avseende fästas vid
förmågan att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå.
Om en doktorand ska anställas i samband med antagning till
utbildningen, ska bestämmelserna i 7 kap. 41 § andra och
tredje styckena om bestämmande av bedömningsgrunder och om
hinder mot företräde tillämpas.
Högskolan ska genom annonsering eller ett likvärdigt
förfarande informera om den lediga anställningen, så att den
som är intresserad av anställningen kan anmäla det till
högskolan inom en viss tid. Informationen behöver dock lämnas
bara om en doktorand ska anställas i samband med antagning
till utbildningen och om det följer av 7 kap. 37 § att
informationen ska lämnas vid antagningen.
Förordning (2017:284).
6 § Anställning som doktorand sker genom beslut av rektor.
Förordning (1998:80).
Anställningsform
7 § En anställning som doktorand ska gälla tills vidare, dock
längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett
år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig
doktorsexamen.
Den första anställningen får gälla högst ett år.
Anställningen får förnyas med högst två år i taget.
En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt
högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock
inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på
forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som ska
avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig
licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte
vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på
heltid under två år. Från dessa tider ska avräkning göras för
den studietid då doktoranden inte har varit anställd som
doktorand.
Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad
som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl.
Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet
för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för
förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och
studentorganisationer eller föräldraledighet.
Förordning (2009:933).
Amanuenser och kliniska assistenter
Allmän föreskrift
8 § Högskolorna får anställa amanuenser och kliniska
assistenter. Förordning (2017:284).
Arbetsuppgifter
9 § En anställning som amanuens får motsvara högst 50 procent
av full arbetstid. Arbetet ska omfatta undervisning,
administration eller medverkan i forskning eller konstnärlig
forskning.
En klinisk assistent ska arbeta inom klinisk utbildning och
forskning. Förordning (2017:284).
Anställning
10 § Bara den som är antagen till utbildning på grundnivå
eller avancerad nivå får anställas som amanuens.
Bara den som har avlagt läkarexamen eller tandläkarexamen
eller som antas eller redan har antagits till utbildning på
forskarnivå inom medicin eller odontologi får anställas som
klinisk assistent. Förordning (2017:284).
11 § Amanuenser och kliniska assistenter ska anställas genom
beslut av rektor. Förordning (2017:284).
Anställningsform
12 § Amanuenser och kliniska assistenter ska anställas tills
vidare, dock längst ett år. Sådana anställningar får förnyas.
Den sammanlagda anställningstiden för en amanuens eller en
klinisk assistent får dock omfatta högst tre år.
Förordning (2017:284).
6 kap. Utbildningen
Bestämmelser för all utbildning
Inledande bestämmelse
1 § I detta kapitel finns det bestämmelser om utbildning
på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.
I 11 kap. finns bestämmelser om öppen nätbaserad
utbildning. Förordning (2018:1329).
Omfattningen av utbildningen
2 § Omfattningen av utbildningen skall anges i högskolepoäng
där heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor
motsvarar 60 högskolepoäng. Förordning (2006:1053).
Studievägledning och information
3 § Studenter ska ges tillgång till studievägledning och
yrkesorientering. Högskolan ska se till att den som avser att
påbörja en utbildning har tillgång till den information om
utbildningen som behövs.
Högskolan ska också se till att en antagningsordning finns
tillgänglig. I en antagningsordning tas de föreskrifter in
som högskolan tillämpar i fråga om ansökan, behörighet, urval
och antagning och om hur beslut fattas och kan överklagas.
Förordning (2010:1064).
Examina
4 § Inom utbildningen får bara de examina avläggas som anges i
bilaga 2 till denna förordning (examensordningen).
I examensordningen anges det på vilken nivå en viss examen ska
avläggas och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen
(examensbeskrivning).
I följande förordningar finns avvikande bestämmelser om vilka
krav som ska uppfyllas för förskollärar-, grundlärar-,
ämneslärar- och yrkeslärarexamen och på vilken nivå sådana
examina ska avläggas:
- förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk
utbildning som leder till ämneslärarexamen,
- förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina
för legitimation som lärare och förskollärare och om
högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och
pedagogisk personal inom förskolan som leder till lärar- eller
förskollärarexamen,
- förordningen (2016:705) om kompletterande pedagogisk
utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som
har en examen på forskarnivå, och
- förordningen (2021:1336) om försöksverksamhet med
kompletterande pedagogisk utbildning som leder till
grundlärarexamen eller ämneslärarexamen.
Förordning (2021:1338).
5 § I förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och
förskollärare finns bestämmelser om krav på den utbildning som
ska leda fram till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och
yrkeslärarexamen. Bestämmelser som avviker från den
förordningen finns i de förordningar som anges i 4 § tredje
stycket. Förordning (2021:1338).
Tillstånd att utfärda examina
5 a § I 1 kap. 11–13 §§ högskolelagen (1992:1434) finns det
bestämmelser om tillstånd att utfärda examina.
Förordning (2009:933).
5 b § Tillstånd att utfärda masterexamen får lämnas till
universitet och till högskolor inom de områden inom vilka de
enligt 5 c § har tillstånd att utfärda generella examina på
forskarnivå. Ett sådant tillstånd får även lämnas till en
högskola inom ett område där högskolan inte får utfärda
examina på forskarnivå, om den vetenskapliga miljön inom
området är av sådan kvalitet och omfattning att högskolan kan
erbjuda utbildning med nära anknytning till utbildning på
forskarnivå. Förordning (2009:933).
5 c § Tillstånd att utfärda generella examina på forskarnivå
får lämnas till andra högskolor än universitet inom ett
område, om utbildningen och forskningen vid högskolan har en
sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå
inom området kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med
goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Samma krav
gäller för ett beslut enligt 1 kap. 15 § högskolelagen
(1992:1434). Förordning (2009:933).
5 d § Tillstånd att utfärda konstnärliga examina på
forskarnivå får lämnas till universitet och högskolor inom
ett område, om den konstnärliga utbildningen, den
konstnärliga forskningen och det konstnärliga
utvecklingsarbetet vid universitetet eller högskolan har en
sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå
inom området kan bedrivas på en hög konstnärlig nivå och med
goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt.
Förordning (2009:933).
5 e § Tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med en viss
inriktning får lämnas till en högskola, om
1. utbildningen vid högskolan ensam eller tillsammans med
utbildning som avses i 3 uppfyller de krav som ställs på
utbildning som leder till en ämneslärarexamen,
2. utbildningen vid högskolan omfattar ämnesstudier i minst
ett undervisningsämne, och
3. utbildningen i det eller de andra undervisningsämnen som
kan krävas för en ämneslärarexamen anordnas av en annan
högskola som har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen för
det eller dessa undervisningsämnen eller av ett utländskt
lärosäte som anordnar motsvarande utbildning.
Ordet undervisningsämne har samma betydelse som i 1 kap. 4 §
förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och
förskollärare. Förordning (2024:166).
5 f § Tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med en viss
inriktning som kan avläggas efter det att en student har gått
igenom utbildning enligt förordningen (2011:686) om
kompletterande pedagogisk utbildning som leder till
ämneslärarexamen får lämnas till en högskola, om högskolan
1. ska utfärda en sådan examen för studenter som uppfyller
kraven för ämneslärarexamen som ställs i nämnda förordning,
och
2. har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med samma
inriktning enligt 5 e §. Förordning (2011:687).
Tillgodoräknande
6 § Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom
viss högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten
rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en
annan högskola. Detta gäller dock inte om det finns en
väsentlig skillnad mellan utbildningarna.
Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss
utbildning med godkänt resultat
1. vid ett universitet eller en annan läroanstalt för högre
utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge,
2. vid ett universitet eller en annan läroanstalt för högre
utbildning hos den som är part i Europarådets konvention om
erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen
av den 11 april 1997,
3. vid ett universitet eller en annan läroanstalt för högre
utbildning hos den som är part i Unescos globala konvention om
erkännande av kvalifikationer avseende högre utbildning av den
25 november 2019, eller
4. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
Förordning (2023:32).
7 § En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning
än den som avses i 6 §, om de kunskaper och färdigheter som
studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan
omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för
vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även
tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har
förvärvats i yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053).
8 § Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller
verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.
Endast den som är student kan komma i fråga för
tillgodoräknande, om inte annat framgår av lag eller
förordning. Förordning (2010:1064).
Examensbevis
9 § En student som uppfyller fordringarna för en examen skall
på begäran få examensbevis av högskolan.
Förordning (2006:1053).
10 § I examensbeviset ska högskolan ange
1. en examens benämning,
2. på vilken nivå examen avläggs,
3. om examen ingår i en gemensam examen som avses i 1 kap.
17 § högskolelagen (1992:1434),
4. vilka kurser som ingår i en examen på grundnivå och
avancerad nivå, och
5. vid vilken högskola som kurser enligt 4, eller motsvarande
del av en utbildning på forskarnivå, har genomgåtts.
I examensbeviset får översättningen av examensbenämningen till
ett eller flera språk anges. Förordning (2011:687).
10 a § Till examensbeviset ska det fogas
1. en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i
utbildningssystemet, och
2. när det gäller yrkeslärarexamen, en bilaga som anger vilka
kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som har legat till
grund för den särskilda behörigheten enligt 4 § förordningen
(2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till
yrkeslärarexamen och de föreskrifter som har meddelats i
anslutning till den paragrafen.
Universitets- och högskolerådet får meddela närmare
föreskrifter om vad bilagorna enligt första stycket ska
innehålla. Förordning (2012:712).
11 § Om ett examensbevis ska avse utbildning vid mer än en
högskola, ska beviset utfärdas av den högskola där studenten
har slutfört sin utbildning. Detta gäller dock inte om de
berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens
om något annat eller om högskolorna tillsammans ska utfärda
en gemensam examen enligt 1 kap. 17 § högskolelagen
(1992:1434). Förordning (2009:1068).
Gemensam examen
11 a § En högskola får delta i ett utbildningssamarbete som
anges i 1 kap. 17 § andra stycket högskolelagen (1992:1434)
bara om samarbetet grundas på en skriftlig överenskommelse.
En sådan överenskommelse får en högskola, som anges i bilagan
till högskolelagen, ingå med
1. en annan högskola som omfattas av högskolelagen,
2. en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att
utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att
utfärda vissa examina, eller
3. ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person.
Förordning (2009:1068).
11 b § En högskola som avses i 11 a § får ingå en
överenskommelse som anges i samma paragraf bara om villkoren
i andra och tredje styckena är uppfyllda.
Högskolan ska genom överenskommelsen ha säkerställt att
1. varje del av utbildningen anordnas av något av de
lärosäten som ingår i utbildningssamarbetet, och
2. även de delar av utbildningen som anordnas av ett annat
lärosäte än högskolan vilar på vetenskaplig eller konstnärlig
grund och på beprövad erfarenhet samt bedrivs så att en hög
kvalitet nås i utbildningen.
Av överenskommelsen ska det framgå
1. vilken del av utbildningen som högskolan ska anordna,
2. vilken del av utbildningen ett annat lärosäte ska anordna,
3. vid vilket eller vilka av de lärosäten som anordnar en del
av utbildningen en sökande till utbildningen ska antas,
4. att högskolan får anta sökande bara till den del av
utbildningen som högskolan ska anordna,
5. när en studerande som har antagits till en del av
utbildningen av ett annat lärosäte ska anses vara student
enligt 11 c §,
6. att den del av utbildningen som en student har gått igenom
med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska
tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid högskolan
utan särskild prövning,
7. vilken examen utbildningen kan leda till vid respektive
lärosäte, och
8. övriga villkor som är nödvändiga för att utbildningen ska
kunna genomföras. Förordning (2009:1068).
11 c § En studerande som har antagits av ett annat lärosäte
till en del av en utbildning som omfattas av en sådan
överenskommelse som anges i 11 a §, ska anses vara student
som är antagen av den högskola som har ingått
överenskommelsen när han eller hon inom ramen för
utbildningen bedriver studier där. Detta gäller bara om
1. det andra lärosätet anordnar den delen av utbildningen som
lärosätet har antagit den studerande till, och
2. den studerande enligt överenskommelsen inte också ska
antas av högskolan. Förordning (2009:1068).
11 d § En del av en utbildning som omfattas av en sådan
överenskommelse som anges i 11 a § och som en student har
gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska
tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid den
högskola som har ingått överenskommelsen utan särskild
prövning. Förordning (2009:1068).
11 e § En högskola som avses i 11 a § får utfärda en gemensam
examen bara om
1. studenten har gått igenom en utbildning som omfattas av en
överenskommelse som anges i samma paragraf samt uppfyllt
kraven för examen vid högskolan och vid minst ett annat
lärosäte som har anordnat en del av utbildningen,
2. varje lärosäte som utfärdar en examen, som ingår i den
gemensamma examen, får utfärda den examen som lärosätet
utfärdar,
3. varje examen som ingår i den gemensamma examen och som
utfärdas av en högskola som omfattas av högskolelagen
(1992:1434) eller av en enskild utbildningsanordnare avser
samma examen som högskolans, och
4. varje examen som ingår i den gemensamma examen och som
utfärdas av ett utländskt lärosäte är på motsvarande nivå som
högskolans examen. Förordning (2009:1068).
11 f § När en högskola som avses i 11 a § utfärdar en
gemensam examen tillsammans med ett annat lärosäte får
högskolan utfärda sitt examensbevis i samma dokument som det
andra lärosätet utfärdar sitt examensbevis i.
Förordning (2009:1068).
12 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Kurser och program
13 § All utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall
bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till
utbildningsprogram. Förordning (2006:1053).
Kursplan
14 § För en kurs skall det finnas en kursplan.
Förordning (2006:1053).
15 § I kursplanen ska följande anges: kursens nivå, antal
högskolepoäng, mål, krav på särskild behörighet, formerna för
bedömning av studenternas prestationer och de övriga
föreskrifter som behövs. Förordning (2010:1064).
Utbildningsplan
16 § För utbildningsprogram skall det finnas en
utbildningsplan. Av 14 § framgår att det för kurserna inom
programmet skall finnas kursplaner. Förordning (2006:1053).
17 § I utbildningsplanen ska följande anges: de kurser som
programmet omfattar, kraven på särskild behörighet och de
övriga föreskrifter som behövs. Förordning (2010:1064).
Omfattningen av vissa utbildningar
17 a § I bilaga 4 till denna förordning anges det minsta antal
timmar utbildning enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av
yrkeskvalifikationer, i lydelsen enligt Europaparlamentets och
rådets direktiv 2013/55/EU (yrkeskvalifikationsdirektivet),
som utbildningar som leder till vissa yrkesexamina ska
omfatta. Förordning (2023:34).
Betyg
18 § Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan
föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket
betygssystem som ska användas.
Särskilda bestämmelser om betyg för en helt eller delvis
verksamhetsförlagd kurs inom utbildning som leder till
förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen
finns i förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och
förskollärare.
Ett betyg enligt första eller andra stycket ska beslutas av en
av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator).
Förordning (2021:1338).
19 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
Kursbevis
20 § En student som har fått en kurs godkänd skall på begäran
få kursbevis av högskolan.
Om kursbeviset skall avse utbildning vid mer än en högskola,
skall beviset utfärdas av den högskola där studenten har
slutfört kursen. Detta gäller dock inte om de berörda
högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om något
annat. Förordning (2006:1053).
Antal prov m.m.
21 § Om en högskola begränsar det antal tillfällen som en
student får genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs
eller del av en kurs, skall antalet tillfällen bestämmas till
minst fem. Om godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs
förutsätter att studenten genomgått praktik eller motsvarande
utbildning med godkänt resultat, skall antalet praktik- eller
motsvarande utbildningsperioder bestämmas till minst två.
Förordning (2006:1053).
22 § En student, som utan godkänt resultat har genomgått två
prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en
annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det.
Förordning (2006:1053).
Rättelse av betyg
23 § Ett beslut enligt 36 § förvaltningslagen (2017:900)
om rättelse av skrivfel och liknande i fråga om ett betyg ska
fattas av en examinator. Förordning (2018:957).
Omprövning av betyg
24 § Finner en examinator att ett beslut om betyg är uppenbart
oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan
anledning, skall han eller hon ändra beslutet, om det kan ske
snabbt och enkelt och om det inte innebär att betyget sänks.
Förordning (2006:1053).
Utbildning på forskarnivå
Ämnen
25 § Ett universitet och en högskola som får utfärda examina
på forskarnivå ska besluta om ämnen som utbildning på
forskarnivå ska anordnas i. Förordning (2010:1064).
Allmän studieplan
26 § För varje ämne som utbildning på forskarnivå anordnas i
ska det finnas en allmän studieplan. Förordning (2010:1064).
27 § I en allmän studieplan ska följande anges: det
huvudsakliga innehållet i utbildningen, krav på särskild
behörighet och de övriga föreskrifter som behövs.
Förordning (2010:1064).
Handledning
28 § För varje doktorand ska det utses minst två handledare.
En av dem ska utses till huvudhandledare. Doktoranden har
rätt till handledning under utbildningen så länge inte rektor
med stöd av 30 § beslutar något annat.
En doktorand som begär det ska få byta handledare.
Förordning (2010:1064).
Individuell studieplan
29 § För varje doktorand ska det upprättas en individuell
studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens
åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen
ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller
hennes handledare.
Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och
efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare
ändras av högskolan i den utsträckning som behövs.
Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda
skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av
sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller
för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och
studentorganisationer eller föräldraledighet.
Förordning (2010:1064).
Rätt till handledning och andra resurser
30 § Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter
sina åtaganden enligt den individuella studieplanen, ska
rektor besluta att doktoranden inte längre ska ha rätt till
handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett
sådant beslut fattas ska doktoranden och hans eller hennes
handledare ges möjlighet att yttra sig. Prövningen ska göras
på grundval av deras redogörelser och annan utredning som är
tillgänglig. Vid bedömningen ska det vägas in om högskolan
har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella
studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat.
Resurserna får inte dras in för den tid då doktoranden är
anställd som doktorand eller får utbildningsbidrag för
doktorander. Förordning (2010:1064).
31 § Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt
30 §, kan doktoranden efter ansökan hos rektor få tillbaka sin
rätt till handledning och andra resurser. Doktoranden måste
då genom att visa upp ett tillkommande studieresultat av
beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat
sätt göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina
återstående åtaganden enligt den individuella studieplanen.
Förordning (2010:1064).
Betyg på prov
32 § Prov som ingår i utbildning på forskarnivå ska bedömas
enligt det betygssystem som högskolan föreskriver.
Betyget ska bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd
lärare (examinator). Förordning (2010:1064).
Disputation och betyg på doktorsavhandlingen
33 § Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och
konstnärlig doktorsexamen framgår att det för dessa examina
krävs bland annat en godkänd doktorsavhandling.
Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en
offentlig disputation. Vid disputationen ska det finnas en
opponent. Förordning (2010:1064).
34 § Vid betygssättning av doktorsavhandlingen ska minst en
person delta som inte är verksam vid den högskola där
doktoranden examineras. Förordning (2010:1064).
35 § Högskolan får meddela föreskrifter om det betygssystem
som ska användas och om disputationen och betygssättningen i
övrigt. Förordning (2010:1064).
Delegering
36 § Rektor får inte delegera beslut enligt 30 och 31 §§.
Förordning (2010:1064).
37 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
38 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
39 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
40 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
41 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
42 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
43 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
44 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
45 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
46 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
47 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
48 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
49 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
7 kap. Tillträde till utbildningen
Gemensamma bestämmelser för tillträde till utbildning på
grundnivå eller avancerad nivå
1 § Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå
skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram.
Förordning (2006:1053).
2 § För att bli antagen krävs det att sökanden har
grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet
som kan vara föreskriven.
I 5–8 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och
studieavgift vid universitet och högskolor finns det
bestämmelser om att betalning av studieavgift i vissa fall är
en förutsättning för antagning. Förordning (2010:544).
3 § Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om
undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola
skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor,
om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig
utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren.
Förordning (2006:1053).
4 § Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller
avancerad nivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning
som högskolan bestämmer.
I 2 och 3 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och
studieavgift vid universitet och högskolor finns det
bestämmelser om att betalning av anmälningsavgift i vissa
fall är en förutsättning för att anmälan ska prövas.
Frågor om antagning avgörs av högskolan.
Förordning (2018:957).
4 a § En högskola får besluta att sökande som omfattas av
studieavgiftsskyldighet enligt förordningen (2010:543) om
anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och
högskolor bara får antas till en utbildning vid separata
antagningar.
Högskolan bestämmer hur många separata antagningar som ska
anordnas till en utbildning. Förordning (2014:37).
Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som
vänder sig till nybörjare
Grundläggande behörighet
5 § Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas
på grundnivå och vänder sig till nybörjare har den som har
1. kunskaper inom det svenska och det engelska språket,
2. ett vetenskapligt förhållningssätt,
3. förmåga att kunna belysa frågor ur flera perspektiv,
4. problemlösningsförmåga,
5. förmåga att kunna dra slutsatser och argumentera för
dessa, och
6. övrig kompetens som är nödvändig för att kunna
tillgodogöra sig sådan utbildning.
En sökande ska anses ha nödvändiga kompetenser enligt första
stycket 1–6 i de fall som anges i 5 a och 5 b §§.
Universitets- och högskolerådet får meddela närmare
föreskrifter om de kompetenser som anges i första stycket
1–6. Förordning (2018:1503).
5 a § En sökande ska anses ha sådana nödvändiga
kompetenser som anges i 5 § om sökanden
1. har avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan
eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå,
2. har avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst
betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk
och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i
gymnasieskolan,
3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar
kraven i 1 eller 2,
4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där
är behörig till högre utbildning,
5. enligt äldre bestämmelser har uppfyllt kraven för
grundläggande behörighet till grundläggande
högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på
grundnivå, eller
6. har godkänt resultat på ett sådant behörighetsprov som
anges i förordningen (2018:1510) om försöksverksamhet med
behörighetsprov för tillträde till högskoleutbildning.
Universitets- och högskolerådet får meddela närmare
föreskrifter om kraven i första stycket 3.
Förordning (2018:1503).
5 b § Utöver vad som följer av 5 a § kan en sökande visa
att han eller hon har sådana nödvändiga kompetenser som anges
i 5 § genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk
erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet.
Förordning (2018:1503).
6 § Den som har annat modersmål än svenska, danska,
färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i
svenska som behövs för att anses ha grundläggande behörighet.
Universitets- och högskolerådet får meddela närmare
föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska
som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt
gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller
mer ska dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs.
Förordning (2018:1503).
7 § Har upphävts genom förordning (2007:644).
Särskild behörighet
8 § De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt
nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller
motsvarande kunskaper,
2. godkänt resultat på ett konstnärligt prov för en utbildning
som leder till en konstnärlig examen,
3. lämplighet enligt vad som anges i 9 b §, och
4. andra villkor enligt vad som anges i 11 § första stycket 2.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Förordning (2020:881).
9 § Universitets- och högskolerådet får meddela
föreskrifter om vilka krav på särskild behörighet enligt 8 §
första stycket 1 som ska gälla för ett utbildningsprogram som
vänder sig till nybörjare och som leder till en sådan
yrkesexamen eller konstnärlig examen som anges i bilaga 2
till denna förordning. Förordning (2018:1503).
9 a § När det gäller utbildningsprogram som vänder sig
till nybörjare och som leder till en sådan konstnärlig examen
som anges i bilaga 2 till denna förordning får en högskola
meddela föreskrifter som innebär att det för särskild
behörighet till utbildningsprogrammet, krävs godkänt resultat
på ett konstnärligt prov enligt 8 § första stycket 2 i
stället för sådana krav som universitets- och högskolerådet
har meddelat föreskrifter om enligt 9 §.
Förordning (2018:1503).
9 b § När det gäller utbildningsprogram som börjar på
grundnivå och som leder till en förskollärar-, grundlärar-
eller ämneslärarexamen får en högskola meddela föreskrifter
som innebär att det för särskild behörighet till
utbildningsprogrammet ställs krav på att den sökande är
lämplig för utbildningen. Kraven ska avse den sökandes förmåga
att tillgodogöra sig sådana utbildningsmoment som har en
direkt anknytning till den kommande yrkesutövningen som
förskollärare eller lärare. Kraven ska gälla utöver de andra
krav på särskild behörighet som enligt 8 och 9 §§ ställs för
tillträde till utbildningsprogrammet. Förordning (2020:881).
10 § Högskolan får, i den utsträckning det ställs krav på
särskild behörighet, meddela föreskrifter om vilka krav
enligt 8 § första stycket 1 som ska gälla för andra
utbildningar än de som avses i 9 §.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om
vilka kurser i gymnasieskolan som krav enligt första stycket
får avse. Förordning (2018:1503).
10 a § Har betecknats 7 kap. 9 § genom förordning (2018:1503).
11 § Om det finns särskilda skäl får en högskola, för
tillträde till en viss utbildning, meddela föreskrifter om
1. krav på kunskaper från andra kurser i gymnasieskolan eller
motsvarande kunskaper än de som följer av 9 § eller 10 §
andra stycket, eller
2. krav på andra villkor än kunskaper från en eller flera
kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper om de
betingas av utbildningen eller är av betydelse för det
yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Innan högskolan meddelar föreskrifter enligt första stycket
ska Universitets- och högskolerådet ges tillfälle att yttra
sig över högskolans förslag. Förordning (2018:1503).
Urval - urvalsgrunder
12 § Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter.
Urvalsgrunder är
1. betyg,
2. resultat från högskoleprovet enligt 20 § och
3. urvalsgrunder som avses i 23 §.
Förordning (2018:1503).
12 a § Vid i övrigt likvärdiga meriter inom
urvalsgrunderna enligt 12 § andra stycket 1 och 3 får urval
också göras genom
1. resultat från högskoleprovet enligt 20 §,
2. annat prov än högskoleprovet,
3. intervjuer, eller
4. lottning.
Vid i övrigt likvärdiga meriter inom urvalsgrunden enligt
12 § andra stycket 2 får urval också göras genom
1. annat prov än högskoleprovet,
2. intervjuer, eller
3. lottning.
Efter det att lottning har använts får urval inte göras
enligt övriga punkter i första eller andra stycket.
Förordning (2018:1503).
Urval - platsfördelning
13 § Vid urval till en utbildning ska platserna fördelas med
1. minst en tredjedel på grundval av betyg,
2. minst en tredjedel på grundval av resultat från
högskoleprovet, och
3. högst en tredjedel på grundval av de av högskolan enligt
23 § bestämda urvalsgrunderna.
Vissa närmare bestämmelser om platsfördelning på grundval av
betyg finns i bilaga 3 till denna förordning. För övriga
sökande med betyg som inte omfattas av bilagan får
Universitets- och högskolerådet meddela föreskrifter om i
vilken av de grupper som anges i bilaga 3 punkten 1 som
platsfördelning ska ske. Förordning (2012:712).
14 § Vid antagning till en utbildning som leder till en
konstnärlig examen får högskolan trots vad som anges i 13 §
fördela samtliga platser på grundval av sådana andra
särskilda prov som avses i 23 §, eventuellt i kombination med
andra urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2018:1503).
15 § Universitets- och högskolerådet får medge att en
högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan
platsfördelning än den som anges i 13 § och fördela platserna
på annat sätt på grundval av de urvalsgrunder som anges i
12 § om det finns särskilda skäl, exempelvis då högskoleprovet
bedöms ha en låg prognostiserande förmåga och det råder låg
konkurrens i högskoleprovsurvalet. En viss andel av platserna
ska dock alltid fördelas på grundval av betyg och resultat
från högskoleprovet. Ett medgivande ska avse ett eller flera
bestämda antagningstillfällen. Förordning (2018:1503).
15 a § Universitets- och högskolerådet får medge att en
högskola vid urval till en utbildning med konstnärlig
inriktning får fördela samtliga platser på grundval av sådana
särskilda prov som avses i 23 §, eventuellt i kombination med
andra urvalsgrunder enligt 12 §. Förordning (2018:1503).
16 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och
13 §§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan
bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i
12 § och om sökanden genom tidigare utbildning,
arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har
särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för
utbildningen. Förordning (2006:1053).
Urval - förtur
17 § Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare
får högskolan utan hinder av 12 och 13 §§ ge förtur åt sökande
som redan är studenter vid den högskolan.
Förordning (2006:1053).
Urval - betyg
18 § Vissa bestämmelser om hur betyg ska värderas finns
i bilaga 3 till denna förordning.
Vissa kurser från gymnasial utbildning är särskilt
meriterande vid urval (meritkurser). Meritkurser är kurser
som inte utgör krav på grundläggande eller särskild
behörighet.
Meritkurser är fördjupning i ämnet
1. moderna språk,
2. svenskt teckenspråk för hörande,
3. engelska, och
4. matematik.
Universitets- och högskolerådet får meddela de föreskrifter i
övrigt som behövs för meritvärdering av betyg.
Förordning (2018:1503).
18 a § Har upphävts genom förordning (2011:1020).
19 § Universitets- och högskolerådet får meddela
föreskrifter om vad betyg utfärdade enligt äldre bestämmelser
och betyg från utländsk utbildning ska anses motsvara i
förhållande till en högskoleförberedande examen eller
yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2018:1503).
Urval - högskoleprovet
20 § För alla högskolor i Sverige ska det finnas ett gemensamt
högskoleprov. Ett resultat på högskoleprovet är giltigt till
utgången av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter
provtillfället.
Universitets- och högskolerådet ansvarar för att
- provet tas fram,
- minst ett prov genomförs under varje kalenderhalvår, och
- resultat på provet beslutas.
Universitets- och högskolerådet ska samråda om genomförandet
av provet med de högskolor som ska använda provet som
urvalsgrund. Sådana högskolor ska bistå Universitets- och
högskolerådet vid genomförandet av provet.
Förordning (2022:341).
20 a § Har upphävts genom förordning (2022:340).
21 § Den som vill delta i högskoleprovet ska
1. ha fyllt eller fylla 18 år det kalenderår då provet
genomförs, och
2. betala en avgift på 550 kronor i samband med anmälan till
provet.
Det som anges i första stycket 1 gäller inte för den som
1. är elev i gymnasieskolan och läser på vårterminen det andra
läsåret eller senare, eller
2. har en gymnasieexamen eller ett studiebevis från ett
nationellt program i gymnasieskolan eller med godkänt resultat
har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan.
Förordning (2023:83).
21 a § Den som genom användning av otillåtna hjälpmedel eller
på annat sätt försöker vilseleda vid högskoleprov ska
1. inte få något resultat på provet, och
2. stängas av från deltagande i provet under en period av två
år från tidpunkten för försöket.
Beslut enligt första stycket fattas av Universitets- och
högskolerådet. Förordning (2022:1219).
22 § Universitets- och högskolerådet får meddela ytterligare
föreskrifter om högskoleprovet. Förordning (2016:846).
Urval - av högskolan bestämda urvalsgrunder
23 § En högskola får bestämma urvalsgrunder i den
utsträckning som följer av 13 § första stycket 3. En av
högskolan bestämd urvalsgrund ska bestå av sakliga
omständigheter som är av betydelse för utbildningen.
Förordning (2018:1503).
Tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå och som
vänder sig till andra än nybörjare
Grundläggande behörighet
24 § Grundläggande behörighet till utbildning som
påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än
nybörjare har den som uppfyller kraven på grundläggande
behörighet enligt 5–6 §§. Förordning (2018:1503).
Särskild behörighet
25 § De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt
nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller
motsvarande kunskaper,
2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av
betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som
ska ställas.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Förordning (2011:1020).
Urval
26 § Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter.
Urvalsgrunder är
1. betyg,
2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 §,
3. tidigare utbildning, och
4. urvalsgrunder som avses i 23 §.
Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra
stycket som ska användas och vilken platsfördelning som ska
göras.
Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt
vad som anges i 12 a §. Förordning (2018:1503).
27 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 §.
Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas
på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 § och
om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet
eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller
annars särskilda förutsättningar för utbildningen.
Förordning (2006:1053).
Tillträde till utbildning på avancerad nivå
Grundläggande behörighet
28 § Grundläggande behörighet till ett
utbildningsprogram som leder till en generell eller
konstnärlig examen på avancerad nivå har den som
1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180
högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller
2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk
erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning på avancerad
nivå.
Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket
1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en
sådan examen men examensbevis på grund av särskilda
omständigheter inte har hunnit utfärdas.
Förordning (2018:1503).
29 § Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som
leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt
examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss
tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation
eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet har även
den som har förutsättningar enligt 28 § första stycket 2. Detta
gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram som leder till
en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation.
Förordning (2006:1053).
30 § Grundläggande behörighet till annan utbildning på
avancerad nivå än som avses i 28 och 29 §§ har den som
genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar
enligt 28 § första stycket 2. Förordning (2006:1053).
Särskild behörighet
31 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt
nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och
2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av
betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som
skall ställas.
Särskild behörighet har också den som genom svensk eller
utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av
någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Förordning (2006:1053).
31 a § För tillträde till utbildning som leder till
speciallärar- eller specialpedagogexamen får de krav som ställs
upp med stöd av 31 § inte omfatta krav på ett självständigt
arbete (examensarbete) eller motsvarande.
Förordning (2012:188).
Urval
32 § Urval skall göras enligt vad som anges i 26 och 27 §§.
Förordning (2006:1053).
Urval vid tillträde till utbildning som påbörjas på
grundläggande nivå och avancerad nivå vid separat antagning
32 a § Vid separat antagning enligt 4 a § ska i fråga om
urval andra och tredje styckena tillämpas i stället för
bestämmelserna om urval i 12–23, 26, 27 och 32 §§.
Vid urval ska högskolan ta hänsyn till de sökandes meriter.
Högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder
som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras.
Urvalsgrunderna ska bestå av sakliga omständigheter som är av
betydelse för utbildningen. Vid i övrigt likvärdiga meriter
får urval också göras genom prov eller intervjuer eller genom
lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte
göras efter det att lottning har använts.
Förordning (2014:37).
Anstånd med studier och studieuppehåll för utbildning på
grundnivå eller avancerad nivå
33 § Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda
fall besluta att den som är antagen till utbildning på
grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan
1. får anstånd med att påbörja studierna, eller
2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.
Det som anges i första stycket gäller också en studerande som
avses i 6 kap. 11 c §, om den del av utbildningen som
högskolan ska anordna ges på grundnivå eller avancerad nivå.
Universitets- och högskolerådet får meddela närmare
föreskrifter om anstånd och om studieuppehåll.
Förordning (2012:712).
Tillträde till utbildning på forskarnivå
Allmänna bestämmelser
34 § Till utbildning på forskarnivå får endast så många
doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara
studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt
36 §. Förordning (2006:1053).
35 § För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs
det att den sökande
1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet
som högskolan kan ha föreskrivit, och
2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att
tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2010:1064).
36 § Till utbildning på forskarnivå får högskolan anta sökande
som anställs som doktorand. Högskolan får även anta en sökande
som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan
bedömer att
1. finansieringen kan säkras under hela utbildningen, och
2. den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen
att den kan slutföras inom fyra år när det gäller
licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år
när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen.
För sökande vars studiefinansiering består av stipendium anses
finansieringen enligt första stycket 1 säkrad om nivån på
stipendiet är likvärdig med den lönenivå för doktorander som
följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket efter
avdrag för preliminär skatt enligt den skattetabell som mot-
svarar den genomsnittliga skattesatsen för kommuner och
regioner och som årligen publiceras av Statistiska central-
byrån. Om sökanden ska vistas omväxlande i Sverige och i annat
land, gäller kravet på nivån på stipendiet endast tiden då
sökanden avser att vistas i Sverige. Förordning (2019:1014).
Antagningsförfarande
37 § Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill
antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den
tid och i den ordning som högskolan bestämmer.
När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall
högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt
förfarande informera om detta. Någon information behöver dock
inte lämnas
1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen
inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än
högskolan,
2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin
utbildning på forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller
3. om det finns liknande särskilda skäl.
Förordning (2006:1053).
38 § En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina
på forskarnivå inom ett område får utan ny antagning besluta
att en doktorand som har antagits vid något annat universitet
eller någon annan högskola får övergå till högskolan och
fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock
bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina
forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område
som tillståndet att utfärda examina avser.
Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola
genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt
enligt 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) att utfärda
examina på forskarnivå. Förordning (2010:1064).
Grundläggande behörighet
39 § Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå
har den som har
1. avlagt en examen på avancerad nivå,
2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav
minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i
huvudsak motsvarande kunskaper.
Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från
kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda
skäl. Förordning (2010:1064).
Särskild behörighet
40 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt
nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande
utbildning,
2. särskild yrkeserfarenhet, och
3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas
av utbildningen. Förordning (2006:1053).
Urval
41 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och
36 §§ ska göras med hänsyn till deras förmåga att
tillgodogöra sig utbildningen.
Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas
vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.
Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få
tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för
utbildningen får dock inte vid urval ge den sökande företräde
framför andra sökande. Förordning (2010:1064).
Särskilt organ
42 § Har upphävts genom förordning (2010:1064).
8 kap. Har upphävts genom förordning (2006:1053).
9 kap. Har upphävts genom förordning (2006:1053).
10 kap. Disciplinära åtgärder
Allmänna bestämmelser
1 § Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som
1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker
vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska
bedömas,
2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet
inom ramen för utbildningen vid högskolan,
3. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan
särskild inrättning inom högskolan, eller
4. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid
högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier
som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567).
Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter
det att förseelsen har begåtts. Förordning (2008:944).
Disciplinära åtgärder
2 § De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning.
Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta
i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för
utbildningen vid högskolan. Beslutet skall avse en eller flera
perioder, dock sammanlagt högst sex månader.
Ett beslut om avstängning får också begränsas till att avse
tillträde till vissa lokaler inom högskolan.
Disciplinnämnden
3 § Ärenden om disciplinära åtgärder skall, om inte annat
följer av 9 §, handläggas av en disciplinnämnd. En sådan nämnd
skall finnas vid varje högskola.
4 § Disciplinnämnden skall bestå av rektor som ordförande, en
lagfaren ledamot som skall vara eller ha varit ordinarie domare
och en företrädare för lärarna vid högskolan. Studenterna vid
högskolan har rätt att vara representerade i nämnden med två
ledamöter. Förordning (1998:1003).
5 § Den lagfarna ledamoten och den ledamot som företräder
lärarna skall utses för tre år av högskolan. Förordning
(1998:1003).
6 § De ledamöter i nämnden som representerar studenterna utses
för ett år.
7 § När ordföranden har förhinder inträder rektors
ställföreträdare eller en annan särskilt utsedd
ställföreträdare som ordförande i disciplinnämnden.
För var och en av de övriga ledamöterna skall det finnas en
ersättare. Ersättaren för den lagfarna ledamoten skall vara
eller ha varit ordinarie domare. Ersättarna skall utses i samma
ordning och för samma tid som ledamöterna. Förordning
(1998:1003).
8 § Disciplinnämnden är beslutför när minst tre ledamöter är
närvarande, bland dem ordföranden och den lagfarna ledamoten.
Om det vid ett ärendes avgörande finns skiljaktiga meningar,
skall föreskrifterna i 29 kap. rättegångsbalken om omröstning i
domstol med endast lagfarna ledamöter tillämpas. Förordning
(1998:1003).
Ärendenas handläggning
9 § Grundad misstanke om sådan förseelse som anges i 1 § skall
skyndsamt anmälas till rektor.
Rektor skall låta utreda ärendet och ge studenten tillfälle att
yttra sig över anmälningen. Rektor skall därefter, i
förekommande fall efter samråd med den lagfarna ledamoten,
avgöra om omständigheterna är sådana att ärendet skall
1. lämnas utan vidare åtgärd,
2. föranleda varning av rektor, eller
3. hänskjutas till disciplinnämnden för prövning. Förordning
(1998:1003).
10 § Ett beslut av rektor om varning får av studenten
underställas disciplinnämnden för prövning. Studenten skall
underrättas om denna rättighet.
Övriga bestämmelser
11 § Disciplinnämnden skall se till att ett ärende som
hänskjuts dit utreds noggrant. Nämnden skall ge den student som
berörs av ärendet tillfälle att inför nämnden uttala sig i
saken. Studenten har även rätt att närvara när andra uttalar
sig inför nämnden, om inte särskilda skäl talar mot det.
Förordning (2004:289).
12 § Ett beslut om avstängning skall genast tillämpas, om annat
inte föreskrivs i beslutet.
13 § När ett beslut om avstängning har fattats, skall
underrättelser om detta genast tillställas Centrala
studiestödsnämnden och de organ inom högskolan som berörs.
Interimistisk avstängning
14 § Om ett ärende hänskjuts till disciplinnämnden, får rektor
efter samråd med den lagfarna ledamoten med omedelbar verkan
interimistiskt avstänga studenten från verksamheten vid
högskolan.
Ett beslut om interimistisk avstängning skall gälla till dess
ärendet har prövats av disciplinnämnden, dock längst under en
månad. Förordning (1998:1003).
11 kap. Öppen nätbaserad utbildning
1 § Med öppen nätbaserad utbildning avses utbildning som
ges via internet och som är öppen för alla, utan
förkunskapskrav.
Öppen nätbaserad utbildning får anordnas om den knyter an
till och främjar den högskoleutbildning på grundnivå,
avancerad nivå eller forskarnivå som högskolan har
examenstillstånd för eller den forskning som bedrivs vid
högskolan. Förordning (2018:1329).
2 § Övriga bestämmelser om utbildning, studenter och
doktorander i denna förordning gäller inte för öppen
nätbaserad utbildning.
Hänvisningar till högskoleförordningen i andra förordningar
omfattar bestämmelser i detta kapitel enbart om det anges
särskilt. Förordning (2018:1329).
3 § Högskolan får anordna prov för deltagarna och sätta
betyg på en genomgången öppen nätbaserad utbildning eller del
av en sådan utbildning.
Högskolan får meddela förskrifter om prov och betyg.
Förordning (2018:1329).
4 § Högskolan får utfärda utbildningsintyg till deltagare
som genomgått utbildningen.
Högskolan får meddela föreskrifter om utbildningsintyg.
Förordning (2018:1329).
5 § Högskolan får meddela ytterligare föreskrifter om
öppen nätbaserad utbildning. Förordning (2018:1329).
12 kap. Överklagande
1 § Har upphävts genom förordning (1999:1037).
2 § Till Överklagandenämnden för högskolan får följande
beslut av en högskola överklagas:
1. beslut om anställning vid en högskola, med undantag av
beslut om anställning som doktorand eller som lektor vid en
befordran enligt 4 kap. 12 c §,
2. beslut enligt 4 kap. 13 § att avslå en ansökan om
befordran,
3. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på
behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå
eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från
behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra
meningen eller 28 § andra stycket,
4. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller
yrkesverksamhet,
5. avslag på en students begäran om befrielse från ett
obligatoriskt utbildningsmoment,
6. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning
enligt 6 kap. 30 § och beslut att en doktorand inte ska få
tillbaka resurserna enligt 6 kap. 31 §,
7. avslag på en students begäran att få examensbevis eller
kursbevis, och
8. beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning
på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja
studierna eller att få fortsätta sina studier efter
studieuppehåll. Förordning (2017:844).
3 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns
bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Andra beslut av en disciplinnämnd än beslut om avstängning
och varning får dock inte överklagas. Förordning (2018:957).
4 § Beslut av en högskola i annat fall än som nämns i
detta kapitel får överklagas endast om det är tillåtet enligt
en annan författning än förvaltningslagen (2017:900).
Förordning (2018:957).
5 § Beslut av Universitets- och högskolerådet enligt 7 kap.
21 a § får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
Andra beslut av Universitets- och högskolerådet enligt denna
förordning får inte överklagas. Förordning (2022:1219).
6 § Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte
överklagas. Förordning (2022:1219).
Övergångsbestämmelser
1993:100
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, om inte
annat föreskrivs i andra eller tredje stycket.
Följande bestämmelser träder i kraft den 1 mars 1993, nämligen
a. bestämmelserna om tillträde till utbildning i 8 och 10 kap.:
såvitt gäller utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 1993,
b. bestämmelserna i 2 kap. 10 §, 3 kap., 6 kap. samt 9 kap. 16
och 17 §§ om utseende av vissa befattningshavare och organ inom
en högskola:
såvitt gäller befattningshavare och organ som träder i
verksamhet efter den 30 juni 1993.
Har de nya bestämmelserna om tillträde till utbildning
tillämpats gäller i fråga om rätt att överklaga beslut som har
fattats i tillträdesärendet bestämmelserna i 13 kap. Förordning
(1993:159).
3. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av
regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en
föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya
föreskriften.
5. Ett ärende vid en högskola som ej har avgjorts vid utgången
av juni 1993 skall handläggas enligt föreskrifterna i denna
förordning, om ej annat är särskilt föreskrivet. Vid behov
skall styrelsen för en högskola meddela närmare föreskrifter om
handläggning av ett sådant ärende.
6. Den som den 30 juni 1993 innehar tjänst som högskolelektor
eller tjänst som högskoleadjunkt skall anses inneha tjänst som
lektor eller tjänst som adjunkt.
7. Den som den 30 juni 1993 innehar tjänst som lärare i
odontologiskt ämne med klinisk anknytning skall förordnas på
tjänst som lektor utan att tjänsten kungörs ledig.
8. Tjänst som assistenttandläkare skall dras in i samband med
nuvarande tjänsteinnehavares avgång. Den som den 30 juni 1993
innehar ett tidsbegränsat förordnande på sådan tjänst får
inneha denna tjänst intill utgången av den löpande
förordnandetiden.
9. Om en tjänst kungjorts ledig till ansökan före den 1 juli
1993, skall äldre bestämmelser om tillsättning av och
behörighet till tjänsten tillämpas i tillsättningsärendet.
Därvid behöver dock tjänsteförslagsnämnden inte ha den
sammansättning som föreskrivs i de äldre bestämmelserna.
Förordning (1993:952).
10. Har ett ärende om tillsättning av tjänst väckts i
tjänsteförslagsnämnd före utgången av juni 1993, men ännu inte
avgjorts, får nämnden avgöra ärendet i den sammansättning den
hade vid utgången av juni månad 1993.
11. De som har påbörjat utbildning på linjer före den 1 juli
1993 skall ges möjlighet att slutföra den enligt äldre
bestämmelser. Möjligheten kvarstår dock längst till och med den
30 september 2000. Förordning (1999:1037).
12. De som har påbörjat utbildning före den 1 juli 1993 har,
även i de fall det inte är fråga om utbildning på linjer, rätt
att få examen enligt äldre bestämmelser till och med den 30
september 2000. Förordning (1999:1037).
13. Den som har antagits till en utbildning före den 1 juli
1993 och fått anstånd till tid därefter skall anses vara
antagen till motsvarande utbildning enligt de nya
bestämmelserna.
14. Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt
bestämmelserna i deras äldre lydelse skall fortsatt intill
utgången av år 1999 anses ha allmän behörighet.
15. Högskoleprov som enligt äldre bestämmelser ännu är gällande
den 1 juli 1993, får längre giltighet enligt den nya
bestämmelsen i 8 kap. 9 § tredje stycket.
16. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
överklagande av beslut eller förslag som har meddelats eller
lämnats före ikraftträdandet.
1994:1101
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.
3. Den som har fullgjort en tvåårig utbildning till
glasögonoptiker och under tiden den 1 januari 1994-den 1 juli
1995 har gått igenom en legitimationskurs enligt äldre
bestämmelser uppnår optikerexamen. Detsamma gäller den som har
gått igenom nämnda optikerutbildning enligt äldre bestämmelser
och som efter den 1 januari 1995 har gått igenom kompletterande
utbildning vid Karolinska institutet. Förordning (1995:337).
4. Den som har påbörjat en utbildning till tandläkare före den
1 juli 1994 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser
till utgången av år 1998.
1995:253
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som
har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre
bestämmelser.
1995:944
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Om ett ärende om tillsättning av tjänst har väckts i
tjänsteförslagsnämnd före ikraftträdandet, men ännu inte
avgjorts, får nämnden avgöra ärendet i den sammansättning den
hade vid ikraftträdandet.
1996:913
1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1996.
3. Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före
den 1 november 1996 har rätt att få examen enligt äldre
bestämmelser till utgången av juni 2002. Den som tar examen
efter den 1 januari 1998 skall dock ha förmåga att använda
datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen
inlärning och kunskap om hur dessa hjälpmedel kan användas i
undervisningen av barn och ungdomar/elever.
1996:984
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 2 kap. 2 § och
7 kap. 3 § den 1 mars 1997, och i övrigt den 1 december 1996.
3. Sökande som uppfyller kraven på allmän behörighet enligt
föreskrifter som gällde före den 1 juli 1993 skall intill
utgången av år 1999 anses ha grundläggande behörighet.
4. Grundläggande behörighet skall den anses ha som
- har fullföljt ett nationellt eller ett specialutformat
program i gymnasieskolan och som i sitt avgångsbetyg eller
slutbetyg helt eller delvis har betyg enligt de bestämmelser
som gällde före den 1 juli 1994 eller har fullföljt motsvarande
utbildning och har motsvarande betyg från gymnasial
vuxenutbildning,
- uppfyller kraven på allmän behörighet enligt föreskrifter som
gällde före den 1 juli 1993 och har avgångsbetyg från fyra-,
tre- eller tvåårig linje i gymnasieskolan eller från sådan
tvåårig specialkurs i gymnasieskolan som till sitt innehåll i
huvudsak motsvarar minst tvåårig linje i gymnasieskolan eller
har motsvarande betyg från statlig eller kommunal
vuxenutbildning, eller
- före den 1 juli 1998 har fått ett intyg från en folkhögskola
om allmän behörighet för högskolestudier.
Förordning (1999:687).
1998:80
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 9 kap. 3 § den
1 januari 1999, och i övrigt den 1 april 1998.
2. De äldre bestämmelserna i 5 kap. 2 och 6 §§ skall tillämpas
på den som har fått en doktorandtjänst före den 1 april 1998.
De äldre bestämmelserna i 5 kap. 6 § skall tillämpas också vid
förordnande på en doktorandtjänst som upphör före utgången av
år 2003 med en doktorand som har antagits till
forskarutbildning före den 1 april 1998 men inte fått en
doktorandtjänst före den dagen. Förordning (2001:23).
3. Den äldre bestämmelsen i 5 kap. 9 § skall tillämpas till och
med den 30 juni 1999 på den som fått en arvodestjänst som
assistent före den 1 april 1998.
4. Den nya bestämmelsen i 5 kap. 4 § skall tillämpas på den som
har fått utbildningsbidrag för första gången för tid efter den
31 december 1997. Detta gäller dock inte den som har antagits
till forskautbildning före den 1 april 1998 men som först
därefter får utbildningsbidrag för första gången och som den 1
april 1998 har en studietid som överstiger tre år eller vid
heltidsstudier 2 år och 5 månader. Förordning (1998:160).
5. Vad som i 5 kap. 10 § sägs om medicinskt vetenskapsområde
skall fram till den 1 januari 1999 i stället avse medicinsk
eller odontologisk fakultet.
1998:1003
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 7 a, 9
och 13 §§ samt bilaga 1 den 1 september 1998, och i övrigt den
1 januari 1999.
2. Den äldre bestämmelsen i 1 kap. 3 § skall tillämpas, om ett
ärende har väckts hos Justitiekanslern före den 1 januari 1999.
3. Den nya bestämmelsen i 4 kap. 11 § om befordran till
professor skall gälla även den lektor som vid ikraftträdandet
har ställning som biträdande professor.
4. En lektor som vid ikraftträdandet har ställning som
biträdande professor får fortsatt ha denna ställning efter
ikraftträdandet så länge anställningen som lektor består.
5. De nya bestämmelserna i 4 kap. 17 och 18 §§ skall tillämpas
på ett anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari 1999
eller senare.
6. Om ett anställningsförfarande som rör en professor eller en
lektor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari
1999, skall yttranden enligt den nya bestämmelsen i 4 kap. 21 §
lämnas till fakultetsnämnden eller motsvarande organ, om
yttrandet inte har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före den
1 januari 1999.
Om ett yttrande har lämnats till tjänsteförslagsnämnden före
den 1 januari 1999 och inte behandlats färdigt av nämnden,
skall nämnden med tillämpning av de äldre bestämmelserna i 4
och 6 kap. avge förslag till rektor.
Sedan förslag har lämnats till rektor enligt andra stycket, får
rektor besluta i anställningsärendet utan ytterligare beredning
enligt de nya bestämmelserna i 4 kap. 20 §. Detsamma gäller när
en tjänsteförslagsnämnd har lämnat förslag i ett
anställningsärende till rektor före den 1 januari 1999 och
rektor inte har beslutat i anställningsärendet före den 1
januari 1999.
7. Om ett förfarande som rör anställning som adjungerad
professor har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari
1999, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § andra stycket
tredje meningen tillämpas i stället för de nya bestämmelserna i
4 kap. 26 och 27 §§.
8. Om ett förfarande som rör anställning som forskarassistent
har påbörjats men inte avslutats före den 1 januari 1999, skall
äldre bestämmelser i 4 kap. 18 § tredje stycket tillämpas.
9. De nya bestämmelserna i 4 kap. 12 och 23 §§ skall gälla
beträffande anställningsförfarande som påbörjas den 1 januari
1999 eller senare.
10. Om en person har förordnats på en tjänst med stöd av de
äldre bestämmelserna i 4 kap. 21 § 1-7, 9 eller 10, skall äldre
bestämmelser tillämpas också vid förnyelse eller förlängning av
förordnandet som sker den 1 januari 1999 eller senare.
Förordning (2002:761).
11. I fråga om den som innehaft en tjänst som forskarassistent
före den 1 januari 1999 skall den äldre bestämmelsen i 4 kap.
13 § andra stycket tilllämpas i stället för den nya
bestämmelsen i 4 kap. 10 § andra stycket.
12. Den nya bestämmelsen i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall
tillämpas på förseelse som inträffar den 1 januari 1999 eller
senare.
13. De nya bestämmelserna i 10 kap. 4 och 7 §§ skall tillämpas
fr.o.m. första gången den 1 januari 1999 eller senare då den
lagfarna ledamoten och ersättaren skall utses.
14. Har ett beslut som avses i 12 kap. 2 § första stycket 4
meddelats före den 1 november 1998, gäller äldre bestämmelser i
fråga om rätten att överklaga. Förordning (1998:1272).
1998:1271
1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998.
2. Har ett beslut som avses i 13 kap. 2 § första stycket 2
meddelats före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser i
fråga om rätten att överklaga.
1999:30
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1999.
2. Den som har påbörjat en utbildning till maskintekniker,
sjöingenjör, sjökapten eller styrman före den 1 augusti 1998
har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 31
januari 2002.
1999:1037
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.
2. Om ett förfarande som gäller anställning som
forskarassistent har påbörjats men inte avslutats före den 1
januari 2000, skall äldre bestämmelser i 4 kap. 10 § första
stycket tillämpas.
3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
2000:651
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om bilaga 2 den 1
augusti 2000, och i övrigt den 1 september 2000.
2. Den som har påbörjat en utbildning till receptarie vid
Uppsala universitet före den 1 februari 2001 har rätt att få
examen enligt äldre bestämmelser t.o.m. den 1 februari 2005.
2001:23
1. Denna förordning träder i kraft, i fråga om punkterna 6, 30
och 38 i bilaga 2 samt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till
förordningen (1998:80) om ändring i högskoleförordningen den 1
mars 2001, och i övrigt den 1 juli 2001.
2. Den som har påbörjat en utbildning till barn- och
ungdomspedagog, bildlärare, grundskollärare, hushållslärare,
idrottslärare, musiklärare eller slöjdlärare före den 1 juli
2001 har rätt att få examen enligt äldre bestämmelser till
utgången av juni 2008.
3. Den som har påbörjat en utbildning till gymnasielärare före
den 1 juli 2001 men efter den 31 oktober 1996 har rätt att få
examen enligt äldre bestämmelser till utgången av juni 2008.
4. Den som före den 1 juli 2001 har påbörjat en utbildning
huvudsakligen enligt den utbildningsplan för
grundskollärarutbildning som gällde den 30 juni 1993
(UHÄ 1988-05-31) men saknar praktisk-pedagogisk utbildning har
rätt att få sådan utbildning enligt äldre bestämmelser till
utgången av år 2003.
5. Den som har påbörjat en utbildning till specialpedagog före
den 1 juli 2001 har rätt att få examen enligt äldre
bestämmelser till utgången av juni 2003.
2001:211
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001.
Förordning (2009:618).
2001:212
Denna förordning gäller till och med den 30 juni 2006.
I fråga om den som är anställd som biträdande lektor den 30
juni 2006 skall dock förordningen gälla även därefter.
2001:972
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002. De nya
bestämmelserna i 6 kap. 15 § andra och tredje styckena skall
tillämpas på examensbevis som utfärdas den 1 januari 2003 eller
senare.
2002:81
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2002.
2. De nya bestämmelserna i 10 kap. 1 § första stycket 4 skall
tillämpas på förseelse som inträffar den 1 april 2002 eller
senare.
3. Har ett beslut som avses i 12 kap. 3 § meddelats före den 1
april 2002, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att
överklaga.
2002:761
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 8
kap. 3 b § och i övrigt den 1 januari 2003.
2. De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid
antagning till grundläggande högskoleutbildning höstterminen
2003 i fråga om 7 kap. 3, 4, 7, 9-11 och 16 c §§ och
höstterminen 2004 i fråga om 7 kap. 13 §. Dessförinnan skall
äldre bestämmelser tillämpas.
2003:343
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 i fråga om 1
kap. 9 §, 2 kap. 2 § och 10 kap. 1 § samt i övrigt den 1
november 2003.
2. Bestämmelsen i 7 kap. 18 § tillämpas första gången vid
anmälan till högskoleprovet våren 2004.
2004:383
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre
föreskrifter skall tillämpas på ett anställningsförfarande som
avser en person som har varit anställd som forskare vid ett
forskningsråd.
2005:401
Denna förordning träder i kraft i fråga om bilaga 2 den 1 juli
2005 och i fråga om bilaga 1 den 1 oktober 2005.
2005:1037
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2006 och
tillämpas första gången vid antagning till grundläggande
högskoleutbildning höstterminen 2006.
2006:1053
1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 16 § den 1
september 2006 och i övrigt den 1 januari 2007. Förordningen,
utom 1 kap. 16 §, skall tillämpas vid antagning till utbildning
som börjar efter utgången av juni 2007 och vid anställning av
doktorand därefter samt, om annat inte framgår av 3 och 4, i
fråga om utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007
eller examina som utfärdas därefter.
2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till
utbildning som börjar före den 1 juli 2007 och vid anställning
av doktorand dessförinnan samt i fråga om utbildning som
bedrivs före den 1 juli 2007 eller examina som utfärdas
dessförinnan.
3. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om kurser
eller motsvarande del av utbildning på forskarnivå som börjar
före den 1 juli 2007 och fortsätter därefter.
4. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om examina
som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som
examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts
dessförinnan.
5. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till
en examen enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2
(examensordningen) och den som dessförinnan har antagits till
en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att
påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för
att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst
till och med utgången av juni 2015.
6. En poäng som före den 1 juli 2007 har angetts för
omfattningen av grundläggande högskoleutbildning eller
forskarutbildning motsvaras av en och en halv högskolepoäng
enligt de nya bestämmelserna.
7. Omfattningen av en examen som enligt 4 och 5 får avläggas
efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna i
bilaga 2 (examensordningen), skall anges i poäng enligt de
äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en examen som avses
i 5 skall också anges examens motsvarande omfattning i
högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna.
8. Uttrycket utbildning på forskarnivå i de nya bestämmelserna
motsvarar vad som i de äldre bestämmelserna benämns
forskarutbildning.
9. Om det för en examen på avancerad nivå som utfärdas enligt
de nya bestämmelserna ställs krav på tidigare utbildning eller
examen på grundnivå, skall även den som har motsvarande
utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning
kunna uppfylla kraven för examen.
10. Om det för tillträde till utbildning på avancerad nivå
eller forskarnivå ställs krav på tidigare utbildning på
grundnivå eller avancerad nivå med viss omfattning eller på
examen från sådan utbildning, skall även den som har en
motsvarande utbildning eller examen från grundläggande
högskoleutbildning vara behörig.
11. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på
grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning,
skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för
tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till
utgången av juni 2015.
12. Den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning
och fått anstånd med att påbörja studierna till efter den 1
juli 2007 skall anses vara antagen till motsvarande utbildning
enligt de nya bestämmelserna. Detta gäller dock inte om den som
har antagits har valt att utnyttja sin rätt enligt 5.
13. Av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen
(2006:173) om ändring i högskolelagen (1992:1434) följer att
beslut om tillstånd att utfärda examina som regeringen eller
Högskoleverket har fattat med stöd av äldre bestämmelser gäller
fortfarande.
14. Vid tillämpning av 4 kap. 30 § 6 i de nya bestämmelserna
jämställs undervisning inom grundläggande högskoleutbildning
med undervisning inom utbildning på grundnivå eller avancerad
nivå.
15. Även den som är antagen till grundläggande
högskoleutbildning enligt de äldre bestämmelserna får anställas
som amanuens enligt den nya bestämmelsen i 5 kap. 10 § andra
stycket.
16. Bestämmelsen i 6 kap. 10 § första stycket om att det i
examensbeviset skall anges på vilken nivå en examen avläggs
skall inte tillämpas i fråga om examina som utfärdas enligt
äldre bestämmelser.
17. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 § gäller fortfarande i
fråga om överklagande av beslut som har meddelats med
tillämpning av äldre bestämmelser.
18. De nya bestämmelserna i 6 kap. 31 och 32 §§ om att det
skall utses minst två handledare för varje doktorand och att
minst en av dem skall ha genomgått utbildning av handledare
eller bedömts ha motsvarande kompetens, skall tillämpas i fråga
om doktorander som påbörjar sin utbildning efter utgången av
juni 2007.
2006:1054
1. Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 2007 i fråga
om 7 kap. 9 a, 10 a och 18 a §§ och i övrigt den 1 januari
2010. Förordning (2007:666).
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid
antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj
2010. Förordning (2009:1238).
3. Den som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven på
grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande
högskoleutbildning eller utbildning som påbörjas på grundnivå,
ska även därefter anses ha grundläggande behörighet till
utbildning som påbörjas på grundnivå. För den som före den 1
juli 2008 anses ha sådan grundläggande behörighet som avses i 7
kap. 7 § i dess lydelse före den 1 januari 2008 gäller detta
dock längst till och med den 31 december 2011.
Förordning (2008:229).
4. För sökande som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven
på grundläggande behörighet för tillträde till
grundläggande högskoleutbildning eller utbildning som
påbörjas på grundnivå ska motsvarande äldre bestämmelser
tillämpas i stället för de nya punkterna 4–7 och 9 i
bilaga 3. Betyg i kurser enligt de ämnesplaner som gäller i
gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli
2012 ska dock inte räknas med i det sammanlagda
betygsvärdet eller betygspoängen i de fall betygen inte
– ingår i slutbetyget eller en motsvarighet till
slutbetyget från äldre utbildning i gymnasieskolan eller
äldre statlig eller kommunal vuxenutbildning, eller
– utgör särskild behörighet till den sökta utbildningen.
Förordning (2012:529).
5. De nya bestämmelserna i punkterna 3 och 8 i bilaga 3 ska
tillämpas på betyg som åberopas av den som har påbörjat
gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes i
gymnasieskolan hösten 2000 eller senare och i gymnasial
vuxenutbildning den 1 juli 2001 eller senare.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om
hur äldre betyg får tillgodoräknas som meritpoäng eller
meritvärderas på annat sätt. Förordning (2014:1012).
2007:129
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2007. Förordningen
skall, om inte något annat framgår av 3 eller 4, tillämpas i
fråga om lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007.
2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om
lärarexamina som utfärdas före den 1 juli 2007.
3. De äldre bestämmelserna skall också tillämpas i fråga om
lärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den
utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har
slutförts dessförinnan.
4. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning
till en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den
som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men
fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen,
har rätt att slutföra sin utbildning för att få en
lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till
och med utgången av juni 2023. Förordning (2016:958).
5. Omfattningen av en lärarexamen som enligt 3 och 4 får
avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre
bestämmelserna, skall anges i poäng enligt de äldre
bestämmelserna. I examensbeviset för en lärarexamen som avses i
4 skall också anges examens motsvarande omfattning i
högskolepoäng enligt vad som anges i punkten 6 i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen
(2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100).
2007:644
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008 och skall
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter den 30 juni 2008.
2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till
utbildning som börjar före den 1 juli 2008.
3. Den som före den 1 juli 2008 uppfyller kraven på
grundläggande behörighet för tillträde till utbildning som
påbörjas på grundnivå, skall även därefter anses ha
grundläggande behörighet för tillträde till utbildning som
påbörjas på grundnivå, dock längst till och med den 31 december
2011.
2009:933
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
2. En högskola, som inte är universitet, som vid utgången av
2009 får utfärda examina på forskarnivå inom ett
vetenskapsområde, får även därefter utfärda sådana examina
inom ett område som motsvarar vetenskapsområdet, dock längst
till och med utgången av 2010.
3. En högskola som enligt 2 får utfärda examina på
forskarnivå, ska senast vid utgången av 2010 till
Högskoleverket anmäla de områden inom vilka högskolan
bedriver utbildning på forskarnivå som uppfyller kraven i
1 kap. 13 § högskolelagen (1992:1434) samt 6 kap. 5 c § i de
nya bestämmelserna. Efter en sådan anmälan får Högskoleverket
lämna tillstånd till högskolan att utfärda examina på
forskarnivå inom dessa områden.
4. Tillstånd att utfärda masterexamen inom ett
vetenskapsområde som har meddelats enligt äldre bestämmelser
gäller fortfarande.
2009:1068
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
Bestämmelserna i 6 kap. 8 och 10–11 f §§ samt 7 kap. 33 §
tillämpas i fråga om utbildning som börjar efter utgången av
juni 2010.
2009:1222
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.
2. Den som före den 1 januari 2010 har påbörjat en utbildning
vid Växjö universitet eller Högskolan i Kalmar och den som
dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått
anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska
anses vara student vid Linnéuniversitetet utan ny antagning
och har rätt att slutföra utbildningen där.
2010:541
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011.
Förordning (2010:542).
2. Den som före den 1 juli 2011 har påbörjat en utbildning
till lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre
bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en
sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att
påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning
för att få en lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de
äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av
juni 2018 när det gäller speciallärarexamen eller till och
med utgången av juni 2023 när det gäller lärarexamen.
Förordning (2016:958).
2010:544
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om 6
kap. 5 § och bilaga 4 och i övrigt den 1 juli 2010.
2010:700
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2010 och
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter den 31 december 2010.
2. Äldre bestämmelser gäller vid antagning till utbildning som
börjar före den 1 januari 2011.
2010:1064
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.
2. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 1–5, 8 och 9, med
undantag för bestämmelserna om förnyelse av en tidsbegränsad
anställning, ska tillämpas i fråga om den som före den 1
januari 2011 har anställts för en begränsad tid enligt
bestämmelserna. Sådan tillämpning ska ske så länge
anställningen pågår. Vid handläggning av ärenden om övergång
av en tidsbegränsad anställning i en anställning tills vidare
enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 § 5 ska även de
äldre bestämmelserna i 4 kap. 7, 8, 9 och 28 §§ tillämpas.
3. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 8 a § och 4 kap. 30 § 6
om tidsbegränsad anställning som biträdande lektor får
tillämpas till utgången av september 2011.
4. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts
som biträdande lektor ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 §
6 tillämpas så länge anställningen pågår. Sådan anställning
får förnyas enligt äldre bestämmelser.
5. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 10 § och 4 kap. 30 § 7 om
tidsbegränsad anställning som forskarassistent får tillämpas
till utgången av september 2011.
6. I fråga om den som före den 1 oktober 2011 har anställts
som forskarassistent ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 §
7 tillämpas så länge anställningen pågår. Sådan anställning
får förnyas enligt äldre bestämmelser.
7. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 5–8 a, 11–13 a, 20–23 och
24 a–28 §§ ska tillämpas i fråga om ärenden om befordran som
har inkommit till högskolan men som inte har avslutats före
den 1 januari 2011. Vid tillämpning av de äldre
bestämmelserna ska de uppgifter som en fakultetsnämnd eller
ett motsvarande organ ansvarar för i stället handhas av de
personer eller den grupp av personer som högskolan beslutar.
8. Om ett förfarande om anställning av lärare, i andra fall
än som avses i 7, har påbörjats men inte avslutats före den 1
januari 2011, ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 2, 5–10,
15, 20–22, 24, 24 a och 26–30 §§ tillämpas i
anställningsärendet. Vid tillämpning av de äldre
bestämmelserna ska de uppgifter som en fakultetsnämnd eller
ett motsvarande organ ansvarar för i stället handhas av de
personer eller den grupp av personer som högskolan beslutar.
9. I fråga om den som enligt 8 har anställts efter den 1
januari 2011 med stöd av de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 §
1–5, 8 och 9 ska dessa äldre bestämmelser tillämpas så
länge anställningen pågår. De äldre bestämmelserna i
4 kap. 30 § 1, 2, 5, 8 och 9 om förnyelse av en tidsbegränsad
anställning och övergång av en tidsbegränsad anställning i en
anställning tills vidare ska dock inte tillämpas.
10. Vid beräkning av anställningstid som lärare inom
konstnärlig verksamhet enligt 4 kap. 10 § i de nya
bestämmelserna ska även anställningstid som lärare inom
konstnärlig verksamhet enligt de äldre bestämmelserna i
4 kap. 30 § 1 beaktas.
11. Vid beräkning av anställningstid som adjungerad professor
enligt 4 kap. 11 § i de nya bestämmelserna ska även
anställningstid som adjungerad professor enligt de äldre
bestämmelserna i 4 kap. 30 § 2 beaktas.
12. Vid beräkning av anställningstid som gästprofessor enligt
4 kap. 12 § i de nya bestämmelserna ska även anställningstid
som gästprofessor enligt de äldre bestämmelserna i 4 kap. 30 §
9 beaktas.
13. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 § gäller fortfarande
i fråga om beslut som har meddelats med tillämpning av äldre
bestämmelser.
2010:2020
1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2011 i fråga
om bilaga 3 till högskoleförordningen och punkt 5 i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen
(2006:1054) om ändring i högskoleförordningen och i övrigt den
1 januari 2013.
2. De nya bestämmelserna i bilaga 3 till högskoleförordningen
och punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
förordningen (2006:1054) om ändring i högskoleförordningen ska
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar
efter den 31 maj 2011. I övrigt ska de nya bestämmelserna
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter den 31 maj 2013.
3. De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet ska
fortsätta att gälla för den som senast den 1 juli 2015 har
fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller
specialutformat program i gymnasieskolan eller som senast den
1 juli 2025 har fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.
Förordning (2021:245).
4. Utöver vad som anges i 3 gäller att den som före den
1 januari 2013 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för
tillträde till grundläggande högskoleutbildning eller utbildning
som påbörjas på grundnivå, även därefter ska anses ha
grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på
grundnivå. För den som före den 1 juli 2008 anses ha sådan
grundläggande behörighet som avses i 7 kap. 7 § i dess lydelse
före den 1 januari 2008 gäller detta dock längst till och med
den 31 december 2011.
2011:687
Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2011 i fråga om
punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
förordningen (2007:129) om ändring i högskoleförordningen
(1993:100) och i övrigt den 1 juli 2011.
2011:946
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012 och ska
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter utgången av maj 2012.
2011:1020
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2012.
Förordning (2012:519).
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid
antagning till utbildning som börjar efter den 31 december
2012. Förordning (2012:519).
3. För den som har fått slutbetyg från ett fullständigt
nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan
eller från gymnasial vuxenutbildning gäller de äldre
bestämmelserna i bilaga 3, dock inte punkt 8 andra stycket om
att högst en meritpoäng får avse områdeskurser enligt j och k
och inte heller det som anges i samma punkt tredje stycket j
och k.
Vid tillämpning av första stycket likställs, i fråga om
meritpoäng, kurs med lägst betyget godkänt i ämnet svenskt
teckenspråk för hörande med kurs i ämnet moderna språk.
Ett betyg i en kurs enligt de ämnesplaner som gäller i
gymnasieskolan från och med den 1 juli 2011 och i kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli 2012
ska trots första stycket ges ett siffervärde enligt punkt 4 i
bilaga 3 i dess nya lydelse. Förordning (2019:276).
4. Har upphävts genom förordning (2018:1503).
2012:188
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2012 och
tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter den 31 december 2012.
2012:584
1. Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2012.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången när
ledamöter i en högskolas styrelse ska utses för tiden från och
med den 1 maj 2013.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande när ledamöter i en
högskolas styrelse ska utses för tiden till och med utgången
av april 2013.
2013:32
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013 i fråga om
bilaga 1 och i övrigt den 1 mars 2013. För försäkringar som
har tecknats före den 1 mars 2013 gäller äldre bestämmelser
under respektive försäkrings giltighetstid.
2013:525
1. Denna förordning träder i kraft den 23 juli 2013.
2. En försäkring enligt 1 kap. 11 c § ska tecknas så att den
gäller från och med den 1 januari 2014.
3. Bestämmelsen i 5 kap. 4 § i sin nya lydelse tillämpas i
fråga om utbildning på forskarnivå som påbörjas efter den 31
december 2013.
2013:1008
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2014.
2. Bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 samt punkt 3 i
övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1020) om
ändring i högskoleförordningen (1993:100) i deras nya lydelse
ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som
börjar efter den 15 augusti 2014.
2013:1118
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2014.
2. De äldre bestämmelserna ska tillämpas i fråga om
förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller
ämneslärarexamen som utfärdas efter den 31 januari 2013, om
den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har
slutförts dessförinnan och studenten begär att få en sådan
examen enligt de äldre bestämmelserna. Detta gäller till och
med utgången av juni 2021.
3. Den som före den 1 februari 2014 har påbörjat en
utbildning till förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller
ämneslärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som
dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått
anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har
rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt
de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av
juni 2021.
2014:3
1. Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2014.
2. Förordningen ska tillämpas på utbildning som påbörjas
efter den 31 december 2013.
3. Den som före den 1 januari 2014 har påbörjat en utbildning
till sjukgymnast enligt de äldre bestämmelserna och den som
dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått
anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen har
rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt
de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av
2017.
2014:37
1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2014.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid
antagning till utbildning som börjar efter den 15 augusti
2014.
2014:371
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.
2. De nya bestämmelserna ska tillämpas i fråga om helt eller
delvis verksamhetsförlagda kurser inom sådana utbildningar
till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller
yrkeslärarexamen som börjar efter utgången av december
2014. Förordning (2014:1096).
2016:154
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som bedrivs och folkhögskollärarexamina som utfärdas efter
utgången av december 2016.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
bedrivs och folkhögskollärarexamina som utfärdas före den 1
januari 2017.
4. Den som före den 1 januari 2017 har påbörjat en utbildning
till en folkhögskollärarexamen enligt de äldre bestämmelserna
och den som dessförinnan har antagits till en sådan
utbildning men fått anstånd med att påbörja utbildningen, har
rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt
de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av
december 2020.
2016:745
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2016.
2. Äldre föreskrifter i 2 kap. 7 b § gäller fortfarande i
fråga om de nomineringsgrupper som har utsetts före
ikraftträdandet och när personer därefter utses för att fylla
en vakans i en sådan nomineringsgrupp. Föreskrifterna gäller
dock längst till dess att två nomineringspersoner enligt de
nya bestämmelserna har utsetts för högskolan och fått i
uppdrag att lämna förslag till ledamöter i styrelsen som ska
utses av regeringen.
2016:846
1. Denna förordning träder i kraft den 2 augusti 2016.
2. De nya bestämmelserna i 21 § tillämpas första gången på
deltagande i högskoleprov som sker efter ikraftträdandet.
2017:284
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2017.
2. För doktorander med utbildningsbidrag som lämnas senast
den 30 juni 2022 gäller 5 kap. 4 § och 8–12 §§ i den äldre
lydelsen.
2017:844
1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2017.
2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 4 a och 12 c §§ och
bestämmelserna i 4 kap. 12 a och 13 §§ och 12 kap. 2 § i den
nya lydelsen får tillämpas för anställningsförfaranden som
påbörjas efter ikraftträdandet och ska tillämpas i
anställningsförfaranden som påbörjas efter den 1 april
2018.
3. Om de nya bestämmelserna i 4 kap. 4 a och 12 c §§
och bestämmelserna i 4 kap. 12 a och 13 §§ och 12 kap. 2 § i
den nya lydelsen inte tillämpas för ett
anställningsförfarande som påbörjas före den 1 april 2018,
ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 12 a § tillämpas för
anställningen.
4. De äldre bestämmelserna i 4 kap. 12 a § gäller fortfarande
för en anställning som lärare för meritering, om läraren har
anställts före den 1 oktober 2017.
2017:893
1. Denna förordning träder i kraft den 2 juli 2018.
2. Den som före den 2 juli 2018 har påbörjat en utbildning
till ämneslärare enligt de äldre bestämmelserna och den som
dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått
anstånd till en tidpunkt efter ikraftträdandet med att
påbörja utbildningen har rätt att slutföra sin utbildning för
att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst
till och med utgången av december 2024.
2017:947
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga
om 1 kap. 11 c § och i övrigt den 1 juli 2018.
2. De nya bestämmelserna i 5 kap. 4 och 4 a §§ tillämpas i
fråga om utbildning på forskarnivå som avses leda till
doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen som påbörjas
efter den 1 juli 2018.
2017:1111
1. Denna förordning träder i kraft den 3 juli 2018.
2. Bestämmelserna i den äldre lydelsen ska tillämpas i fråga
om speciallärarexamen och specialpedagogexamen som utfärdas
före den 3 juli 2018, om den utbildning som examensbeviset
omfattar har slutförts i sin helhet dessförinnan. Detta
gäller till och med utgången av juni 2025.
3. Den som före den 3 juli 2018 har påbörjat en utbildning
för att få en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen
enligt bestämmelserna i den äldre lydelsen, och den som
dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått
anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har
rätt att slutföra sin utbildning för att få en
speciallärarexamen eller specialpedagogexamen enligt
bestämmelserna i den äldre lydelsen, dock längst till och med
utgången av juni 2025.
2018:1131
1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2018.
2. Förordningen tillämpas första gången när ledamöter i en
högskolas styrelse ska utses för tiden från och med den 1 maj
2020.
2018:1135
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som bedrivs och tandhygienistexamina som utfärdas efter
utgången av juni 2019.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
bedrivs och för tandhygienistexamina som utfärdas före den 1
juli 2019.
4. Den som före den 1 juli 2019 har påbörjat en utbildning
till en tandhygienistexamen enligt de äldre bestämmelserna
och den som dessförinnan har antagits till sådan utbildning
men fått anstånd med att påbörja utbildningen, har rätt att
slutföra sin utbildning för att få en tandhygienistexamen
enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med
utgången av juni 2023.
2018:1503
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019 i fråga
om 7 kap. 8–11 §§ och i övrigt den 1 januari 2022.
2. När Universitets- och högskolerådet eller en högskola med
stöd av den nya 7 kap. 9 § eller 7 kap. 9 a–11 §§ i den nya
lydelsen meddelar föreskrifter ska de föreskriva att
bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till
utbildning som börjar efter utgången av maj 2022.
3. Bestämmelserna i de nya 7 kap. 5 a § första stycket 1-5,
5 b, 12 a, 15 a och 21 a §§ och bestämmelserna i 7 kap. 5, 6,
8, 12, 14, 15, 18, 19, 21, 23, 24, 26 och 28 §§ i den nya
lydelsen ska tillämpas första gången vid antagning till
utbildning som börjar efter utgången av maj 2022. Bestäm-
melserna i den nya 7 kap. 5 a § första stycket 6 ska tillämpas
första gången vid antagning till utbildning som börjar efter
utgången av december 2022. Förordning (2021:929).
4. Bestämmelserna i 7 kap. 21 § i den nya lydelsen ska
tillämpas första gången vid prov som genomförs våren 2022.
5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om antagning
till utbildning som börjar före den 1 juni 2022.
2019:161
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som bedrivs och läkarexamina som utfärdas efter utgången av
juni 2021.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
bedrivs och för läkarexamina som utfärdas före den 1 juli
2021.
4. Den som före den 1 juli 2021 har påbörjat en utbildning
till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna har rätt
att slutföra sin utbildning för att få en läkarexamen enligt
de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av
december 2029.
5. Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en
utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna
men fått anstånd till tid därefter med att påbörja
utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en
läkarexamen enligt de nya bestämmelserna.
2019:276
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2019.
2. Förordningen tillämpas första gången vid antagning till
utbildning som börjar efter utgången av maj 2022.
3. Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om
kompensation för att de som avses i punkt 3 i ikraftträdande-
och övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1020) om
ändring i högskoleförordningen (1993:100) inte kan få
meritpoäng för områdeskurser från och med antagning till
utbildning som börjar efter utgången av maj 2022. När
Universitets- och högskolerådet meddelar sådana föreskrifter
ska myndigheten föreskriva att bestämmelserna ska tillämpas
första gången vid antagning till utbildning som börjar efter
utgången av maj 2022.
2020:766
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som bedrivs och förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- och
ämneslärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2021.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
bedrivs och förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- och
ämneslärarexamina som utfärdas före den 1 juli 2021.
4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande förskollärar-,
yrkeslärar-, grundlärar- och ämneslärarexamina som utfärdas
efter utgången av juni 2021, om den utbildning som
examensbeviset omfattar har slutförts i sin helhet dess-
förinnan.
5. Den som före den 1 juli 2021 har påbörjat en utbildning
till en förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller
ämneslärarexamen enligt de äldre bestämmelserna har rätt att
slutföra sin utbildning för att få en sådan examen enligt de
äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av
juni 2025 när det gäller yrkeslärarexamen och längst till och
med utgången av juni 2029 när det gäller förskollärar-,
grundlärar- och ämneslärarexamen.
6. Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en
utbildning till en förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar-
eller ämneslärarexamen enligt de äldre bestämmelserna men fått
anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska
anses ha antagits till en utbildning till en sådan examen
enligt de nya bestämmelserna.
2020:768
1. Denna förordning träder i kraft den 11 september 2020.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om prov som
ska genomföras under det andra kalenderhalvåret 2020.
2020:881
1. Denna förordning träder i kraft den 30 november 2020.
2. Förordningen tillämpas första gången vid antagning till
utbildning som börjar efter den 1 augusti 2021.
2021:216
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2021.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som påbörjas efter utgången av december 2021.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
har påbörjats före den 1 januari 2022.
2022:1219
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023.
2. Bestämmelsen i 12 kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas
inte på beslut av Universitets- och högskolerådet som har
fattats före ikraftträdandet.
2023:34
1. Denna förordning träder i kraft den 24 februari 2023.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om
utbildningar som påbörjas efter utgången av juni 2023.
3. Om det, i fråga om en utbildning till sjuksköterska, finns
synnerliga svårigheter att tillämpa bestämmelserna i 6 kap.
17 a § och bilaga 4 första gången på utbildningar som påbörjas
efter utgången av juni 2023, får Universitetskanslersämbetet
besluta att bestämmelserna i fråga om den utbildningen ska
tillämpas första gången på utbildningar som påbörjas senare,
dock snarast möjligt och senast efter utgången av februari
2024. Universitetskanslersämbetet får fatta ett sådant beslut
senast den 15 maj 2023 och bara om högskolan har ansökt om det
senast den 31 mars 2023.
4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildningar som
har påbörjats före den 1 juli 2023.
2023:83
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2023.
2. Bestämmelserna i 7 kap. 21 § i den nya lydelsen tillämpas
första gången i fråga om högskoleprovet som anordnas under
hösten 2023.
2023:575
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2024.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildningar som
har påbörjats före ikraftträdandet.
Bilaga 1
FÖRTECKNING ÖVER UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR
SOM STATEN ÄR HUVUDMAN FÖR SAMT DERAS
BENÄMNING
I denna bilaga anges enligt 1 kap. 1 § de universitet och
högskolor som staten är huvudman för samt deras benämning.
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet (universitet)
Kungl. Tekniska högskolan (universitet)
Luleå tekniska universitet
Karlstads universitet
Linnéuniversitetet
Örebro universitet
Mittuniversitetet
Malmö universitet
Mälardalens universitet
Sveriges lantbruksuniversitet
Blekinge tekniska högskola
Försvarshögskolan
Gymnastik- och idrottshögskolan
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Stockholms konstnärliga högskola
Södertörns högskola
Förordning (2021:1223).
Bilaga 2
EXAMENSORDNING
1. Innehåll
I denna bilaga anges det enligt vad som sägs i 6 kap. 4 och
5 §§,
1. vilka examina som får avläggas på grundnivå, avancerad nivå
och forskarnivå, och
2. vilka krav som ska uppfyllas för respektive examen
(examensbeskrivning).
I förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och
förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan finns det
bestämmelser om de examina som får utfärdas vid
Lantbruksuniversitetet respektive Försvarshögskolan.
2. Gemensamma bestämmelser
Examensbenämning
En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i
denna examensordning och i förekommande fall ett för- eller
efterled eller båda, som anger examens inriktning. Högskolan
bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För
vissa examina skall, enligt vad som framgår av
examensbeskrivningarna, högskolan bestämma en inriktning.
Översättning
En översättning av examensbenämningen ska återspegla examens
omfattning och i förekommande fall inriktning samt på vilken
nivå examen avläggs.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om
översättningen av examen till engelska. Högskolan beslutar om
översättningen av examen i examensbeviset till andra språk än
engelska efter samråd med Universitets- och högskolerådet i
fråga om den rättsliga status som en översättning av examen
kan ha i andra länder.
Högskolan beslutar om översättning av de för- och efterled som
högskolan använder. Högskolan ska till Universitets- och
högskolerådet anmäla de för- och efterled på svenska som
högskolan bestämt ska användas till varje examen samt
översättningen av dem till engelska.
Högskolan får också till Universitets- och högskolerådet
anmäla översättningen av examensbenämningar till andra språk
än engelska.
3. Förteckning över examina
Examina på grundnivå
Generella examina
Högskoleexamen
Kandidatexamen
Konstnärliga examina
Konstnärlig högskoleexamen
Konstnärlig kandidatexamen
Yrkesexamina
Arbetsterapeutexamen
Audionomexamen
Biomedicinsk analytikerexamen
Brandingenjörexamen
Dietistexamen
Folkhögskollärarexamen
Fysioterapeutexamen
Förskollärarexamen
Högskoleingenjörsexamen
Optikerexamen
Ortopedingenjörexamen
Receptarieexamen
Röntgensjuksköterskeexamen
Sjuksköterskeexamen
Sjöingenjörsexamen
Sjökaptensexamen
Socionomexamen
Studie- och yrkesvägledarexamen
Tandhygienistexamen
Tandteknikerexamen
Yrkeslärarexamen
Examina på avancerad nivå
Generella examina
Magisterexamen
Masterexamen
Konstnärliga examina
Konstnärlig magisterexamen
Konstnärlig masterexamen
Yrkesexamina
Apotekarexamen
Arkitektexamen
Barnmorskeexamen
Civilekonomexamen
Juristexamen
Civilingenjörsexamen
Hälso- och sjukvårdskuratorsexamen
Juristexamen
Logopedexamen
Läkarexamen
Psykologexamen
Psykoterapeutexamen
Sjukhusfysikerexamen
Specialistsjuksköterskeexamen
Speciallärarexamen
Specialpedagogexamen
Tandläkarexamen
Examina på grundnivå eller avancerad nivå
Grundlärarexamen
Ämneslärarexamen
Examina på forskarnivå
Generella examina
Licentiatexamen
Doktorsexamen
Konstnärliga examina
Konstnärlig licentiatexamen
Konstnärlig doktorsexamen
4. Examensbeskrivningar
EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ
GENERELLA EXAMINA
Högskoleexamen
Omfattning
Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som
varje högskola själv bestämmer.
Mål
Kunskap och förståelse
För högskoleexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området
(huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om
områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga
metoder inom området.
Färdighet och förmåga
För högskoleexamen skall studenten
- visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant
information för att formulera svar på väldefinierade
frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen,
- visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med
olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta
med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleexamen skall studenten
- visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska
frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom
ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Kandidatexamen
Omfattning
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som
varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng
med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området
(huvudområdet) för utbildningen.
Mål
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga
grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning
inom någon del av området samt orientering om aktuella
forskningsfrågor.
Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka
relevant information i en problemställning samt att kritiskt
diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och
lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika
grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta
inom det område som utbildningen avser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors
ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.
Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom
ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
KONSTNÄRLIGA EXAMINA
Konstnärlig högskoleexamen
Omfattning
Konstnärlig högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som
varje högskola själv bestämmer.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området
(huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om
områdets praktiska och teoretiska grund, samt kunskap om och
erfarenhet av metod och processer inom området.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
- visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik
och innehåll inom huvudområdet för utbildningen,
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen skapa,
förverkliga och uttrycka egna konstnärliga idéer och genomföra
konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med
olika grupper, och
- visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att
självständigt verka i arbetslivet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen
reflektera över konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig högskoleexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.
Övrigt
För konstnärlig högskoleexamen med en viss inriktning skall
också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Konstnärlig kandidatexamen
Omfattning
Konstnärlig kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som
varje högskola själv bestämmer.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området
(huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets
praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av
metod och processer samt fördjupning inom området.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik
och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras
konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för
utbildningen,
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen
självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer,
identifiera, formulera och lösa konstnärliga och
gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga
uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt
redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga
frågeställningar med olika grupper, och
- visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att
självständigt verka i arbetslivet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga,
samhälleliga och etiska aspekter,
- visa förståelse av konstens roll i samhället, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.
Övrigt
För konstnärlig kandidatexamen med en viss inriktning skall
också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
YRKESEXAMINA
Arbetsterapeutexamen
Omfattning
Arbetsterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För arbetsterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som arbetsterapeut.
Kunskap och förståelse
För arbetsterapeutexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar
individers och gruppers hälsa, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För arbetsterapeutexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen
genomföra arbetsterapeutiska åtgärder som förebygger,
förbättrar och kompenserar nedsatt aktivitetsförmåga,
- visa förmåga att identifiera och genomföra miljöinriktade
åtgärder både på individ-, grupp- och samhällsnivå,
- visa förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande
arbete,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika
situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter
samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser
och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För arbetsterapeutexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra
grupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För arbetsterapeutexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För arbetsterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.
Audionomexamen
Omfattning
Audionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För audionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som audionom.
Kunskap och förståelse
För audionomexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om hörseln och dess betydelse för individen samt
om faktorer som påverkar hörselhälsan, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För audionomexamen skall studenten
- visa förmåga att genomföra hörselutredningar samt
självständigt bedöma och i samverkan med patienten planera,
genomföra och utvärdera habiliterande och rehabiliterande
åtgärder,
- visa förmåga att identifiera, initiera och delta i
hörselfrämjande hälsovård och förebyggande åtgärder i avsikt
att förhindra uppkomst av hörselskador,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika
situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter
samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser
och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För audionomexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter, deras närstående och andra grupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För audionomexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För audionomexamen skall också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Biomedicinsk analytikerexamen
Omfattning
Biomedicinsk analytikerexamen uppnås efter att studenten
fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan
kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk
analytiker.
Kunskap och förståelse
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser
och undersökningar och i samband med dessa samverka med
patienten och närstående,
- visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra
biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika
situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys-
och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser
samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera
resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta
författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser
och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter och deras närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten inom ramen
för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För biomedicinsk analytikerexamen skall också de preciserade
krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för
kraven i denna examensbeskrivning.
Brandingenjörsexamen
Omfattning
Brandingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 210 högskolepoäng.
Mål
För brandingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
brandingenjör.
Kunskap och förståelse
För brandingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess
beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad kunskap inom det brandtekniska området och
relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.
Färdighet och förmåga
För brandingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och kritiskt utnyttja och
utveckla metoder och tekniker avseende byggnadstekniskt
brandskydd, samhällsplanering, risk- och krishantering samt
räddningstjänst,
- visa förmåga att förebygga olyckor och skador och att
upprätta underlag för effektiva insatser inom räddningstjänst,
- visa förmåga att självständigt och kreativt identifiera,
formulera och hantera komplexa frågeställningar samt analysera
och utvärdera olika tekniska lösningar,
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra
uppgifter inom givna ramar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap
samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden
med utgångspunkt i relevant information,
- visa förmåga att utforma och hantera processer och system med
hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets
mål för hållbar utveckling,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning, och
- visa förmåga att muntligt och skriftligt i dialog med olika
grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och
den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För brandingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt i brandteknikens möjligheter och begränsningar,
dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande,
inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljöaspekter,
och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För brandingenjörsexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För brandingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.
Dietistexamen
Omfattning
Dietistexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För dietistexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som dietist.
Kunskap och förståelse
För dietistexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För dietistexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten
undersöka och bedöma näringsintag, näringstillstånd och
näringsbehov,
- visa förmåga att planera och hantera nutritionsbehov för
olika grupper i samhället samt förmåga att utbilda och
informera om kost och hälsa,
- visa förmåga att förebygga, utreda, bedöma, behandla och
utvärdera kost- och nutritionsrelaterade problem, symptom och
sjukdomar,
- visa förmåga att initiera och använda nya metoder inom
området,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika
situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera vidtagna åtgärder och behandlingsresultat med berörda
parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera
dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser
och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För dietistexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter och deras närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För dietistexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För dietistexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Folkhögskollärarexamen
Omfattning
Folkhögskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 60 högskolepoäng.
Mål
För folkhögskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap
och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som lärare
i folkhögskolan eller som ledare i annat
folkbildningsarbete.
Kunskap och förståelse
För folkhögskollärarexamen ska studenten
– visa kunskap om forskning om folkbildning och om dess
betydelse för yrkesutövningen,
– visa kunskap om statens mål för folkbildningen, inbegripet
relevanta styrdokument,
– visa kunskap om utbildningsformen folkhögskola och om
folkhögskolans organisation, historia och roll i samhället,
– visa kunskap om vuxnas lärande och om olika
pedagogisk-didaktiska perspektiv,
– visa kunskap om och förståelse för sociala relationer,
konflikthantering och pedagogiskt ledarskap,
– visa kunskap om inkludering och förståelse för den
variation som förekommer när det gäller deltagares
förutsättningar, förmågor och erfarenheter, och
– visa kunskap om bedömning av deltagares lärande och
utveckling.
Färdighet och förmåga
För folkhögskollärarexamen ska studenten
– visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra
planera, genomföra, utvärdera och reflektera över processer
som stöder deltagarnas bildning och lärande,
– visa förmåga att uppmuntra till självständiga studier och
samarbete och stödja deltagares planering av sina studier,
– visa förmåga att använda praktiskt-estetiska uttrycksmedel,
och
– visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala
verktyg i den pedagogiska verksamheten samt att beakta
betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för
denna.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För folkhögskollärarexamen ska studenten
– visa förmåga att beakta frågor om demokrati och andra
värdegrundsfrågor som jämställdhet och jämlikhet, mångfald
och mänskliga rättigheter inom yrkesområdet, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För folkhögskollärarexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete).
Övrigt
För folkhögskollärarexamen ska studenten ha fullgjort
handledd praktik.
För folkhögskollärarexamen ska också de preciserade krav
gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för
kraven i denna examensordning.
Fysioterapeutexamen
Omfattning
Fysioterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För fysioterapeutexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut.
Kunskap och förståelse
För fysioterapeutexamen ska studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom
om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
– visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar
individers och gruppers hälsa,
– visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära
relationer, och
– visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För fysioterapeutexamen ska studenten
– visa förmåga att självständigt och i samverkan med
individen genomföra fysioterapeutiska åtgärder samt förmåga
att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande,
habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp-
eller samhällsnivå,
– visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera
olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,
– visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt
att genomföra vägledande uppgifter,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter
samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera
dessa,
– visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
– visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta,
företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed
bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För fysioterapeutexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra
grupper, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För fysioterapeutexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För fysioterapeutexamen ska också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.
Förskollärarexamen
Omfattning
Förskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 210 högskolepoäng.
Mål
För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser.
Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan
undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter
kan ge behörighet.
Kunskap och förståelse
För förskollärarexamen ska studenten
- visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området
och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för
yrkesutövningen,
- visa sådana kunskaper i förskoledidaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som
utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt,
- visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och
språkutveckling,
- visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och
matematikinlärning,
- visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och
kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse
för yrkesutövningen,
- visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och
förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,
- visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
- visa kunskap om och förståelse för sociala relationer,
konflikthantering och ledarskap, och
- visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta
styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska
perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.
Färdighet och förmåga
För förskollärarexamen ska studenten
- visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och
att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande
verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas,
- visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata,
systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter
samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till
utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen
inom yrkesområdet,
- visa förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och
ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och
lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de
ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i
övrigt,
- visa förmåga att ta till vara barns kunskaper och
erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och
utveckling,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra
planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och
den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa
sätt stimulera varje barns lärande och utveckling,
- visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra
tillgodose barns behov av specialpedagogiska insatser,
inbegripet specialpedagogiska insatser för barn med
neuropsykiatriska svårigheter,
- visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns
allsidiga lärande och utveckling i förhållande till
verksamhetens mål och informera och samarbeta med
vårdnadshavare,
- visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans
värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingarna,
- visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och
annan kränkande behandling av barn,
- visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett
jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska
verksamheten,
- visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande
till stöd för den pedagogiska verksamheten,
- visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala
verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta
betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för
denna, och
- visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig
färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För förskollärarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot barn och deras vårdnadshavare,
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt
en hållbar utveckling, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.
Självständigt arbete (examensarbete)
För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det
förskolepedagogiska området.
Övrigt
För förskollärarexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Högskoleingenjörsexamen
Omfattning
Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap
och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
högskoleingenjör.
Kunskap och förståelse
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund
och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant
kunskap i matematik och naturvetenskap.
Färdighet och förmåga
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt
identifiera, formulera och hantera frågeställningar och
analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra
uppgifter inom givna ramar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap
samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden
med utgångspunkt i relevant information,
- visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och
system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och
samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar
utveckling,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning, och
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika
grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För högskoleingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess
roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande,
inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och
arbetsmiljöaspekter, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav
gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven
i denna examensbeskrivning.
Optikerexamen
Omfattning
Optikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För optikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som optiker.
Kunskap och förståelse
För optikerexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För optikerexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten
genomföra synundersökning samt vid behov hänvisa patienten
vidare till hälso- och sjukvården,
- visa förmåga att medverka vid optometrisk habilitering och
rehabilitering inom hälso- och sjukvården,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika
situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera bedömningar och vidtagna åtgärder med berörda parter
samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser
och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För optikerexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt
beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter och deras närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För optikerexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För optikerexamen skall också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Ortopedingenjörsexamen
Omfattning
Ortopedingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För ortopedingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap
och förmåga som krävs för behörighet som ortopedingenjör.
Kunskap och förståelse
För ortopedingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess
betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För ortopedingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten
genomföra ortopedtekniska åtgärder och verka som teknisk
specialist inom hela habiliterings- och rehabiliteringsområdet,
- visa förmåga att medverka i förebyggande arbete samt att
initiera metodförbättringar och kvalitetssäkring av utrustning,
arbetsmetoder och produkter,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter
samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser
och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För ortopedingenjörsexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter och deras närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För ortopedingenjörsexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För ortopedingenjörsexamen skall också de preciserade krav
gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven
i denna examensbeskrivning.
Receptarieexamen
Omfattning
Receptarieexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För receptarieexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som receptarie.
Kunskap och förståelse
För receptarieexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning
och läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en
rationell och optimal läkemedelsanvändning,
- visa kännedom om utveckling, prövning och användning av
läkemedel, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För receptarieexamen skall studenten
- visa förmåga att tillämpa vetenskaplig dokumentation samt
söka, värdera och kritiskt tolka relevant information för att
kunna analysera och lösa läkemedelsrelaterade problem,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika
situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att informera om och diskutera nya fakta,
företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed
bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För receptarieexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att verka inom såväl läkemedelsområdet som
hälso- och sjukvårdsområdet med ett etiskt förhållningssätt och
en helhetssyn på människan med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För receptarieexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För receptarieexamen skall också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Röntgensjuksköterskeexamen
Omfattning
Röntgensjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan
kunskap och förmåga som krävs för behörighet som
röntgensjuksköterska.
Kunskap och förståelse
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter
på bild- och funktionsdiagnostik,
- visa kunskap i planering, ledning och samordning av
vårdarbetet, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten
och närstående planera och genomföra undersökningar och
behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar,
- visa förmåga att medverka till att all bestrålning av
patienten skall vara optimerad med avseende på stråldoser och
att strålskyddsföreskrifter följs i enlighet med relevanta
författningar,
- visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt och
kunna informera patienten om läkemedlens effekter och
biverkningar,
- visa förmåga att initiera metodförbättring och
kvalitetssäkring,
- visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika
situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt
att genomföra handledande uppgifter,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter
samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser
och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter och deras närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För röntgensjuksköterskeexamen ska också de preciserade krav
gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för
kraven i denna examensbeskrivning.
Sjuksköterskeexamen
Omfattning
Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För sjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska.
Kunskap och förståelse
För sjuksköterskeexamen ska studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom
om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
– visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård-
och hälsoarbetet,
– visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar
barns, kvinnors och mäns hälsa,
– visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära
relationer, och
– visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För sjuksköterskeexamen ska studenten
– visa förmåga att självständigt och i samverkan med
patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta
omvårdnadsplan samt ge vård och behandling,
– visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt
kunna informera patienten om läkemedlens effekter och
biverkningar,
– visa förmåga att identifiera behov av och genomföra
hälsofrämjande och förebyggande arbete,
– visa förmåga att initiera metodförbättring och
kvalitetssäkring,
– visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera
olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån
individers och gruppers behov,
– visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt
att genomföra handledande uppgifter,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter
samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera
dessa,
– visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
– visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt att diskutera nya fakta,
företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och
därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjuksköterskeexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter och deras närstående, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjuksköterskeexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För sjuksköterskeexamen ska också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.
Sjöingenjörsexamen
Omfattning
Sjöingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För sjöingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som tillsammans med erforderlig praktik krävs för
behörighet som sjöingenjör.
Kunskap och förståelse
För sjöingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess
beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, och
- visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att
i ledande befattning svara för drift och underhåll av fartygs
maskineri och eltekniska utrustning samt för brandsäkerheten.
Färdighet och förmåga
För sjöingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna
ramar genomföra uppgifter samt förmåga att i all operativ
verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga
åtgärder,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap
samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden
med utgångspunkt i relevant information,
- visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö
med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till
samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar
utveckling,
- visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som
lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera
information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjöingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med
hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess
roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande,
inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och
arbetsmiljöaspekter, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjöingenjörsexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
Utbildning som leder till sjöingenjörsexamen skall uppfylla de
krav som ställs i den internationella konventionen om
utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk
1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav
skall ses som minimikrav.
För sjöingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.
Sjökaptensexamen
Omfattning
Sjökaptensexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För sjökaptensexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som tillsammans med erforderlig praktik krävs för
behörighet som sjökapten.
Kunskap och förståelse
För sjökaptensexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och beprövade
erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, och
- visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att
i ledande befattning operativt kunna ansvara för besättning,
fartyg och last.
Färdighet och förmåga
För sjökaptensexamen skall studenten
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna
ramar genomföra uppgifter särskilt avseende
sjösäkerhetsåtgärder samt förmåga att i all operativ verksamhet
iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap
samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden
med utgångspunkt i relevant information,
- visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö
med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till
samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar
utveckling,
- visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som
lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera
information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjökaptensexamen skall studenten
- visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med
hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess
roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande,
inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och
arbetsmiljöaspekter, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjökaptensexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
Utbildning som leder till sjökaptensexamen skall uppfylla de
krav som ställs i den internationella konventionen om
utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk
1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav
skall ses som minimikrav.
För sjökaptensexamen skall också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Socionomexamen
Omfattning
Socionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 210 högskolepoäng.
Mål
För socionomexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för självständigt socialt arbete på
individ-, grupp- och samhällsnivå.
Kunskap och förståelse
För socionomexamen ska studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom
om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan
individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor,
fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i
förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande
faktorer,
– visa kunskap om ledning av socialt arbete,
– visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana
samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och
mäns livsbetingelser, och
– visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära
relationer.
Färdighet och förmåga
För socionomexamen ska studenten
– visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla
och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i
samarbete med de människor som berörs,
– visa förmåga att tillämpa relevanta författningar i
synnerhet inom det sociala området,
– visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala
processer och problem, och
– visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och
utvärdera insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För socionomexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
– visa förmåga till ett professionellt bemötande och
förhållningssätt,
– visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med
andra yrkesgrupper, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För socionomexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För socionomexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Studie- och yrkesvägledarexamen
Omfattning
Studie- och yrkesvägledarexamen uppnås efter att studenten
fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten visa sådan
kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet.
Kunskap och förståelse
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
– visa insikt i barns, ungdomars och vuxnas utveckling och
lärande samt om individers och gruppers val och socialisation
i ett perspektiv av livslångt lärande,
– visa kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling
såväl nationellt som internationellt, och
– visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i
studie- och yrkesvalssituationen samt på arbetsmarknaden.
Färdighet och förmåga
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten
– visa förmåga att bidra till att förverkliga målen för
skolväsendet,
– visa förmåga att analysera och förstå individers och
gruppers studie- och yrkesval samt utifrån denna förmåga
identifiera deras behov av stöd och utveckling,
– visa förmåga att tillämpa olika teorier och metoder för
vägledning utifrån individers och gruppers behov,
– visa förmåga att inom sitt verksamhetsområde stödja övrig
personal i deras studie- och yrkesorienterande insatser,
– visa förmåga att i samarbete med andra planera och utveckla
stödinsatser för människor med särskilda svårigheter och behov
för att underlätta inträde till studier och arbetsmarknad,
– visa förmåga att samla och kritiskt tolka information för
att informera och vägleda ungdomar och vuxna inför framtida
studier och arbete,
– visa förmåga att skapa och utveckla kontakter med olika
intressenter i samhället av betydelse för verksamheten, och
– visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt diskutera nya
fakta inom studie- och yrkesvägledningsområdet med olika
grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och
verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att inom området studie- och yrkesvägledning
göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
– visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med
andra yrkesgrupper, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten inom ramen
för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten ha fullgjort
handledd praktik.
För studie- och yrkesvägledarexamen ska också de preciserade
krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för
kraven i denna examensbeskrivning.
Tandhygienistexamen
Omfattning
Tandhygienistexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För tandhygienistexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som tandhygienist.
Kunskap och förståelse
För tandhygienistexamen ska studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom
om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt kunskap
om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
– visa kunskap om och förståelse för den orala hälsans
betydelse för individens välbefinnande och hälsa samt det
allmänna hälsotillståndets inverkan på den orala hälsan,
– visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar
individers och gruppers orala hälsa,
– visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära
relationer, och
– visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För tandhygienistexamen ska studenten
– visa förmåga att självständigt och i samverkan med
patienten initiera och genomföra hälsofrämjande och
förebyggande arbete för såväl patienter som för grupper,
– visa förmåga att självständigt utföra orala undersökningar
samt att utreda och analysera behov av insatser,
– visa förmåga att genomföra och utvärdera
behandlingsinsatser,
– visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter
samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera
dessa,
– visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
– visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information samt förmedla sin kunskap till olika
grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och
verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För tandhygienistexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter, deras närstående samt andra grupper, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För tandhygienistexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För tandhygienistexamen ska också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.
Tandteknikerexamen
Omfattning
Tandteknikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Mål
För tandteknikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
tandtekniker.
Kunskap och förståelse
För tandteknikerexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa kunskap om relevanta metoder inom området och om
odontologiska behandlingsprinciper, och
- visa kunskap om och förståelse för produkter och material som
används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsan,
munhälsan och miljön.
Färdighet och förmåga
För tandteknikerexamen skall studenten
- visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att framställa
olika typer av tandtekniska arbeten som används inom
tandvården,
- visa förmåga att bedöma och utvärdera kvaliteten på
tandtekniska arbeten, och
- visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda
relevant information och att diskutera nya fakta, företeelser
och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För tandteknikerexamen skall studenten
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och
därmed värna om och respektera patientens behov,
- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med
andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För tandteknikerexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
För tandteknikerexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Yrkeslärarexamen
Omfattning
Yrkeslärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 90 högskolepoäng.
Mål
För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare
i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även
visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken
examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
Kunskap och förståelse
För yrkeslärarexamen ska studenten
- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive
metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller
de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i
övrigt samt visa kännedom om vuxnas lärande,
- visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och
kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse
för yrkesutövningen,
- visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling,
lärande, behov och förutsättningar som krävs för
yrkesutövningen,
- visa kunskap om och förståelse för sociala relationer,
konflikthantering och ledarskap,
- visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta
styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska
perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
- visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.
Färdighet och förmåga
För yrkeslärarexamen ska studenten
- visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla
elever att lära och utvecklas,
- visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och
reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta
forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen
av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom
yrkesområdet,
- visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det eller de ämnen som utbildningen avser och för
yrkesutövningen i övrigt,
- visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och
erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och
utveckling,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra
planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och
den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa
sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
- visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra
tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser,
inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med
neuropsykiatriska svårigheter,
- visa förmåga att observera, dokumentera och analysera
elevers lärande och utveckling i förhållande till
verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever
och deras vårdnadshavare,
- visa förmåga att kommunicera och förankra skolans
värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingarna,
- visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och
annan kränkande behandling av elever,
- visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett
jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska
verksamheten,
- visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor
som rör identitet, sexualitet och relationer,
- visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och
skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
- visa förmåga att använda och värdera läroböcker, andra
läromedel och andra lärverktyg,
- visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala
verktyg i den pedagogiska verksamheten samt att beakta
betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för
denna, och
- visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla
färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För yrkeslärarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot elever och deras vårdnadshavare,
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt
en hållbar utveckling, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i
det pedagogiska arbetet.
Övrigt
För yrkeslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ
GENERELLA EXAMINA
Magisterexamen
Omfattning
Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som
varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng
med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet)
för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen,
konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180
högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en
student som antagits till utbildningen utan att ha haft
grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock
inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 §
andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit
utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som
fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för
utbildningen.
Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma
och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och
situationer även med begränsad information,
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera
frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder
genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för
och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument
som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings-
och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad
verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om
etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar,
dess roll i samhället och människors ansvar för hur den
används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För magisterexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.
Övrigt
För magisterexamen med en viss inriktning skall också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom
ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Masterexamen
Omfattning
Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som
varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng
med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet)
för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen,
konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180
högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en
student som antagits till utbildningen utan att ha haft
grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock
inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 §
andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit
utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för
utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som
väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området
samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för
utbildningen.
Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap
och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,
frågeställningar och situationer även med begränsad
information,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt
identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med
adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna
tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt
att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och
diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som
ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings-
och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i
annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om
etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar,
dess roll i samhället och människors ansvar för hur den
används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För masterexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än
30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten
redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå
om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen
eller motsvarande från utländsk utbildning.
Övrigt
För masterexamen med en viss inriktning skall också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom
ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
KONSTNÄRLIGA EXAMINA
Konstnärlig magisterexamen
Omfattning
Konstnärlig magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som
varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på avlagd
kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om
minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en
student som antagits till utbildningen utan att ha haft
grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock
inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 §
andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit
utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstärlig magisterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området
(huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl överblick
över området som fördjupade kunskaper inom delar av området
samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad eller breddad kunskap om och erfarenhet av
metod och processer inom området.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt beskriva, analysera och tolka
form, teknik och innehåll samt att kritiskt reflektera över
sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom
huvudområdet för utbildningen,
- visa förmåga att med ett personligt uttryck skapa och
förverkliga egna idéer, att självständigt identifiera,
formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem
samt att planera och med adekvata metoder genomföra
kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt
klart redogöra för och diskutera sin verksamhet och
konstnärliga frågeställningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att
självständigt verka i arbetslivet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga,
samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om konstens roll i samhället, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig magisterexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen.
Övrigt
För konstnärlig magisterexamen med en viss inriktning skall
också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Konstnärlig masterexamen
Omfattning
Konstnärlig masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som
varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på avlagd
kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om
minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en
student som antagits till utbildningen utan att ha haft
grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock
inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 §
andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit
utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstnärlig masterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området
(huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl brett
kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom
delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings-
och utvecklingsarbete, och
- visa förtrogenhet med metod och processer för att hantera
komplexa företeelser, frågeställningar och situationer inom
området.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig masterexamen skall studenten
- visa förmåga att självständigt och kreativt kunna formulera
nya frågor och bidra till kunskapsutvecklingen, lösa mer
avancerade problem, utveckla nya och egna uttryckssätt samt
kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga
förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,
- visa förmåga att med ett utvecklat personligt uttryck skapa
och förverkliga egna konstnärliga idéer, självständigt
identifiera, formulera och lösa konstnärliga och
gestaltningsmässiga problem samt planera och med adekvata
metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom
givna tidsramar,
- visa förmåga att såväl i nationella som internationella
sammanhang, muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart
redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga
frågeställningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att
självständigt verka i arbetslivet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig masterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra
bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga,
samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om konstens roll i samhället, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För konstnärlig masterexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för
utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än
30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten
redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå
om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen
eller motsvarande från utländsk utbildning.
Övrigt
För konstnärlig masterexamen med en viss inriktning skall också
de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
YRKESEXAMINA
Apotekarexamen
Omfattning
Apotekarexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För apotekarexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som apotekare.
Kunskap och förståelse
För apotekarexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa fördjupad kunskap om läkemedlens sammansättning,
framställning, funktion och användning,
- visa fördjupad kunskap om läkemedelsinformation,
läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering för att
därigenom bidra till en rationell och optimal
läkemedelsanvändning,
- visa kunskap om utveckling, prövning och användning av
läkemedel i ett nationellt och internationellt perspektiv, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För apotekarexamen skall studenten
- visa fördjupad förmåga att tillämpa vetenskaplig
dokumentation samt att söka, värdera och kritiskt tolka
relevant information för att kunna analysera och lösa problem,
- visa fördjupad förmåga att självständigt identifiera,
analysera och lösa kvalificerade läkemedelsrelaterade
frågeställningar samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och
använda kunskap samt att analysera och bedöma komplexa
företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att i både nationella och internationella
sammanhang muntligt och skriftligt informera om och diskutera
läkemedels utveckling, nya fakta, företeelser och
frågeställningar med olika grupper och därigenom bidra till
utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För apotekarexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att verka inom såväl läkemedelsområdet som
hälso- och sjukvården med en helhetssyn på människan och ett
etiskt förhållningssätt med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt,
- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget
forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För apotekarexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete om minst
30 högskolepoäng.
Övrigt
För apotekarexamen skall studenten ha fullgjort sex månaders
apotekspraktik.
För apotekarexamen skall också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Arkitektexamen
Omfattning
Arkitektexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För arkitektexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som arkitekt.
Kunskap och förståelse
För arkitektexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga och konstnärliga grund
och insikt i relevant forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa såväl brett kunnande om och förståelse av arkitekturens
teori och historia som fördjupad kunskap om arkitektonisk
gestaltning, planering och utveckling av bebyggelsemiljöer samt
de processer, metoder och författningar som påverkar dessa.
Färdighet och förmåga
För arkitektexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn och i komplexa sammanhang
planera, gestalta, vårda och förnya bebyggelsemiljöer och
byggnader med hänsyn till olika krav, särskilt samhällets mål
för hållbar utveckling,
- visa förmåga att med adekvat arkitektonisk metod och syntes
kritiskt, självständigt och kreativt genomföra och utvärdera
kvalificerade och skapande uppgifter inom givna ramar inom
arkitekturens och samhällsbyggandets område,
- visa förmåga att tillämpa kunskap om fysikaliska förhållanden
och tekniska principer för uppförande och förändringar av
byggnadsverk,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang i bild och modell muntligt, skriftligt och på annat
sätt i dialog med olika grupper klart redogöra för och
diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som
ligger till grund för slutsatserna och därmed bidra till yrket
och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För arkitektexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn väga in relevanta
vetenskapliga, samhälleliga, estetiska och etiska aspekter i
sina bedömningar och avvägningar och samtidigt ta hänsyn till
samhällets och alla människors olika behov och
funktionsförmåga, liksom till samspelet mellan människor och
den fysiska livsmiljön, inbegripet arbetsmiljön,
- visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på
långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med
god gestaltning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För arkitektexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För arkitektexamen skall också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Barnmorskeexamen
Omfattning
Barnmorskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på av
Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska.
Mål
För barnmorskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som barnmorska.
Kunskap och förståelse
För barnmorskeexamen skall studenten
- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom området
reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa,
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av
vård- och hälsoarbetet, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För barnmorskeexamen skall studenten
- visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med
patienten planera och genomföra undersökningar och behandlingar
utifrån patientens behov och förutsättningar,
- visa fördjupad förmåga att självständigt initiera
hälsofrämjande och förebyggande arbete,
- visa förmåga att integrera kunskap samt att analysera, bedöma
och hantera komplexa frågeställningar och situationer,
företeelser och frågeställningar utifrån individers och
gruppers behov,
- visa förmåga att undervisa olika grupper samt att genomföra
handledande, arbetsledande och konsultativa uppgifter, och
- visa förmåga att initiera och genomföra kvalitets- och
förbättringsarbete samt att utvärdera behandlingsverksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För barnmorskeexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot kvinnor och deras närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För barnmorskeexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete).
Övrigt
För barnmorskeexamen skall också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Civilekonomexamen
Omfattning
Civilekonomexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 240 högskolepoäng.
Mål
För civilekonomexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för kvalificerat och självständigt arbete
inom ekonomiområdet.
Kunskap och förståelse
För civilekonomexamen skall studenten
- visa kunskap om det valda ekonomiområdets vetenskapliga grund
och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete,
- visa såväl brett kunnande inom det ekonomiska området som
väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av det valda
ekonomiområdet,
- visa fördjupad kunskap om teori och metod inom det valda
ekonomiområdet, och
- visa kunskap om relevanta nationella och internationella
regelsystem av betydelse för det valda ekonomiområdet.
Färdighet och förmåga
För civilekonomexamen skall studenten
- visa förmåga att integrera kunskap samt att med ekonomiska
perspektiv analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,
frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera
ekonomiska frågeställningar samt att planera och med adekvata
metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för
och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper i
såväl nationella som internationella sammanhang, och
- visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings-
och utvecklingsarbete eller arbeta i annan kvalificerad
verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För civilekonomexamen skall studenten
- visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och
samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska
aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på
forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt i ledarskapets betydelse och dess utövning, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För civilekonomexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För civilekonomexamen skall också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Civilingenjörsexamen
Omfattning
Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
civilingenjör.
Kunskap och förståelse
För civilingenjörsexamen skall studenten
- visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund
och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, och
- visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet,
inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som
väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.
Färdighet och förmåga
För civilingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och
kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa
frågeställningar samt att delta i forsknings- och
utvecklingsarbete och därigenom bidra till
kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera
olika tekniska lösningar,
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra
kvalificerade uppgifter inom givna ramar,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap
samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och
utvärdera skeenden även med begränsad information,
- visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer
och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov
och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt
hållbar utveckling,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika
sammansättning, och
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper
klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den
kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För civilingenjörsexamen skall studenten
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa
medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och
utvecklingsarbete,
- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess
roll i samhället och människors ansvar för hur den används,
inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och
arbetsmiljöaspekter, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav
gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för
kraven i denna examensbeskrivning.
Hälso- och sjukvårdskuratorsexamen
Omfattning
Hälso- och sjukvårdskuratorsexamen uppnås efter att studenten
fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng. Det ställs
också krav på avlagd socionomexamen eller annan motsvarande
examen.
Mål
För hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska studenten visa
sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som hälso-
och sjukvårdskurator.
Kunskap och förståelse
För hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa fördjupad kunskap om och förståelse för hur sociala
och psykosociala faktorer samspelar med hälsa och ohälsa på
individ-, grupp- och samhällsnivå,
- visa kunskap om och förståelse för hur hälsa och ohälsa kan
påverka individer och närstående, och
- visa kunskap om och förståelse för sorg, kriser, förluster
och trauman.
Färdighet och förmåga
För hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska studenten
- visa förmåga att självständigt utreda och bedöma individers
sociala situation i relation till relevanta vård- och
omvårdnadssituationer och med utgångspunkt i detta föreslå
sociala och psykosociala insatser,
- visa förmåga att självständigt och i samverkan med
patienter och deras närstående planera, genomföra och
utvärdera sociala och psykosociala insatser på individ- och
gruppnivå,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper,
- visa förmåga att tillämpa relevanta författningar, och
- visa förmåga att självständigt initiera och genomföra
kvalitets- och utvecklingsarbete samt att strukturera,
analysera och utvärdera sociala och psykosociala insatser.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter och deras närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska studenten inom
ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt
arbete (examensarbete).
Övrigt
För hälso- och sjukvårdskuratorsexamen ska också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Juristexamen
Omfattning
Juristexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 270 högskolepoäng.
Mål
För juristexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga
som krävs för att arbeta inom yrken för vilka juristexamen är
ett behörighetskrav samt inom annan yrkesverksamhet inom det
juridiska området som förutsätter sådan kunskap och
förmåga.
Kunskap och förståelse
För juristexamen ska studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa fördjupad kunskap i och förståelse av centrala
juridiska ämnen samt kunskap i andra ämnen som är av särskild
betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna,
– visa kännedom om rättssystemets roll nationellt och
internationellt,
– visa kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden
som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser, och
– visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära
relationer.
Färdighet och förmåga
För juristexamen ska studenten
– visa fördjupad förmåga att tillämpa kunskap samt att göra
kvalificerade bedömningar,
– visa fördjupad förmåga att använda olika tolknings- och
tillämpningsmetoder inom juridik,
– visa förmåga att systematiskt, kritiskt och självständigt
identifiera, formulera och analysera frågeställningar samt
planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna
tidsramar,
– visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan
med andra, och
– visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och
diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För juristexamen ska studenten
– visa förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn
till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor, såsom
de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter,
– visa förmåga till ett självständigt och kritiskt
förhållningssätt gentemot rättssystemet,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt,
och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För juristexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För juristexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Logopedexamen
Omfattning
Logopedexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 240 högskolepoäng.
Mål
För logopedexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som logoped.
Kunskap och förståelse
För logopedexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa såväl bred som fördjupad klinisk, pedagogisk och
terapeutisk kunskap om habilitering och rehabilitering av röst-,
tal-, språk- och sväljstörningar,
- visa förståelse för att kommunikationsförmågan är en
integrerad del av individens personlighet och sociala
situation, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För logopedexamen skall studenten
- visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med
patienten undersöka, bedöma och behandla de vanligast
förekommande störningarna inom det logopediska
verksamhetsområdet,
- visa förmåga att initiera och medverka i förebyggande
hälsovård inom det logopediska arbetsområdet,
- visa fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera
behandlingsprogram,
- visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt
att genomföra handledande uppgifter,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och
diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter
samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper, och
- visa fördjupad förmåga att kritiskt granska, bedöma och
använda relevant information samt att diskutera nya fakta,
företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed
bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För logopedexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter och deras närstående, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För logopedexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För logopedexamen skall också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Läkarexamen
Omfattning
Läkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar
om 360 högskolepoäng.
Mål
För läkarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga
som krävs för att få behörighet som läkare.
Kunskap och förståelse
För läkarexamen ska studenten
- visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska
området,
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i
yrkesutövningen,
- visa kunskap om grundläggande vetenskapliga metoder inom
området och insikt i metodernas möjligheter och begränsningar,
- visa kunskap om etiska principer och deras tillämpning inom
hälso- och sjukvården samt inom forsknings- och
utvecklingsarbete,
- visa kunskap om, och förståelse för förhållanden i samhället
som påverkar hälsan för individer och olika grupper ur ett
nationellt och globalt perspektiv,
- visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära
relationer,
- visa kunskap om hälso- och sjukvårdssystem i Sverige,
inbegripet deras organisation och styrning, och kännedom om
sådana system i andra länder samt visa förståelse för
strategier för likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård,
- visa kunskap om patientsäkerhet, kvalitet och prioriteringar
i hälso- och sjukvården samt om metoder för att utvärdera
medicinsk verksamhet, och
- visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För läkarexamen ska studenten
- visa fördjupad förmåga till professionellt bemötande av
patienter och deras närstående med respekt för patienternas
och deras närståendes integritet, behov, kunskaper och
erfarenheter,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och
använda kunskap samt analysera och värdera komplexa
företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda
behandling av akuta livshotande tillstånd,
- visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de
vanligaste sjukdomstillstånden ur patofysiologiskt och
psykosocialt samt andra relevanta perspektiv och i samverkan
med patienten handlägga dessa,
- visa förmåga att initiera och medverka i hälsoinriktat och
sjukdomsförebyggande arbete för enskilda och grupper samt att
redogöra för hur sådant arbete bedrivs på samhällsnivå,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt kommunicera
åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter och
dokumentera dessa i enlighet med relevanta författningar,
- visa fördjupad förmåga att bidra till lärande i olika
grupper och att genomföra handledande uppgifter,
- visa förmåga till ledarskap och interprofessionellt
samarbete såväl inom hälso- och sjukvården som med
professioner inom andra delar av samhället,
- visa förmåga att initiera, medverka i och genomföra
förbättringsarbete samt visa sådan färdighet som krävs för att
delta i forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera
nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det
medicinska området med olika grupper samt att kritiskt
granska, bedöma och använda relevant information, och
- visa förmåga att använda digitala verktyg inom såväl hälso-
och sjukvården som forsknings- och utvecklingsarbete.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För läkarexamen ska studenten
- visa förmåga till självreflektion och empati samt till ett
professionellt förhållningssätt,
- visa förmåga till ett hälsofrämjande förhållningssätt med
helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt synsätt och
med särskilt beaktande av etiska principer och de mänskliga
rättigheterna, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av att fortlöpande
utveckla sin kompetens och att ta ansvar för detta.
Självständigt arbete (examensarbete)
För läkarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna
ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst
30 högskolepoäng.
Övrigt
För läkarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje
högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Psykologexamen
Omfattning
Psykologexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För psykologexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som psykolog
och för att fullgöra föreskriven praktisk tjänstgöring (PTP)
som fordras för att få behörighet som psykolog.
Kunskap och förståelse
För psykologexamen ska studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
– visa fördjupad kunskap om psykologiska metoder för
utredning och åtgärd avseende individer, grupper och
organisationer,
– visa fördjupad kunskap och förståelse för samhälls- och
familjeförhållanden som påverkar olika grupper och individer,
såväl barn som kvinnor och män,
– visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära
relationer, och
– visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För psykologexamen ska studenten
– visa fördjupad förmåga att bedriva psykologisk
behandling,
– visa förmåga att under handledning bedriva
psykoterapi,
– visa fördjupad förmåga att självständigt planera, leda och
genomföra förebyggande arbete samt utvecklings- och
förändringsarbete med inriktning på individer, grupper,
organisationer och miljöer,
– visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund kritiskt
utvärdera och utveckla behandlingsarbete och åtgärdsprogram
inom verksamhetsområdet,
– visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper,
– visa förmåga att för berörda parter muntligt och skriftligt
redogöra för utredning, åtgärd och resultat samt i enlighet
med relevanta författningar dokumentera dessa, och
– visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma
och använda relevant information samt att diskutera nya
fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och
därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För psykologexamen ska studenten
– visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och
empatisk förmåga,
– visa fördjupad förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
– visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget
forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot klienter och deras närstående, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För psykologexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För psykologexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Psykoterapeutexamen
Omfattning
Psykoterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 90 högskolepoäng under en treårsperiod.
Därtill ställs krav på
- avlagd psykologexamen (enligt 1982 års studieordning eller
senare bestämmelser),
- läkarexamen med specialistkompetens i psykiatri eller barn-
och ungdomspsykiatri,
- socionomexamen, eller
- annan motsvarande examen.
För de två sistnämnda grupperna krävs dessutom grundläggande
psykoterapiutbildning.
Mål
För psykoterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som psykoterapeut.
Kunskap och förståelse
För psykoterapeutexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa fördjupad kunskap om och förståelse för olika
psykoterapiformer, olika psykiska sjukdomstillstånd samt
psykiatrisk diagnostik, och
- visa kunskap och förståelse för relevanta samhälls- och
familjeförhållanden som påverkar individer och grupper.
Färdighet och förmåga
För psykoterapeutexamen skall studenten
- visa förmåga att på ett fördjupat sätt integrera teoretisk
kunskap och klinisk tillämpning,
- visa sådana fördjupade färdigheter som krävs för att
självständigt genomföra diagnostiska bedömningar samt upprätta,
genomföra och kritiskt utvärdera psykoterapeutiska
behandlingsprogram inom ett av områdena individual-, grupp-
eller familjeterapi,
- visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma
och använda relevant information samt diskutera nya fakta,
företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed
bidra till utveckling av yrket och verksamheten, och
- visa förmåga att med berörda parter muntligt och skriftligt
redogöra för åtgärder och behandlingsresultat samt i enlighet
med relevanta författningar dokumentera dessa.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För psykoterapeutexamen skall studenten
- visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och
empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget
forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa fördjupad förmåga till ett professionellt
förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående,
- visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med
andra yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För psykoterapeutexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete).
Övrigt
För psykoterapeutexamen skall studenten under utbildningen ha
haft deltidstjänstgöring med psykoterapeutiska uppgifter.
För psykoterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.
Sjukhusfysikerexamen
Omfattning
Sjukhusfysikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För sjukhusfysikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som sjukhusfysiker.
Kunskap och förståelse
För sjukhusfysikerexamen skall studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
- visa såväl bred som fördjupad kunskap om fysikaliska,
biologiska och tekniska aspekter av strålbehandling, bild- och
funktionsdiagnostik samt denna kunskaps tillämpning i
vårdarbetet,
- visa kunskap i planering, ledning och samordning inom
yrkesområdet, och
- visa kunskap om relevanta författningar särskilt inom
strålskyddsområdet.
Färdighet och förmåga
För sjukhusfysikerexamen skall studenten
- visa fördjupad förmåga att självständigt tillämpa matematiska
och naturvetenskapliga metoder i all verksamhet med strålning
inom hälso- och sjukvården,
- visa förmåga att ansvara för och utföra nödvändigt
kvalitetssäkringsarbete av både utrustning och arbetsmetoder
inom verksamheter med strålning,
- visa förmåga att integrera kunskap från relevanta områden
samt att självständigt och kritiskt analysera, bedöma och
hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att utveckla, använda, utvärdera och optimera
nya metoder inom området,
- visa förmåga att initiera, planera, leda, samordna och
utvärdera strålskyddsförebyggande arbete inom hälso- och
sjukvård för såväl personal som patienter,
- visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra
yrkesgrupper samt förmåga att informera och utbilda personal i
strålskyddsarbete, och
- visa förmåga att i både nationella och internationella
sammanhang muntligt och skriftligt informera om och diskutera
nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper
och därigenom bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För sjukhusfysikerexamen skall studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter och deras närstående,
- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget
forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För sjukhusfysikerexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För sjukhusfysikerexamen skall också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.
Specialistsjuksköterskeexamen
Omfattning
Specialistsjuksköterskeexamen med angivna inriktningar uppnås
efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60
högskolepoäng med undantag av inriktningen mot
distriktssköterska, där examen uppnås efter att studenten
fullgjort kursfordringar om 75 högskolepoäng.
Vidare ställs det krav på legitimation som sjuksköterska som
Socialstyrelsen har utfärdat.
Mål
För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan
kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta
som specialistsjuksköterska.
Kunskap och förståelse
För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning
ska studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
– visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning
av vård- och hälsoarbetet.
Färdighet och förmåga
För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning
ska studenten
– visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan
med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta
omvårdnadsplan,
– visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder,
– visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och
utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete,
– visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma
och hantera komplexa frågeställningar och situationer,
– visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra
undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets
slutskede, och
– visa vårdpedagogisk förmåga.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning
ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot patienter och deras närstående, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Inriktningar
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
anestesisjukvård ska studenten också
– visa förmåga att ansvara för övervakning och utförande av
lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband
med operationer, undersökningar och behandlingar av
patienter, och
– visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid
stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
intensivvård ska studenten också
– visa förmåga att observera och bedöma funktionen hos
patienter avseende alla organsystem och patientens psykiska
tillstånd samt förmåga att vid behov initiera och
självständigt utföra medicinska åtgärder, och
– visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid
stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
operationssjukvård ska studenten också
– visa förmåga att ansvara för aseptik, instrumentering,
infektions- och komplikationsförebyggande åtgärder i samband
med operationer, behandlingar och undersökningar av patienter
samt förmåga att hantera biologiska preparat, och
– visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid
stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
ambulanssjukvård ska studenten också
– visa förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller
skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov
samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för
patienter under starkt varierande förhållanden, och
– visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper vid
stora olyckor och katastrofer.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
kirurgisk vård ska studenten också
– visa förmåga att hos patienter med behov av kirurgiska
insatser observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
medicinsk vård ska studenten också
– visa förmåga att hos patienter inom medicinsk vård
observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
onkologisk vård ska studenten också
– visa förmåga att hos patienter med behov av onkologisk vård
observera, bedöma och åtgärda komplexa vårdbehov, och
– visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att arbeta
med bland annat cytostatikaterapi och strålbehandling.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso-
och sjukvård för barn och ungdomar ska studenten också
– visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra
och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja den
fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten
av sjukdom och sjukdomskomplikationer,
– visa förmåga att hos barn och ungdomar i olika
utvecklingsstadier observera, bedöma och åtgärda komplexa
vårdbehov, och
– visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för
hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
psykiatrisk vård ska studenten också
– visa förmåga att observera, bedöma, åtgärda och utvärdera
komplexa vårdbehov,
– visa förmåga att möta människor i kris, och
– visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka
i behandling, habilitering och rehabilitering inom
psykiatrisk vård och omsorg.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot vård av
äldre ska studenten också
– visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra
och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja den
fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten
av sjukdom och sjukdomskomplikationer, och
– visa förmåga att hos äldre patienter observera och bedöma
komplexa behov av vård och rehabilitering.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot
distriktssköterska ska studenten också
– visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra
och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk,
psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga
uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer,
– visa förmåga att observera och bedöma komplexa behov av
vård, habilitering och rehabilitering hos patienter, och
– visa sådan kunskap som krävs för att ansvara för
hälsoundersökning och vaccinationsverksamhet.
För specialistsjuksköterskeexamen med en viss annan
inriktning ska studenten också
– visa förmåga att självständigt observera, bedöma och
utvärdera vårdbehov, habilitering och rehabilitering hos
patienter inom specialiseringens särskilda område,
– visa förmåga att självständigt planera, genomföra och
utvärdera åtgärder som behövs vid olika sjukdomstillstånd för
att främja hälsan samt förebygga uppkomsten av sjukdom och
sjukdomskomplikationer inom specialiseringens särskilda
område,
– visa förmåga att ansvara för undersökningar och
behandlingar inom specialiseringens särskilda område, och
– visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper samt
färdigheter under vårdsituationer och mot målgrupper som är
särskilt relevanta för specialiseringens särskilda område.
Självständigt arbete (examensarbete)
För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten inom ramen
för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete).
Övrigt
För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten ha fullgjort
en verksamhetsförlagd del av utbildningen av en omfattning
som är anpassad efter behovet för respektive inriktning.
I examensbeviset ska utbildningens inriktning anges.
För en specialistsjuksköterskeexamen med en viss inriktning
ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Speciallärarexamen
Omfattning
Speciallärarexamen med angivna specialiseringar uppnås efter
att studenten har fullgjort kursfordringar om
90 högskolepoäng. Det ställs också krav på avlagd
grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen,
förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen.
Speciallärarexamen ges med specialiseringar mot
- språk-, skriv- och läsutveckling,
- matematikutveckling,
- dövhet eller hörselskada,
- synskada,
- grav språkstörning, och
- intellektuell funktionsnedsättning.
För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs
att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i
svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och
läsutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier,
krävs i stället att studenten har kompletterat sin utbildning
med motsvarande kunskaper.
För specialisering mot matematikutveckling krävs att den
tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i matematik
eller inom kunskapsområdet matematikutveckling. Om examen inte
omfattar nämnda ämnesstudier, krävs i stället att studenten
har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper.
Mål
För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd.
Kunskap och förståelse
För speciallärarexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess
betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i
ett historiskt perspektiv,
- visa kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet
neuropsykiatriska svårigheter,
- visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och
begreppsutveckling och stimulans av denna,
- visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och
betygssättning, och
- visa fördjupad kunskap om barns och elevers utveckling och
lärande och visa kunskap om utveckling och lärande hos barn
och elever med funktionsnedsättningar, inbegripet
neuropsykiatriska svårigheter, samt, beroende på vilken
specialisering som valts, fördjupad kunskap om
1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling,
2. barns och elevers matematikutveckling,
3. barn och elever med dövhet eller hörselskada och deras
allsidiga kunskapsutveckling i relation till
undervisningsämnen eller ämnesområden,
4. barn och elever med synskada och deras allsidiga
kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller
ämnesområden,
5. barn och elever med grav språkstörning och deras allsidiga
kunskapsutveckling i relation till undervisningsämnen eller
ämnesområden, eller
6. barn och elever med intellektuell funktionsnedsättning och
deras allsidiga kunskapsutveckling i relation till
undervisningsämnen eller ämnesområden.
Färdighet och förmåga
För speciallärarexamen ska studenten
- visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ
till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra
till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,
- visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och
genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med
berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och
utveckla verksamhetens lärmiljöer,
- visa förmåga att kritiskt granska olika vetenskapliga
perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter samt tillämpa
kunskaper om neuropsykiatriska svårigheter i olika lärmiljöer,
- visa förmåga att, beroende på vilken specialisering som
valts, vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i
frågor som rör
1. barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling,
2. barns och elevers matematikutveckling,
3. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med
dövhet eller hörselskada,
4. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med
synskada,
5. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med grav
språkstörning, eller
6. lärande och kunskapsutveckling hos barn och elever med
intellektuell funktionsnedsättning,
- visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och
utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet
med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever,
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt
genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter
för individen i de lärmiljöer där barnet eller eleven får sin
undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och
- visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt
för barn och elever i behov av särskilt stöd.
För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling eller
matematikutveckling ska också studenten
- visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för
att bedöma barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling
eller matematikutveckling.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För speciallärarexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
– visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget
forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt om betydelsen av samarbete och samverkan med
andra skolformer och yrkesgrupper, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För speciallärarexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
I examensbeviset ska det anges för vilken eller vilka
verksamheter utbildningen är avsedd. Där ska också
utbildningens specialisering anges.
För speciallärarexamen ska också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.
Specialpedagogexamen
Omfattning
Specialpedagogexamen uppnås efter att studenten har fullgjort
kursfordringar om 90 högskolepoäng. Det sälls också krav på
avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen,
förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen.
Mål
För specialpedagogexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som
specialpedagog för barn och elever i behov av särskilt stöd.
Kunskap och förståelse
För specialpedagogexamen ska studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
– visa kunskap om funktionsnedsättningar, inbegripet
neuropsykiatriska svårigheter, och
– visa fördjupad kunskap och förståelse inom
specialpedagogik.
Färdighet och förmåga
För specialpedagogexamen ska studenten
– visa förmåga att kritiskt och självständigt identifiera,
analysera och medverka i förebyggande arbete och i arbetet
med att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,
– visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra
pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på
organisations-, grupp- och individnivå,
– visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att
genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt
förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens
lärmiljöer,
– visa förmåga att kritiskt granska olika vetenskapliga
perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter samt tillämpa
kunskaper om neuropsykiatriska svårigheter i olika
lärmiljöer,
– visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad
samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för
kollegor, föräldrar och andra berörda, och
– visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och
utvärdering samt leda utveckling av det pedagogiska arbetet
med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För specialpedagogexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
– visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget
forsknings- och utvecklingsarbete,
– visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med
andra yrkesgrupper, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För specialpedagogexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
Övrigt
I examensbeviset ska det anges för vilken verksamhet
utbildningen är avsedd.
För specialpedagogexamen ska också de preciserade krav gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i
denna examensbeskrivning.
Tandläkarexamen
Omfattning
Tandläkarexamen uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 300 högskolepoäng.
Mål
För tandläkarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för behörighet som tandläkare.
Kunskap och förståelse
För tandläkarexamen ska studenten
– visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i
aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om
sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen,
– visa fördjupad kunskap om och förståelse för sambandet
mellan patientens orala hälsotillstånd och hans eller hennes
allmänna hälsotillstånd och medicinska tillstånd samt andra
bakomliggande faktorer,
– visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära
relationer,
– visa kunskap om och förståelse för produkter och material
som används inom tandvården och deras påverkan på
allmänhälsa, munhälsa och miljö,
– visa kunskap om ekonomi och organisation som är av
betydelse för tandvården, och
– visa kunskap om relevanta författningar.
Färdighet och förmåga
För tandläkarexamen ska studenten
– visa förmåga att självständigt diagnostisera och behandla
sjukdomar och anomalier i tänder, munhåla, käkar och
omgivande vävnader hos patienter i olika åldrar och med olika
behov,
– visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och
förebyggande arbete inom tandvården för såväl individer som
grupper av patienter,
– visa fördjupad förmåga att planera, leda, samordna och
utveckla tandvårdsarbete,
– visa förmåga att utvärdera odontologisk vård, varvid
särskild vikt läggs vid kvalitetssäkring,
– visa fördjupad förmåga till lagarbete och samverkan med
samtliga personalgrupper inom tandvården, liksom med andra
yrkesgrupper inom vård och omsorg, och
– visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma
och använda relevant information samt att på vetenskaplig
grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar
inom det odontologiska området.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För tandläkarexamen ska studenten
– visa självkännedom och empatisk förmåga,
– visa förmåga att med helhetssyn på människan göra
åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de
mänskliga rättigheterna,
– visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och
därmed värna om och respektera patientens behov, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Självständigt arbete (examensarbete)
För tandläkarexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
Övrigt
För tandläkarexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ
Grundlärarexamen
Omfattning
Grundlärarexamen ges med tre inriktningar.
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort
kursfordringar om 180 högskolepoäng.
Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och
grundskolans årskurs 1-3 och grundlärarexamen med inriktning
mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 avläggs på avancerad
nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar
om 240 högskolepoäng.
Mål
För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare
i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även
visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken
examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
Kunskap och förståelse
För grundlärarexamen oavsett inriktning ska studenten
- visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och
förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,
- visa kunskap om och förståelse för sociala relationer,
konflikthantering och ledarskap, och
- visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta
styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska
perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
ska studenten dessutom
- visa sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området
och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för
yrkesutövningen,
- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive
metodik som krävs för undervisning och lärande inom det
fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som
utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,
- visa kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt
visa kännedom om grundläggande läs-, skriv- och
matematikinlärning,
- visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
- visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och
kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse
för yrkesutövningen, och
- visa kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass
och grundskolans årskurs 1-3 samt 4-6 ska studenten dessutom
- visa sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för
yrkesutövningen,
- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive
metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller
de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i
övrigt,
- visa kännedom om praktiska och estetiska läroprocesser, och
- visa kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och
kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan
vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse
för yrkesutövningen.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass
och grundskolans årskurs 1-3 ska studenten dessutom
- visa fördjupad kunskap om grundläggande läs-, skriv- och
matematikinlärning och om barns kommunikation och
språkutveckling, och
- visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och
utveckling.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 4-6 ska studenten dessutom
- visa fördjupad kunskap om läs-, skriv- och
matematikutveckling, och
- visa fördjupad kunskap i bedömning och betygssättning.
Färdighet och förmåga
För grundlärarexamen oavsett inriktning ska studenten
- visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla
elever att lära och utvecklas,
- visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och
erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och
utveckling,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra
planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och
den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa
sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
- visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra
tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser,
inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med
neuropsykiatriska svårigheter,
- visa förmåga att observera, dokumentera, analysera och
bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till
verksamhetens mål och informera och samarbeta med elever och
deras vårdnadshavare,
- visa förmåga att kommunicera och förankra skolans
värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingarna,
- visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och
annan kränkande behandling av elever,
- visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett
jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska
verksamheten,
- visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor
som rör identitet, sexualitet och relationer,
- visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och
skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
- visa förmåga att använda och värdera läroböcker, andra
läromedel och andra lärverktyg,
- visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala
verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta
betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för
denna, och
- visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna
sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
ska studenten dessutom
- visa fördjupad förmåga att stimulera till lärande och
utveckling genom att erbjuda eleverna en meningsfull och
innehållsrik fritid,
- visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata,
systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter
samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till
utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen
inom yrkesområdet, och
- visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som
utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass
och grundskolans årskurs 1-3 samt 4-6 ska studenten dessutom
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt
tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras
erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att
därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, och
- visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det eller de ämnen som utbildningen avser och för
yrkesutövningen i övrigt.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För grundlärarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot elever och deras vårdnadshavare,
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt
en hållbar utveckling, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.
Självständigt arbete (examensarbete)
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem
ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng
inom det fritidspedagogiska området.
För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass
och grundskolans årskurs 1-3 och för grundlärarexamen med
inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 ska studenten
inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt
arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två
sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller
två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning.
Övrigt
Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten
har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som
examen omfattar. Ordet undervisningsämne har samma betydelse
som i 1 kap. 4 § förordningen (2021:1335) om utbildning till
lärare och förskollärare.
För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
Ämneslärarexamen
Omfattning
Ämneslärarexamen ges med två inriktningar.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans
årskurs 7-9 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att
studenten har fullgjort kursfordringar om 240 eller, när så
krävs, 270 högskolepoäng.
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan
avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har
fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330
högskolepoäng.
Mål
För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och
förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare
i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även
visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken
examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
Kunskap och förståelse
För ämneslärarexamen oavsett inriktning ska studenten
- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive
metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller
de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i
övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas
lärande,
- visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa
och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om
relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
och dess betydelse för yrkesutövningen,
- visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling,
lärande, behov och förutsättningar som krävs för den
verksamhet som utbildningen avser,
- visa kunskap om och förståelse för sociala relationer,
konflikthantering och ledarskap,
- visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta
styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska
perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
- visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9
ska studenten dessutom
- visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen,
inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde
som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och
insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.
För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i
gymnasieskolan ska studenten dessutom
- visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen,
inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas
huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa
delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete.
Färdighet och förmåga
För ämneslärarexamen ska studenten
- visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla
elever att lära och utvecklas,
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt
tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras
erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att
därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och
ämnesdidaktik,
- visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och
erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och
utveckling,
- visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom
det eller de ämnen som utbildningen avser och för den
verksamhet i övrigt som utbildningen avser,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra
planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och
den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa
sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
- visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra
tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser,
inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med
neuropsykiatriska svårigheter,
- visa förmåga att observera, dokumentera och analysera
elevers lärande och utveckling i förhållande till
verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever
och deras vårdnadshavare,
- visa förmåga att kommunicera och förankra skolans
värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingarna,
- visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och
annan kränkande behandling av elever,
- visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett
jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska
verksamheten,
- visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor
som rör identitet, sexualitet och relationer,
- visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och
skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
- visa förmåga att använda och värdera läroböcker, andra
läromedel och andra lärverktyg,
- visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala
verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta
betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för
denna, och
- visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla
färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För ämneslärarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot elever och deras vårdnadshavare,
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar
utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt
en hållbar utveckling, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.
Självständigt arbete (examensarbete)
För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete
(examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två
sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller
två av de ämnen som studeras inom utbildningen.
Övrigt
Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten
har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som
examen omfattar. Ordet undervisningsämne har samma betydelse
som i 1 kap. 4 § förordningen (2021:1335) om utbildning till
lärare och förskollärare.
För ämneslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som
varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
EXAMINA PÅ FORSKARNIVÅ
GENERELLA EXAMINA
Licentiatexamen
Omfattning
Licentiatexamen uppnås
antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst
120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå,
eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120
högskolepoäng av en utbildning som skall avslutas med
doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan
licentiatexamen kan ges vid högskolan.
Mål
Kunskap och förståelse
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet,
inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av
detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet
och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med
vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera
frågeställningar, att planera och med adekvata metoder
genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra
kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom
bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta
arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och
diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta
i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt
arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För licentiatexamen skall doktoranden
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen
forskning,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar,
dess roll i samhället och människors ansvar för hur den
används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Vetenskaplig uppsats
För licentiatexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig
uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd.
Övrigt
För licentiatexamen med en viss inriktning skall också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom
ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Doktorsexamen
Omfattning
Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en
utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på
forskarnivå.
Mål
Kunskap och förståelse
För doktorsexamen ska doktoranden
– visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av
forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom
en avgränsad del av forskningsområdet, och
– visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och
med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
Färdighet och förmåga
För doktorsexamen ska doktoranden
– visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till
självständig kritisk granskning och bedömning av nya och
komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
– visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med
vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera
frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder
bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna
tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
– med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning
väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
– visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera
och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
– visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap,
och
– visa förutsättningar för att såväl inom forskning och
utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang
bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För doktorsexamen ska doktoranden
– visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet
samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
– visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och
begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för
hur den används.
Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling)
För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig
avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng
godkänd.
Övrigt
För doktorsexamen med en viss inriktning ska också de
preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom
ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
KONSTNÄRLIGA EXAMINA
Konstnärlig licentiatexamen
Omfattning
Konstnärlig licentiatexamen uppnås
antingen efter att doktoranden fullgjort en utbildning om minst
120 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå,
eller efter att doktoranden fullgjort en del om minst 120
högskolepoäng av en utbildning som ska avslutas med konstnärlig
doktorsexamen, om högskolan beslutar att en sådan konstnärlig
licentiatexamen kan ges vid högskolan.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden
– visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet,
inbegripet aktuell specialistkunskap inom sitt konstnärliga
område samt visa kunskap om konstnärliga forskningsmetoder i
allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i
synnerhet.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden
– visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område,
– visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med
forskningsmässig noggrannhet identifiera och formulera
konstnärliga frågeställningar, att planera och med adekvata
metoder genomföra ett konstnärligt forskningsprojekt och andra
kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar och
därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera
detta arbete,
– visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart
presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i
dialog med forskarsamhället och samhället i övrigt, och
– visa sådan färdighet som krävs för att självständigt delta i
forskningsoch utvecklingsarbete och för att självständigt
arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden
– visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen
forskning,
– visa insikt om konstens möjligheter och begränsningar, dess
roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskap och att ta ansvar för sin konstnärliga utveckling.
Dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt
För konstnärlig licentiatexamen ska doktoranden ha fått ett
dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt om minst 60
högskolepoäng godkänt.
Övrigt
För konstnärlig licentiatexamen med en viss inriktning ska
också de preciserade krav gälla som varje högskola själv
bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Konstnärlig doktorsexamen
Omfattning
Konstnärlig doktorsexamen uppnås efter att doktoranden
fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för
utbildning på forskarnivå.
Mål
Kunskap och förståelse
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden
– visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av
forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom
sitt konstnärliga område, och
– visa förtrogenhet med konstnärliga forskningsmetoder i
allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i
synnerhet.
Färdighet och förmåga
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden
– visa skapande förmåga inom sitt konstnärliga område,
– visa förmåga till konstnärlig analys och syntes samt till
självständig kritisk granskning och bedömning av nya och
komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
– visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med
forskningsmässig noggrannhet identifiera och formulera
konstnärliga frågeställningar samt att planera och med adekvata
metoder bedriva forskning och andra kvalificerade konstnärliga
uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera
sådant arbete,
– med ett dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt visa sin
förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till
kunskapsutvecklingen,
– visa förmåga att i såväl nationella som internationella
sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera
och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med
forskarsamhället och samhället i övrigt,
– visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap,
och
– visa förutsättningar för att såväl inom forskning och
utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang
bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden
– visa intellektuell självständighet, konstnärlig integritet
och forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra
forskningsetiska bedömningar, och
– visa fördjupad insikt om konstens möjligheter och
begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för
hur den används.
Dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling)
För konstnärlig doktorsexamen ska doktoranden ha fått ett
dokumenterat konstnärligt forskningsprojekt (doktorsavhandling)
om minst 120 högskolepoäng godkänt.
Övrigt
För konstnärlig doktorsexamen med en viss inriktning ska också
de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer
inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
Förordning (2024:166).
Bilaga 3
PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG OCH MERITVÄRDERING AV
BETYG
I denna bilaga finns det enligt 7 kap. 13 § andra stycket och
18 § första stycket vissa bestämmelser om hur platser ska
fördelas vid urval på grundval av betyg och hur betyg ska
värderas.
Med betyg från gymnasieskolan avses i fråga om platsfördelning
på grundval av betyg i denna bilaga även betyg från
Europaskolan (European baccalaureate) och utbildning som leder
fram till International Baccalaureate.
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter i
övrigt om meritvärdering av betyg från Europaskolan (European
baccalaureate) och utbildning som leder fram till
International Baccalaureate samt om hur sådana betyg ska ge
meritpoäng.
Platsfördelning på grundval av betyg
1. Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första
stycket 1 ska platserna fördelas i förhållande till antalet
behöriga sökande i en betygsgrupp som indelas i I och II
respektive i en folkhögskolegrupp enligt följande.
Betygsgrupp:
I. sökande med
- betyg från gymnasieskolan,
- betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, om
minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser sådan
utbildning, och
- betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en
yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå som ger grundläggande
behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå,
II. sökande med
- betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller i kombination
med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den
som inte är elev där eller, i fråga om betyg från
gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen, i
kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå som leder till mer än grundläggande behörighet
till utbildning som påbörjas på grundnivå, om betyg från
kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller betyg
förvärvade genom prövning i gymnasieskolan tillsammans eller
var för sig utgör mindre än två tredjedelar av
gymnasiepoängen, och
- betyg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå i kombination med resultat från utbildning
enligt förordningen (2018:1519) om behörighetsgivande och
högskoleintroducerande utbildning eller i kombination med
intyg enligt den upphävda förordningen (2007:432) om
behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor
eller i kombination med dokumenterat studieresultat från
folkhögskola.
Folkhögskolegrupp:
sökande med studieomdöme från folkhögskola.
2. Sedan platserna har fördelats i respektive grupp ska
platserna i betygsgruppen fördelas i förhållande till antalet
behöriga sökande i I respektive II. Därefter ska antalet
platser i II reduceras med en tredjedel. Denna andel ska
tillföras I.
2 a. Vid urval till utbildning som påbörjas efter den 31 maj
2014 och före den 1 juni 2017 ska sökande med gymnasieexamen
dessutom indelas i en särskild gymnasieexamensgrupp. Sökande
med gymnasieexamen ska inte ingå i underlaget för beräkning
av platsfördelning till I. Vid platsfördelning ska den
särskilda gymnasieexamensgruppen och de övriga
betygsgrupperna tilldelas platser enligt den princip om
platstilldelning som framgår av 1.
Den andel platser som enligt 2 annars skulle tillföras I ska
i stället fördelas mellan I och den särskilda
gymnasieexamensgruppen i förhållande till antalet behöriga
sökande i de två grupperna.
Meritvärdering av betyg
3. Meritvärdering ska göras i två steg. Först meritvärderas de
betyg som den sökande åberopar för behörighet och de betyg för
meritkurser som enligt 7 ska meritvärderas enligt 4 och 5.
Därefter ska poäng för meritkurser läggas till.
Sökande med gymnasieexamen från gymnasieskolan
Siffervärde
4. Betygen i de kurser som ingår i ett program från
gymnasieskolan ska ges följande siffervärden:
F 0
E 10,0
D 12,5
C 15,0
B 17,5
A 20,0
Betygsvärde
5. Siffervärdet för varje betyg i en kurs ska multipliceras
med det antal gymnasiepoäng som det betyget omfattar, varvid
ett betygsvärde fås.
Vid uträkning av ett betygsvärde ska betyg i en kurs ersättas
av ett betyg som den sökande har i samma eller motsvarande
kurs, om sistnämnda betyg är högre och omfattar samma antal
gymnasiepoäng.
Sammanlagt betygsvärde och jämförelsetal
6. Det sammanlagda betygsvärdet för alla betyg i de kurser som
ingår i ett fullständigt program från gymnasieskolan ska
divideras med 2 400, varvid ett jämförelsetal fås.
Jämförelsetalet ska anges med två decimaler.
Betyg i kurser som ger behörighet eller i meritkurser
7. Betyg i kurser som inte ingår i ett fullständigt program
från gymnasieskolan ska meritvärderas enligt 4 och 5 om
kurserna
1. krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning
som påbörjas på grundnivå,
2. är behörighetskurser som avses i 7 kap. 9 §, eller
3. är meritkurser som avses i 7 kap. 18 § och ger meritpoäng
enligt 8.
Det sammanlagda betygsvärdet ska, för att få jämförelsetalet i
stället för det som anges i 6, divideras med det samlade antal
gymnasiepoäng som har meritvärderats.
Meritpoäng
8. Sedan jämförelsetalet har räknats ut ska betyg i sådana
meritkurser som anges i 7 kap. 18 § tillgodoräknas som
meritpoäng.
Högst två och en halv (2,5) meritpoäng får adderas till
jämförelsetalet, varav högst en och en halv (1,5) meritpoäng
får avse ämnet moderna språk och ämnet svenskt teckenspråk
för hörande, högst en (1,0) meritpoäng får avse ämnet
engelska och högst en och en halv (1,5) meritpoäng får avse
ämnet matematik.
Betyg i meritkurser ger meritpoäng enligt följande:
a) lägst betyget E i kurs 3 i ämnet moderna språk eller i
ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en halv (0,5)
meritpoäng,
b) lägst betyget E i kurs 4 i ämnet moderna språk eller i
ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en (1,0)
meritpoäng,
c) lägst betyget E i kurs 5 i ämnet moderna språk eller i
ämnet svenskt teckenspråk för hörande ger en halv (0,5)
meritpoäng,
d) lägst betyget E i kurs 2 i ämnet moderna språk i
ytterligare ett språk eller i kurs 2 i ämnet svenskt
teckenspråk för hörande ger en halv (0,5) meritpoäng, om den
sökande har fått meritpoäng för kurs i ämnet moderna språk
enligt b,
e) lägst betyget E i kurs 2 i ämnet moderna språk ger en halv
(0,5) meritpoäng, om den sökande har fått meritpoäng för kurs
i ämnet svenskt teckenspråk för hörande enligt b,
f) lägst betyget E i kursen engelska 7 ger en (1,0)
meritpoäng,
g) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån
över den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7
kap. 8–11 §§ eller, om sådant krav inte har ställts,
kursnivån över vad som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1
eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5)
meritpoäng, om den sökande inte redan har fått meritpoäng
enligt g,
h) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån
över vad som anges i g ger en halv (0,5) meritpoäng, om den
sökande inte redan har fått meritpoäng enligt h,
i) lägst betyget E i en kurs i ämnet matematik på kursnivån
över vad som anges i h ger en halv (0,5) meritpoäng, om den
sökande inte redan har fått meritpoäng enligt i,
j) lägst betyget E i kursen matematik 5 ger utöver det som
anges i g, h, eller i en halv (0,5) meritpoäng,
k) lägst betyget E i kursen matematik – specialisering på
lägst den kursnivå som krävs för särskild behörighet enligt 7
kap. 8–11 §§ eller, om sådant krav inte har ställts, är
närmast över kursnivån som enligt 7 kap. 5 § första stycket 1
eller 2 krävs för grundläggande behörighet ger en halv (0,5)
meritpoäng.
Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på
gymnasial nivå
9. Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med
examen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.
För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet
divideras med det antal gymnasiepoäng som ingår i examen, dock
med lägst 2 300. Förordning (2023:83).
Bilaga 4
OMFATTNINGEN AV VISSA UTBILDNINGAR
I denna bilaga anges enligt 6 kap. 17 a § det minsta antal
timmar utbildning enligt yrkeskvalifikationsdirektivet som
utbildning som leder till vissa yrkesexamina ska omfatta,
varvid en timme ska avse en tidsperiod om 45 minuter.
Utbildning Minsta antal timmar
barnmorska 3 000 timmar utbildning
sjuksköterska 4 600 timmar, varav minst en tredjedel
teoretisk utbildning och minst hälften
klinisk utbildning
tandläkare 5 000 timmar teoretisk och praktisk
utbildning
läkare 5 500 timmar teoretisk och praktisk
utbildning
Förordning (2023:34).