Post 50 av 71 träffar
SFS-nummer ·
1995:239 ·
Visa register
Förordning (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga
Departement: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 1995-02-16
Ändring införd: t.o.m. SFS 2022:1447
Ikraft: 1995-07-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om verkställighet av 8
kap. lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
2 kap. Ersättning under tjänstgöring
Dagersättning
1 § En totalförsvarspliktig har under grundutbildning som är
längre än 60 dagar rätt till dagersättning med 146 kronor per
tjänstgöringsdag. Förordning (2017:859).
Dagpenning
2 § En totalförsvarspliktig som fullgör annan värnplikt eller
civilplikt än som anges i 1 § har rätt till dagpenning med ett
belopp per dag som från och med första tjänstgöringsdagen
motsvarar 90 procent av den totalförsvarspliktiges
sjukpenninggrundande inkomst enligt 25 och 26 kap.
socialförsäkringsbalken, delad med 365. Om det för den
totalförsvarspliktige inte har fastställts någon
sjukpenninggrundande inkomst, bestäms dagpenningen till 90
procent av den sjukpenninggrundande inkomst som skulle ha
fastställts för honom eller henne om föreskrifterna om
fastställande av sådan inkomst hade varit tillämpliga på honom
eller henne, delad med 365. Dagpenning ska alltid bestämmas
till lägst 130 kronor.
Dagpenning betalas inte för de dagar då den
totalförsvarspliktige uppbär föräldrapenningsförmån enligt
socialförsäkringsbalken.
I fråga om återbetalning av dagpenning ska 108 kap.
socialförsäkringsbalken gälla i tillämpliga delar.
Förordning (2010:1474).
Ersättning vid frånvaro
4 § Rätt till dagersättning eller dagpenning föreligger inte, om den
totalförsvarspliktige utan giltigt skäl har varit frånvarande under
hela tjänstgöringsdagen. Sådan rätt föreligger inte heller, om den
totalförsvarspliktige under hela tjänstgöringsdagen har varit berövad
friheten på grund av misstanke om brott eller varit intagen på
kriminalvårdsanstalt.
Tid för frånvaro börjar räknas från den tidpunkt då den
totalförsvarspliktige skulle ha inställt sig till den tidpunkt då han
eller hon har inställt sig.
Kvittning av ersättning
5 § Har någon en skuld till staten på grund av förhållande som har
samband med värnplikt eller civilplikt, får ersättning enligt 1 §
kvittas mot skulden. Vid varje utbetalningstillfälle får högst
hälften av det belopp som skall betalas ut hållas inne, om inte den
som är berättigad till beloppet går med på att högre belopp hålls
inne.
Utbildningspremie
6 § En totalförsvarspliktig som rycker ut från
grundutbildningen har rätt till en utbildningspremie med ett
belopp som motsvarar vad han eller hon sammanlagt har fått i
dagersättning under grundutbildningen, om han eller hon har
slutfört grundutbildning som är längre än 60 dagar. Om
grundutbildningen är längre än 400 dagar betalas ett tillägg
med 12 200 kronor ut.
En totalförsvarspliktig som skadas under grundutbildning som
är längre än 60 dagar och tjänstgöringen av den anledningen
avbryts har rätt till en utbildningspremie med ett belopp som
motsvarar vad han eller hon fått i dagersättning fram till
avbrottet. Om en utbildning som är längre än 60 dagar avbryts
i annat fall betalas en utbildningspremie ut enligt de
grunder som gäller vid avbrott på grund av skada under
tjänstgöringen om det finns särskilda skäl.
Om den totalförsvarspliktige har rätt till en
utbildningspremie enligt första eller andra stycket ska den
alltid bestämmas till minst 6 100 kronor.
Förordning (2017:859).
7 § När tjänstgöringstiden för rätten till utbildningspremie
skall bestämmas medräknas inte sådana tjänstgöringsdagar under
vilka den totalförsvarspliktige enligt 4 § inte har rätt till
dagersättning. Förordning (2002:509).
Högskoleprov
8 § En totalförsvarspliktig har under grundutbildning som är
längre än 60 dagar rätt till två fria högskoleprov.
Bestämmelser om rätt till ledighet för deltagande i
högskoleprovet finns i förordningen (1995:649) om ledighet och
fritid för totalförsvarspliktiga under tjänstgöring.
Förordning (2002:509).
3 kap. Resor
Resor vid mönstring och annan utredning
1 § Den som inställer sig för mönstring eller annan utredning om
personliga förhållanden enligt 2 kap. lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt har rätt till en fri resa till inställelseplatsen
från den plats inom landet där han eller hon är folkbokförd eller
vistas stadigvarande och rätt till en fri återresa.
Resor till och från tjänstgöring
2 § En totalförsvarspliktig som har kallats in till värnplikt eller
civilplikt har rätt till en fri resa till tjänstgöringsplatsen från
den plats inom landet där han eller hon är folkbokförd eller vistas
stadigvarande.
En totalförsvarspliktig som har fullgjort värnplikt eller civilplikt
har rätt till en fri resa från tjänstgöringsplatsen till en plats
inom landet varifrån han eller hon skulle vara berättigad till fri
resa vid inryckning till tjänstgö ring.
Resor under tjänstgöring
3 § En totalförsvarspliktig som fullgör grundutbildning som är
längre än 60 dagar har rätt till en fri resa varje tjänstgöringsfri
helg till och från den plats inom landet där han eller hon är
folkbokförd eller vistas stadigvarande. Den totalförsvarspliktige får
i stället för en sådan resa göra en fri resa till och från en plats
inom landet som kan nås med allmänna kommunikationsmedel, om resan
avser besök hos någon nära anhörig till honom eller henne.
En totalförsvarspliktig som fullgör annan värnplikt eller civilplikt
än som anges i första stycket har för varje hel tjänstgöringsperiod
om 14 dagar som inkallelsen avser, rätt till en fri resa i samband
med en tjänstefri dag, till och från den plats där han eller hon är
folkbokförd eller vistas stadigvarande.
4 § En totalförsvarspliktig har, utöver vad som följer av 3 § i
samband med tjänstledighet för enskild angelägenhet rätt till fri
resa inom landet till och från den plats där han eller hon med hänsyn
till ändamålet med tjänstledigheten avser att vistas.
Transportmedel
5 § Resor skall företas med det särskilda transportmedel som
ordnas för den totalförsvarspliktige eller, om något särskilt
transportmedel inte ordnas, med allmänt kommunikationsmedel.
Med allmänt kommunikationsmedel förstås i detta kapitel tåg,
fartyg, luftfartyg, buss och spårvagn i reguljär trafik.
Vid resa med allmänt kommunikationsmedel skall billigaste
färdmedel, färdsätt och färdväg användas. Sovplats får ingå, om
det är befogat med hänsyn till resans längd och ändamål.
Annat allmänt kommunikationsmedel än det billigaste får
användas om det finns särskilda skäl. Förordning (2000:603).
6 § Om ett särskilt transportmedel inte ordnas och det saknas
allmänt kommunikationsmedel eller om restiden med ett sådant skulle
bli oskäligt lång, får dock annat transportmedel användas vid fri
resa.
7 § Om någon på grund av verkställighet av disciplinpåföljd eller
annars på grund av eget vållande inte kan utnyttja ett särskilt
transportmedel som ordnats, skall han eller hon trots detta anses ha
fått en fri resa.
8 § En totalförsvarspliktig som vid utnyttjandet av rätten till fri
resa vägras följa med transportmedlet eller avvisas från detta på
grund av att han eller hon bedöms utgöra en fara för ordningen eller
säkerheten skall ändå anses ha fått en fri resa.
Resekostnadsersättning
9 § Om ett trafikföretag inte har lämnat ut eller godtagit en
färdhandling för resa med allmänt kommunikationsmedel lämnas
resekostnadsersättning till den totalförsvarspliktige med det belopp
som har betalats för resan.
10 § Om en totalförsvarspliktig får använda ett annat
transportmedel än ett allmänt kommunikationsmedel vid en fri
resa, har han eller hon rätt till resekostnadsersättning om
resan är längre än tre kilometer.
Vid en resa som avses i 1–4 §§ detta kapitel och i 4 kap. 4 §
ska ersättning lämnas för den billigaste färdvägen med 145
öre per kilometer och särskild ersättning med 6 öre per
kilometer för varje medresande totalförsvarspliktig som har
rätt till fri resa. Vid resa med taxibil ersätts det belopp
som har betalats mot kvitto. Medresande har inte rätt till
resekostnadsersättning. Förordning (2017:859).
11 § Vid en resa som en totalförsvarspliktig under
värnplikt eller civilplikt ska göra i tjänsten tillämpas de
bestämmelser om ersättning som gäller enligt 10 kap. 3 §
Villkorsavtal/Villkorsavtal-T. Förordning (2018:203).
Resor utomlands
12 § En totalförsvarspliktig som fullgör grundutbildning som är
längre än 60 dagar kan få företa fria resor enligt 2--4 §§ till eller
från en plats utomlands, om den totalförsvarspliktige själv eller
hans eller hennes familj är stadigvarande bosatt där eller om det
finns synnerliga skäl för resan.
4 kap. Förplägnad och inkvartering m. m.
Mönstring och annan utredning
1 § En totalförsvarspliktig skall ges fri förplägnad och fri
inkvartering under inställelse för mönstring eller annan utredning om
personliga förhållanden enligt 2 kap. lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt.
I den mån fri förplägnad eller fri inkvartering inte kan ges har den
totalförsvarspliktige rätt till kontant ersättning. Om särskilda skäl
finns, får måltidsersättning också betalas vid resa enligt 3 kap. 1 §
denna förordning.
Tjänstgöring
2 § En totalförsvarspliktig har rätt till fri förplägnad under
tjänstgöringstiden.
Om fri förplägnad inte ges under tjänstgöringen, har den
totalförsvarspliktige rätt till måltidsersättning. Sådan ersättning
skall också betalas under resa som den totalförsvarspliktige skall
företa i tjänsten. Om det finns synnerliga skäl, betalas
måltidsersättning också vid annan fri resa.
3 § En totalförsvarspliktig har rätt till förplägnadsersättning i
stället för fri förplägnad när han eller hon
1. har tillstånd att själv svara för sin förplägnad,
2. i samband med tjänstledighet eller på grund av sjukdom inte
befinner sig vid förbandet eller tjänstgöringsstället,
3. under tjänstgöringsfria dagar vid fullgörande av grundutbildning
inte befinner sig vid förbandet eller tjänstgöringsstället.
Rätt till förplägnadsersättning föreligger inte, om den
totalförsvarspliktige under hela tjänstgöringsdagen har varit berövad
friheten på grund av misstanke om brott eller varit intagen i
kriminalvårdsanstalt.
Om det finns särskilda skäl, kan den totalförsvarspliktige utöver
förplägnadsersättning få ett tillägg till denna.
Förplägnadsersättningen och tillägget får dock tillsammans inte
överstiga vad som motsvarar beloppet för måltidsersättning.
4 § En totalförsvarspliktig har rätt till fri inkvartering under
tjänstgöringstiden.
Om den totalförsvarspliktige är förlagd i egen bostad, har han eller
hon rätt till bidrag för de särskilda kostnader boendet för med sig.
Om den totalförsvarspliktige är förlagd utanför ett kasernområde
eller ett motsvarande område, har han eller hon rätt till fri resa.
Därvid skall bestämmelserna i 3 kap. 5, 6 och 9--10 §§ denna
förordning tillämpas. Vid tillämpning av 3 kap. 10 § andra stycket
skall dock resekostnadsersättning lämnas även om resan är kortare än
tre kilometer.
Nattlogi
5 § Vid fri resa lämnas ersättning för nattlogi, om det är befogat
med hänsyn till resans längd och ändamål.
Beklädnadsersättning
6 § Den som har tillstånd att i tjänsten använda egna kläder har
rätt till beklädnadsersättning.
7 § Har upphävts genom förordning (2017:859).
5 kap. Hälso- och sjukvård
Rätten till fri hälso- och sjukvård
1 § Rätten till fri hälso- och sjukvård omfattar
1. hälsoundersökning,
2. öppen och sluten vård vid vårdinrättning,
3. läkemedel och tekniska hjälpmedel,
4. transporter i samband med sjukdomar och skador,
5. läkarintyg som är nödvändigt för tjänsten eller för att styrka
giltigt skäl för frånvaro.
2 § En totalförsvarspliktig som tjänstgör hos Försvarsmakten vid ett
förband eller en skola får fri hälso- och sjukvård hos annan hälso-
och sjukvårdspersonal än sådan personal vid förbandet eller skolan
endast
1. om sådan personal saknas vid förbandet eller skolan,
2. efter hänvisning av hälso- och sjukvårdspersonal vid förbandet
eller skolan, eller
3. vid sådant akut behov av sjukvård att hälso- och
sjukvårdspersonalens hänvisning inte hinner inhämtas.
3 § Den som ansvarar för utbildningen betalar patientavgiften i de
fall sådan avgift tas ut.
Om någon utan giltigt skäl har uteblivit från ett sådant avtalat
vårdbesök för vilket patientavgift tas ut, skall han eller hon
ersätta kostnaden för patientavgiften.
4 § En totalförsvarspliktig som vid tiden för utryckning får sluten
vård vid vårdinrättning har rätt till sådan fri sjukvård under högst
90 dagar efter utryckningsdagen.
Social rehabilitering
5 § Om någon skadas under grundutbildningen eller
repetitionsutbildningen och det finns anledning att anta att
skadan kan leda till bestående funktionshinder eller annars är
av allvarlig art, skall den utbildningsansvariga myndigheten,
utöver vad som följer av lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt, stödja och bistå den skadade så att hans
eller hennes möjlighet att leva ett aktivt och självständigt
liv stärks. Detta ansvar kvarstår under fem år efter det att
utbildningen avslutats.
Av 8 kap. 7 § lagen om totalförsvarsplikt följer att ekonomiskt
stöd för anskaffande av hjälpmedel även gäller skadade som inte
kan återfå full arbetsförmåga. Förordning (2002:509).
6 kap. Tandvård
1 § En totalförsvarspliktig som inte har rätt till kostnadsfri
tandvård enligt andra bestämmelser, har rätt till fri tandvård enligt
2 §.
2 § Rätten till fri tandvård omfattar tandvård som ges av en
vårdgivare vars vård kan berättiga till ersättning enligt lagen
(2008:145) om statligt tandvårdsstöd, om behovet av tandvård är
akut. Under grundutbildningen omfattar rätten till fri tandvård
även sådan tandvård som är nödvändig för att tandhälsan inte
ska försämras eller för att tjänsten ska kunna fullgöras.
Den som ska fullgöra grundutbildning under sådana förhållanden
att tandläkarbesök är förenade med särskilda svårigheter har
även rätt att i anslutning till inryckningen få fri tandvård.
Förordning (2008:197)
3 § Patientens del av behandlingskostnaden betalas av den som
ansvarar för utbildningen.
Om någon utan giltigt skäl har uteblivit från ett avtalat
tandvårdsbesök, skall han eller hon ersätta den kostnad som
avses i första stycket. Förordning (1998:1339).
7 kap. Familjebidrag
Inledande bestämmelse
1 § Familjebidrag lämnas efter ansökan i form av familjepenning,
bostadsbidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag.
Rätt till familjebidrag
2 § En totalförsvarspliktig har under grundutbildning som är längre
än 60 dagar rätt till familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag
och begravningsbidrag.
3 § En totalförsvarspliktig som fullgör annan värnplikt eller
civilplikt än som anges i 2 § har rätt till näringsbidrag.
4 § Den som enligt 2 eller 3 § har rätt till familjebidrag kallas i
detta kapitel bidragsberättigad.
5 § Familjebidrag lämnas för den tid under vilken den
bidragsberättigade tjänstgör (tjänstgöringstid). Bidrag kan lämnas
även därefter enligt bestämmelserna i 17 och 22 §§.
Vissa förklaringar
6 § Bestämmelserna om make i detta kapitel gäller också för sambo av
samma eller motsatt kön.
7 § Frågor om barns ålder bedöms efter förhållandena den 1 januari
det år då den bidragsberättigade påbörjar tjänstgöringen.
Familjepenning och bostadsbidrag
Förutsättningar för familjepenning
8 § Familjepenning lämnas för följande närstående till en
bidragsberättigad:
1. egna barn under 18 år som varaktigt bor tillsammans med den
bidragsberättigade,
2. egna barn under 18 år som inte varaktigt bor tillsammans
med den bidragsberättigade men som den bidragsberättigade
enligt dom eller avtal är skyldig att betala underhållsbidrag
för eller för vilka den bidragsskyldige är betalningsskyldig
för underhållsstöd enligt 19 kap. socialförsäkringsbalken,
3. andra barn än egna, som är under 18 år och varaktigt bor
tillsammans med den bidragsberättigade och maken,
4. en bidragsberättigads make som vårdar barn som avses i 1
eller 3,
5. den bidragsberättigades make i annat fall än som avses i 4,
om det finns synnerliga skäl för det,
6. den bidragsberättigades frånskilda make, om den
bidragsberättigade enligt dom eller avtal är skyldig att
betala underhållsbidrag till den maken, eller
7. den som utan att vara make till den bidragsberättigade
vårdar den bidragsberättigades barn, om barnet är under 18 år
och varaktigt bor tillsammans med den bidragsberättigade.
Förordning (2010:1474).
Förutsättningar för bostadsbidrag
9 § Bostadsbidrag lämnas för kostnaden för den bostad där den
bidragsberättigade bor
1. tillsammans med make eller med sådant barn som avses i 8 § ,
2. tillsammans med föräldrar, om den bidragsberättigade fram till
tjänstgöringens början haft ekonomisk förmåga att betala och
regelbundet betalat för sitt boende samt det med hänsyn till
familjens ekonomiska förhållanden finns behov av bidraget,
3. ensam eller tillsammans med en annan person än make, barn som
avses i 8 § eller föräldrar, om den bidragsberättigade vid
tjänstgöringens början bott på sådant sätt i minst tre månader och
under denna tid haft ekonomisk förmåga att betala och regelbundet
betalat för sitt boende eller om det finns särskilda skäl för det.
Om den bidragsberättigade bor tillsammans med enbart en förälder och
inte haft förmåga att betala för sitt boende, skall bidrag ändå
lämnas enligt första stycket 2 om det finns särskilda skäl.
Förordning (1996:1473).
10 § Bostadsbidrag får inte lämnas för mer än en bostad och får
endast om det finns särskilda skäl lämnas för en annan bostad än den
där den bidragsberättigade är folkbokförd.
Om en bidragsberättigad flyttar under tjänstgöringstiden, lämnas
bostadsbidrag för högre bostadskostnad än kostnaden för den tidigare
bostaden endast om det finns särskilda skäl för det.
Beräkning av familjepenning
11 § Familjepenning beräknas per månad till högst 2 175 kronor
för barn och till högst 4 350 kronor för en annan person.
Familjepenning för den som tar emot ersättning av den
bidragsberättigade för vård av barn som avses i 8 § 7, eller
för den som har rätt till underhållsbidrag, får dock inte
överstiga ersättningens eller bidragets belopp per månad.
Familjepenning för tid som den bidragsberättigade är
betalningsskyldig för underhållsstöd enligt 19 kap.
socialförsäkringsbalken får inte överstiga summan av
fastställd återbetalningsskyldighet och den del av fastställt
underhållsbidrag som överstiger underhållsstödets belopp.
Förordning (2010:1474).
Beräkning av bostadsbidrag
12 § Bostadsbidrag får inte överstiga vad som är en skälig
bostadskostnad eller, i de fall som avses i 9 § 2 och 3, den
bidragsberättigades andel i sådan bostadskostnad.
Avräkningsregler
13 § Vid bestämmande av familjepenning enligt 8 § 1 och 3--5 samt
bostadsbidrag enligt 9 § 1 skall man från summan per månad av högsta
beloppen för familjepenning enligt 11 § och bostadsbidrag enligt 12 §
räkna av den beräknade inkomsten före skatt per månad som belöper på
tjänstgöringstiden enligt följande:
1. Makes inkomst av arbete samt sociala förmåner skall, med
beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa, räknas av med
hälften av den del som överstiger 1 000 kronor eller, om inkomsten är
högre än 4 000 kronor, med tre åttondelar av inkomsten. Om maken har
någon annan inkomst, avräknas den del av denna inkomst som överstiger
500 kronor.
2. Barns inkomst i form av underhållsbidrag samt sociala förmåner
skall, med beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa,
räknas av i sin helhet. Om barnet har någon annan inkomst, räknas den
del av denna inkomst av som överstiger 500 kronor. Barnets inkomst
räknas dock av med högst ett belopp som motsvarar familjepenningen
för barnet.
3. Den bidragsberättigades inkomst av arbete som han eller hon utför
under fritid eller övningsuppehåll samt sjukpenning som träder i
stället för sådan inkomst räknas av med hälften av den del som
överstiger 2 000 kronor eller, om inkomsten är högre än 8 000 kronor,
med tre åttondelar av inkomsten. Om den bidragsberättigade har någon
annan inkomst avräknas den del av denna inkomst som överstiger 500
kronor.
Avräkning enligt 1 och 2 får inte göras med större belopp än att
återstoden uppgår till minst hälften av bostadskostnaden enligt 12 §.
Om den bidragsberättigade har rätt till såväl familjepenning som
bostadsbidrag, skall vid bestämmande av bidragens storlek efter
inkomstavräkning först familjepenningen och därefter bostadsbidraget
minskas.
14 § Vid bestämmande av familjepenning enligt 8 § 2, 6 och 7 samt
bostadsbidrag enligt 9 § 2 och 3 skall man räkna av den
bidragsberättigades inkomster på det sätt som anges i 13 § första
stycket 3 från summan av högsta beloppen för familjepenning enligt
11 § och bostadsbidrag enligt 12 §.
Om den bidragsberättigade har rätt till såväl familjepenning som
bostadsbidrag, lämnas varje bidrag med ett belopp som motsvarar
bidragets andel av summan av familjepenning och bostadsbidrag före
avräkning av den bidragsberättigades inkomst.
15 § Om förhållandena är sådana att avräkning skall göras enligt
såväl 13 som 14 §§, avräknas från summan av familjepenning enligt 8 §
1 och 3--5 och bostadsbidrag enligt 9 § 1 först makes och barns
inkomst på det sätt som anges i 13 § första stycket 1 och 2.
Från summan av detta familjebidrag efter avräkningen enligt första
stycket och familjebidraget enligt 14 § avräknas därefter den
bidragsberättigades inkomst på det sätt som anges i 13 § första
stycket 3.
Varje bidrag lämnas med ett belopp som sägs i 14 § andra stycket.
16 § Inkomst som skall avräknas från familjepenning och
bostadsbidrag avrundas nedåt till helt krontal.
Familjepenning och bostadsbidrag efter utryckningen
17 § Om familjepenning eller bostadsbidrag lämnas och om
grundutbildning som är längre än 60 dagar slutförts eller
tjänstgöringen annars varat i minst 120 dagar, skall bidragen
lämnas för ytterligare 30 dagar efter tjänstgöringstiden.
Om familjepenning eller bostadsbidrag lämnas och den
totalförsvarspliktige skadas under grundutbildning som är
längre än 60 dagar och tjänstgöringen av den anledningen
avbryts efter kortare tid än 120 dagar, skall bidragen lämnas
för ytterligare 30 dagar efter tjänstgöringstiden.
Förordning (1997:1193).
Tillägg till bostadsbidrag
18 § Under den tid som den bidragsberättigade får bostadsbidrag
lämnas ett tillägg med 380 kronor per månad. Tillägget lämnas
dock inte till en bidragsberättigad som bor hos sina föräldrar.
Om den bidragsberättigade bor tillsammans med annan person än
make, barn eller föräldrar, lämnas ett halvt tillägg.
Förordning (2005:1071).
Näringsbidrag
19 § Om en bidragsberättigad helt eller delvis har sin försörjning
från en näring som drivs av honom eller henne eller maken, och
särskilt avlönad arbetskraft anlitas för att ersätta den
bidragsberättigade under tjänstgöringen, lämnas näringsbidrag för
lönekostnaden. Ett villkor är att kostnaden är skälig och överstiger
det genomsnittliga normala driftsöverskott som näringen kan beräknas
lämna under den bidragsberättigades tjänstgöring. Näringsbidrag
lämnas dock endast om det kan antas att förutsättningar finns för
fortsatt drift av näringen.
Första stycket gäller också om näringen drivs av en juridisk person
som den bidragsberättigade eller maken äger aktier eller andelar i
och som någon av dem eller båda tillsammans huvudsakligen på grund av
ägarintresset har ett väsentligt inflytande över.
För lönekostnader som avser den bidragsberättigades eller makens
barn under 16 år lämnas inte näringsbidrag. Om lönekostnaderna avser
den bidragsberättigades make, den bidragsberättigades eller makens
barn som fyllt 16 år eller den bidragsberättigades eller makens
föräldrar eller syskon, lämnas näringsbidrag endast om det finns
särskilda skäl för det.
20 § Om en näring som avses i 19 § inte kan drivas under den
bidragsberättigades tjänstgöring men det finns förutsättningar för
att fortsätta verksamheten efter tjänstgöringen, lämnas näringsbidrag
för sådana kostnader under tjänstgöringstiden som är nödvändiga för
att verksamheten skall kunna återupptas.
21 § Näringsbidrag lämnas med högst 49 000 kronor per månad.
Förordning (2005:1071).
22 § Om det finns särskilda skäl för det, får näringsbidrag beviljas
även för tid efter tjänstgöringstiden, dock för högst 30 dagar.
Begravningsbidrag
23 § Om familjepenning har beviljats för make eller barn med
anledning av en totalförsvarspliktigs tjänstgöring och maken
eller barnet avlider under den tid som sägs i 5 §, lämnas
begravningsbidrag. Även om familjepenning inte har beviljats,
får begravningsbidraget lämnas, om det behövs.
Begravningsbidrag lämnas med 8 700 kronor för den
bidragsberättigades make och med 4 350 kronor för barn.
Förordning (2005:1071).
8 kap. Ekonomiskt stöd
1 § En totalförsvarspliktig har under grundutbildning som är längre
än 60 dagar rätt till ekonomiskt stöd i form av räntefritt lån för
utgifter som oförutsett uppkommit under tjänstgöringen och som den
totalförsvarspliktige inte kan betala på något annat sätt.
Om det finns särskilda skäl, kan lånet helt eller delvis
efterskänkas.
2 § En totalförsvarspliktig som under grundutbildning som är längre
än 60 dagar byter bostad, skall helt eller delvis få ersättning för
skäliga flyttkostnader (flyttningsbidrag), om det finns särskilda
skäl. Flyttningsbidrag får också lämnas för flyttning inom 30 dagar
efter utryckningen.
3 § En totalförsvarspliktig som fullgör grundutbildning som inte är
längre än 60 dagar eller repetitionsutbildning har rätt till
ekonomiskt stöd i form av bidrag, om den totalförsvarspliktige genom
tjänstgöringen får den ekonomiska standarden så försämrad att han
eller hon inte kan upprätthålla en skälig levnadsnivå för sig och
familjen.
9 kap. Begravningshjälp
1 § Om en totalförsvarspliktig avlider under den tid då han
eller hon har rätt till fri hälso- och sjukvård enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt, betalas begravningshjälp
till den avlidnes dödsbo med ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6
och 7 §§ socialförsäkringsbalken.
Kostnad som föranleds av militärbegravning och kostnad för
transport av den avlidne till hemorten ersätts helt av staten.
För transport till annan ort lämnas ersättning med högst det
belopp som svarar mot transportkostnaden till hemorten.
Förordning (2010:1474).
10 kap. Försäkring
Inledande bestämmelser
1 § En totalförsvarspliktig som inställer sig för mönstring eller
annan utredning om personliga förhållanden enligt 2 kap. lagen (1994:
1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör värnplikt eller civilplikt
enligt den lagen har rätt till grupplivförsäkring för dödsfall.
Rätt till grupplivförsäkring föreligger dock inte för den som har
försäkrings- eller efterskydd med motsvarande förmåner i en
anställning.
2 § I detta kapitel avses med
försäkrad: den som enligt 1 § har rätt till grupplivförsäkring,
sambo: en ogift person som under äktenskapsliknande
förhållanden bor tillsammans med en ogift försäkrad eller före
detta försäkrad,
TGL-S: avtalet den 29 januari 1988 om statens
tjänstegrupplivförsäkring med senare ändringar och föreskrifter
som utfärdats med stöd av avtalet.
Vad som sägs om sambo i detta kapitel skall även gälla en ogift
person som bor tillsammans med ogift försäkrad eller före detta
försäkrad under sådana förhållanden som avses i lagen
(1987:813) om homosexuella sambor. Förordning (2000:61).
Försäkringsskydd
3 § Försäkringsskydd föreligger under tid från det att färden till
mönstringen, utredningen om personliga förhållanden enligt 2 kap.
lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller tjänstgöringen
påbörjats till dess att färden från mönstringen, utredningen eller
tjänstgöringen avslutats.
Efterskydd
4 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
Med efterskydd avses att försäkringsskyddet under vissa
förutsättningar fortsätter att gälla efter det att
försäkringsskyddet enligt 3 § har upphört.
Efterskyddet gäller längst till dess den försäkrade har fyllt
66 år. Förordning (2022:1446).
4 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
Med efterskydd avses att försäkringsskyddet under vissa
förutsättningar fortsätter att gälla efter det att
försäkringsskyddet enligt 3 § har upphört.
Efterskyddet gäller längst till dess den försäkrade har
uppnått riktåldern för pension. Förordning (2022:1447).
5 § Om den försäkrade är arbetsoförmögen och arbetsoförmågan
förelåg när försäkringsskyddet enligt 3 § upphörde, fortsätter
försäkringsskyddet att gälla så länge arbetsoförmågan består.
Arbetsoförmågan skall styrkas genom intyg från
Försäkringskassan eller läkare. Statens tjänstepensions- och
grupplivnämnd får dock medge försäkringsskydd även om sådant
intyg inte visats upp. Förordning (2004:967).
Försäkringsförmåner
6 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
Avlider en försäkrad innan han eller hon har fyllt 66 år,
betalas förmåner enligt 20-25 §§ TGL-S, om inte annat följer
av 7 §. Förordning (2022:1446).
6 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
Avlider en försäkrad innan han eller hon har uppnått
riktåldern för pension, betalas förmåner enligt 20-25 §§ TGL-S,
om inte annat följer av 7 §. Förordning (2022:1447).
7 § Försäkringsförmånerna skall minskas med begravningsbidrag enligt
7 kap. 23 § och begravningshjälp enligt 9 kap. 1 § denna förordning.
Tillämpning av bestämmelser i TGL-S
8 § Följande bestämmelser i TGL-S tillämpas på grupplivförsäkring
enligt detta kapitel:
29--31 §§ om försäkringsförmåner efter försäkringstagarens make
eller sambo,
32--36 §§ om förmånstagarförordnande,
37 och 38 §§ om sambo med förmånstagarrätt,
41 § om inskränkning i rätten att förfoga över försäkringen,
42 och 43 §§ om försäkringens giltighet vid krigstillstånd,
44--46 §§ om åtgärder vid försäkringsfall, och 47--49 §§ om tvister.
Statlig riskgaranti
9 § Staten lämnar en riskgaranti, som är ett dödsfalls- och
invaliditetskapital, för den som under grundutbildning eller
repetitionsutbildning ådrar sig skada som omfattas av statligt
personskadeskydd enligt socialförsäkringsbalken.
Förordning (2010:1474).
10 § Vid fullständig invaliditet betalas ersättning enligt
riskgarantin ut med tjugotvå prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och
7 §§ socialförsäkringsbalken. Vid annan invaliditet betalas
ersättning ut med det lägre belopp som svarar mot
invaliditetsgraden. Förordning (2010:1474).
11 § Vid dödsfall betalas ersättning enligt riskgarantin ut
med tjugotvå prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken till dödsboet, om den avlidne
efterlämnar arvingar som nämns i 2 kap. 1 och 2 §§
ärvdabalken. Dessutom utbetalas tre prisbasbelopp till varje
efterlevande barn som vid dödsfallet är under tjugoett år.
Har ersättning tidigare betalats ut som ersättning vid
invaliditet, ska ersättningen till dödsboet minskas med
motsvarande belopp. Förordning (2010:1474).
11 kap. Beslutande myndigheter m.m.
Dagpenning
1 § Enligt lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret handhar
Försäkringskassan frågor om dagpenning.
Dagpenning betalas ut genom Försäkringskassan.
Förordning (2004:967).
2 § Underlag för utbetalning av dagpenning lämnas av
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk eller, efter
överenskommelse med myndigheten, av andra statliga
myndigheter, kommuner, regioner, bolag, föreningar,
samfälligheter, stiftelser, registrerade trossamfund och
organisatoriska delar av sådana samfund samt andra enskilda.
Förordning (2020:1281).
3 § En totalförsvarspliktig som är berättigad till dagpenning
skall till Försäkringskassan senast dagen före inryckningsdagen
anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden som påverkar
dagpenningens storlek. Förordning (2004:967).
Familjebidrag
4 § Enligt lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret handhar
Försäkringskassan frågor om familjebidrag.
Familjebidrag betalas ut genom Försäkringskassan.
Förordning (2004:967).
5 § Ansökan om familjebidrag görs av den bidragsberättigade.
En ansökan om familjebidrag skall innehålla de upplysningar som är
nödvändiga för att bedöma rätten till familjebidrag. Ansökan skall
undertecknas av den bidragsberättigade och innehålla en försäkran på
heder och samvete att de lämnade uppgifterna är riktiga och
fullständiga.
6 § En bidragsberättigad som tar emot familjebidrag skall
omedelbart lämna Försäkringskassan upplysningar om nya
omständigheter av betydelse för rätten till bidrag.
Förordning (2004:967).
7 § Skatteverket, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
eller, efter överenskommelse med myndigheten, andra statliga
myndigheter, kommuner, regioner, bolag, föreningar,
samfälligheter, stiftelser, registrerade trossamfund och
organisatoriska delar av sådana samfund samt andra enskilda
ska lämna de uppgifter som behövs för bedömning av rätten till
familjebidrag till Försäkringskassan. Förordning (2020:1281).
8 § Familjebidrag betalas ut månadsvis till den
totalförsvarspliktige. Familjebidrag som ska lämnas för del av
månad betalas ut med ett belopp per dag som motsvarar en
trettiondel av månadsbeloppet. Bidrag avrundas uppåt till helt
krontal. Bidrag som understiger 100 kronor i månaden betalas
inte ut.
Om underhållsstöd enligt 18 kap. socialförsäkringsbalken
lämnas för barn för vilket familjepenning har beviljats, ska
familjepenning som motsvarar fastställd betalningsskyldighet
för stödet betalas för den bidragsberättigades räkning till
Försäkringskassan. Förordning (2010:1474).
9 § Familjebidrag får endast om det finns särskilda skäl lämnas
för den tid som ligger längre tillbaka än 30 dagar före den dag
då ansökan kom in till Försäkringskassan. Förordning (2004:967).
Ekonomiskt stöd i form av bidrag
10 § Ekonomiskt stöd i form av bidrag enligt 8 kap. 3 §
beslutas och betalas ut av Totalförsvarets plikt- och
prövningsverk. Förordning (2020:1281).
Grupplivförsäkring
11 § I fråga om grupplivförsäkring ska befogenhet som enligt
30, 38 och 41 §§ TGL-S tillkommer arbetsgivaren utövas av
Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd. Övriga
befogenheter som enligt TGL-S eller 10 kap. denna förordning
tillkommer arbetsgivaren ska utövas av Statens
tjänstepensionsverk. Förordning (2010:552).
Övriga förmåner till dem som fullgör värnplikt eller civilplikt
12 § Annan förmån än dagpenning, familjebidrag, ekonomiskt
stöd i form av bidrag och grupplivförsäkring beslutas och
betalas ut av den myndighet, den kommun eller den region där
den totalförsvarspliktige tjänstgör.
I fråga om de totalförsvarspliktiga som tjänstgör hos ett
bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en
annan enskild än ett registrerat trossamfund eller en
organisatorisk del av ett sådant samfund ska dock den
utbildningsansvariga myndigheten besluta om och betala ut
sådana förmåner. Myndigheten får dock överlämna rätten att
besluta om och betala ut förmånerna till de enskilda hos vilka
totalförsvarspliktiga fullgör civilplikt.
För de totalförsvarspliktiga som tjänstgör hos ett registrerat
trossamfund eller en organisatorisk del av ett sådant samfund
ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap besluta om och
betala ut förmånerna. Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap får överlämna rätten att besluta om och betala ut
förmånerna till de trossamfund och organisatoriska delar av
sådana samfund hos vilka totalförsvarspliktiga fullgör
civilplikt. Förordning (2019:1021).
Ersättning vid allmän tjänsteplikt
13 § Arbetsförmedlingen beslutar och betalar ut ersättning
enligt 8 kap. 4 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Ansökan om sådan ersättning ska göras hos Arbetsförmedlingen.
Ansökan ska vara skriftlig och innehålla de skäl som åberopas.
Intyg och andra handlingar som den totalförsvarspliktige önskar
åberopa ska ges in tillsammans med ansökan.
Förordning (2007:918).
12 kap. Överklagande
1 § I 4 § lagen (1991:1488) om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret finns
bestämmelser om
1. tillämpning av socialförsäkringsbalken i fråga om ändring
och omprövning av beslut, och
2. överklagande i fråga om dagpenning och familjebidrag.
I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om
överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än
beslut om statlig riskgaranti får dock inte överklagas.
Förordning (2018:967).
2 § Andra beslut om förmåner enligt denna förordning än som
avser dagpenning, familjebidrag, grupplivförsäkring eller
statlig riskgaranti får överklagas hos Statens
överklagandenämnd. Överklagandenämndens beslut får inte
överklagas. Förordning (2007:918).
13 kap. Verkställighetsföreskrifter
1 § Ytterligare föreskrifter om verkställigheten av 8 kap.
lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och föreskrifter om
verkställigheten av denna förordning får meddelas av
1. Försäkringskassan, i fråga om bestämmande och utbetalning
av dagpenning och familjebidrag, efter att ha gett
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, Försvarsmakten och
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillfälle att
yttra sig,
2. Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, i fråga om hälso-
och sjukvård samt tandvård, efter att ha gett Socialstyrelsen,
Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
tillfälle att yttra sig,
3. Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, i fråga om
bestämmande och utbetalning av dagersättning,
utbildningspremie, högskoleprov, resor, förplägnad,
inkvartering, beklädnadsersättning, ekonomiskt stöd,
begravningshjälp och statlig riskgaranti, efter att ha gett
Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
samt i fråga om rehabilitering även Försäkringskassan
tillfälle att yttra sig. Förordning (2020:1281).
Övergångsbestämmelser
1995:239
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
Genom förordningen upphävs
1. värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008),
2. förordningen (1976:1011) om förmåner till civilförsvarspliktiga,
3. förordningen (1981:1145) om tandvård för värnpliktiga,
4. förordningen (1988:246) om grupplivförsäkring för värnpliktiga
m. fl.,
5. förordningen (1989:447) om förmåner m. m. till viss hälso- och
sjukvårdspersonal vid tjänstgöring inom försvarsmakten,
6. förordningen (1991:1385) om ekonomisk hjälp till värnpliktiga m.
fl.,
7. familjebidragsförordningen (1991:1492).
Äldre föreskrifter om grupplivförsäkring gäller fortfarande i fråga
om försäkringsfall som har inträffat före ikraftträdandet av denna
förordning.
De kvinnor som fullgör militär grundutbildning enligt den upphävda
lagen (1980:1021) om militär grundutbildning för kvinnor, har rätt
till samma förmåner som enligt denna förordning tillkommer de
totalförsvarspliktiga som fullgör grundutbildning som är längre än 60
dagar.
Den upphävda familjebidragsförordningen (1991:1492) tillämpas
fortfarande i fråga om beslut om familjebidrag som har fattats före
den 1 juli 1995.
Den upphävda förordningen (1991:1385) om ekonomisk hjälp till
värnpliktiga m. fl. tillämpas fortfarande i fråga om beslut om
ekonomisk hjälp som har fattats före den 1 juli 1995.
1996:1041
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997. Bestämmelsen i
11 kap. 8 § andra stycket gäller dock i sin äldre lydelse i fråga om
bidragsförskott som enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott lämnas
för barn för vilket familjebidrag har beviljats.
2000:61
Denna förordning träder i kraft den 1 april 2000. De nya
bestämmelserna tillämpas dock för tid från och med den 1 maj
1999.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
försäkringsfall som har inträffat före den 1 maj 1999.
2000:603
Denna förordning träder i kraft den 20 juli 2000.
Bestämmelserna i 2 kap. 1 § och 4 kap. 7 § förordningen i sin
nya lydelse skall dock tillämpas för tid från och med den
1 juli 2000.
2002:509
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2002.
2. För den som har påbörjat grundutbildningen före
förordningens ikraftträdande och avslutar den efter det att
förordningen har trätt i kraft skall, vid beräkning av
utbildningspremien, avräknas vad som under utbildningstiden
utbetalts i form av tillägg till dagersättningen enligt äldre
lydelse av 2 kap. 1 § till den del tillägget överstiger 16
kronor.
3. Bestämmelsen i 5 kap. 5 § skall tillämpas även i fråga om
den som skadats efter den 30 juni 2001.
4. Bestämmelserna i 10 kap. 9-11 §§ om statlig riskgaranti
gäller för skada som inträffat efter den 30 juni 2002.
2008:197
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008. För tandvård
som har påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.
2022:1446
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
försäkringsfall som har inträffat före ikraftträdandet.
2022:1447
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
försäkringsfall som har inträffat före ikraftträdandet.