Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens innehåll 1 § I denna förordning finns följande kapitel: - inledande bestämmelser (1 kap.), - huvudmän (2 kap.), - lärotider (3 kap.), - elever (4 kap.), - utbildningen (5 kap.), - fjärrundervisning (5 a kap.), - distansundervisning (5 b kap.), - betyg (6 kap.), - förskolan (7 kap.), - förskoleklassen (8 kap.), - grundskolan (9 kap.), - anpassade grundskolan (10 kap.), - specialskolan (11 kap.), - sameskolan (12 kap.), - fritidshemmet (13 kap.), - bidrag till enskilda huvudmän (14 kap.), - utbildning vid särskilda ungdomshem (14 a kap.), och - övriga bestämmelser (15 kap.). Förordning (2022:1619). Definitioner 2 § Termer och uttryck som används i skollagen (2010:800) har samma betydelse när de används i denna förordning. Därutöver avses i denna förordning med - garanterad undervisningstid: den minsta totala undervisningstiden för en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan enligt 10 kap. 5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 § skollagen, och - skoldagar: de dagar under ett läsår då utbildning ska äga rum. Förordning (2022:1619). 2 kap. Huvudmän Godkännande som enskild huvudman 1 § En ansökan om godkännande som enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola eller för fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta. Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning. Förordning (2022:1619). 2 § När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig. När kommunen yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande. 3 § Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket ska prövas skyndsamt. Förordning (2014:1029). 4 § När en enskild har godkänts som huvudman för förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola eller för fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer ska utbildningen starta senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet. När en kommun beslutar om godkännande av en enskild som huvudman för förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg, ska den tidpunkt som utbildningen eller verksamheten senast ska starta anges i beslutet. Förordning (2022:1619). 5 § Avgift för en ansökan till Statens skolinspektion om godkännande av en enskild som huvudman ska betalas med följande belopp: Ärendeslag Avgift kronor Ansökan om nyetablering av fristående skola 75 000 Ansökan om utökning av befintligt godkännande 65 000 Förordning (2022:1556). 3 kap. Lärotider Tillämpningsområde 1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2022:1619). Läsår och skolarbetets förläggning 2 § Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen. 3 § Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. 4 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar. Antalet skoldagar i veckan får begränsas till fyra för en grupp elever i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl. Förordning (2018:750). 4 a § I grundskolan, specialskolan och sameskolan får huvudmannen besluta om andra lärotider för en elev än de som anges i 2-4 §§, om eleven deltar i utbildning på en nivå som ligger över den aktuella skolformen. Förordning (2024:413). 5 § I anpassade grundskolan och specialskolan får rektorn besluta om andra lärotider för en elev än de som anges i 2-4 §§, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska eller psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst ett läsår. Innan rektorn fattar ett beslut enligt första stycket ska eleven och elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Om det behövs ska rektorn inhämta synpunkter från företrädare för elevhälsan innan beslutet fattas. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Förordning (2022:1619). Schema 6 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema för undervisningen. 4 kap. Elever Tillämpningsområde 1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2022:1619). Asylsökande barn m.fl. 1 a § Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen (2010:800) ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Förordning (2011:506). Elever från utlandet Förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan 2 § Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till utbildning i förskoleklassen, grundskolan eller anpassade grundskolan som barn som anses bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svenska medborgare. Den kommun där barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets hemkommun vid tillämpningen av skollagen (2010:800). Frågan om mottagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnets vårdnadshavare. En huvudman får även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin förskoleklass eller grundskola. Förordning (2022:1619). Specialskolan 3 § Ett barn som inte anses som bosatt i Sverige får tas emot i specialskolan, om det finns särskilda skäl. En sådan elev har inte rätt att av statliga medel få ersättning för resor mellan den ort där utbildningen bedrivs och hemorten i utlandet. Övergång och uppflyttning 4 § Läsåret efter förskoleklassen ska varje elev fortsätta skolgången i grundskolan, om inte något annat beslutas med stöd av 7 kap. 5, 6 eller 7 § skollagen (2010:800) eller 6 § första stycket. I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska varje elev vid slutet av läsåret flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 7 § eller 7 kap. 11 c § skollagen (2010:800). Förordning (2022:1619). 5 § Har upphävts genom förordning (2022:1620). 6 § I förskoleklassen får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå i förskoleklassen ytterligare ett läsår, om det finns särskilda skäl för det. Förordning (2022:1620). 7 § Det framgår av 7 kap. 11 a och 11 b §§ skollagen (2010:800) att ett barn under vissa förutsättningar helt får hoppa över förskoleklassen. Dessutom får en elev i förskoleklassen flyttas till årskurs 1 i skolan, om skolans rektor bedömer att eleven har goda förutsättningar för det och elevens vårdnadshavare medger det. Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det. Förordning (2022:1619). Anmälningsskyldighet vid frånvaro 8 § Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska hindret snarast anmälas till skolenheten. Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras. 5 kap. Utbildningen Tillämpningsområde 1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2022:1619). Strukturerad undervisning 2 § Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna ska uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper eller betygskriterier som minst ska uppfyllas och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Förordning (2022:280). Särskilt stöd Allmänt om särskilt stöd 3 § I 3 kap. 7-12 §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser om särskilt stöd i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Förordning (2022:1619). Studiehandledning på modersmålet 4 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Studiehandledning enligt första eller andra stycket får ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid, om det inte finns någon lämplig person inom skolenheten som kan ge studiehandledning och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan. Förordning (2020:779). Arbetsplatsförlagd utbildning vid anpassad studiegång 5 § För en elev i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolenhetens personal. Undervisning i förberedelseklass för nyanlända och vissa andra elever 5 a § Undervisning i förberedelseklass enligt 3 kap. 12 f § skollagen (2010:800) ska så långt som möjligt i fråga om såväl lokaler som verksamhet bedrivas i nära anslutning till annan undervisning. Förordning (2015:578). Bedömning av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper 5 b § Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag för bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800). Förordning (2015:800). Friluftsverksamhet 6 § I den omfattning som rektorn bestämmer ska det anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under lärares ledning. Modersmålsundervisning 7 § I 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. 8 § Modersmålsundervisning får anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. inom ramen för skolans val, eller 3. utanför den garanterade undervisningstiden. Förordning (2023:945). 9 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock ges modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl. 10 § En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om 1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och 2. det finns en lämplig lärare. Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk. Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 11 § Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas modersmålsundervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning. Begränsningen enligt första stycket gäller inte nationella minoritetsspråk eller ett nordiskt språk. 12 § En elev som får modersmålsundervisning får med den begränsning som anges i 11 § fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven. 13 § Vid modersmålsundervisning i samiska i grundskolan, specialskolan och sameskolan ska den kursplan som gäller för ämnet samiska i sameskolan användas. Förordning (2024:298). Svenska som andraspråk 14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev. 15 § Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk får därutöver anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, eller 2. inom ramen för skolans val. Förordning (2023:945). Beslut om utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner 16 § Vissa beslut om utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner enligt skollagen (2010:800) ska anmälas till Statens skolinspektion. Det gäller beslut som fattas i en fristående grundskola enligt 10 kap. 23 g § första stycket. Anmälningsplikten gäller även beslut som fattas under perioden 2 juli 2024-1 juli 2027 i - en kommunal grundskola enligt 10 kap. 23 g § första stycket, - en specialskola enligt 12 kap. 23 a § första stycket, och - en sameskola enligt 13 kap. 21 c § första stycket. Skolinspektionen får meddela närmare föreskrifter om anmälan. Förordning (2024:413). 5 a kap. Fjärrundervisning Inledande föreskrifter 1 § I 21 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om fjärrundervisning i vissa skolformer. Förordning (2020:779). Begränsningar i användningen av fjärrundervisning 2 § Fjärrundervisning får, trots vad som anges i 21 kap. 4 § skollagen (2010:800), bara användas i 1. årskurserna 1-6 i grundskolan och anpassade grundskolan, årskurserna 1-7 i specialskolan samt sameskolan, vid undervisning i modersmål, 2. sameskolan vid undervisning i samiska, 3. årskurserna 1-6 i grundskolan för integrerad samisk undervisning, 4. årskurserna 4-6 i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan och årskurserna 5-7 i specialskolan vid undervisning i moderna språk och teckenspråk, och 5. årskurserna 4-6 i grundskolan vid undervisning i form av extra studietid. I årskurserna 7-9 i grundskolan och anpassade grundskolan och årskurserna 8-10 i specialskolan får fjärrundervisning användas i samtliga ämnen och verksamheter som anges i 21 kap. 4 § skollagen. Av 21 kap. 3 § första stycket skollagen framgår att fjärrundervisning även får användas i ämnen som en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner. Förordning (2024:414). 3 § Fjärrundervisning får inte vid någon tidpunkt under ett läsår användas för mer än 25 procent av elevens respektive skolenhetens undervisningstimmar i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Statens skolinspektion får efter ansökan från en huvudman medge att fjärrundervisning får användas för mer än 25 procent av undervisningstimmarna vid en skolenhet. Ett sådant medgivande får lämnas för högst ett läsår åt gången och endast om det finns synnerliga skäl för det. Förordning (2022:1619). Elevgruppernas storlek 3 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om elevgruppernas storlek vid fjärrundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Förordning (2022:1619). Begränsningar i utförandet av fjärrundervisning 4 § En huvudman får inte vid någon tidpunkt under ett läsår utföra uppgifter som avser fjärrundervisning åt en annan huvudman i högre omfattning än 25 procent av sin vid läsårets början planerade totala kapacitet att erbjuda undervisningstimmar oavsett undervisningsform. Förordning (2020:779). Dokumentation av fjärrundervisning 5 § Huvudmannen ska dokumentera ett beslut om att använda fjärrundervisning. Förordning (2020:779). Anmälningsskyldighet 6 § Huvudmannen ska till Statens skolinspektion anmäla ett beslut om att använda fjärrundervisning. Om huvudmannen utför fjärrundervisning åt någon annan huvudman ska det också anmälas. Skolinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad en anmälan ska innehålla. Förordning (2021:884). 5 b kap. Distansundervisning Inledande föreskrifter 1 § I 22 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om distansundervisning i vissa skolformer. Förordning (2020:779). 2 § Följande bestämmelser gäller inte för utbildning där distansundervisning används: - 3 kap. 4 § om skolarbetets förläggning, - 5 kap. 6 § om friluftsverksamhet, och - bilagorna 1-4 med timplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Förordning (2022:1619). Ansökan 3 § En ansökan om godkännande som utförare av utbildning där distansundervisning används i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta. Ansökan ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet. Förordning (2022:1619). 4 § Ansökan ska innehålla uppgifter om 1. vilken utbildning ansökan avser, 2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas, 3. hur många platser utbildningen ska omfatta, 4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild elevkategori, och 5. huruvida den sökande tidigare har utfört utbildning där distansundervisning eller liknande undervisning används. Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om vilka ytterligare uppgifter ansökan ska innehålla. Förordning (2020:779). Godkännande 5 § I 22 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om vad som krävs för att en sökande ska godkännas som utförare av utbildning där distansundervisning används. Det ska dessutom krävas att 1. den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen, och 2. utbildningen bedöms tillgodose ett behov hos huvudmän som vill ge elever särskilt stöd i form av distansundervisning. Förordning (2020:779). 6 § Ett beslut om godkännande ska innehålla uppgifter om 1. vilken utbildning beslutet avser, 2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas, 3. hur många platser utbildningen får omfatta, och 4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild elevkategori. Beslutet ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Förordning (2020:779). 7 § Den som har godkänts som utförare av utbildning där distansundervisning används ska börja utföra distansundervisningen senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet. Förordning (2020:779). 6 kap. Betyg Tillämpningsområde 1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2022:1619). Rektorns ansvar 1 a § Bestämmelser om att en rektor får fatta beslut om att betyg ska sättas i årskurs 4 och 5 i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskolan i en skolenhet som rektorn ansvarar för finns i 3 kap. 14 a § skollagen (2010:800). Ett sådant beslut ska fattas senast den 30 april före det läsår då beslutet ska börja gälla. Förordning (2022:1619). 1 b § Ett beslut av en rektor enligt 3 kap. 14 b § skollagen (2010:800) om att betygssättning enligt 3 kap. 14 a § skollagen ska upphöra att gälla ska fattas senast den 30 april före det läsår då beslutet ska börja gälla. Förordning (2021:192). Beslut om betyg 2 § I 3–6 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg. Förordning (2011:506). 3 § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2011:506). 4 § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser. Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2014:857). 5 § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 3 och 4 §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning 1. i modersmål, eller 2. som avses i 2 kap. 17 § skollagen. Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1 eller 2. Förordning (2012:498). 6 § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 5 § vid den tidpunkt då betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506). Betygssättning Betygskriterier 7 § I 10 kap. 19 och 20 §§, 11 kap. 22 och 23 §§, 12 kap. 19 och 20 §§ och 13 kap. 20 och 21 §§ skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. I dessa paragrafer anges också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Betygskriterier ska finnas för betygen A-E. Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E. Förordning (2022:280). Betyg i fristående skolor med waldorfpedagogisk inriktning 8 § I fristående grundskolor och anpassade grundskolor med waldorfpedagogisk inriktning ska betyg sättas när ett ämne har avslutats och slutbetyg utfärdas enligt de föreskrifter som gäller för den aktuella skolformen. I sådana fristående skolor behöver inte betyg sättas innan ett ämne har avslutats eller terminsbetyg utfärdas. Förordning (2022:1619). Betyg på utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner 8 a § I 10 kap. 23 i §, 12 kap. 23 a § och 13 kap. 21 c § skollagen (2010:800) anges att ämnen som en elev läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner ska betygssättas enligt de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan. När gymnasieskolans ämnesplan tillämpas, ska 15 kap. 22-24 och 25 a-27 §§ skollagen tillämpas i stället för 10 kap. 17-22 §§, 12 kap. 17-22 §§ eller 13 kap. 18-21 b §§ samma lag. I stället för 3-8 §§ i detta kapitel ska 8 kap. 1 a-1 d och 2-3 g §§ gymnasieförordningen (2010:2039) tillämpas. Av 10 § framgår att det är rektorn för den skolenhet där eleven är mottagen som ansvarar för att betygskatalogen förs. Detta gäller även när betyg sätts enligt de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan. Betyg enligt de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan ska utfärdas separat. Förordning (2024:679). Betygsdokument Allmänt om betygsdokument 9 § Enligt 3 kap. 18 § skollagen (2010:800) ska betyg utfärdas skriftligt. I 10–16 §§ i detta kapitel finns kompletterande föreskrifter om betygskatalog och om utfärdande av betygsdokument. Förordning (2011:506). Betygskatalog 10 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att 1. sätta betyg, och 2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro. Det ska framgå om ett betyg har satts innan eller efter det att ett ämne har avslutats. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2011:506). Terminsbetyg 11 § Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av 1. varje termin i årskurserna 4 och 5 i grundskolan och sameskolan och i förekommande fall i anpassade grundskolan samt i årskurserna 5 och 6 i specialskolan, om betyg sätts i dessa kurser, 2. varje termin i årskurserna 6-8 i grundskolan och i förekommande fall i anpassade grundskolan, årskurserna 7-9 i specialskolan och årskurs 6 i sameskolan, och 3. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande fall i anpassade grundskolan och årskurs 10 i specialskolan. Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg enligt 14 §. Förordning (2022:1619). 12 § Terminsbetyget ska innehålla uppgifter om det senaste beslutet om elevens betyg i varje ämne. Det ska framgå om ämnet har avslutats. Terminsbetyget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2011:506). 13 § Rektorn ska utfärda terminsbetyget. Förordning (2011:506). Slutbetyg 14 § För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när skolplikten upphör. En sådan elev som därefter har slutfört den högsta årskursen har rätt att få ett nytt slutbetyg. För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när eleven har slutfört den högsta årskursen. Förordning (2011:506). 15 § Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs som eleven genomgått och om de senaste besluten om elevens betyg. Betyg som satts innan ett ämne har avslutats ska inte ingå i slutbetyget. Ett slutbetyg från anpassade grundskolan ska också innehålla uppgift om att slutbetyget motsvarar nivå 1 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Ett slutbetyg från grundskolan eller specialskolan ska innehålla uppgift om att slutbetyget motsvarar nivå 2 i referensramen. Förordning (2023:271). 16 § Rektorn ska utfärda slutbetyget. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506). Avgångsintyg 17 § Ett avgångsintyg ska utfärdas 1. om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att slutbetyg utfärdas, eller 2. om en elev i sameskolan avgår från utbildningen innan eleven har gått ut årskurs 6. Intyget ska innehålla uppgifter om 1. den årskurs som eleven slutat i, 2. tiden för avgången, 3. de ämnen som eleven undervisats i, 4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, 5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits, och 6. om det fattats beslut om att eleven ska gå om en årskurs. Rektorn ska utfärda avgångsintyget. Förordning (2022:1620). 18 § Ett avgångsintyg ska sändas till elevens vårdnadshavare. Om det är känt var eleven ska fortsätta sin utbildning, ska intyget också sändas till huvudmannen för utbildningen. Förordning (2011:506). Gemensam bestämmelse 19 § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 §, 12 kap. 18 § eller 13 kap. 19 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. Detsamma gäller om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen när en elev läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner. Förordning (2024:678). Betyg efter prövning 20 § I 10 kap. 23 § och 12 kap. 23 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om prövning för betyg från grundskolan och specialskolan. Förordning (2011:506). 21 § Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg. Förordning (2011:506). 22 § Rektorn ska utfärda betyg efter prövning. Om prövningen avser hela utbildningen, får rektorn inte uppdra åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506). Bemyndigande 23 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betyg på utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner, betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg efter prövning. Förordning (2024:678). 7 kap. Förskolan Läroplan 1 § För förskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan. Förordning (2019:275). 8 kap. Förskoleklassen Läroplan 1 § För förskoleklassen gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. För förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola finns dock läroplanen i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. Nationella kartläggningsmaterial 2 § Nationella kartläggningsmaterial ska användas för att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. Förordning (2018:750). 3 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella kartläggningsmaterial och användningen av dessa. Förordning (2018:750). 9 kap. Grundskolan Utbildningens innehåll och omfattning Läroplan, kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier 1 § För grundskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Av 3 § samma förordning framgår att kursplaner för grundskolans ämnen ingår i läroplanen och att kursplanerna kompletteras av kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier. Förordning (2022:280). 2 § Kriterier för bedömning av kunskaper ska finnas för 1. läsförståelse i årskurs 1, och 2. matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemensamt för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen i årskurs 3. Kriterierna för bedömning av kunskaper för årskurs 1 och 3 anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen. Förordning (2022:280). 2 a § Betygskriterier ska finnas i samtliga ämnen för årskurs 6 och 9. Betygskriterierna för årskurs 6 anger kunskapsnivån för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet av årskurs 6. Betygskriterierna för årskurs 9 anger kunskapsnivån för ett visst betyg när ett ämne avslutas. Förordning (2022:280). Undervisningstid 3 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 1. Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden. Förordning (2017:1236). 4 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden. 4 a § En nyanländ elev eller en annan elev vars kunskaper bedömts enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800) får ges mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga elever i samma årskurs hos huvudmannen genom en omfördelning av den undervisningstid huvudmannen beslutat enligt 4 § (prioriterad timplan). Ett beslut om prioriterad timplan får fattas om det behövs för att eleven så snart som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen. Rektorn beslutar om prioriterad timplan. Förordning (2015:578). Språkval 5 § Enligt 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas språkval. Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska. Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval. 6 § En elev får i stället för ett språk som erbjudits enligt 5 § välja något av följande språk som språkval: 1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i, 2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk, 3. engelska, eller 4. teckenspråk. 7 § Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval enligt 5 § andra stycket eller 6 § om färre än fem elever väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 6 § 1 är ett nationellt minoritetsspråk. 8 § Har upphävts genom förordning (2023:945). Skolans val 9 § I timplanen anges ett antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen. Inom skolans val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas. Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut. Förordning (2023:945). 10 § Av 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) framgår att skolans val också får omfatta undervisning i ett lokalt tillval som skolans val, om Statens skolverk har godkänt en plan för undervisningen. Skolverket ska efter ansökan godkänna planen om den 1. till sitt innehåll och sin inriktning avviker från grundskolans kursplaner, 2. är förenlig med föreskrifter om hur utbildningen i grundskolan ska vara utformad, dess syfte samt dess värdegrund och uppdrag, och 3. har godtagbar pedagogisk kvalitet. 11 § Undervisning i ett ämne inom skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen, kriterierna för bedömning av kunskaper och betygskriterierna. Förordning (2023:945). 11 a § Rektorn beslutar om en elev ska erbjudas lovskola. Förordning (2017:847). Tvåspråkig undervisning Undervisning på elevens umgängesspråk 12 § För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får delar av undervisningen i årskurs 1–6 anordnas på detta språk. För elever med finska som umgängesspråk får sådan undervisning anordnas även i årskurs 7–9. En huvudman som anordnar undervisning enligt första stycket ska anmäla detta till Statens skolinspektion. 13 § Under den sammanlagda tid som eleven får tvåspråkig undervisning enligt 12 § får högst hälften av undervisningen ges på umgängesspråket. Undervisningen ska planeras så att undervisningen på svenska successivt ökar. Engelskspråkig undervisning 14 § Huvuddelen av undervisningen får anordnas på engelska för elever som vistas i Sverige under en begränsad tid och har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen. Avvikelse får göras från timplanen i ämnena svenska och engelska. Antalet timmar i svenska får dock inte understiga 480. 15 § Om det inte finns plats för alla sökande till engelskspråkig undervisning enligt 14 §, ska den i första hand ges till 1. barn till utländska gästforskare och experter, och 2. barn som tidigare gått i en engelskspråkig skola. 16 § För sådana elever som avses i 14 § får Primary Years Programme och Middle Years Programme tillämpas inom grundskolan. En huvudman för utbildning som har auktoriserats av International Baccalaureate Office (IBO) får utfärda betyg eller skriftliga omdömen enligt bestämmelser som utfärdats av IBO till sådana elever som flyttar utomlands under skoltiden. 17 § En huvudman som anordnar undervisning enligt 14 eller 16 § ska anmäla detta till Statens skolinspektion. 18 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får anordna delar av undervisningen på engelska för andra elever än sådana som avses i 14 §, om 1. undervisningens innehåll och utformning säkerställer att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som anges i 2 § och betygskriterierna i samtliga ämnen, 2. de lärare som undervisar på engelska uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § eller 17 § första stycket 1 skollagen (2010:800), och 3. utbildningen håller god kvalitet. Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet får återkallas om villkoren enligt första stycket inte längre är uppfyllda. Enligt 6 § språklagen (2009:600) har det allmänna ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Förordning (2022:280). 19 § Under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig undervisning enligt 18 § får högst hälften av undervisningen ges på engelska. Bedömningsstöd 19 a § Har upphävts genom förordning (2017:1107). Nationella prov 20 § Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 21 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av elevernas kunskaper i relation till kriterierna för bedömning av kunskaper. När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2022:280). 21 § Nationella prov ska användas i 1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3, 6 och 9, 2. engelska i årskurs 6 och 9, 3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap i årskurs 9, och 4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 9. Statens skolverk ska fördela de nationella prov som anges i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne och att antalet provdeltagare så långt som möjligt blir lika stort för varje nationellt prov. Förordning (2017:1107). 21 a § Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 9 på dator eller annan digital enhet. Rektorn får besluta att en elev inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107). 22 § Nationella prov ska genomföras i slutet av årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder. Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering. Förordning (2018:1386). 22 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om att nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov. Förordning (2019:687). Nationella bedömningsstöd 22 b § Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1. Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket. Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Förordning (2017:1107). 22 c § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd och användningen av dessa. Förordning (2017:1107). Utbildning utan timplan Medgivande 23 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen om 1. huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller organisatoriska skäl för att bedriva sådan utbildning, och 2. eleverna ges förutsättningar att i samtliga ämnen uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier som minst ska uppfyllas och i övrigt utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Medgivandet ska avse en eller flera bestämda skolenheter. Medgivandet får förenas med villkor. Förordning (2022:280). Återkallelse av medgivande 24 § Statens skolinspektion får återkalla ett beslut om medgivande att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen, om 1. förutsättningarna för medgivandet enligt 23 § inte längre är uppfyllda, eller 2. huvudmannen inte följer de villkor som medgivandet förenats med. Färdighetsprov 25 § En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov som 1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller elevgrupp, 2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när det finns fler sökande än platser, och 3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller elevgrupp. 26 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en huvudman får använda färdighetsprov från och med årskurs 4 i de fall som avses i 25 §, om det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll och inriktning. Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp. 27 § När färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas. Integrerad samisk undervisning i grundskolan 28 § I 10 kap. 7 a och 7 b §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser om integrerad samisk undervisning för samiska elever i grundskolan. Förordning (2020:779). 10 kap. Anpassade grundskolan Utbildningens innehåll och omfattning Läroplan 1 § För anpassade grundskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för anpassade grundskolan. Av 2 § samma förordning framgår att Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner, kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier för anpassade grundskolan. Förordning (2022:1619). Timplaner 2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden på ämnen och ämnesområden (timplaner) finns i bilaga 2. Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden. Förordning (2017:1236). 3 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden. 4 § För elever som får undervisning i en kombination av ämnen och ämnesområden får rektorn besluta om avvikelser från timplanerna i den omfattning som behövs. Även för andra elever får rektorn besluta om avvikelser från timplanerna i den omfattning som behövs för att anpassa undervisningen till elevernas särskilda förutsättningar och behov. I 3 kap. 12 § och 7 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om avvikelser från timplanen vid anpassad studiegång och vid integrerad undervisning. Beslut om lärotider enligt 3 kap. 5 § i denna förordning får också medföra avvikelser från timplanerna. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första eller andra stycket. 5 § Har upphävts genom förordning (2022:1619). 6 § Har upphävts genom förordning (2022:1619). Skolans val 7 § I timplanen för elever som får undervisning i ämnen anges ett visst antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen och för praktisk arbetslivsorientering. 8 § Rektorn beslutar hur utrymmet för skolans val ska användas. Antalet timmar för varje ämne i timplanen får inte minskas i oproportionerligt stor omfattning. 9 § Undervisning i ett ämne inom skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen, kriterierna för bedömning av kunskaper och betygskriterierna. Förordning (2022:1619). Fördelningsbar tid för elever som får undervisning i ämnesområden 10 § Den fördelningsbara tiden i timplanen för elever som får undervisning i ämnesområden ska fördelas dels på ämnesområden med hänsyn till elevens behov, dels på praktisk arbetslivsorientering. Den fördelningsbara tiden får även användas för undervisning i modersmål eller svenska som andraspråk. Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden ska användas. Nationella bedömningsstöd 11 § Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1 och 3. Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket. Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Förordning (2023:326). 12 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd och om användningen av dem. Förordning (2023:326). 11 kap. Specialskolan Utbildningens innehåll och omfattning Läroplan 1 § För specialskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner, kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier för specialskolan. I 12 kap. 8 § andra stycket skollagen finns bestämmelser om tillämpning av anpassade grundskolans kursplaner för elever med intellektuell funktionsnedsättning i specialskolan. För sådana elever gäller inte 10-12 §§. Förordning (2022:1619). Undervisningstid 2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 3. Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om fördelningen av den garanterade undervisningstiden för elever som läser ämnet svenska i stället för ämnet teckenspråk enligt 12 kap. 4 § andra stycket skollagen (2010:800). Förordning (2017:1236). 2 a § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden. Förordning (2023:945). 3 § När anpassade grundskolans kursplaner tillämpas för elever med intellektuell funktionsnedsättning gäller i stället för de föreskrifter som avses i 2 § första eller andra stycket att undervisningstiden ska fördelas på anpassade grundskolans ämnen eller ämnesområden samt i förekommande fall teckenspråk och skolans val. I sådana fall ska bestämmelserna i 10 kap. 7-10 §§ tillämpas i stället för 4-9 §§. För elever med intellektuell funktionsnedsättning får avvikelser göras från timplanen. Förordning (2023:327). Språkval 4 § Enligt 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas språkval. Huvudmannen ska erbjuda minst två av språken franska, tyska och spanska som språkval. Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval. 5 § Eleven får i stället för ett språk som avses i 4 § som språkval välja något av följande språk: 1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i, 2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk, 3. engelska, eller 4. teckenspråk. 6 § Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval enligt 4 § andra stycket eller 5 § om färre än tre elever vid skolenheten väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 5 § 1 är ett nationellt minoritetsspråk. 7 § Har upphävts genom förordning (2023:945). Skolans val 8 § I timplanen anges ett antal timmar som får användas för skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen. Skolans val får också omfatta 1. insatser avsedda att kompensera elevens funktionsnedsättning och andra särskilda insatser, 2. praktisk arbetslivsorientering, och 3. ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk). Förordning (2023:945). 9 § Undervisning i ett ämne inom skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen, kriterierna för bedömning av kunskaper och betygskriterierna. Förordning (2023:945). Bedömningsstöd 9 a § Har upphävts genom förordning (2017:1107). Nationella prov 10 § Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 4 där syftet är att stödja bedömningen av elevernas kunskaper i relation till kriterierna för bedömning av kunskaper. När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2022:280). 11 § Nationella prov ska användas i 1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 4, 7 och 10, 2. engelska i årskurs 7 och 10, 3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap i årskurs 10, och 4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 10. Statens skolverk ska fördela nationella prov som avses i första stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast ett samhällsorienterande ämne respektive ett naturorienterande ämne. Förordning (2017:1107). 11 a § Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 10 på dator eller annan digital enhet. Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1107). 12 § Nationella prov ska genomföras i slutet av årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder. Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering. Förordning (2018:1575). 12 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om att nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov. Förordning (2019:687). Nationella bedömningsstöd 12 b § Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1. För elever som läser matematik, svenska eller svenska som andraspråk enligt anpassade grundskolans kursplaner ska nationella bedömningsstöd användas i dessa ämnen även i årskurs 3. Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket. Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Förordning (2023:326). 12 c § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd och om användningen av dessa. Förordning (2017:1107). Samverkan med andra huvudmän 13 § Specialpedagogiska skolmyndigheten ska etablera och upprätthålla kontakt med elevernas hemkommuner. Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det är lämpligt för att främja en övergång till utbildning i hemkommunen, vid slutet av varje läsår underrätta elevernas hemkommuner om elevernas kunskapsutveckling. 14 § Om en elev ska gå över till grundskolan eller anpassade grundskolan eller tas emot på försök i grundskolan eller anpassade grundskolan enligt 7 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska Specialpedagogiska skolmyndigheten och den huvudman som ska ta emot eleven gemensamt planera övergången. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i planeringen. Förordning (2022:1619). 12 kap. Sameskolan Utbildningens innehåll och omfattning Läroplan 1 § För sameskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner, kriterier för bedömning av kunskaper och betygskriterier för sameskolan. Förordning (2022:280). Timplan 2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 4. Förordning (2017:1236). 3 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden. Samisk undervisning 4 § Undervisningen ska ges på svenska och samiska. 5 § Ämnet samiska ska finnas i alla årskurser. 6 § För elever som har tagits emot i sameskolan på grund av särskilda skäl enligt 7 kap. 7 § första stycket andra meningen skollagen (2010:800) får undervisningen på samiska och undervisningen i ämnet samiska bytas ut mot annan undervisning. 7 § Har upphävts genom förordning (2023:945). Skolans val 8 § Utrymmet för skolans val ska med de begränsningar som anges i timplanen användas för undervisning i ett eller flera ämnen. Inom skolans val får ett språk som eleven inte tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas. Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas. Förordning (2023:945). Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val 9 § Undervisning i ett ämne inom skolans val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med kursplanen, kriterierna för bedömning av kunskaper och betygskriterierna. Förordning (2023:945). Bedömningsstöd 9 a § Har upphävts genom förordning (2017:1107). Nationella prov 10 § Nationella prov ska användas i de ämnen och årskurser som anges i 11 §. Syftet med proven är att stödja betygssättningen, förutom i årskurs 3 där syftet är att stödja bedömningen av elevernas kunskaper i relation till kriterierna för bedömning av kunskaper. När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2022:280). 11 § Nationella prov ska användas i 1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 3 och 6, och 2. engelska i årskurs 6. Förordning (2017:1107). 11 a § Har upphävts genom förordning (2016:9). 12 § Nationella prov ska genomföras i slutet av årskursen. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder. Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering. Förordning (2018:1575). 12 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om att nationella prov får genomföras vid en annan tidpunkt än i slutet av årskursen samt närmare föreskrifter om när proven ska genomföras och om avidentifiering. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov. Förordning (2019:687). Nationella bedömningsstöd 12 b § Nationella bedömningsstöd ska användas i matematik och svenska eller svenska som andraspråk i årskurs 1. Bedömningsstöd får användas även i andra ämnen och årskurser än de som anges i första stycket. Bedömningsstöden ska stödja lärarnas bedömning av elevernas kunskaper. Förordning (2017:1107). 12 c § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om nationella bedömningsstöd och om användningen av dessa. Förordning (2017:1107). Integrerad samisk undervisning i grundskolan 13 § I 10 kap. 7 a och 7 b §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser om integrerad samisk undervisning för samiska elever i grundskolan. Förordning (2020:779). 14 § Har upphävts genom förordning (2020:779). 13 kap. Fritidshemmet 1 § För fritidshemmet gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet utom i de fall som anges i andra stycket. För fritidshem som anordnas vid en skolenhet med specialskola eller sameskola finns läroplanen i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. 14 kap. Bidrag till enskilda huvudmän Fastställande av bidrag per kalenderår 1 § Ett bidrag till enskilda huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem samt pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem ska fastställas per kalenderår. Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. För barn och elever som börjar i utbildning eller annan pedagogisk verksamhet under kalenderåret ska hemkommunen besluta bidraget omgående. För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidrag enligt 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 § och 14 kap. 15 § skollagen (2010:800) avse tiden från och med den 1 juli samma år. Förordning (2022:1619). Ändringar under löpande budgetår 2 § Om ytterligare resurser ges till hemkommunens verksamhet under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen. Om hemkommunen minskar ersättningen till sin motsvarande verksamhet får bidrag till enskilda huvudmän minskas i motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under budgetåret sätts ner. Avgifter 3 § När en kommun beslutar om bidrag till enskild huvudman för förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet, ska det beaktas om avgifter tas ut av kommunen och av den enskilda huvudmannen. Grundbelopp Allmänt om grundbelopp 4 § I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och 11 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för 1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, personal i skolbibliotek, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader, 2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, andra läromedel och andra tryckta eller digitala verk samt utrustning och material som används i undervisningen, kostnader för analoga och digitala medier i skolbibliotek samt studiebesök och liknande kostnader, 3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser, 4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal, transporter och därmed sammanhängande administration och liknande kostnader, 5. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet, 6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i förekommande fall tilläggsbelopp), och 7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader, inventarier som inte är lärverktyg och kapitalkostnader i form av ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering. Förordning (2024:268). 5 § I 8 kap. 22 §, 14 kap. 16 § och 25 kap. 12 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem. Vid tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för 1. omsorg och pedagogisk verksamhet avse kostnader för förskolechef eller andra anställda med ledningsuppgifter, personal i den pedagogiska verksamheten och omsorgen, stödåtgärder till barn eller elever, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader, 2. pedagogiskt material och utrustning avse kostnader för lek- och lärprodukter, maskiner som används i verksamheten, studiebesök och liknande kostnader, och 3. administration avse administrativa kostnader som ska beräknas till tre procent av grundbeloppet för förskolor och fritidshem och en procent av grundbeloppet för pedagogisk omsorg. För övriga kostnadsslag ska 4 § 4 och 6–7 tillämpas på motsvarande sätt. Särskilt om ersättning för lokalkostnader 6 § Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i motsvarande verksamhet. Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska kostnader är betydande på grund av kommunens investering i nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon annan omständighet. Vid prövningen får hänsyn även tas till intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan etableras. Förordning (2018:3). Särskilt om ersättning för kapitalkostnader 7 § Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid beräkningen av kostnader för inköp. Tilläggsbelopp 8 § Med tilläggsbelopp enligt 8 kap. 23 §, 9 kap. 21 §, 10 kap. 39 §, 11 kap. 38 § och 14 kap. 17 § skollagen (2010:800) avses ersättning för extraordinära stödåtgärder. Utöver vad som anges i första stycket avses med tilläggsbelopp enligt - 10 kap. 39 § skollagen ersättning för elever som ska ges modersmålsundervisning eller deltar i lovskola, och - 11 kap. 38 § skollagen ersättning för elever som ska ges modersmålsundervisning. Förordning (2024:220). 8 a § Med extraordinära stödåtgärder enligt 8 § första stycket avses stödåtgärder som väsentligt avviker från det särskilda stöd som ska tillhandahållas inom ramen för grundbeloppet och som innebär att betydande resurser måste avsättas för ett barns eller en elevs räkning. Vid bedömningen av om stödåtgärder utgör extraordinära stödåtgärder ska åtgärdernas omfattning och varaktighet särskilt beaktas. Extraordinära stödåtgärder kan avse exempelvis assistenthjälp, anpassning av lokaler eller en helt anpassad lärmiljö. Extraordinära stödåtgärder kan riktas till bland andra barn och elever med funktionsnedsättning, stora inlärningssvårigheter eller långvarig skolfrånvaro. Med en helt anpassad lärmiljö enligt andra stycket avses en miljö som har utformats med särskilt små elevgrupper, hög lärartäthet och specialpedagogisk kompetens. Förordning (2024:220). 8 b § En enskild huvudman som ansöker om bidrag i form av tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder ska lämna de uppgifter som behövs för bestämmandet av tilläggsbelopp. Förordning (2024:220). 8 c § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om - vilka uppgifter som en enskild huvudman ska lämna enligt 8 b §, och - bestämmandet av tilläggsbelopp. Förordning (2024:220). Särskilt om ersättning för modersmålsundervisning 9 § Om en kommun erbjuder modersmålsundervisning i egen förskoleklass, ska kommunen lämna motsvarande bidrag till sådan verksamhet i fristående förskoleklass. Redovisning av hur bidraget har beräknats 10 § En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående skola eller för ett barn i en fristående förskola eller i annan pedagogisk verksamhet med en enskild huvudman ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats. Av redovisningen ska framgå beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt. Om det inte finns särskilda skäl ska redovisningen även innehålla beloppen för övriga kostnadsslag var för sig. Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning. Utbetalning av bidrag 11 § Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer överens om annat, ska bidragen betalas ut med en tolftedel varje månad. Bemyndigande om uppgifter om kommande verksamhet 12 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten för en enskild huvudman för grundskola och anpassad grundskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet. Förordning (2022:1619). 14 a kap. Utbildning vid särskilda ungdomshem Inledande föreskrifter 1 § I 24 kap. 8 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om utbildning för skolpliktiga barn som vistas i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem). För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna förordning tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att barnet vistas i ett sådant hem. Förordning (2015:293). Huvudmannen 2 § Huvudmannen för ett särskilt ungdomshem ska fullgöra de uppgifter i fråga om utbildningen vid hemmet som annars huvudmannen för den skolform inom skolväsendet som utbildningen motsvarar har. Förordning (2015:293). 3 § Har upphävts genom förordning (2020:779). Bemyndigande 4 § Statens skolverk får, efter att ha inhämtat synpunkter från Statens institutionsstyrelse, meddela föreskrifter om verkställigheten av detta kapitel. Förordning (2015:293). 15 kap. Övriga bestämmelser Överklagande 1 § Beslut enligt denna förordning får endast överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725). Förordning (2017:1051). Elektronisk överföring av ansökningar 2 § En ansökan som ska göras till Statens skolinspektion eller Statens skolverk enligt denna förordning får överföras elektroniskt. Bemyndiganden 3 § Statens skolinspektion respektive Statens skolverk får i fråga om ansökningar som myndigheten ska pröva enligt denna förordning meddela föreskrifter om överföring av en elektronisk ansökan och om elektronisk underskrift samt de ytterligare föreskrifter som behövs om ansökningsförfarandet och om betalning av avgift. Förordning (2018:1574). 4 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet enligt 4 kap. 3-6 §§ skollagen (2010:800) ska bedrivas i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet. Förordning (2022:1619). 5 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det förebyggande arbetet för att skapa trygghet och studiero enligt 5 kap. 3 § skollagen (2010:800) ska bedrivas i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet. Förordning (2022:1619). Övergångsbestämmelser 2011:185 1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2011 och ska tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2011, om inte annat följer av övergångsbestämmelserna. 2. Genom förordningen upphävs – grundskoleförordningen (1994:1194), – sameskolförordningen (1995:205), – särskoleförordningen (1995:206), – specialskoleförordningen (1995:401), – förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet, och – förordningen (2010:803) om Statens skolinspektions prövning i vissa fall av utbildning med enskild huvudman. 3. De upphävda förordningarna ska fortsätta att gälla för utbildning till utgången av juni 2011. 4. För elever i årskurs 9 i grundskola med offentlig huvudman ska 7 kap. 3, 4 och 6–9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) fortsätta att gälla under läsåret 2011/12. 5. För elever i årskurs 9 i grundsärskola med offentlig huvudman ska 7 kap. 3 §, 4 § första stycket och 5–6 §§ särskoleförordningen (1995:206) fortsätta att gälla under läsåret 2011/12. 6. För elever i årskurs 9 i fristående grundskolor och fristående grundsärskolor ska 1 a kap. 7 § förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet fortsätta att gälla under läsåret 2011/12. 7. För elever i årskurs 10 i specialskolan ska 8 kap. 3–9 §§ specialskoleförordningen (1995:401) fortsätta att gälla under läsåret 2011/12. De kursplaner som tillämpats för dessa elever enligt 3 kap. 2–4 §§ specialskoleförordningen ska fortsätta att tillämpas under läsåret 2011/12. 8. En kommun som vid utgången av juni 2011 deltar i försöksverksamhet enligt förordningen (1999:903) om försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan får fortsätta att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) i den omfattning som följer av beslutet om deltagande i försöksverksamheten. 9. En huvudman för en fristående grundskola som vid utgången av juni 2011 bedriver utbildning med en fördelning av undervisningstiden som avviker från timplanen i bilaga 3 till skollagen (1985:1100) får fortsätta att bedriva utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800). 10. En huvudman som med stöd av 8 eller 9 bedriver utbildning i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) ska anmäla detta till Statens skolinspektion före utgången av 2011. Om det föreligger förutsättningar för återkallelse enligt 9 kap. 24 § får Skolinspektionen besluta att huvudmannen från och med en viss tidpunkt ska tillämpa timplanen. 11. En kommun som vid utgången av juni 2011 anordnar engelskspråkig undervisning enligt förordningen (2003:459) om försöksverksamhet med engelskspråkig undervisning i grundskolan får fortsätta att bedriva engelskspråkig undervisning i samma omfattning. Detsamma gäller en enskild huvudman för grundskola som vid utgången av juni 2011 anordnar delar av undervisningen på engelska i motsvarande omfattning. Om villkoren enligt 9 kap. 18 § första stycket inte är uppfyllda får Statens skolinspektion besluta att huvudmannen inte får fortsätta att anordna sådan undervisning. 2011:506 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om 4 kap. 1 a § och bilaga 1, den 1 december 2013 i fråga om 6 kap. 2–6 §§ och i övrigt den 1 juli 2012. Förordning (2012:498). 2. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av 6 kap. 3 och 4 §§ denna förordning jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. Detsamma gäller en lärare som avses i punkt 20 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Förordning (2013:827). 2011:1180 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas första gången läsåret 2013/14. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för läsåret 2012/13. 2013:249 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013. 2. Bilagorna 1–3 i sin nya lydelse tillämpas första gången höstterminen 2013 för elever som påbörjar årskurs 1 i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. 3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 ska undervisningstiden i matematik vara minst 965 timmar respektive 925 timmar. Detta gäller inte elever i träningsskolan. 4. För elever i specialskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2, 3 respektive 4 ska undervisningstiden i matematik vara minst 1 130 timmar, 1 100 timmar respektive 1 070 timmar. 5. För elever i sameskolan som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 ska undervisningstiden i matematik vara minst 740 timmar respektive 700 timmar. 6. Bilagorna 1–3 i sin äldre lydelse gäller fortfarande för elever som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 4 eller en högre årskurs i grundsärskolan eller sameskolan eller årskurs 5 eller en högre årskurs i specialskolan. 2014:96 1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014. 2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som genomförs efter den 30 juni 2014. 2016:336 Denna förordning träder i kraft den 1 september 2016 i fråga om 11 kap. 9 a §, den 1 januari 2017 i fråga om 10 kap. 11 § och i övrigt den 1 juli 2016. 2016:652 1. Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2016. 2. Förordningen tillämpas första gången höstterminen 2016 för elever som påbörjar årskurs 4 i grundsärskolan och sameskolan respektive årskurs 5 i specialskolan. 3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 ska undervisningstiden i ämnet matematik vara minst 1 075 timmar respektive 1 040 timmar. Detta gäller inte elever i träningsskolan. 4. För elever i specialskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 6 respektive 7 ska undervisningstiden i matematik vara minst 1 230 timmar respektive 1 195 timmar. 5. För elever i sameskolan som höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 ska undervisningstiden i matematik vara minst 850 timmar respektive 815 timmar. 6. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som höstterminen 2016 påbörjar a) årskurs 7 eller en högre årskurs i grundsärskolan, eller b) årskurs 8 eller en högre årskurs i specialskolan. 2017:1107 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga om 9 kap. 22 a § och 22 c §, 11 kap. 12 a § och 12 c § och 12 kap. 12 a § och 12 c § och i övrigt den 29 juni 2018. 2017:1116 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018. 2. Förordningen ska tillämpas på utbildning från och med höstterminen 2018. 2018:750 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2018 i fråga om 3 kap. 4 §, den 2 juli 2018 i fråga om bilaga 2–4 och i övrigt den 1 juli 2019. 2. För elever som höstterminen 2018 påbörjar årskurs 7 eller en högre årskurs gäller bilagorna 2 och 3 i den äldre lydelsen. 2018:1512 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019. 2. För elever i grundskolan som höstterminen 2019 påbörjar årskurs 7 gäller följande: – undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa ska vara minst 580 timmar totalt, och – undervisningstiden i elevens val ska vara minst 197 timmar totalt. 3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som höstterminen 2019 påbörjar – årskurs 8 eller 9 i grundsärskolan eller – årskurs 9 eller 10 i specialskolan. 4. I lagen (2017:620) om ändring i skollagen (2010:800) finns övergångsbestämmelser som gäller elever som höstterminen 2018 påbörjar årskurs 7 eller en högre årskurs i grundskolan. 2019:800 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020. 2. Har upphävts genom förordning (2020:830). 3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som höstterminen 2020 påbörjar årskurs 9 eller 10 i specialskolan. 2020:779 1. Denna förordning träder i kraft den 10 oktober 2020. 2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning och annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2021. 2020:830 1. Denna förordning träder i kraft den 30 oktober 2020. 2. Bilaga 3 i den nya lydelsen tillämpas första gången för höstterminen 2021. 3. För elever i specialskolan som höstterminen 2021 påbörjar årskurs 8 gäller följande: a) undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa ska vara minst 620 timmar totalt, och b) undervisningstiden i elevens val ska vara minst 195 timmar totalt. 4. Bilaga 3 i den äldre lydelsen gäller fortfarande för elever som höstterminen 2021 påbörjar årskurs 9 eller 10 i specialskolan. 2021:192 1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2021. 2. Bestämmelserna i 11 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning från och med höstterminen 2021. 2023:945 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2024. 2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2024. 3. För stadier som en elev har avslutat före ikraftträdandet gäller bilaga 1, 3 och 4 i den äldre lydelsen. 4. De beslut om fördelning mellan årskurser av undervisningstid inom ett stadium som fattas utifrån en timplans nya lydelse enligt bilaga 1, 3 eller 4 ska inte tillämpas på årskurser som en elev har avslutat före ikraftträdandet av timplanen. 2024:298 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning som bedrivs från och med höstterminen 2025. Bilaga 1 Timplan för grundskolan Ämnen Undervisningstid i timmar Låg- Mellan Låg- Hög- Totalt stadiet stadiet och stadiet mellan- stadiet Bild 60 80 100 240 Engelska 60 220 200 480 Hem- och konsument- kunskap 40 90 130 Idrott och hälsa 140 180 280 600 Matematik 420 410 400 1 230 Musik 80 80 80 240 Naturorienterande ämnen 145 216 289 650 Biologi 60 80 Fysik 60 80 Kemi 60 80 Samhällsorienterande ämnen 200 375 405 980 Geografi 75 80 Historia 90 100 Religionskunskap 75 80 Samhällskunskap 75 90 Slöjd 50 140 140 330 Svenska eller svenska som andraspråk 680 520 290 1 490 Teknik 47 65 88 200 Språkval 48 272 320 Totalt garanterat antal timmar 1 882 2 334 40 2 634 6 890 Därav skolans val 600 När det gäller de naturorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 60 timmar i respektive ämne. Resterande 36 timmar får fördelas fritt mellan de tre ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är eleverna i de naturorienterande ämnena garanterade en minsta undervisningstid om 80 timmar i respektive ämne. Resterande 49 timmar får fördelas fritt mellan de tre ämnena i högstadiet. När det gäller de samhällsorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid i respektive ämne. Resterande 60 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är eleverna i de samhällsorienterande ämnena garanterade en minsta undervisningstid i respektive ämne. Resterande 55 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i högstadiet. Vid skolans val får antalet timmar i timplanen per stadium för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska, språkval och matematik får dock inte minskas. Bestämmelser om att huvudmannen fattar beslut om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden finns i 9 kap. 4 § skolförordningen (2011:185). Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära avvikelser från timplanen. Bestämmelser om prioriterad timplan finns i 9 kap. 4 a § skolförordningen. Prioriterad timplan kan innebära avvikelser från den i timplanen angivna dispositionen av antalet timmar per ämne. Förordning (2023:945). Bilaga 2 Timplaner för anpassade grundskolan Timplan för elever som läser ämnen Ämnen Undervisningstid i timmar Låg- Mellan- Låg- och Hög- Totalt stadiet stadiet mellan- stadiet stadiet Bild 60 75 90 225 Hem- och konsument- kunskap 230 295 525 Idrott och hälsa 245 245 260 750 Musik 120 125 150 395 Slöjd 175 260 235 670 Svenska eller svenska som andraspråk 450 450 400 1 300 Engelska 35 55 90 180 Matematik 400 400 415 1 215 Naturorien- terande ämnen 145 216 289 650 Samhällsorien- terande ämnen 185 255 350 790 Teknik 45 60 85 190 Totalt garanterat antal timmar 1 860 2 141 230 2 659 6 890 Därav skolans val 1 800 Timplan för elever som läser ämnesområden Ämnesområden Undervisningstid i timmar Lågstadiet Mellan- Hög- Totalt stadiet stadiet Estetisk verksamhet 315 340 360 1 015 Kommunikation 315 340 360 1 015 Motorik 315 340 360 1 015 Vardags- aktiviteter 315 340 360 1 015 Verklighetsupp- fattning 315 340 360 1 015 Fördelningsbar undervisnings- tid 300 640 650 1 590 Totalt garanterat antal timmar 1 875 2 340 2 450 6 665 Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära avvikelser från timplanerna. Förordning (2022:1619). Bilaga 3 Timplan för specialskolan Ämnen Undervisningstid i timmar Låg- Mellan- Låg- Hög- Totalt stadiet stadiet och stadiet mellan- stadiet Bild 70 90 90 250 Hem- och konsument- kunskap 50 80 130 Idrott och hälsa 190 180 270 640 Rörelse och drama 90 80 75 245 Slöjd 85 140 125 350 Teckenspråk 320 205 200 725 Svenska eller svenska som andraspråk 780 500 280 1 560 Engelska 95 220 200 515 Matematik 560 410 400 1 370 Samhällsorienterande ämnen 319 342 400 1 061 Geografi 65 80 Historia 75 100 Religionskunskap 65 80 Samhällskunskap 65 90 Naturorienterande ämnen 227 216 261 704 Biologi 60 70 Fysik 60 70 Kemi 60 70 Teknik 52 65 83 200 Språkval 48 272 320 Totalt garanterat antal timmar 2 788 2 496 50 2 736 8 070 Därav skolans val 600 När det gäller de samhällsorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid i respektive ämne. Resterande 72 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är eleverna i de samhällsorienterande ämnena garanterade en minsta undervisningstid i respektive ämne. Resterande 50 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i högstadiet. När det gäller de naturorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 60 timmar i respektive ämne. Resterande 36 timmar får fördelas fritt mellan de tre ämnena i mellanstadiet. I högstadiet är eleverna i de naturorienterande ämnena garanterade en minsta undervisningstid om 70 timmar i respektive ämne. Resterande 51 timmar får fördelas fritt mellan de tre ämnena i högstadiet. Vid skolans val får antalet timmar i timplanen per stadium för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och språkval får dock inte minskas. Bestämmelser om att huvudmannen fattar beslut om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden finns i 11 kap. 2 a § skolförordningen (2011:185). Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära avvikelser från timplanen. Förordning (2023:945). Bilaga 4 Timplan för sameskolan Ämnen Undervisningstid i timmar Låg- Mellan- Låg- Totalt stadiet stadiet och mellan- stadiet Bild 60 80 140 Hem- och konsument- kunskap 50 50 Idrott och hälsa 150 160 310 Musik 60 60 120 Slöjd 60 130 190 Svenska eller svenska som andraspråk 400 510 910 Engelska 60 220 280 Matematik 420 410 830 Samhällsorienterande ämnen 130 270 400 Geografi 60 Historia 70 Religionskunskap 60 Samhällskunskap 60 Naturorienterande ämnen 110 200 310 Biologi 55 Fysik 55 Kemi 55 Samiska 400 400 800 Språkval 48 48 Teknik 40 45 85 Totalt garanterat antal timmar 1 890 2 533 50 4 473 Därav skolans val 210 När det gäller de naturorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid om 55 timmar i respektive ämne. Resterande 35 timmar får fördelas fritt mellan de tre ämnena i mellanstadiet. När det gäller de samhällsorienterande ämnena är eleverna i mellanstadiet garanterade en minsta undervisningstid i respektive ämne. Resterande 20 timmar får fördelas fritt mellan de fyra ämnena i mellanstadiet. Vid skolans val får antalet timmar i timplanen per stadium för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 15 procent. Antalet timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, samiska och språkval får dock inte minskas. Bestämmelser om att huvudmannen fattar beslut om fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden finns i 12 kap. 3 § skolförordningen (2011:185). Bestämmelser om anpassad studiegång finns i 3 kap. 12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång kan innebära avvikelser från timplanen. Förordning (2023:945).