Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2017:630 ·
Visa register
Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Departement: Finansdepartementet FMA B
Utfärdad: 2017-06-22
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:1166
Övrigt: Rättelsesida 2021:903 har iakttagits.
Ikraft: 2017-08-01 överg.best.
1 kap. Tillämpningsområde och definitioner
Lagens syfte
1 § Denna lag syftar till att förhindra att finansiell
verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för
penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Lagens tillämpningsområde
2 § /Upphör att gälla U:2024-12-30/
Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som
driver
1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse,
2. livförsäkringsrörelse, dock inte
a) sådan som drivs av försäkringsföreningar som har beviljats
undantag enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen
(2010:2043), eller
b) tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om
tjänstepensionsföretag,
3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden,
4. verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt
lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell
verksamhet,
5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om
försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande
livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som
har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver
verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den
lagen,
6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt
lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om
värdepappersfonder,
8. verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla
betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,
9. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt
lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock
inte om verksamheten uteslutande avser
kontoinformationstjänster,
10. verksamhet som förvaltare av alternativa
investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av
alternativa investeringsfonder,
11. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275)
om viss verksamhet med konsumentkrediter,
12. verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om
verksamhet med bostadskrediter,
13. verksamhet som leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster
enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503
av den 7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av
gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av
förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om
företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,
14. verksamhet som fastighetsmäklare eller
fastighetsmäklarföretag med särskild registrering för
hyresförmedling eller fullständig registrering enligt
fastighetsmäklarlagen (2021:516),
15. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering
enligt spellagen (2018:1138),
16. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i
verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller
kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som
kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller
mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro
eller mer,
17. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000),
18. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller
registrerat revisionsbolag,
19. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller
revisionstjänster som inte omfattas av 18,
20. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter
(skatterådgivare),
21. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del
verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,
22. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den
som avses i 21, till den del verksamheten avser tjänster som
anges i 4 § första stycket,
23. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser
tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren
inte är en sådan person som avses i 18-22, eller
24. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring
eller handel med konstverk, om det kan antas att det i
verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller
kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som
kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller
mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.
Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen
eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med
stöd av 8 kap. 1 § 1. Lag (2021:903).
2 § /Träder i kraft I:2024-12-30/
Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som
driver
1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om
bank- och finansieringsrörelse,
2. livförsäkringsrörelse, dock inte
a) sådan som drivs av försäkringsföreningar som har beviljats
undantag enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen
(2010:2043), eller
b) tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om
tjänstepensionsföretag,
3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om
värdepappersmarknaden,
4. verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt
lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell
verksamhet,
5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om
försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande
livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som
har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver
verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den
lagen,
6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt
lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om
värdepappersfonder,
8. verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla
betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,
9. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt
lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock
inte om verksamheten uteslutande avser
kontoinformationstjänster,
10. verksamhet som förvaltare av alternativa
investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av
alternativa investeringsfonder,
11. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275)
om viss verksamhet med konsumentkrediter,
12. verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om
verksamhet med bostadskrediter,
13. verksamhet som
a) leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1503 av den
7 oktober 2020 om europeiska leverantörer av
gräsrotsfinansieringstjänster för företag och om ändring av
förordning (EU) 2017/1129 och direktiv (EU) 2019/1937, om
företaget är en juridisk person som är etablerad i Sverige,
b) leverantör av kryptotillgångstjänster enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den
31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring
av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt
direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937,
14. verksamhet som fastighetsmäklare eller
fastighetsmäklarföretag med särskild registrering för
hyresförmedling eller fullständig registrering enligt
fastighetsmäklarlagen (2021:516),
15. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering
enligt spellagen (2018:1138),
16. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i
verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller
kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som
kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller
mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro
eller mer,
17. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000),
18. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller
registrerat revisionsbolag,
19. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller
revisionstjänster som inte omfattas av 18,
20. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter
(skatterådgivare),
21. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del
verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,
22. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den
som avses i 21, till den del verksamheten avser tjänster som
anges i 4 § första stycket,
23. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser
tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren
inte är en sådan person som avses i 18-22, eller
24. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring
eller handel med konstverk, om det kan antas att det i
verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller
kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som
kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller
mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.
Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen
eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med
stöd av 8 kap. 1 § 1. Lag (2024:1166).
3 § I fråga om verksamheter som avses i 2 § första stycket
1–8 och 10–12 gäller lagen även filialer i Sverige till
utländska juridiska personer med huvudkontor i utlandet.
4 § Tjänster som avses i 2 § första stycket 21 och 22 omfattar
1. handlande i en klients namn för dennes räkning vid
finansiella transaktioner eller transaktioner med fastigheter,
och
2. hjälp vid planering eller genomförande av transaktioner för
en klients räkning vid
a) köp och försäljning av fastigheter eller företag,
b) förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra
tillgångar,
c) öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller
värdepapperskonton,
d) anskaffande av nödvändigt kapital för bildande, drift eller
ledning av företag, och
e) bildande, drift eller ledning av bolag, föreningar,
stiftelser eller truster och liknande juridiska
konstruktioner.
Tjänster som avses i 2 § första stycket 23 omfattar
1. bildande av juridiska personer, försäljning av nybildade
aktiebolag och förmedling av svenska eller utländska juridiska
personer,
2. fullgörande av funktion som styrelseledamot eller
bolagsrättsligt ansvarig, som bolagsman i handels- eller
kommanditbolag eller i någon liknande ställning i förhållande
till andra juridiska personer,
3. tillhandahållande av ett registrerat kontor eller en
postadress och därmed sammanhängande tjänster till en fysisk
person, en juridisk person eller en trust eller en liknande
juridisk konstruktion,
4. förvaltning av en trust eller en liknande juridisk
konstruktion, och
5. funktion som nominell aktieägare för någon annans räkning
eller åtgärder som syftar till att någon annan ska ha en sådan
funktion, med undantag för uppdrag åt en juridisk person som
är noterad på en reglerad marknad. Lag (2021:903).
5 § Bestämmelserna i 2 kap. 1, 2, 8 och 14 §§ och 15 § första
stycket samt 4 kap. 5, 7, 9 och 10 §§ ska tillämpas på drift
av en auktionsplattform för handel med utsläppsrätter som en
reglerad marknad i enlighet med artikel 26.1 i kommissionens
förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om
tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering
av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett
system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom
gemenskapen.
Definitioner
6 § Med penningtvätt avses i denna lag åtgärder med avseende
på pengar eller annan egendom som härrör från brott eller
brottslig verksamhet som
1. kan dölja egendomens samband med brott eller brottslig
verksamhet,
2. kan främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig
egendomen eller dess värde,
3. kan främja möjligheterna för någon att undandra sig
rättsliga påföljder, eller
4. innebär att någon förvärvar, innehar, hävdar rätt till
eller brukar egendomen.
Vid tillämpning av denna lag ska med penningtvätt jämställas
åtgärder med egendom som typiskt sett är ägnade att dölja att
någon avser att berika sig eller någon annan genom en
framtida brottslig handling.
7 § Med finansiering av terrorism avses i denna lag sådan
insamling eller sådant mottagande eller tillhandahållande av
pengar eller annan egendom som avses i 6 §
terroristbrottslagen (2022:666). Lag (2022:691).
8 § I denna lag avses med
1. affärsförbindelse: en affärsmässig förbindelse som när den
etableras förväntas ha en viss varaktighet,
2. brevlådebank: ett utländskt institut som är registrerat
inom en jurisdiktion inom vilken institutet saknar verklig
etablering och ledning och där institutet inte heller ingår i
en finansiell grupp som omfattas av tillsyn,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. kund: den som har trätt eller står i begrepp att träda i
avtalsförbindelse med sådan verksamhetsutövare som avses i
denna lag,
5. person i politiskt utsatt ställning: fysisk person som har
eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat eller i
en internationell organisation,
6. verklig huvudman: detsamma som i 1 kap. 3-7 §§ lagen
(2017:631) om registrering av verkliga huvudmän,
7. koncern, moderföretag och dotterföretag: detsamma som i
1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) eller motsvarande
utländska företeelser,
8. verksamhetsutövare: en fysisk eller juridisk person som
utför verksamhet som omfattas av denna lag, och
9. behörig beslutsfattare: styrelseledamot, verkställande
direktör eller annan befattningshavare som har tillräckliga
kunskaper om verksamhetsutövarens riskexponering mot
penningtvätt och finansiering av terrorism och som har
tillräckliga befogenheter att fatta beslut som påverkar dess
riskexponering. Lag (2020:51).
9 § Med viktig offentlig funktion i en stat avses funktioner
som
1. stats- eller regeringschefer, ministrar samt vice och
biträdande ministrar,
2. parlamentsledamöter och ledamöter av liknande lagstiftande
organ,
3. ledamöter i styrelsen för politiska partier,
4. domare i högsta domstol, konstitutionell domstol eller
andra rättsliga organ på hög nivå vilkas beslut endast
undantagsvis kan överklagas,
5. högre tjänstemän vid revisionsmyndigheter och ledamöter i
centralbankers styrande organ,
6. ambassadörer, beskickningschefer samt höga officerare i
försvarsmakten, och
7. personer som ingår i statsägda företags förvaltnings-,
lednings- eller kontrollorgan.
Med viktig offentlig funktion i en internationell organisation
avses funktioner som direktörer, biträdande direktörer,
styrelseledamöter och innehavare av liknande poster.
Lag (2020:51).
10 § Med familjemedlem till en person i politiskt utsatt
ställning avses make, registrerad partner, sambo, barn och
deras makar, registrerade partner eller sambor samt
föräldrar.
Med känd medarbetare till en person i politiskt utsatt
ställning avses
1. fysisk person som, enligt vad som är känt eller finns
anledning att förmoda, gemensamt med en person i politiskt
utsatt ställning är verklig huvudman till en juridisk person
eller juridisk konstruktion eller som på annat sätt har eller
har haft nära förbindelser med en person i politiskt utsatt
ställning, och
2. fysisk person som ensam är verklig huvudman till en
juridisk person eller juridisk konstruktion som, enligt vad
som är känt eller finns anledning att förmoda, egentligen har
upprättats till förmån för en person i politiskt utsatt
ställning.
Med nära förbindelser i andra stycket 1 avses nära
affärsförbindelser och andra förbindelser som kan medföra att
den kända medarbetaren kan förknippas med förhöjd risk för
penningtvätt eller finansiering av terrorism.
2 kap. Riskbedömning och rutiner
Allmän riskbedömning
1 § En verksamhetsutövare ska göra en bedömning av hur de
produkter och tjänster som tillhandahålls i verksamheten kan
utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism
och hur stor risken är för att detta sker (allmän
riskbedömning).
Vid den allmänna riskbedömningen ska det särskilt beaktas
vilka slags produkter och tjänster som tillhandahålls, vilka
kunder och distributionskanaler som finns och vilka
geografiska riskfaktorer som föreligger. Hänsyn ska också tas
till uppgifter som kommer fram vid verksamhetsutövarens
rapportering av misstänkta aktiviteter och transaktioner samt
till information om tillvägagångssätt för penningtvätt och
finansiering av terrorism och andra relevanta uppgifter som
myndigheter lämnar.
2 § Omfattningen av den allmänna riskbedömningen ska
bestämmas med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek och
art och de risker för penningtvätt eller finansiering av
terrorism som kan antas föreligga. Riskbedömningen ska
utformas så att den kan ligga till grund för
verksamhetsutövarens rutiner, riktlinjer och övriga åtgärder
mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Den allmänna riskbedömningen ska dokumenteras och hållas
uppdaterad.
Riskbedömning av kunder
3 § En verksamhetsutövare ska bedöma den risk för
penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan
förknippas med kundrelationen (kundens riskprofil). Kundens
riskprofil ska bestämmas med utgångspunkt i den allmänna
riskbedömningen och verksamhetsutövarens kännedom om
kunden.
När det behövs för att bestämma kundens riskprofil
ska verksamhetsutövaren beakta omständigheter som avses i 4
och 5 §§ och föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag
samt andra omständigheter som i det enskilda fallet påverkar
risken som kan förknippas med kundrelationen.
Kundens riskprofil ska följas upp under pågående
affärsförbindelser och ändras när det finns anledning till
det.
4 § Som omständigheter som kan tyda på att risken för
penningtvätt och finansiering av terrorism är låg kan
verksamhetsutövaren beakta bland annat att kunden
1. är en stat, en region, en kommun eller motsvarande eller en
juridisk person över vilken en stat, en region, en kommun
eller motsvarande, var för sig eller tillsammans, har ett
direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande,
2. har hemvist inom EES,
3. har hemvist i en stat som har bestämmelser om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism som motsvarar dem i
denna lag och som tillämpar dessa bestämmelser på ett
effektivt sätt,
4. har hemvist i en stat som har en låg nivå av korruption och
annan relevant brottslighet, och
5. är ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna
till handel på en reglerad marknad inom EES eller på en
motsvarande marknad utanför EES. Lag (2019:980).
5 § Som omständigheter som kan tyda på att risken för
penningtvätt eller finansiering av terrorism är hög kan
verksamhetsutövaren beakta bland annat att
1. kundens ägarstruktur framstår som ovanlig eller alltför
komplicerad för dess verksamhet,
2. kunden bedriver kontantintensiv verksamhet,
3. kunden är en juridisk person som har nominella aktieägare
eller andelar utställda på innehavaren,
4. kunden är en juridisk person, en trust eller en liknande
juridisk konstruktion som har till syfte att förvalta en viss
fysisk persons tillgångar,
5. kunden har hemvist i en stat som saknar effektiva system
för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av
terrorism,
6. kunden har hemvist i en stat med betydande korruption och
annan relevant brottslighet,
7. kunden har hemvist i en stat som är föremål för
sanktioner, embargon eller liknande åtgärder,
8. kunden har hemvist i en stat som finansierar eller stöder
terroristverksamhet eller där terroristorganisationer är
verksamma,
9. affärsrelationer eller transaktioner sker på distans, utan
användning av metoder som på ett tillförlitligt sätt kan
säkerställa kundens identitet, och
10. betalning av varor eller tjänster görs av någon som är
okänd eller saknar koppling till kunden.
Förbud mot anonyma tjänster och korrespondentförbindelser med
brevlådebanker
6 § En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 1-13 får inte tillhandahålla anonyma konton, motböcker
eller värdefack. Lag (2021:903).
7 § En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 1-13 får inte etablera eller upprätthålla
korrespondentförbindelser med brevlådebanker och ska se till
att sådana förbindelser inte heller etableras eller
upprätthålls med institut som tillåter att deras konton
används av sådana banker. Lag (2021:903).
Rutiner och riktlinjer
Interna rutiner och riktlinjer
8 § En verksamhetsutövare ska ha dokumenterade rutiner och
riktlinjer avseende sina åtgärder för kundkännedom,
övervakning och rapportering samt för behandling av
personuppgifter.
Rutinerna och riktlinjerna ska fortlöpande anpassas efter nya
och förändrade risker för penningtvätt och finansiering av
terrorism.
Rutinernas och riktlinjernas omfattning och innehåll ska
bestämmas med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek, art
och riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism
som identifierats i den allmänna riskbedömningen.
Rutiner och riktlinjer för koncerner
9 § En verksamhetsutövare som är det yttersta moderföretaget
i en koncern ska fastställa gemensamma rutiner och riktlinjer
för koncernen.
De gemensamma rutinerna och riktlinjerna ska åtminstone
omfatta rutiner och riktlinjer för behandling av
personuppgifter och informationsutbyte inom koncernen för att
säkerställa att information om misstänkt penningtvätt och
finansiering av terrorism och andra relevanta uppgifter vid
behov sprids till berörda inom koncernen.
10 § En verksamhetsutövare som avses i 9 § första stycket ska
se till att gemensamma rutiner och riktlinjer tillämpas inom
koncernen.
Särskilda krav i fråga om dotterföretag och filialer utanför
EES
11 § En verksamhetsutövare som avses i 9 § första stycket ska
se till att dotterföretag med hemvist i ett land utanför EES
(hemviststaten) tillämpar bestämmelserna i denna lag och
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, om
bestämmelserna för att förhindra penningtvätt och
finansiering av terrorism är mindre ingripande i det
landet.
Första stycket gäller även verksamhetsutövare som
har filialer i ett land utanför EES.
12 § Om kraven i 10 eller 11 § inte kan uppfyllas i fråga om
ett dotterföretag utanför EES på grund av bestämmelser i
hemviststaten, ska en verksamhetsutövare som avses i 9 §
första stycket vidta åtgärder för att effektivt hantera den
ökade risken för penningtvätt och finansiering av terrorism
som därigenom uppkommer.
Första stycket gäller även verksamhetsutövare som har
filialer i ett land utanför EES.
Verksamhetsutövaren ska underrätta tillsynsmyndigheten om
kraven inte kan uppfyllas.
Verksamhetsutövarens anställda och uppdragstagare
Rutiner för lämplighetsprövning
13 § En verksamhetsutövare ska ha rutiner för att säkerställa
lämpligheten hos anställda, uppdragstagare och andra som på
liknande grund deltar i verksamheten, om de utför
arbetsuppgifter av betydelse för att förhindra att
verksamheten utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av
terrorism.
Utbildning
14 § En verksamhetsutövare ska se till att anställda,
uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i
verksamheten och som utför arbetsuppgifter av betydelse för
att förhindra att verksamheten utnyttjas för penningtvätt
eller finansiering av terrorism fortlöpande får relevant
utbildning och information för att kunna fullgöra
verksamhetsutövarens skyldigheter enligt denna lag.
Utbildningen ska åtminstone avse relevanta delar av
innehållet i gällande regelverk, verksamhetsutövarens
allmänna riskbedömning, rutiner och riktlinjer samt
information som ska underlätta för personer som avses i
första stycket att upptäcka misstänkt penningtvätt och
finansiering av terrorism.
Skydd och förbud mot repressalier
15 § En verksamhetsutövare ska ha rutiner och vidta de
åtgärder i övrigt som behövs för att skydda anställda,
uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i
verksamheten från hot, hämnd eller andra fientliga åtgärder
till följd av att de fullgör verksamhetsutövarens skyldigheter
enligt denna lag.
En verksamhetsutövare får inte utsätta en anställd, en
uppdragstagare eller någon annan som på liknande grund deltar
i verksamheten för repressalier på grund av att denne har
informerat om misstänkt penningtvätt eller finansiering av
terrorism, internt eller till Polismyndigheten.
Lag (2019:774).
Verksamhetsutövare som är anställda hos juridiska personer
16 § Om en verksamhetsutövare som är en fysisk person driver
sin verksamhet som anställd hos en juridisk person, ska de
krav som avses i 1, 2, 8-12, 14 och 15 §§ samt 6 kap. 1 och
2 §§ gälla den juridiska personen. Lag (2021:517).
3 kap. Kundkännedom
Förbud mot affärsförbindelser och transaktioner
Otillräcklig kundkännedom
1 § En verksamhetsutövare får inte etablera eller upprätthålla
en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion, om
verksamhetsutövaren inte har tillräcklig kännedom om kunden
för att kunna
1. hantera risken för penningtvätt eller finansiering av
terrorism som kan förknippas med kundrelationen, och
2. övervaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner
enligt 4 kap. 1 och 2 §§.
Första stycket gäller inte advokater och advokatbolag, andra
oberoende jurister, auktoriserade och godkända revisorer samt
skatterådgivare, om affärsförbindelsen syftar till att
försvara eller företräda en klient i fråga om ett rättsligt
förfarande, inklusive rådgivning för att inleda eller undvika
ett rättsligt förfarande, eller till att bedöma klientens
rättsliga situation. Lag (2019:608).
Misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism
2 § En affärsförbindelse får inte etableras om det finns
misstanke om att verksamhetsutövarens produkter eller
tjänster kommer att användas för penningtvätt eller
finansiering av terrorism.
3 § En verksamhetsutövare får inte utföra en transaktion om
det på skälig grund kan misstänkas att den utgör ett led i
penningtvätt eller finansiering av terrorism. Om en rapport
har lämnats till Polismyndigheten enligt 4 kap. 3 § ska
verksamhetsutövaren även beakta den information som
Polismyndigheten kan lämna om hanteringen av ärendet.
Om det inte är möjligt att låta bli att utföra en misstänkt
transaktion, eller om ett avstående från att genomföra
transaktionen sannolikt skulle försvåra den vidare
utredningen, får transaktionen genomföras.
Situationer som kräver kundkännedom
4 § /Upphör att gälla U:2024-12-30/
En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom
vid etableringen av en affärsförbindelse.
Om verksamhetsutövaren inte har en affärsförbindelse med
kunden, ska åtgärder för kundkännedom vidtas
1. vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp
motsvarande 15 000 euro eller mer,
2. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande
15 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde
inse har samband med en eller flera andra transaktioner och
som tillsammans uppgår till minst detta belopp, och
3. vid utförandet av sådana överföringar av medel som avses i
artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja
överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr
1781/2006, om överföringen överstiger ett belopp motsvarande
1 000 euro.
4 § /Träder i kraft I:2024-12-30/
En verksamhetsutövare ska vidta åtgärder för kundkännedom
vid etableringen av en affärsförbindelse.
Om verksamhetsutövaren inte har en affärsförbindelse med
kunden, ska åtgärder för kundkännedom vidtas
1. vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp
motsvarande 15 000 euro eller mer,
2. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande
15 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse
har samband med en eller flera andra transaktioner och som
tillsammans uppgår till minst detta belopp, och
3. vid utförandet av sådana överföringar av medel eller
kryptotillgångar som avses i artikel 3.9 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2023/1113 av den 31 maj 2023 om
uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och vissa
kryptotillgångar och ändring av direktiv (EU) 2015/849, om
överföringen överstiger ett belopp motsvarande 1 000 euro.
Lag (2024:1166).
5 § En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 15 ska, utöver vad som följer av 4 § första stycket,
vidta åtgärder för kundkännedom
1. vid enstaka transaktioner som avser utbetalning av vinster
eller betalning av insatser som uppgår till ett belopp
motsvarande 2 000 euro eller mer, och
2. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande
2 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse
har samband med en eller flera andra transaktioner som
tillsammans uppgår till minst detta belopp. Lag (2021:903).
6 § En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 16 ska, i stället för vad som följer av 4 §, vidta
åtgärder för kundkännedom
1. vid etableringen av en affärsförbindelse, om det när
förbindelsen ingås är sannolikt eller under förbindelsens gång
står klart att utbetalt eller mottaget belopp i kontanter inom
ramen för affärsförbindelsen uppgår till motsvarande
5 000 euro eller mer,
2. vid enstaka transaktioner där utbetalt eller mottaget
belopp i kontanter uppgår till ett belopp motsvarande
5 000 euro eller mer, och
3. vid transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i
kontanter understiger ett belopp motsvarande 5 000 euro och
som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med
en eller flera andra transaktioner i kontanter som tillsammans
uppgår till minst detta belopp. Lag (2021:903).
Åtgärder som ska vidtas för kundkännedom
Identifiering och kontroll av kunden
7 § En verksamhetsutövare ska identifiera kunden och
kontrollera kundens identitet genom identitetshandlingar eller
registerutdrag eller genom andra uppgifter och handlingar från
en oberoende och tillförlitlig källa.
När första stycket tillämpas får man använda medel för
elektronisk identifiering och betrodda tjänster enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av
den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda
tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden
och om upphävande av direktiv 1999/93/EG. Andra säkra
identifieringsprocesser på distans eller på elektronisk väg
som är reglerade, erkända, godkända eller accepterade av
relevanta myndigheter får också användas.
Om kunden företräds av en person som uppger sig handla på
kundens vägnar, ska verksamhetsutövaren kontrollera den
personens identitet och behörighet att företräda kunden.
Lag (2019:774).
8 § En verksamhetsutövare ska utreda om kunden har en verklig
huvudman. En sådan utredning ska åtminstone avse sökning i
registret över verkliga huvudmän enligt lagen (2017:631) om
registrering av verkliga huvudmän. Om kunden är en juridisk
person, en trust eller en liknande juridisk konstruktion, ska
utredningen omfatta åtgärder för att förstå kundens
ägarförhållanden och kontrollstruktur. Om kunden har en verklig
huvudman, ska verksamhetsutövaren vidta åtgärder för att
kontrollera den verkliga huvudmannens identitet.
Första stycket gäller inte om kunden är ett aktiebolag vars
aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i
Sverige eller inom EES eller på en motsvarande marknad utanför
EES eller ett dotterföretag till ett sådant bolag.
Om kunden är en juridisk person och det efter åtgärder enligt
första stycket står klart att den juridiska personen inte har
en verklig huvudman, ska den person som är styrelseordförande,
verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare
anses vara verklig huvudman. Detsamma gäller om verksamhets-
utövaren har anledning att anta att den person som
identifierats enligt första stycket inte är den verkliga
huvudmannen. (2019:1254).
8 a § Bestämmelsen i 8 § tredje stycket gäller inte om
- kunden är en stat, en region, en kommun eller motsvarande,
och
- den risk som kan förknippas med kunden enligt 2 kap. 3 §
bedöms som låg. Lag (2019:1254).
9 § Kontroll av kundens och den verkliga huvudmannens
identitet ska slutföras innan en affärsförbindelse etableras
eller en enstaka transaktion utförs.
Om det är nödvändigt för att inte avbryta verksamhetens
normala gång, får identitetskontroll med anledning av en ny
affärsförbindelse göras senare än enligt första stycket, dock
senast när affärsförbindelsen etableras.
Andra stycket får endast tillämpas om risken för penningtvätt
eller finansiering av terrorism är låg.
10 § En verksamhetsutövare ska bedöma om kunden eller kundens
verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning
eller en familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan
person.
11 § En verksamhetsutövare ska kontrollera om kunden är
etablerad i ett land utanför EES som av Europeiska
kommissionen har identifierats som ett högrisktredjeland.
Information om och uppföljning av affärsförbindelser
12 § En verksamhetsutövare ska inhämta information om
affärsförbindelsens syfte och art.
Informationen ska ligga till grund för en bedömning av
1. vilka aktiviteter och transaktioner som kunden kan
förväntas vidta och genomföra inom ramen för
affärsförbindelsen, och
2. kundens riskprofil enligt 2 kap. 3 §.
13 § En verksamhetsutövare ska löpande och vid behov följa upp
pågående affärsförbindelser i syfte att säkerställa att
kännedomen om kunden enligt 7, 8 och 10-12 §§ är aktuell och
tillräcklig för att hantera den bedömda risken för
penningtvätt eller finansiering av terrorism.
En verksamhetsutövare som är ett rapporteringsskyldigt
finansiellt institut ska vidta åtgärder som avses i första
stycket även när kontakt måste tas med kunden för att fullgöra
skyldigheterna att granska finansiella konton enligt lagen
(2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton
vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.
Lag (2019:774).
Åtgärder som krävs för kundkännedom i det enskilda fallet
Utgångspunkter
14 § Åtgärder för kontroll, bedömning och utredning enligt 7,
8 och 10–13 §§ ska utföras i den omfattning det behövs med
hänsyn till kundens riskprofil och övriga omständigheter.
Förenklade åtgärder vid låg risk
15 § Om risken för penningtvätt eller finansiering av
terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som
låg, får verksamhetsutövaren tillämpa förenklade åtgärder för
kundkännedom.
Förenklade åtgärder för kundkännedom innebär att kontroller,
bedömningar och utredningar som följer av 7, 8 och 10–13 §§
kan vara av mer begränsad omfattning och vidtas på annat
sätt.
Skärpta åtgärder vid hög risk
16 § Om risken för penningtvätt eller finansiering av
terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som
hög, ska särskilt omfattande kontroller, bedömningar och
utredningar enligt 7, 8 och 10–13 §§ göras.
Åtgärderna ska i sådant fall kompletteras med de ytterligare
åtgärder som krävs för att motverka den höga risken för
penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sådana åtgärder
kan avse inhämtande av ytterligare information om kundens
affärsverksamhet eller ekonomiska situation och uppgifter om
varifrån kundens ekonomiska medel kommer.
17 § Skärpta åtgärder enligt 16 § ska vidtas vid
affärsförbindelser eller enstaka transaktioner när kunden är
etablerad i ett land utanför EES som har identifierats som ett
högrisktredjeland av Europeiska kommissionen.
Sådana åtgärder ska åtminstone avse skärpning av övervakningen
av pågående affärsförbindelser och bedömningen av enstaka
transaktioner enligt 4 kap. 1 § och omfatta inhämtande av
1. ytterligare information om kunden och den verkliga
huvudmannen,
2. ytterligare information om affärsförbindelsens eller den
enstaka transaktionens syfte och art,
3. information om kundens och den verkliga huvudmannens
ekonomiska situation och varifrån kundens och den verkliga
huvudmannens ekonomiska medel kommer, och
4. godkännande från en behörig beslutsfattare att etablera
eller upprätthålla en affärsförbindelse.
Skärpta åtgärder behöver inte vidtas i förhållande till
filialer eller dotterföretag till juridiska personer som är
etablerade inom EES, om
1. den juridiska personen omfattas av denna lag eller
motsvarande krav enligt utländsk rätt,
2. risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som
kan förknippas med kunden inte bedöms som hög vid
riskbedömning enligt 2 kap. 3 §, och
3. kunden tillämpar rutiner som fastställts enligt 2 kap. 8
eller 9 § eller motsvarande krav enligt lagstiftningen i det
land där kunden finns eller har hemvist. Lag (2019:774).
18 § /Upphör att gälla U:2024-12-30/
När en korrespondentförbindelse som innefattar betalning
etableras mellan en verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 §
första stycket 1-13 och ett kreditinstitut eller finansiellt
institut från ett land utanför EES, ska verksamhetsutövaren
utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10-13 §§ åtminstone
1. inhämta tillräckligt med information om motparten för att
kunna förstå verksamheten och utifrån offentligt tillgänglig
information bedöma motpartens anseende och tillsynens
kvalitet,
2. bedöma motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt
och finansiering av terrorism,
3. dokumentera respektive instituts ansvar att vidta
kontrollåtgärder och de åtgärder som det vidtar,
4. inhämta godkännande från en behörig beslutsfattare innan
korrespondentförbindelsen ingås, och
5. förvissa sig om att motparten har kontrollerat identiteten
på kunder som har direkt tillgång till konton hos
kreditinstitutet eller det finansiella institutet och
fortlöpande följer upp dessa kunder samt på begäran kan lämna
relevanta kunduppgifter. Lag (2021:903).
18 § /Träder i kraft I:2024-12-30/
När en korrespondentförbindelse som innefattar betalning
etableras mellan en verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 §
första stycket 1-13 och ett kreditinstitut eller finansiellt
institut från ett land utanför EES, ska verksamhetsutövaren
utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10-13 §§ åtminstone
1. inhämta tillräckligt med information om motparten för att
kunna förstå verksamheten och utifrån offentligt tillgänglig
information bedöma motpartens anseende och tillsynens
kvalitet,
2. bedöma motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt
och finansiering av terrorism,
3. dokumentera respektive instituts ansvar att vidta
kontrollåtgärder och de åtgärder som det vidtar,
4. inhämta godkännande från en behörig beslutsfattare innan
korrespondentförbindelsen ingås, och
5. förvissa sig om att motparten har kontrollerat identiteten
på kunder som har direkt tillgång till konton hos
kreditinstitutet eller det finansiella institutet och
fortlöpande följer upp dessa kunder samt på begäran kan lämna
relevanta kunduppgifter.
Därutöver ska en leverantör av kryptotillgångstjänster
undersöka om motparten har tillstånd eller är registrerad för
att driva sin verksamhet.
Om en leverantör av kryptotillgångstjänster i enlighet med 1 §
första stycket avslutar en korrespondentförbindelse ska
beslutet dokumenteras. Lag (2024:1166).
18 a § /Träder i kraft I:2024-12-30/
Vid överföringar av kryptotillgångar till eller från en
fristående adress ska en leverantör av kryptotillgångstjänster
utöver åtgärder enligt 7, 8 och 10-13 §§
1. identifiera kundens motpart, kontrollera motpartens
identitet och utreda om motparten har en verklig huvudman,
2. inhämta ytterligare information om kryptotillgångarnas
ursprung och destination,
3. löpande och vid behov följa upp enstaka transaktioner för
att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller
finansiering av terrorism, eller
4. vidta andra åtgärder för att hantera risken för
penningtvätt och finansiering av terrorism.
Lag (2024:1166).
Personer i politiskt utsatt ställning
19 § Om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i
politiskt utsatt ställning, ska en verksamhetsutövare utöver
åtgärder enligt 7, 8 och 10–12 §§ alltid
1. vidta lämpliga åtgärder för att ta reda på varifrån de
tillgångar som hanteras inom ramen för affärsförbindelsen
eller den enstaka transaktionen kommer,
2. tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av
affärsförbindelsen enligt 13 § och övervaka aktiviteter och
transaktioner enligt 4 kap. 1 § i förhöjd omfattning, och
3. inhämta godkännande från behörig beslutsfattare inför
beslut om att ingå eller avbryta en affärsförbindelse.
Första stycket tillämpas också om kunden är en familjemedlem
eller känd medarbetare till en person i politiskt utsatt
ställning.
20 § När en person i politiskt utsatt ställning upphör att
utöva en offentlig funktion enligt 1 kap. 8 § 5, ska 19 §
tillämpas i 18 månader. Därefter ska åtgärder enligt 19 §
tillämpas om risken för penningtvätt eller finansiering av
terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som
hög.
Om åtgärder enligt 19 § inte längre ska tillämpas på en
person som avses i första stycket, ska sådana åtgärder inte
heller tillämpas på familjemedlemmar eller kända medarbetare
till en person i politiskt utsatt ställning.
Åtgärder för kundkännedom som har utförts av utomstående
21 § Vid tillämpningen av 7, 8 och 12 §§ får en
verksamhetsutövare förlita sig på åtgärder som har utförts av
en utomstående som anges i 22 §, om verksamhetsutövaren utan
dröjsmål
1. får del av de uppgifter som den utomstående har inhämtat,
och
2. på begäran kan få del av den dokumentation som ligger till
grund för uppgifterna.
Verksamhetsutövaren svarar för att de åtgärder för
kundkännedom som vidtagits av utomstående är tillräckliga.
22 § Med utomstående enligt 21 § avses
1. fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges i
1 kap. 2 § första stycket 1-3, 5-8 och 10-15 eller motsvarande
verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och
advokater som är etablerade inom EES, och
2. fysiska eller juridiska personer med verksamhet som anges i
1 kap. 2 § första stycket 1-3, 5-8 och 10-15 eller motsvarande
verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och
advokater som är etablerade utanför EES, om de
a) tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av
handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och
b) står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs.
Lag (2021:903).
23 § En verksamhetsutövare får inte förlita sig på åtgärder
för kundkännedom som vidtagits av en utomstående med hemvist
i ett sådant land utanför EES som av Europeiska kommissionen
identifierats som ett högrisktredjeland.
Första stycket gäller inte om den utomstående är filial eller
dotterföretag till en juridisk person som anges i 22 § 1, om
filialen eller dotterföretaget tillämpar gemensamma rutiner
som fastställts enligt 2 kap. 8 eller 9 § eller motsvarande
krav enligt lagstiftningen i det land där kunden finns eller
har hemvist.
24 § Kraven i 21–23 §§ ska inte tillämpas vid
utkontraktering, agenturförhållanden eller liknande
förhållanden där den utomstående tjänsteleverantören, agenten
eller motsvarande enligt avtal ska anses ingå i
verksamhetsutövaren.
Kundkontroll i särskilda fall
Konton med medel som tillhör någon annan
25 § En verksamhetsutövare som tillhandahåller konto som
kunden innehar i syfte att förvalta medel som tillhör kundens
verkliga huvudman behöver inte vidta de åtgärder för
kundkännedom som avses i 8 § i fråga om den verkliga
huvudmannen, om kunden
1. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges
i 1 kap. 2 § första stycket 1-3, 5-8 och 10-15 eller
motsvarande verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor,
advokat eller advokatbolag med hemvist inom EES,
2. är en fysisk eller juridisk person med verksamhet som anges
1 kap. 2 § första stycket 1-3, 5-8 och 10-15 eller motsvarande
verksamhet, auktoriserad eller godkänd revisor, advokat eller
advokatbolag med hemvist utanför EES, och
a) tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av
handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och
b) står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs, eller
3. till följd av föreskrift i lag eller annan författning är
skyldig att hålla medel som förvaltas för någon annans räkning
avskilda från egna tillgångar och medel.
Första stycket får tillämpas endast om den risk som kan
förknippas med kunden enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg och om
verksamhetsutövaren utan dröjsmål på begäran kan få del av
uppgift om identiteten hos den för vars räkning kunden
förvaltar medlen och den dokumentation som ligger till grund
för uppgifterna. Lag (2021:903).
Livförsäkringar och andra investeringsrelaterade försäkringar
26 § En verksamhetsutövare som tillhandahåller livförsäkringar
eller andra investeringsrelaterade försäkringar ska
1. senast när försäkringsersättning betalas ut identifiera
förmånstagaren och förmånstagarens verkliga huvudman och
kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att
avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt
ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till
en sådan person,
2. när den får kännedom om att en försäkring har överlåtits
identifiera förvärvaren och förvärvarens verkliga huvudman och
kontrollera identiteten på dessa samt vidta åtgärder för att
avgöra om någon av dem är en person i politiskt utsatt
ställning eller en familjemedlem eller känd medarbetare till
en sådan person. Lag (2020:51).
27 § Om en person i politiskt utsatt ställning eller en
familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan person har
identifierats enligt 26 § 1 och detta medför att risken för
penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan
förknippas med kundrelationen bedöms som hög, ska
verksamhetsutövaren
1. inhämta godkännande från behörig beslutsfattare innan
försäkringsersättning betalas ut, och
2. tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av
affärsförbindelsen enligt 13 § och övervaka aktiviteter och
transaktioner enligt 4 kap. 1 § i förhöjd omfattning.
Lag (2020:51).
28 § Kontroller och åtgärder enligt 26 och 27 §§ ska vidtas i
den omfattning det behövs med hänsyn till den risk som kan
förknippas med kundrelationen enligt 2 kap. 3 §. Om det
behövs för att bedöma risken, ska omständigheter hänförliga
till förmånstagaren också beaktas.
Truster och liknande juridiska konstruktioner utan utpekade
förmånstagare
29 § Om kunden är eller företräder en trust eller liknande
juridisk konstruktion och trustens eller den juridiska
konstruktionens förmånstagare identifieras på annat sätt än
med namn, ska en verksamhetsutövare säkerställa att
förmånstagaren kan identifieras senast vid
utbetalningstillfället.
Förmånstagarens identitet ska kontrolleras senast vid
utbetalningen av förmånerna eller när förmånstagaren gör
gällande någon annan förvärvad rättighet.
30 § Kontroller och åtgärder enligt 29 § ska vidtas i den
omfattning det behövs med hänsyn till den risk som kan
förknippas med kundrelationen enligt 2 kap. 3 §. När det
behövs för att bedöma risken ska omständigheter hänförliga
till förmånstagaren också beaktas.
Elektroniska pengar
31 § En verksamhetsutövare får besluta att inte vidta de
åtgärder för kundkännedom som avses i 7, 8 och 10-13 §§ i
fråga om elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om
elektroniska pengar, om
1. betalningsinstrumentet inte kan återuppladdas eller har en
månatlig gräns för penningtransaktioner på ett belopp
motsvarande högst 150 euro och endast kan användas för
betalning i Sverige,
2. det högsta belopp som lagras elektroniskt inte överstiger
ett belopp motsvarande 150 euro,
3. betalningsinstrumentet kan användas uteslutande för inköp
av varor eller tjänster,
4. betalningsinstrumentet inte kan finansieras med anonyma
elektroniska pengar, och
5. kontantinlösen eller kontantuttag av de elektroniska
pengarnas penningvärde inte får ske med belopp som överstiger
motsvarande 50 euro.
Förenklade åtgärder för kundkännedom enligt första stycket får
tillämpas endast om
1. utgivaren av elektroniska pengar övervakar
affärsförbindelserna och transaktionerna så noga att ovanliga
eller misstänkta transaktioner kan upptäckas enligt 4 kap.
1 §, eller
2. en betalningstransaktion som initieras via internet eller
genom något annat medel för distanskommunikation avser ett
belopp som uppgår till motsvarande högst 50 euro.
Lag (2019:774).
32 § Verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 1-13 får ta emot betalning med ett anonymt
betalningsinstrument som getts ut i ett land utanför EES bara
om instrumentet uppfyller kraven i 31 §. Lag (2021:903).
4 kap. Övervakning och rapportering
Övervaknings- och rapporteringsskyldighet
1 § En verksamhetsutövare ska övervaka pågående
affärsförbindelser och bedöma enstaka transaktioner i syfte
att upptäcka aktiviteter och transaktioner som
1. avviker från vad verksamhetsutövaren har anledning att
räkna med utifrån den kännedom om kunden som
verksamhetsutövaren har,
2. avviker från vad verksamhetsutövaren har anledning att
räkna med utifrån den kännedom som verksamhetsutövaren har om
sina kunder, de produkter och tjänster som tillhandahålls, de
uppgifter som kunden lämnar och övriga omständigheter,
eller
3. utan att vara avvikande enligt 1 eller 2 kan antas
ingå som ett led i penningtvätt eller finansiering av
terrorism.
Inriktningen och omfattningen av övervakningen ska bestämmas
med beaktande av de risker som identifierats i den allmänna
riskbedömningen, den risk för penningtvätt och finansiering
av terrorism som kan förknippas med kundrelationen och annan
information om tillvägagångssätt för penningtvätt eller
finansiering av terrorism.
2 § Om avvikelser eller misstänkta aktiviteter eller
transaktioner uppmärksammas enligt 1 § eller på annat sätt,
ska en verksamhetsutövare genom skärpta åtgärder för
kundkännedom enligt 3 kap. 16 § och andra nödvändiga åtgärder
bedöma om det finns skälig grund att misstänka att det är
fråga om penningtvätt eller finansiering av terrorism eller
att egendom annars härrör från brottslig handling.
När en verksamhetsutövare anser att det finns skälig grund
att misstänka att det är fråga om penningtvätt eller
finansiering av terrorism eller att egendom annars härrör
från brottslig handling, behöver ytterligare åtgärder enligt
första stycket inte vidtas.
3 § Om en verksamhetsutövare efter en bedömning enligt 2 §
har skälig grund att misstänka penningtvätt eller
finansiering av terrorism eller att egendom annars härrör
från brottslig handling, ska uppgifter om alla omständigheter
som kan tyda på detta utan dröjsmål rapporteras till
Polismyndigheten.
En sådan rapport ska göras även om transaktioner inte
genomförs liksom om det före ingåendet av en
affärsförbindelse eller utförandet av en transaktion
uppkommer misstanke om att kunden avser att använda
verksamhetsutövarens produkter eller tjänster för
penningtvätt eller finansiering av terrorism.
Om den egendom som avses i rapporten till Polismyndigheten
finns hos verksamhetsutövaren ska detta anges särskilt,
liksom i förekommande fall uppgifter om
1. vilka tillgodohavanden kunden har hos verksamhetsutövaren,
2. huruvida verksamhetsutövaren avstått från att genomföra en
misstänkt transaktion, och
3. mottagare av en misstänkt transaktion.
3 a § Polismyndigheten ska i de fall det är möjligt ge lämplig
återkoppling till verksamhetsutövarna om effektiviteten och
uppföljningen av rapporter enligt 3 §. Lag (2020:51).
4 § Om en tillsynsmyndighet vid inspektion eller på annat
sätt har upptäckt en omständighet som kan antas ha samband
med eller utgöra penningtvätt eller finansiering av
terrorism, ska myndigheten utan dröjsmål underrätta
Polismyndigheten om detta.
En sådan underrättelse ska även göras av andra myndigheter
som i sin verksamhet upptäcker sådana omständigheter som
avses i första stycket i samband med att de hanterar
kontanter, om det inte hindras av sekretess enligt
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
5 § Vid tillämpning av artikel 32.1 i Europaparlamentets och
rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder
för att förhindra att det finansiella systemet används för
penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och
om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv
2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, i den
ursprungliga lydelsen, och av artikel 55.2 i förordning (EU)
nr 1031/2010 är Polismyndigheten finansunderrättelseenhet.
Uppgiftsskyldighet
6 § Följande fysiska eller juridiska personer ska på begäran
av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen utan dröjsmål lämna
alla uppgifter som behövs för en utredning om penningtvätt
eller finansiering av terrorism:
1. en verksamhetsutövare,
2. ett clearingbolag,
3. den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser
omedelbara betalningar, och
4. den som bedriver eller under de senaste fem åren har
bedrivit penninginsamling för humanitärt, välgörande,
kulturellt eller något annat allmännyttigt ändamål.
När uppgifter har lämnats enligt 3 §, ska även andra fysiska
eller juridiska personer som avses i 1 kap. 2-5 §§ lämna de
uppgifter för utredningen som Polismyndigheten eller
Säkerhetspolisen begär. Lag (2024:125).
7 § En verksamhetsutövare ska ha ett system för att snabbt
och fullständigt kunna lämna uppgifter om huruvida
verksamhetsutövaren under de senaste fem åren har haft en
affärsförbindelse med en viss person och, om så skulle vara
fallet, om förbindelsens art.
Undantag från rapporterings- och uppgiftsskyldighet
8 § Advokater och andra oberoende jurister, auktoriserade och
godkända revisorer samt skatterådgivare är inte skyldiga att
lämna uppgifter enligt 3 eller 6 § om vad som anförtrotts dem
när de försvarar eller företräder en klient i fråga om ett
rättsligt förfarande, inklusive rådgivning för att inleda
eller undvika ett rättsligt förfarande. Detsamma gäller
information som avser en klient och som de har fått del av i
samband med att de bedömer klientens rättsliga situation.
Lag (2019:608).
Tystnadsplikt
9 § En verksamhetsutövare eller den som är verksam hos
verksamhetsutövaren får inte för en kund eller någon
utomstående obehörigen röja att en bedömning enligt 2 §
utförs, har utförts eller kommer att utföras eller att
uppgifter har lämnats enligt 3 eller 6 §.
Som obehörigt röjande avses inte att
1. uppgifter lämnas till en tillsynsmyndighet eller en
brottsbekämpande myndighet,
2. uppgifter lämnas mellan verksamhetsutövare som avses i
1 kap. 2 § första stycket 1-13 med hemvist i EES och som ingår
i samma koncern eller mellan sådana verksamhetsutövare och
deras filialer och dotterföretag belägna i ett land utanför
EES, förutsatt att filialerna och dotterföretagen utanför EES
tillämpar gemensamma rutiner som fastställts enligt 2 kap. 8
eller 9 § eller motsvarande krav enligt lagstiftningen i det
land där filialen finns eller dotterföretaget har hemvist,
3. uppgifter lämnas mellan advokater, andra oberoende
jurister, revisorer, tillhandahållare av bokföringstjänster,
skatterådgivare och fastighetsmäklare som omfattas av
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849, i den
ursprungliga lydelsen, eller likvärdiga bestämmelser i ett
land utanför EES och som är anställda eller på annat sätt
verksamma inom samma juridiska person eller olika juridiska
personer med gemensamt ägande, gemensam ledning eller gemensam
efterlevnadskontroll,
4. uppgifter som rör samma kund och samma transaktion och som
omfattar fler än en verksamhetsutövare lämnas mellan sådana
juridiska och fysiska personer som anges i 1 kap. 2 § första
stycket 1-13 och 18-22, förutsatt att de tillhör samma
verksamhets- eller yrkeskategori och omfattas av skyldigheter
i fråga om tystnadsplikt och skydd för personuppgifter som
följer av denna lag,
5. en kund får kännedom om att åtgärder enligt första stycket
vidtas eller kan komma att vidtas, när ett röjande inte kan
undvikas till följd av verksamhetsutövarens skyldighet att
avstå från en transaktion, att avstå från att inleda en
affärsförbindelse eller att avsluta en affärsförbindelse
enligt 3 kap. 1-3 §§, och
6. uppgifter lämnas i samverkan enligt 4 a kap.
Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten
enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.
Lag (2022:1537).
9 a § Ett clearingbolag eller den som tillhandahåller
finansiell infra-struktur som avser omedelbara betalningar får
inte för någon utomstående obehörigen röja att uppgifter har
lämnats enligt 6 §. Detsamma gäller den som är verksam hos ett
sådant företag.
Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten
enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.
Lag (2024:125).
10 § En verksamhetsutövare eller den som är verksam hos
verksamhetsutövaren får inte göras ansvarig för att ha
åsidosatt tystnadsplikt för uppgifter som lämnas med stöd av 3
eller 6 §, om personen hade anledning att räkna med att
uppgiften borde lämnas.
I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant
förvaltningssystem som avses i artiklarna 39-42 i rådets
förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga
för europabolag respektive artiklarna 37-41 i rådets
förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för
europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) ska
bestämmelserna i första stycket och i 9 § tillämpas på en
ledamot i tillsynsorganet.
Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag
samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om
europakooperativ framgår att bestämmelserna i andra stycket
ska tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett
europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.
Särskilda bestämmelser om ansvar för revisorer i aktiebolag,
ekonomiska föreningar, stiftelser och vissa andra företag
finns i 5 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220), 37 §
revisionslagen (1999:1079), 29 kap. 2 § aktiebolagslagen
(2005:551) och 21 kap. 2 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar. Lag (2022:1537).
Dispositionsförbud
11 § Om det finns skäl att misstänka att egendom i form av
pengar, fordran eller någon annan rättighet är föremål för
penningtvätt eller avsedd för finansiering av terrorism och
egendomen finns hos en verksamhetsutövare, får
Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen besluta att egendomen
eller ett motsvarande värde tills vidare inte får flyttas
eller disponeras på annat sätt (dispositionsförbud).
Beslut om dispositionsförbud får meddelas endast om det är
fara i dröjsmål och det skäligen kan befaras att egendomen
annars kommer att undanskaffas och skälen för åtgärden
uppväger det intrång eller men i övrigt som den innebär.
Om förutsättningarna enligt första och andra styckena är
uppfyllda, får Polismyndigheten fatta beslut om
dispositionsförbud även på begäran av en utländsk
finansunderrättelseenhet.
12 § Ett beslut om dispositionsförbud ska så snart som
möjligt anmälas till åklagare, som skyndsamt ska pröva om
åtgärden ska bestå. Åklagarens beslut får inte överklagas.
Finns det inte längre skäl för åtgärden ska den hävas.
Åtgärden upphör att gälla när två arbetsdagar har gått från
Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens beslut, om den inte
hävts före det.
En verksamhetsutövare ska omedelbart underrättas om att en
åtgärd har beslutats eller hävts.
Den som har drabbats av ett beslut om dispositionsförbud ska
underrättas om beslutet när det kan antas att syftet med en
beslutad eller förutsedd åtgärd inte motverkas och den
framtida utredningen inte skadas om uppgiften röjs. Beslut om
underrättelse meddelas av åklagare. En underrättelse behöver
inte lämnas, om den med hänsyn till omständigheterna
uppenbart är utan betydelse.
13 § Beslut om dispositionsförbud med anledning av misstänkt
penningtvätt får endast avse sådan egendom som härrör från
brott eller brottslig verksamhet som avses i 1 kap. 6 §
första stycket.
4 a kap. Samverkan mot penningtvätt och finansiering av
terrorism
Ändamål för och deltagare i samverkan
1 § Samverkan enligt detta kapitel får ske för att förebygga,
förhindra eller upptäcka penningtvätt och finansiering av
terrorism. I samverkan får delta
1. brottsbekämpande myndigheter, Finansinspektionen och
verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1
(kreditinstitut), eller
2. brottsbekämpande myndigheter och tillsynsmyndigheter.
Med brottsbekämpande myndigheter avses Ekobrottsmyndigheten,
Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket
och Åklagarmyndigheten.
Med tillsynsmyndigheter avses myndigheter som utövar tillsyn
enligt denna lag. Lag (2022:1537).
Förutsättningar för samverkan
2 § Samverkan får ske endast för att förebygga, förhindra
eller upptäcka sådan penningtvätt och finansiering av
terrorism som till sin karaktär, komplexitet eller omfattning
är allvarlig.
Samverkan ska anordnas så att den inte blir mer långtgående än
vad som behövs med hänsyn till ändamålet för samverkan och så
att det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de
olägenheter som kan antas uppstå för enskilda som berörs av
samverkan.
I samverkan enligt 1 § första stycket 1 ska minst en myndighet
delta. Lag (2022:1537).
Uppgiftsskyldighet
3 § Den som deltar i samverkan ska trots sekretess eller
tystnadsplikt lämna en uppgift till en annan deltagare om det
behövs för mottagarens deltagande i samverkan.
En uppgift ska inte lämnas om det finns en bestämmelse om
sekretess eller tystnadsplikt som är tillämplig på uppgiften
och om övervägande skäl talar för att det intresse som
sekretessen eller tystnadsplikten ska skydda har företräde
framför intresset av att uppgiften lämnas ut. En uppgift ska
heller inte lämnas i den utsträckning uppgiftslämnandet skulle
strida mot den i lag reglerade tystnadsplikten för advokater.
Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, när den bedriver
åklagarverksamhet, är inte skyldiga att lämna en uppgift
enligt första stycket men får trots sekretess lämna en uppgift
till en annan myndighet eller enskild. Lag (2022:1537).
Beslut om samverkan
4 § Beslut om samverkan fattas av den myndighet eller de
myndigheter som deltar i samverkan. Ett beslut får omfatta
kreditinstitut som samtycker till det.
Ett beslut om samverkan ska vara skriftligt. I beslutet ska
följande anges:
1. föremålet för samverkan,
2. vilka som deltar i samverkan, och
3. den tid som samverkan ska gälla.
När det inte längre finns skäl för samverkan ska den avslutas.
Lag (2022:1537).
Tystnadsplikt
5 § Ett kreditinstitut eller den som är verksam hos institutet
får inte för en kund eller utomstående obehörigen röja ett
beslut om samverkan eller en uppgift som tagits emot i
samverkan.
Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten
enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.
Lag (2022:1537).
5 kap. Behandling av personuppgifter
Tillämpningsområde
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om behandling av
personuppgifter enligt denna lag för
1. verksamhetsutövare (2-11 §§ ), och
2. andra än verksamhetsutövare (12 och 13 §§ ).
Kapitlet gäller om behandlingen helt eller delvis är
automatiserad eller om personuppgifterna ingår i eller är
avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter
som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt
särskilda kriterier. Lag (2022:1537).
Tillåtna ändamål för behandling av personuppgifter
2 § En verksamhetsutövare får behandla personuppgifter i
syfte att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.
Bevarande av handlingar och uppgifter
3 § En verksamhetsutövare ska i fem år bevara handlingar och
uppgifter, om handlingarna och uppgifterna avser
1. åtgärder som har vidtagits för kundkännedom enligt 3 kap.
och 4 kap. 2 §, eller
2. transaktioner som genomförts med kunder inom ramen för
affärsförbindelser eller vid enstaka transaktioner som
omfattas av krav på åtgärder för kundkännedom enligt 3 kap.
4–6 §§.
Tiden ska räknas från det att åtgärderna eller
transaktionerna utfördes eller, i de fall då en
affärsförbindelse har etablerats, affärsförbindelsen
upphörde. Om en enstaka transaktion inte har genomförts till
följd av misstanke om penningtvätt eller finansiering av
terrorism, ska tiden räknas från det att avståendet skedde.
4 § /Upphör att gälla U:2024-12-30/
Om det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller
utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism får
verksamhetsutövare bevara handlingar och uppgifter enligt 3 §
under en längre tid än fem år. Den sammanlagda tiden får dock
inte överstiga tio år.
Första stycket gäller också i fråga om handlingar och
uppgifter som ska bevaras enligt artikel 16 i förordning (EU)
2015/847.
4 § /Träder i kraft I:2024-12-30/
Om det är nödvändigt för att förebygga, upptäcka eller
utreda penningtvätt eller finansiering av terrorism får
verksamhetsutövare bevara handlingar och uppgifter enligt 3 §
under en längre tid än fem år. Den sammanlagda tiden får dock
inte överstiga tio år.
Första stycket gäller också i fråga om handlingar och
uppgifter som ska bevaras enligt artikel 16 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1113.
Lag (2024:1166).
Behandling av känsliga personuppgifter
5 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den
27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana
uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän
dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning,
får behandlas endast om det är nödvändigt för att
1. bedöma om kunden är en person i politiskt utsatt ställning
eller familjemedlem eller känd medarbetare till en sådan
person enligt 1 kap. 8-10 §§,
2. bedöma den risk som kan förknippas med kundrelationen
enligt 2 kap. 3 §,
3. uppfylla övervakningsskyldigheten enligt 4 kap. 1 §,
4. bedöma misstänkta transaktioner och aktiviteter enligt
4 kap. 2 §,
5. lämna uppgifter enligt 4 kap. 3 och 6 §§, och
6. lämna uppgifter i samverkan enligt 4 a kap.
Personuppgifterna får också behandlas vid bevarande av
handlingar och uppgifter enligt 3 och 4 §§, om det är tillåtet
att behandla uppgifterna enligt första stycket.
Lag (2022:1537).
Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser
6 § Personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s
dataskyddsförordning får behandlas endast om det är nödvändigt
för att
1. bedöma den risk som kan förknippas med kundrelationen
enligt 2 kap. 3 §,
2. uppfylla övervakningsskyldigheten enligt 4 kap. 1 §,
3. bedöma misstänkta transaktioner och aktiviteter enligt
4 kap. 2 §,
4. lämna uppgifter enligt 4 kap. 3 och 6 §§, och
5. lämna uppgifter i samverkan enligt 4 a kap.
Personuppgifterna får också behandlas vid bevarande av
handlingar och uppgifter enligt 3 och 4 §§, om det är tillåtet
att behandla uppgifterna enligt första stycket.
Lag (2022:1537).
Information till den registrerade
7 § Besked om att personuppgifter behandlas enligt 4 kap. 2,
3 eller 6 § och om att sådana uppgifter lagras enligt 3 eller
4 § får inte lämnas ut till den registrerade.
Samkörning av register
8 § En verksamhetsutövares register med uppgifter om
misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism får
inte samköras med motsvarande register hos någon annan.
9 § Förbudet i 8 § gäller inte samkörning av register med en
filial till en verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 §
första stycket 1-13 som är etablerad i ett land utanför EES,
om kraven enligt 2 kap. 10 och 11 §§ är uppfyllda i fråga om
filialen.
Förbudet i 8 § gäller inte heller samkörning av register som
sker mellan verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 1-13 och som ingår i samma koncern, om
verksamhetsutövarna har hemvist i Sverige eller inom EES.
Om en verksamhetsutövare som avses i andra stycket har hemvist
i ett land utanför EES gäller andra stycket om kraven enligt
2 kap. 10 och 11 §§ är uppfyllda i fråga om den
verksamhetsutövaren. Lag (2021:903).
10 § Har upphävts genom lag (2018:332).
Tystnadsplikt
11 § Den som är verksam hos en verksamhetsutövare får inte
obehörigen röja att personuppgifter behandlas enligt 5 och
6 §§ eller 4 kap. 2, 3 och 6 §§ och att sådana uppgifter
bevaras enligt 3 och 4 §§.
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den
som bryter mot förbudet i första stycket.
Andra än verksamhetsutövare
12 § Besked om att personuppgifter behandlas enligt 4 kap. 6 §
får inte lämnas ut till den registrerade av
1. ett clearingbolag, eller
2. den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser
omedelbara betalningar. Lag (2024:125).
13 § Uppgift om att personuppgifter behandlas enligt 4 kap.
6 § får inte obehörigen röjas av någon som är verksam hos
1. ett clearingbolag, eller
2. den som tillhandahåller finansiell infrastruktur som avser
omedelbara betalningar.
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den
som bryter mot förbudet i första stycket.
Lag (2024:125).
6 kap. Intern kontroll och anmälningar om misstänkta
överträdelser
1 § En verksamhetsutövare ska ha rutiner och riktlinjer för
intern kontroll.
Om en verksamhetsutövare använder modeller för riskbedömning,
riskklassificering, övervakning eller andra förfaranden, ska
verksamhetsutövaren ha rutiner för modellriskhantering.
Rutinerna för modellriskhantering ska syfta till att
utvärdera och kvalitetssäkra de modeller som
verksamhetsutövaren använder.
Omfattningen av och innehållet i rutinerna och riktlinjerna
ska bestämmas med hänsyn till verksamhetsutövarens storlek
och art samt den risk för penningtvätt och finansiering av
terrorism som identifierats i den allmänna riskbedömningen.
2 § När det är motiverat med hänsyn till verksamhetens
storlek och art, ska en verksamhetsutövare
1. utse en medlem av ledningsgruppen, verkställande
direktören eller motsvarande befattningshavare som ska
ansvara för att verksamhetsutövaren genomför de åtgärder som
krävs för att följa denna lag och de föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen,
2. utse en person att löpande kontrollera att
verksamhetsutövaren fullgör sina skyldigheter enligt denna
lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen
(centralt funktionsansvarig), och
3. inrätta en oberoende granskningsfunktion med ansvar för
att granska de interna riktlinjer, kontroller och förfaranden
som syftar till att verksamhetsutövaren ska fullgöra sina
skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen.
Den som är centralt funktionsansvarig ska ansvara för
rapporter till Polismyndigheten enligt 4 kap. 3 §.
3 § /Upphör att gälla U:2024-12-30/
Om en verksamhetsutövare med huvudkontor i en annan stat
inom EES tillhandahåller tjänster som avses i 1 kap. 2 §
första stycket 6 eller 8 i Sverige, får Finansinspektionen
besluta att verksamhetsutövaren ska utse en central
kontaktpunkt i Sverige med ansvar för att säkerställa att
bestämmelserna i denna lag följs.
Första stycket gäller inte om tjänsterna tillhandahålls genom
en filial eller ett dotterföretag här i landet.
3 § /Träder i kraft I:2024-12-30/
Om en verksamhetsutövare med huvudkontor i en annan stat
inom EES tillhandahåller tjänster som avses i 1 kap. 2 §
första stycket 6, 8 eller 13 b i Sverige, får
Finansinspektionen besluta att verksamhetsutövaren ska utse en
central kontaktpunkt i Sverige med ansvar för att säkerställa
att bestämmelserna i denna lag följs.
Första stycket gäller inte om tjänsterna tillhandahålls genom
en filial eller ett dotterföretag här i landet.
Lag (2024:1166).
4 § /Upphör att gälla U:2024-12-30/
En verksamhetsutövare ska tillhandahålla ändamålsenliga
rapporteringssystem för anställda, uppdragstagare och andra
som på liknande grund deltar i verksamheten och som vill göra
anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelserna i
denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
För verksamhetsutövare som omfattas av förordning (EU)
2015/847 ska rapporteringssystemen även möjliggöra anmälningar
av misstänkta överträdelser av bestämmelserna i den
förordningen. Lag (2019:774).
4 § /Träder i kraft I:2024-12-30/
En verksamhetsutövare ska tillhandahålla ändamålsenliga
rapporteringssystem för anställda, uppdragstagare och andra
som på liknande grund deltar i verksamheten och som vill göra
anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelserna i
denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
För verksamhetsutövare som omfattas av Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) 2023/1113 ska rapporteringssystemen
även möjliggöra anmälningar av misstänkta överträdelser av
bestämmelserna i den förordningen. Lag (2024:1166).
4 a § En verksamhetsutövare ska ha rutiner och vidta de
åtgärder i övrigt som behövs för att skydda anställda,
uppdragstagare och andra som på liknande grund deltar i
verksamheten från hot, hämnd eller andra fientliga åtgärder
till följd av att de gjort en anmälan om misstänkta
överträdelser av bestämmelserna i denna lag eller i
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
En verksamhetsutövare får inte utsätta en anställd, en
uppdragstagare eller någon annan som på liknande grund deltar
i verksamheten för repressalier på grund av att denne har
gjort en anmälan. Lag (2019:774).
5 § Uppgift i en anmälan om en misstänkt överträdelse enligt
4 § får inte obehörigen röjas, om uppgiften kan avslöja
anmälarens identitet.
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den
som bryter mot förbudet i första stycket.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna
i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Om det i lag finns bestämmelser som avviker från första eller
andra stycket, gäller de bestämmelserna.
6 a kap. Skadestånd
1 § En verksamhetsutövare som bryter mot 2 kap. 15 § andra
stycket eller 6 kap. 4 a § andra stycket ska betala ersättning
för den skada som uppkommer. Skadeståndet kan avse både
ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för
den kränkning som lagbrottet innebär.
Ersättning som avser en förlust som uppkommit efter det att en
anställning upphört får bestämmas till högst det belopp som
anges i 39 § lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Om det är skäligt får skadeståndet sättas ned eller helt falla
bort. Lag (2019:774).
2 § Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier
visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller
hon har blivit utsatt för repressalier, är det
verksamhetsutövaren som ska visa att några repressalier inte
har förekommit. Lag (2019:774).
3 § Mål enligt 1 § som rör en anställd eller någon som fullgör
praktik hos verksamhetsutövaren eller som utför arbete som
inhyrd eller inlånad arbetskraft ska handläggas enligt lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister. I sådana mål ska
även den som fullgör praktik eller som utför arbete som inhyrd
eller inlånad arbetskraft anses som arbetstagare. Den
verksamhetsutövare hos vilken praktiken eller arbetet utförs
ska anses som arbetsgivare. Detta gäller också när reglerna om
tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet tillämpas.
Mål enligt 1 § som rör någon annan än den som avses i första
stycket ska prövas av allmän domstol och handläggas enligt
rättegångsbalkens bestämmelser om rättegången i tvistemål där
förlikning om saken är tillåten. Lag (2019:774).
4 § I mål som avses i 3 § första stycket ska följande
bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet tillämpas:
- 64 § om tidsfrist för att påkalla förhandling,
- 65 § om tidsfrist för att väcka talan,
- 66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en
arbetstagarorganisation, och
- 68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.
Lag (2019:774).
7 kap. Tillsyn och ingripanden
Tillämpningsområde
1 § Detta kapitel tillämpas i fråga om tillsyn över och
ingripanden mot verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första
stycket 16, 19, 20 och 22-24. Regeringen kan med stöd av
8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka
myndigheter som utövar tillsyn enligt detta kapitel.
Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot verksamhet
som avses i 1 kap. 2 § första stycket 21 finns i 8 kap.
rättegångsbalken och i 7 a kap. denna lag.
Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot annan
verksamhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket finns i de
lagar som reglerar dessa verksamhetsutövare. Lag (2021:903).
Tillsyn
2 § Genom tillsynen kontrolleras att verksamheten drivs
enligt denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av
lagen.
3 § Den som avser att driva verksamhet som anges i 1 § första
stycket ska anmäla detta till Bolagsverket. Sådan verksamhet
får inte drivas om anmälan inte har gjorts.
Om en fysisk eller juridisk person som är antecknad i
Bolagsverkets register anmäler att verksamheten har upphört
eller om det på annat sätt framgår att så är fallet, ska
verket ta bort personen ur registret.
4 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som driver
verksamhet som anges i 1 § första stycket utan att ha anmält
detta att göra anmälan. Är det osäkert om en verksamhet är
anmälningspliktig enligt 3 §, får tillsynsmyndigheten
förelägga personen att lämna de upplysningar om verksamheten
som behövs för att bedöma om så är fallet.
5 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som driver
verksamhet som omfattas av detta kapitel att lämna de
upplysningar och ge tillgång till de handlingar som behövs
för tillsynen.
Tillsynsmyndigheten får, när den anser det nödvändigt,
genomföra en undersökning på plats hos en verksamhetsutövare
som är föremål för tillsyn enligt detta kapitel.
6 § Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt
skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig
skyldig till allvarlig brottslighet får inte ägna sig åt
verksamhet som är anmälningspliktig enligt 3 §.
Om verksamhetsutövaren är en juridisk person, gäller första
stycket den som är verklig huvudman i den juridiska personen
eller ingår i dess ledning.
Verksamhetsutövaren ska anmäla förändringar i ledningen till
tillsynsmyndigheten. Lag (2022:1537).
7 § Har upphävts genom lag (2022:1537).
Ingripanden
8 § Om ett föreläggande enligt 4 § eller 5 § första stycket
inte följs, får tillsynsmyndigheten förelägga den fysiska
eller juridiska personen att upphöra med verksamheten.
9 § Tillsynsmyndigheten ska förelägga en verksamhetsutövare
som omfattas av ett förbud enligt 6 § första stycket att
1. upphöra med verksamheten, om verksamhetsutövaren är en
fysisk person, eller
2. vidta rättelse och, om rättelse inte vidtas, upphöra med
verksamheten, om verksamhetsutövaren är en juridisk person.
Tillsynsmyndigheten får förelägga den som omfattas av ett
förbud enligt 6 § andra stycket att vidta de åtgärder som
behövs för att personen inte längre ska vara verklig huvudman.
Lag (2022:1537).
10 § Tillsynsmyndigheten får ingripa mot en
verksamhetsutövare som överträder en bestämmelse i 2–6 kap.
eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
11 § Vid en överträdelse som avses i 10 § får
tillsynsmyndigheten ingripa mot en verksamhetsutövare genom
att utfärda ett föreläggande att göra rättelse eller, vid
överträdelser som inte är ringa, genom beslut om
sanktionsavgift.
Om verksamhetsutövaren är en fysisk person får
sanktionsavgift enligt första stycket beslutas endast om
överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och
personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat
överträdelsen.
Om överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk får
tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att upphöra
med verksamheten.
12 § Om verksamhetsutövaren är en juridisk person får
tillsynsmyndigheten även ingripa mot någon som ingår i
verksamhetsutövarens styrelse, är dess verkställande direktör
eller på motsvarande sätt företräder verksamhetsutövaren,
eller är ersättare för någon av dem, om verksamhetsutövaren
har befunnits ansvarig för en överträdelse som avses i 10 §.
Ett ingripande får ske endast om verksamhetsutövarens
överträdelse är allvarlig, upprepad eller systematisk och
personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat
överträdelsen.
Ingripande sker genom
1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre
år och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som
avses i första stycket hos verksamhetsutövare som anges i 1 §
första stycket, eller
2. beslut om sanktionsavgift.
13 § Vid valet av ingripande ska tillsynsmyndigheten ta
hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den
har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har
uppstått och graden av ansvar.
I försvårande riktning ska det beaktas om verksamhetsutövaren
tidigare har begått en överträdelse eller om den fysiska
personen i verksamhetsutövarens ledning tidigare orsakat en
sådan överträdelse.
I förmildrande riktning ska det beaktas om
1. verksamhetsutövaren eller den fysiska personen i
verksamhetsutövarens ledning i väsentlig utsträckning genom
ett aktivt samarbete har underlättat tillsynsmyndighetens
utredning, och
2. om verksamhetsutövaren snabbt upphört med överträdelsen
eller den fysiska personen i verksamhetsutövarens ledning
snabbt verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den
anmälts till eller påtalats av tillsynsmyndigheten.
Sanktionsavgift
14 § Sanktionsavgiften för en verksamhetsutövare som är en
juridisk person ska som högst fastställas till det högsta av
1. två gånger den vinst som verksamhetsutövaren gjort till
följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa,
eller
2. ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.
Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än
5 000 kronor.
Avgiften tillfaller staten.
15 § Sanktionsavgiften för en fysisk person ska som högst
fastställas till det högsta av
1. två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till
följd av överträdelsen, om beloppet går att fastställa,
eller
2. ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.
Avgiften tillfaller staten.
16 § När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild
hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 13 § samt
till den juridiska eller fysiska personens finansiella
ställning och, om det går att fastställa, den vinst som
gjorts till följd av överträdelsen.
Sanktionsföreläggande
17 § Beslut om ingripande enligt 11 § andra stycket och 12 §
tas upp av tillsynsmyndigheten genom sanktionsföreläggande.
Ett sanktionsföreläggande innebär att den fysiska personen
föreläggs att inom en viss tid godkänna en sanktion som är
bestämd till tid eller belopp.
När föreläggandet har godkänts, gäller det som ett
domstolsavgörande som fått laga kraft. Ett godkännande som
görs efter den tid som angetts i föreläggandet är utan
verkan.
18 § Ett sanktionsföreläggande ska innehålla uppgift om
1. den fysiska person som föreläggandet avser,
2. överträdelsen och de omständigheter som behövs för att
känneteckna den,
3. de bestämmelser som är tillämpliga på överträdelsen, och
4. den sanktion som föreläggs personen.
Föreläggandet ska också innehålla en upplysning om att
ansökan om sanktion kan komma att ges in till domstol, om
föreläggandet inte godkänns inom den tid som
tillsynsmyndigheten anger.
19 § Om ett sanktionsföreläggande inte har godkänts inom
angiven tid, får tillsynsmyndigheten ansöka hos domstol om
att sanktion ska beslutas. En sådan ansökan ska göras hos den
förvaltningsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av
tillsynsmyndighetens beslut om ingripande mot
verksamhetsutövaren.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.
20 § Ett sanktionsföreläggande enligt 17 § är utan verkan, om
föreläggandet inte har delgetts den som det riktas mot inom
två år från den tidpunkt då överträdelsen ägde rum. I ett
sådant fall får inte heller någon sanktion enligt 19 § första
stycket beslutas. Lag (2023:831).
Verkställighet av beslut om sanktionsavgift
21 § Sanktionsavgiften ska betalas till tillsynsmyndigheten
inom trettio dagar efter det att beslutet om den fått laga
kraft eller sanktionsföreläggandet godkänts eller den längre
tid som anges i beslutet eller föreläggandet.
22 § Om sanktionsavgiften inte betalas inom den tid som anges
i 21 §, ska tillsynsmyndigheten lämna den obetalda avgiften
för indrivning. Bestämmelser om indrivning av statliga
fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga
fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet enligt
utsökningsbalken ske.
23 § En sanktionsavgift som har beslutats faller bort i den
utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från
det att beslutet fick laga kraft eller sanktionsföreläggandet
godkändes.
Vite
24 § Föreläggande enligt denna lag får förenas med vite.
Överklagande
25 § Beslut om föreläggande att lämna uppgifter enligt 4 §
andra meningen och 5 § första stycket samt beslut om att
meddela ett sanktionsföreläggande enligt 17 § får inte
överklagas.
Övriga beslut som meddelas enligt detta kapitel får
överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I sådana ärenden
får tillsynsmyndigheten bestämma att beslutet ska gälla
omedelbart, dock inte i fråga om beslut om sanktionsavgift.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.
7 a kap. Särskilda bestämmelser om tillsyn över och
ingripanden mot advokater och advokatbolag
Advokater
1 § Vid tillämpningen av denna lag gäller för advokater de
grundläggande bestämmelserna om tillsyn och ingripanden i
8 kap. rättegångsbalken och 4-11 §§ i detta kapitel.
Lag (2019:608).
Advokatbolag
2 § Sveriges advokatsamfunds styrelse och disciplinnämnd
utövar tillsyn över att advokatbolag följer denna lag.
Advokatbolag ska lämna samfundets styrelse och disciplinnämnd
de uppgifter som behövs för tillsynen.
Om ett advokatbolag överträder en bestämmelse i 2-6 kap. får
samfundets styrelse och disciplinnämnd ingripa mot
advokatbolaget genom beslut om uttalande, erinran eller
varning. Lag (2019:608).
3 § Den som i väsentlig utsträckning har åsidosatt
skyldigheter i näringsverksamhet eller som har gjort sig
skyldig till allvarlig brottslighet får inte ha ett
kvalificerat innehav av andelar i ett advokatbolag eller ingå
i dess ledning.
Med kvalificerat innehav avses detsamma som i 1 kap. 5 § 15
lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
Lag (2019:608).
Platsundersökning
4 § Sveriges advokatsamfunds styrelse och disciplinnämnd får,
när det är nödvändigt för tillsynen över att advokater och
advokatbolag följer denna lag, genomföra en undersökning hos
en advokat eller ett advokatbolag. Lag (2019:608).
Omständigheter som ska beaktas vid val av ingripande
5 § Vid valet av ingripande vid en överträdelse av en
bestämmelse i 2-6 kap. ska hänsyn tas till hur allvarlig
överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild
hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av
ansvar.
I försvårande riktning ska det beaktas om advokaten eller
advokatbolaget tidigare har begått en överträdelse eller om
personen i advokatbolagets ledning tidigare orsakat en sådan
överträdelse.
I förmildrande riktning ska det beaktas om
1. advokaten, advokatbolaget eller personen i advokatbolagets
ledning i väsentlig utsträckning genom ett aktivt samarbete
har underlättat utredningen, och
2. advokaten eller advokatbolaget snabbt upphört med
överträdelsen eller personen i advokatbolagets ledning snabbt
verkat för att överträdelsen ska upphöra, sedan den anmälts
till eller påtalats av Sveriges advokatsamfund.
Lag (2019:608).
Sanktionsavgift och tillfälligt förbud att ingå i
advokatbolags ledning
6 § En varning enligt 8 kap. 7 § rättegångsbalken som avser en
överträdelse av en bestämmelse i 2-6 kap. och en varning
enligt 2 § tredje stycket får förenas med ett ingripande
enligt 7 §.
Om Sveriges advokatsamfunds styrelse eller disciplinnämnd
anser att det finns skäl att överväga ett sådant ingripande,
ska ärendet överlämnas till Länsstyrelsen i Stockholms län,
som beslutar i frågan.
Samfundets styrelse eller disciplinnämnd ska lämna de
uppgifter till länsstyrelsen som behövs för prövningen.
Lag (2019:608).
7 § Om en advokat har meddelats en varning får ingripande ske
mot advokaten genom beslut om sanktionsavgift.
Om ett advokatbolag har meddelats en varning får ingripande
ske mot
1. advokatbolaget genom beslut om sanktionsavgift, och
2. en person som ingår i advokatbolagets styrelse, är dess
verkställande direktör eller på motsvarande sätt företräder
advokatbolaget, eller är ersättare för någon av dem, genom
a) beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre år
och högst tio år, inte får upprätthålla en sådan funktion hos
ett advokatbolag, eller
b) beslut om sanktionsavgift.
Ett ingripande enligt andra stycket 2 får endast ske om
överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och
personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat
överträdelsen. Lag (2019:608).
8 § En sanktionsavgift enligt 7 § ska som högst fastställas
till det högsta av
1. två gånger den vinst som gjorts till följd av
regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller
2. ett belopp i kronor motsvarande en miljon euro.
En sanktionsavgift enligt 7 § första stycket och andra
stycket 1 får inte bestämmas till ett lägre belopp än
5 000 kronor.
Sanktionsavgiften tillfaller staten. Lag (2019:608).
9 § När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild
hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 5 § samt
till den berördes finansiella ställning och, om det går att
fastställa, den vinst som gjorts till följd av överträdelsen.
Lag (2019:608).
10 § Beslut om ingripande enligt 7 § andra stycket 2 tas upp
av Länsstyrelsen i Stockholms län genom sanktionsföreläggande
enligt 7 kap. 17-20 §§.
I fråga om verkställighet av beslut om sanktionsavgift
tillämpas 7 kap. 21-23 §§.
Det som sägs om tillsynsmyndigheten i de bestämmelserna ska
i stället gälla länsstyrelsen. Lag (2019:608).
Överklagande
11 § Beslut enligt 7 § av länsstyrelsen får överklagas till
allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Beslut om att meddela ett sanktionsföreläggande får inte
överklagas. Lag (2019:608).
8 kap. Bemyndiganden
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. undantag för vissa speltjänster från tillämpning av lagen
eller bestämmelser i den,
2. innehållet i och omfattningen av den allmänna
riskbedömningen enligt 2 kap. 1 § och om faktorer som kan tyda
på låg eller hög risk för penningtvätt eller finansiering av
terrorism,
3. undantag från kravet på dokumenterade riskbedömningar
enligt 2 kap. 2 §,
4. riskklassificering av kunder enligt 2 kap. 3 §, inbegripet
faktorer som kan tyda på låg eller hög risk för penningtvätt
eller finansiering av terrorism,
5. innehållet i och omfattningen av interna och gemensamma
rutiner enligt 2 kap. 8 och 9 §§,
6. innehållet i rutiner för lämplighetsprövning enligt 2 kap.
13 §,
7. dokumentation av genomförda utbildningar och vilken
information och utbildning som ska tillhandahållas anställda
enligt 2 kap. 14 §,
8. nödvändiga åtgärder och rutiner enligt 2 kap. 15 § och
6 kap. 4 a §,
9. åtgärder för identitetskontroll enligt 3 kap. 7 och 8 §§,
10. vad som avses med förenklade åtgärder för kundkännedom och
i vilka situationer som förenklade åtgärder är tillåtna enligt
3 kap. 15 §,
11. vad som avses med skärpta åtgärder för kundkännedom och i
vilka situationer som skärpta åtgärder ska vidtas enligt
3 kap. 16 och 17 §§,
12. hur rapportering till Polismyndigheten ska göras enligt
4 kap. 3 §,
13. hur uppgifter ska lämnas enligt 4 kap. 6 §,
14. system för uppgiftslämning enligt 4 kap. 7 §,
15. bevarande av handlingar och uppgifter enligt 5 kap. 3 §,
16. förutsättningarna för förlängt bevarande av handlingar och
uppgifter enligt 5 kap. 4 §,
17. innehållet i och omfattningen av rutiner för intern
kontroll och modellriskhantering enligt 6 kap. 1 §,
18. kriterierna för när funktioner som avses i 6 kap. 2 §
första stycket ska inrättas samt de krav som ska gälla i fråga
om funktionernas organisation, befogenheter och oberoende,
19. organisation, kompetens, befogenheter, funktion och
oberoende för den centrala kontaktpunkten enligt 6 kap. 3 §,
20. det särskilda rapporteringssystemet enligt 6 kap. 4 §, och
21. skyldighet för verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 §
första stycket 1-13, 16, 17, 19, 20 och 22-24 att periodiskt
eller på begäran lämna uppgifter om sin verksamhet, sina
kunder och andra förhållanden som är nödvändiga för att
tillsynsmyndigheter ska kunna bedöma den risk som kan
förknippas med de verksamhetsutövare som står under tillsyn.
Lag (2022:1537).
Övergångsbestämmelser
2017:630
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.
2. Genom lagen upphävs lagen (2009:62) om åtgärder mot
penningtvätt och finansiering av terrorism.
3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för
överträdelser som inträffat före ikraftträdandet.
2019:608
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2019.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som har
inträffat före ikraftträdandet.
2019:774
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020 i fråga om 3 kap.
32 § och i övrigt den 1 januari 2020.
2020:1039
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för aktiebolag
och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(2020:1026) om upphävande av lagen (2004:299) om
inlåningsverksamhet.