Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2009:302 ·
Visa register
Lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård
Departement: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSL
Utfärdad: 2009-04-02
Ändring införd: t.o.m. SFS 2023:502
Ikraft: 2010-01-01 överg.best.
1 kap. Allmänna bestämmelser
Lagens syfte
1 § Denna lag syftar till att en god och säker vård av djur
och en god djurhälsa uppnås. Lagen ska vidare bidra till att
samhällets krav på djurskydd, smittskydd och
livsmedelssäkerhet tillgodoses.
Lagens innehåll
2 § I lagen finns bestämmelser om
– skyldigheter och ansvar för djurhälsopersonal m.fl. (2
kap.),
– behörighetsregler (3 kap.),
– begränsningar i rätten att vidta hälso- och sjukvårdande
åtgärder på djur (4 kap.),
– tillsyn (5 kap.),
– disciplinpåföljd och återkallelse av behörighet m.m. (6
kap.),
– Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård (7 kap.),
och
– straffbestämmelser och överklagande m.m. (8 kap.).
Definitioner
3 § Med djurens hälso- och sjukvård avses i denna lag
åtgärder som vidtas för att medicinskt förebygga, påvisa,
lindra eller bota sjukdom, skada eller därmed jämförligt
tillstånd hos djur.
Med djurens hälso- och sjukvård jämställs även utförande av
operativa ingrepp på eller givande av injektioner till djur i
andra syften än de som följer av första stycket.
Djurförsök enligt 1 kap. 4 § djurskyddslagen (2018:1192)
omfattas inte av begreppet. Lag (2018:1193).
4 § Med djurhälsopersonal avses i denna lag personer som
utövar verk-samhet inom djurens hälso- och sjukvård och som
1. har legitimation enligt 3 kap. 1 § eller enligt de
föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen,
2. har godkännande enligt 3 kap. 5 eller 6 §,
3. enligt lagen (2016:145) om erkännande av
yrkeskvalifikationer och de föreskrifter som meddelas i
anslutning till den lagen tillfälligt utövar yrket i Sverige,
eller
4. har ett sådant särskilt tillstånd som avses i 3 kap. 7 a §
att utöva ett yrke inom djurens hälso- och sjukvård.
Lag (2016:148).
2 kap. Skyldigheter och ansvar för djurhälsopersonal m.fl.
Allmänna skyldigheter
1 § Den som tillhör djurhälsopersonalen ska
1. fullgöra sina arbetsuppgifter i överensstämmelse med
vetenskap och beprövad erfarenhet,
2. iaktta noggrannhet och omsorg vid utfärdande av intyg om
djurs hälsotillstånd eller vård, och
3. föra journal över djurhälsovård och djursjukvård.
Ansvar m.m.
2 § Den som tillhör djurhälsopersonalen får enbart fullgöra
uppgifter som han eller hon har kompetens för och bär själv
ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.
3 § Om det är förenligt med kravet på en god och säker vård
får den som tillhör djurhälsopersonalen överlåta en
arbetsuppgift till någon annan som tillhör
djurhälsopersonalen.
Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan som
tillhör djurhälsopersonalen ansvarar för att denne har
förutsättningar att fullgöra uppgiften. Om det behövs ska
särskilda instruktioner lämnas.
Tystnadsplikt
4 § Den som inom enskild verksamhet tillhör eller har tillhört
djurhälsopersonalen eller är eller har varit medhjälpare till
sådan personal får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han
eller hon i sin yrkesutövning har fått veta om enskildas
affärs- eller driftsförhållanden.
Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan
uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2023:90).
Uppgiftsskyldighet för veterinärer
4 a § En veterinär ska till Statens jordbruksverk lämna
uppgifter om användning av antimikrobiella läkemedel för
behandling av djur.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om omfattningen av uppgiftsskyldigheten
för veterinärer i enskild verksamhet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan
med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om
omfattningen av uppgiftsskyldigheten för veterinärer i allmän
verksamhet. Lag (2023:90).
Bemyndigande
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. inskränkningar i rätten att överlåta arbetsuppgifter enligt
3 §,
2. begränsningar av eller förbud mot användning inom djurens
hälso- och sjukvård av antimikrobiella medel vid behandling av
djur i de fall sådana begränsningar eller förbud är förenliga
med artikel 107.7 och 107.8 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om
veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv
2001/82/EG,
3. förbud mot innehav, tillhandahållande eller användning inom
djurens hälso- och sjukvård av immunologiska
veterinärmedicinska läkemedel om något av villkoren i
artikel 110.1 i förordning (EU) 2019/6 är uppfyllt, och
4. de ytterligare skyldigheter för djurhälsopersonalen som
behövs för en god och säker vård. Lag (2023:90).
3 kap. Behörighetsregler
Legitimation
1 § Legitimation för yrket ska efter ansökan meddelas den som
har avlagt
1. veterinärexamen i Sverige (yrkestitel veterinär),
2. examen i djuromvårdnad från högskoleutbildning på
grundnivå enligt föreskrifter meddelade med stöd av andra
stycket (yrkestitel djursjukskötare).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om legitimation för den som har avlagt
examen i djuromvårdnad och för den som har genomgått
utbildning utomlands. När det gäller frågor som avses i 1 a §
meddelar regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreskrifter med stöd av bemyndigandet i 21 § lagen
(2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer.
Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att
legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i
6 kap. om sökanden varit legitimerad. Lag (2016:148).
1 a § Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande
av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i
en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz och som omfattar
yrkena veterinär och djursjukskötare finns i lagen (2016:145)
om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter
som meddelas i anslutning till den lagen. Lag (2016:148).
2 § Beteckningen legitimerad får i verksamheten inom djurens
hälso- och sjukvård användas endast av den som har fått
legitimation enligt 1 §.
Rätt att utöva veterinäryrket
3 § Behörig att utöva yrke som veterinär är endast den som
1. har legitimation för yrket enligt 1 § eller enligt de
föreskrifter som har meddelats med stöd av den paragrafen,
2. tillfälligt utövar yrket i Sverige enligt lagen (2016:145)
om erkännande av yrkeskvalifikationer och de föreskrifter som
meddelas i anslutning till den lagen, eller
3. har ett sådant särskilt tillstånd som avses i 7 a § första
stycket att utöva veterinäryrket. Lag (2016:148).
Skyddad yrkestitel
4 § En yrkestitel enligt 1 § (skyddad yrkestitel) får
användas i verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård endast
av den som
1. enligt nämnda paragraf, eller enligt de föreskrifter som
har meddelats med stöd av den paragrafen, har legitimation
för yrket,
2. tillfälligt utövar veterinäryrket i Sverige enligt lagen
(2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och de
föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen,
eller
3. har ett sådant särskilt tillstånd som avses i 7 a §
första stycket att utöva yrke som veterinär eller
djursjukskötare.
Den som saknar behörighet att använda en skyddad yrkestitel
får inte heller använda en titel som kan förväxlas med en
sådan. Lag (2016:148).
Godkännande som hovslagare och för verksamhet inom djurens
hälso- och sjukvård
5 § Godkännande som hovslagare får meddelas efter ansökan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vilken utbildning eller praktisk
erfarenhet som krävs för sådant godkännande. När det gäller
frågor som avses i 5 a § meddelar regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer föreskrifter med stöd av
bemyndigandet i 21 § lagen (2016:145) om erkännande av
yrkeskvalifikationer.
Beteckningen godkänd hovslagare får i verksamhet inom djurens
hälso- och sjukvård användas endast av den som fått
godkännande enligt första stycket. Lag (2016:148).
5 a § Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande
av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i
en annan stat än Sverige inom EES eller i Schweiz och som
omfattar godkända hovslagare finns i lagen (2016:145) om
erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som
meddelas i anslutning till den lagen. Lag (2016:148).
6 § Den som har legitimation enligt patientsäkerhetslagen
(2010:659) får efter ansökan godkännas för verksamhet inom
djurens hälso- och sjukvård.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om
1. vilka yrken som kan komma i fråga för godkännande enligt
första stycket, och
2. vilken utbildning eller praktisk erfarenhet som krävs för
sådant godkännande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
även meddela föreskrifter om godkännande för verksamhet inom
djurens hälso- och sjukvård för den som har genomgått
utbildning utomlands eller har behörighet att utöva yrket i
ett annat land. När det gäller frågor som avses i 6 a §
meddelar regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer föreskrifter med stöd av bemyndigandet i 21 § lagen
(2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer.
Beteckningen godkänd för verksamhet inom djurens hälso- och
sjukvård får i verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård
användas endast av den som fått godkännande enligt första
stycket. Lag (2016:148).
6 a § Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande
av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en
annan stat än Sverige inom EES eller i Schweiz och som
omfattar de yrken som avses i 6 § finns i lagen (2016:145) om
erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som
meddelas i anslutning till den lagen. Lag (2016:148).
7 § Godkännande som hovslagare eller för yrkesverksamhet inom
djurens hälso- och sjukvård får inte meddelas om
förhållandena är sådana att godkännandet skulle ha
återkallats enligt bestämmelserna i 6 kap. om sökanden hade
varit godkänd.
Behörighet genom särskilt tillstånd
7 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om särskilt tillstånd att i den
utsträckning som anges i varje särskilt fall utöva yrke som
veterinär, djursjukskötare eller hovslagare när det saknas
förutsättningar för legitimation enligt 1 § första stycket
eller godkännande enligt 5 § första stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
vidare meddela föreskrifter om att den som har legitimation
enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska kunna få ett
särskilt tillstånd att i den utsträckning som anges i varje
särskilt fall utöva verksamhet inom djurens hälso- och
sjukvård när det saknas förutsättningar för godkännande
enligt 6 §. Lag (2012:465).
Specialistkompetens
8 § En veterinär får efter ansökan godkännas som specialist.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vilken vidareutbildning som krävs för
sådant godkännande.
Endast den veterinär som är godkänd som specialist inom viss
gren av veterinäryrket får i verksamhet inom djurens hälso-
och sjukvård ange att han eller hon är specialist inom den
gren som avses med specialiteten (skyddad
specialistbeteckning).
9 § Har upphävts genom lag (2016:148).
Bestämmelser om förfarandet
10 § Ansökningar om legitimation, särskilt tillstånd att utöva
yrke, godkännande och specialistkompetens prövas av
Jordbruksverket. Lag (2023:90).
11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om avgifter för handläggning av
ärenden enligt detta kapitel.
4 kap. Begränsningar i rätten att vidta hälso- och
sjukvårdande åtgärder på djur
1 § Den som utan att tillhöra djurhälsopersonalen
yrkesmässigt utövar verksamhet inom djurens hälso- och
sjukvård får inte
1. behandla djur som det finns anledning att misstänka har
angripits av sjukdom på vilken epizootilagen (1999:657) eller
zoonoslagen (1999:658) är tillämplig,
2. utföra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur
eller utföra annan behandling som kan orsaka ett lidande som
inte är obetydligt, eller
3. behandla djur under allmän bedövning eller under lokal
bedövning genom injektion.
2 § Vad som sägs i 1 § 2 och 3 gäller inte brådskande
åtgärder som vidtas i syfte att rädda djurets liv eller att
lindra dess lidande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ytterligare undantag från 1 §.
5 kap. Tillsyn
Tillsynsmyndigheter
1 § Den som tillhör djurhälsopersonalen står vid utövande av
verksamhet enligt denna lag under tillsyn av Jordbruksverket
och länsstyrelsen (tillsynsmyndigheter). Regeringen meddelar
närmare föreskrifter om ansvarsfördelningen mellan
tillsynsmyndigheterna.
2 § En tillsynsmyndighet ska genom rådgivning, information
och på annat sätt underlätta för dem som tillhör
djurhälsopersonalen att fullgöra sina skyldigheter enligt
lagen samt de föreskrifter och beslut som har meddelats med
stöd av lagen.
Tillsynsmyndighetens befogenheter
3 § Tillsynsmyndigheten har i den utsträckning som behövs för
tillsynen rätt att
1. på begäran få upplysningar av den som tillhör
djurhälsopersonalen,
2. få ta del av eller tillfälligt omhänderta handlingar,
prover och annat material som rör verksamheten, och
3. få tillträde till områden, anläggningar, byggnader och
andra utrymmen som används i verksamheten och där besiktiga
djur, göra undersökningar och ta prover.
Skyldigheter för djurhälsopersonalen
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om att den som tillhör
djurhälsopersonalen är skyldig att lämna kontaktuppgifter
till tillsynsmyndigheten.
5 § Den som är föremål för tillsyn ska tillhandahålla den
hjälp som behövs för att tillsynen ska kunna genomföras.
Hjälp av Polismyndigheten
6 § Polismyndigheten ska lämna tillsynsmyndigheten den hjälp
som behövs vid tillsynen.
Hjälp enligt första stycket får begäras endast om
1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att
åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda
befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver
tillgripas, eller
2. det annars finns synnerliga skäl.
Lag (2014:709).
Åtgärder mot djurhälsopersonal
7 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden som
behövs för att lagen och de föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen ska följas.
Förelägganden får förenas med vite. Om tillsynsmyndigheten
har anledning att misstänka att någon har begått en gärning
som kan föranleda straff, får myndigheten dock inte vid vite
förelägga den misstänkte att medverka i utredningen.
8 § Om Jordbruksverket anser att det finns skäl för beslut om
prövotid, återkallelse av legitimation eller annan behörighet
eller begränsning av förskrivningsrätt enligt 6 kap., ska
verket anmäla detta hos Ansvarsnämnden för djurens hälso- och
sjukvård.
Om länsstyrelsen anser att det finns skäl för
disciplinpåföljd enligt 6 kap. 1 § ska länsstyrelsen anmäla
detta hos Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård.
9 § Om en tillsynsmyndighet finner att någon som tillhör
djurhälsopersonalen är skäligen misstänkt för att i sin
yrkesutövning ha begått ett brott för vilket det är
föreskrivet fängelse, ska myndigheten, om inte annat följer
av 7 kap. 15 §, göra anmälan till åtal.
6 kap. Disciplinpåföljd och återkallelse av behörighet m.m.
Disciplinpåföljd
1 § Om någon som tillhör djurhälsopersonalen uppsåtligen
eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter vid
verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård får
disciplinpåföljd åläggas. Om felet med hänsyn till samtliga
omständigheter är ringa eller om det framstår som ursäktligt
får disciplinpåföljd underlåtas.
Disciplinpåföljd är erinran eller varning.
Disciplinpåföljd får inte meddelas någon för att han eller
hon har åsidosatt sina skyldigheter enligt första stycket
till följd av deltagande i strejk eller i en därmed jämförlig
stridsåtgärd.
2 § Om någon som tillhör djurhälsopersonalen har anmälts till
åtal, får ett disciplinärt förfarande enligt 1 § inte inledas
eller fortsättas i fråga om den förseelse som avses med
åtgärden. Underrättelse om anmälan enligt 7 kap. 9 § får dock
ske.
Om en gärning har prövats i straffrättslig ordning, får ett
förfarande enligt 1 § om disciplinpåföljd inledas eller
fortsättas endast om gärningen, av någon annan orsak än
bristande bevisning, inte har ansetts vara något brott.
3 § Disciplinpåföljd får inte åläggas någon om han eller hon
inte inom två år efter förseelsen har underrättats om
anmälan.
Disciplinpåföljd får inte åläggas senare än tio år efter
förseelsen.
4 § Den som har överträtt ett vitesföreläggande som meddelats
med stöd av 5 kap. 7 § får inte åläggas disciplinpåföljd för
en förseelse som omfattas av föreläggandet.
Prövotid
5 § En prövotid om tre år kan beslutas för den som fått
legitimation eller annan behörighet att utöva yrke enligt
denna lag,
1. om han eller hon varit oskicklig vid utövning av sitt yrke
eller på annat sätt visat sig vara olämplig att utöva yrket
och varning inte framstår som en tillräckligt ingripande
åtgärd, eller
2. om det kan befaras att han eller hon på grund av sjukdom
eller någon liknande omständighet inte kommer att kunna utöva
sitt yrke tillfredsställande.
Återkallelse av legitimation och annan behörighet
6 § Legitimation eller annan behörighet att utöva ett yrke
enligt denna lag ska återkallas om den legitimerade eller den
som fått behörigheten
1. varit grovt oskicklig vid utövning av sitt yrke inom
djurens hälso- och sjukvård eller på annat sätt visat sig
vara uppenbart olämplig att utöva yrket,
2. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte
kan utöva yrket tillfredsställande,
3. begär att legitimationen eller behörigheten återkallas,
eller
4. meddelats beslut om prövotid enligt 5 § 1 och under
prövotiden på nytt varit oskicklig vid utövning av sitt yrke
eller på annat sätt visat sig vara olämplig att utöva yrket.
Om det finns särskilda skäl får återkallelse underlåtas i
fall som avses i första stycket 4, varvid beslut om prövotid
kan meddelas ytterligare en gång.
Har någon som har fått legitimation eller annan behörighet i
Sverige på grund av auktorisation i ett annat land förlorat
denna auktorisation, ska legitimationen eller behörigheten
återkallas.
7 § Om det finns grundad anledning att anta att en
yrkesutövares legitimation eller annan behörighet bör
återkallas enligt 6 § första stycket 2, får yrkesutövaren
föreläggas att låta sig undersökas av den läkare som anvisas
honom eller henne.
Om ett föreläggande om läkarundersökning har beslutats, får
legitimationen eller behörigheten återkallas för tiden till
dess frågan om återkallelse har prövats slutligt.
Har yrkesutövaren inte följt ett föreläggande om
läkarundersökning inom ett år från det att han eller hon fick
del av detta, får legitimationen eller behörigheten
återkallas.
Begränsning av förskrivningsrätt
8 § Om en veterinär missbrukar sin behörighet att förskriva
narkotiska eller alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk
sprit, får denna behörighet dras in eller begränsas.
Behörigheten får också dras in eller begränsas om veterinären
själv begär det.
9 § Om det finns sannolika skäl för misstanke om sådant
missbruk som avses i 8 §, får behörigheten dras in eller
begränsas till dess frågan om indragningen eller
begränsningen har prövats slutligt.
Ett beslut enligt första stycket gäller i högst sex månader.
Om det finns särskilda skäl, får beslutets giltighet
förlängas med ytterligare högst sex månader.
Ny behörighet
10 § Har en legitimation eller annan behörighet återkallats,
eller har en behörighet att förskriva narkotiska eller
alkoholhaltiga läkemedel eller teknisk sprit dragits in eller
begränsats, ska en ny legitimation respektive behörighet
meddelas efter ansökan när förhållandena medger det.
7 kap. Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård
Sammansättning och beslutförhet m.m.
1 § Frågor om disciplinpåföljd enligt denna lag samt frågor
som avses i 6 kap. 5–10 §§ prövas av Ansvarsnämnden för
djurens hälso- och sjukvård.
2 § Ansvarsnämnden består av ordförande och sju andra
ledamöter.
Ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Två
ledamöter ska vara veterinärer. Övriga ledamöter utses bland
personer som har erfarenhet från djurens hälso- och sjukvård
och bland personer som har insikt i djurhållning samt bland
personer som kan anses företräda allmänhetens intressen.
Regeringen utser ordföranden, övriga ledamöter och, i den
utsträckning det behövs, ersättare för dem. För ersättare
gäller vad som sägs om ledamöter.
3 § Ansvarsnämnden är beslutför med ordföranden och minst fem
andra ledamöter.
Ordföranden får ensam fatta beslut
1. som innebär att ett ärende avgörs i sak, om det är
uppenbart att ärendet inte kan leda till någon påföljd och om
ärendet inte heller rör ansökan om att återfå legitimation
eller annan behörighet,
2. som inte innefattar ett slutligt avgörande i sak, dock
inte beslut om föreläggande att genomgå läkarundersökning
enligt 6 kap. 7 § första stycket eller om tillfällig
indragning eller begränsning enligt 6 kap. 9 § eller om
utdömande av vite enligt 11 § andra stycket i detta kapitel,
eller
3. om underrättelse enligt 16 § i detta kapitel.
Ärenden som har avgjorts av ordföranden ensam ska anmälas vid
nästa sammanträde med nämnden. Lag (2016:148).
4 § I fråga om jäv mot ledamot i ansvarsnämnden ska
bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare
tillämpas.
5 § Om det framkommer skiljaktig mening vid en överläggning i
ansvarsnämnden, ska bestämmelserna i 29 kap. rättegångsbalken
om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter
tillämpas. Ordföranden säger sin mening först.
Handläggning i ansvarsnämnden
6 § Ärenden om disciplinpåföljd ska tas upp på anmälan av en
tillsynsmyndighet eller av ägaren eller annan som har det
eller de djur som saken gäller i sin vård. Har både
Jordbruksverket och länsstyrelsen anmält ett ärende, för
verket det allmännas talan vid ansvarsnämnden.
Frågor som avses i 6 kap. 5-10 §§ ska tas upp på anmälan av
Jordbruksverket eller på ansökan av den som saken gäller.
Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för
Justitiekanslern att göra anmälan i sådana ärenden som avses i
första och andra styckena samt om handläggningen av sådana
ärenden finns i 22 och 24 §§ lagen (2023:499) med instruktion
för Riksdagens ombudsmän (JO) och i 6 § lagen (1975:1339) om
justitiekanslerns tillsyn. Lag (2023:502).
7 § Ansökan eller anmälan ska göras skriftligen.
8 § Är en anmälan så ofullständig att den inte kan läggas
till grund för en prövning i sak, ska ansvarsnämnden
förelägga anmälaren att inom viss tid avhjälpa bristen. Om
anmälaren inte följer föreläggandet, får anmälan avvisas. Vad
som sägs om anmälan gäller också i fråga om ansökan.
9 § En anmälan enligt 6 § och det som hör till handlingen ska
snarast överlämnas till den som anmälan avser. Mottagaren ska
föreläggas att svara inom viss tid.
Underrättelse enligt första stycket behövs inte om det är
uppenbart att anmälan inte kan bifallas eller att
underrättelsen är onödig.
10 § Förfarandet hos ansvarsnämnden är skriftligt. Muntlig
förhandling får dock förekomma när det kan antas vara till
fördel för utredningen.
11 § Ansvarsnämnden ska se till att varje ärende blir
tillräckligt utrett. Överflödig utredning ska avvisas.
Ansvarsnämnden får förelägga den som innehar journaler och
andra handlingar som behövs för utredningen att ge in dessa.
Föreläggandet får förenas med vite.
12 § Om en fråga kräver särskild sakkunskap får
ansvarsnämnden anlita även andra sakkunniga än myndigheter i
frågan.
Beträffande sådana sakkunniga tillämpas 40 kap. 2–7 och 12 §§
rättegångsbalken. Sakkunniga har rätt till ersättning av
allmänna medel för sitt uppdrag. Ansvarsnämnden får bevilja
förskott på sådan ersättning.
13 § Till muntlig förhandling ska parterna kallas. En enskild
får kallas att inställa sig personligen vid påföljd att det
inte utgör hinder för ärendets vidare handläggning och
avgörande om han eller hon uteblir.
En enskild part, som har inställt sig till en muntlig
förhandling, får av ansvarsnämnden beviljas skälig ersättning
av allmänna medel för kostnader för resa och uppehälle.
Nämnden får bevilja förskott på ersättningen. Närmare
bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av
regeringen.
14 § Bestämmelserna i 32–34 §§ förvaltningslagen (2017:900)
tillämpas även på beslut enligt 6 kap. 7 § första och
andra styckena samt 9 § första stycket. Lag (2018:833).
15 § Om ansvarsnämnden i ett ärende anser att det finns
förutsättningar för anmälan till åtal som anges i 5 kap. 9 §,
ska nämnden göra en sådan anmälan.
16 § Om ansvarsnämnden eller en allmän förvaltningsdomstol
beslutar om återkallelse av legitimation eller annan
behörighet som avser en veterinär enligt 6 kap. 6 § eller
begränsning av förskrivningsrätt enligt 6 kap. 8 §, ska
ansvarsnämnden besluta att underrätta de behöriga
myndigheterna i övriga stater inom EES och i Schweiz om
beslutet eller domen. Myndigheterna ska underrättas senast
tre dagar efter den dag då beslutet eller domen har
meddelats. Om detta beslut eller denna dom senare upphör att
gälla, ska ansvarsnämnden utan dröjsmål underrätta de
behöriga myndigheterna i övriga stater inom EES och i
Schweiz.
Underrättelser enligt första stycket ska ske via
informationssystemet för den inre marknaden (IMI).
Lag (2016:148).
8 kap. Straffbestämmelser och överklagande m.m.
Straffbestämmelser
1 § Om någon, vars legitimation som veterinär har återkallats
eller vars behörighet att utöva veterinäryrket av annan
anledning har upphört, obehörigen och mot ersättning utövar
veterinäryrket, döms han eller hon för obehörig utövning av
veterinäryrket till böter eller fängelse i högst ett år.
Detsamma gäller en veterinär med begränsad behörighet som
bryter mot de villkor som gäller för behörigheten.
2 § En veterinär som bryter mot 3 kap. 8 § tredje stycket
döms till böter.
3 § Den som bryter mot bestämmelserna i 3 kap. 2 eller 4 §,
5 § tredje stycket eller 6 § fjärde stycket döms till böter.
4 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som
utan att tillhöra djurhälsopersonalen vid yrkesmässig
verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård uppsåtligen eller
av oaktsamhet
1. bryter mot 4 kap. 1 §, eller
2. tillfogar ett djur lidande eller skada, som inte är ringa,
eller framkallar fara för sådan effekt, oavsett om lidandet,
skadan eller faran orsakats av olämplig behandling eller
genom avbrott i eller dröjsmål med veterinär vård.
Den omständigheten att någon på grund av brist i utbildning
och erfarenhet inte kunnat inse sjukdomens natur eller
förutse lidandet, skadan eller faran befriar honom eller
henne inte från ansvar.
Ansvar ska inte dömas ut enligt denna paragraf om gärningen
är belagd med straff enligt 1 §.
5 § Till ansvar enligt 1–4 §§ ska inte dömas om gärningen är
belagd med strängare straff i annan lag.
Överklagande av ansvarsnämndens beslut
6 § Ansvarsnämndens beslut enligt denna lag får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
7 § Ansvarsnämndens beslut får överklagas även av
1. Jordbruksverket, eller
2. den länsstyrelse som varit yrkesutövarens motpart i
nämnden, om beslutet har gått länsstyrelsen emot.
Bestämmelser om rätt för Riksdagens ombudsmän och för
Justitiekanslern att söka ändring i beslut om
disciplinpåföljd, prövotid eller i behörighetsfråga med
anledning av fel i yrkesutövningen finns i 25 § lagen
(2023:499) med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO) och i
7 § lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn. Sådant
överklagande ska ske inom tre veckor från det att beslutet
meddelades. Lag (2023:502).
8 § Beslut av ansvarsnämnden som inte innebär att ett ärende
avgörs får överklagas endast i samband med överklagande av
det slutliga beslutet i ärendet.
Ett beslut som inte är slutligt får dock överklagas särskilt
när ansvarsnämnden har
1. ogillat en invändning om jäv mot ledamot av nämnden eller
en invändning om att det finns hinder mot prövningen,
2. avvisat ett ombud eller ett biträde,
3. förordnat om saken i avvaktan på att ärendet avgörs,
4. förelagt någon att genomgå läkarundersökning enligt 6 kap.
7 § första stycket,
5. förelagt någon vid vite enligt 7 kap. 11 § andra stycket
att inkomma med journaler eller andra handlingar,
6. dömt ut vite, eller
7. förordnat om ersättning för någons medverkan i ärendet.
9 § Beslut i frågor som avses i 6 kap. 5–10 §§ och 7 kap. 16 §
gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet.
Har en domstol efter överklagande beslutat om inhibition av
ett beslut om prövotid, men därefter ändå fastställt
beslutet, ska den tid under vilken beslutet varit inhiberat
räknas av från prövotiden. Lag (2016:148).
10 § Anmälaren är motpart till den yrkesutövare som har
överklagat ansvarsnämndens eller domstols slutliga beslut
enligt denna lag. Om en enskild har anmält disciplinärendet
är också Jordbruksverket yrkesutövarens motpart. Om
Jordbruksverket har överklagat beslutet, förs det allmännas
talan av verket.
Vad som sägs i första stycket gäller inte om Riksdagens
ombudsmän eller Justitiekanslern har överklagat
ansvarsnämndens eller en domstols beslut.
Bestämmelsen i 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) om
förvaltningsmyndighets partställning gäller inte i fråga om
mål där ansvarsnämnden fattat beslut enligt denna lag.
Överklagande av Jordbruksverkets och länsstyrelsens beslut
11 § Jordbruksverkets eller länsstyrelsens beslut i ett
särskilt fall får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol,
om beslutet gäller
1. legitimation, särskilt tillstånd att utöva yrke,
godkännande och specialistkompetens enligt 3 kap., eller
2. föreläggande enligt 5 kap. 7 §.
Andra beslut av Jordbruksverket eller länsstyrelsen enligt
denna lag får inte överklagas.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
12 § Beslut som Jordbruksverket, länsstyrelsen eller allmän
förvaltningsdomstol meddelar med stöd av denna lag gäller
omedelbart om inte annat bestäms.
Övergångsbestämmelser
2009:302
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010, då lagen
(1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket ska upphöra
att gälla.
2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får i fråga om ansökningar om legitimation som
djursjukskötare som görs före utgången av 2014 meddela
föreskrifter om vilka yrkeskvalifikationer som ska anses vara
likvärdiga med en sådan examen som avses i 3 kap. 1 § första
stycket 2 denna lag.
3. Beslut om prövotid får inte meddelas enbart på grundval av
omständigheter som hänför sig till tid före lagens
ikraftträdande.
4. För förseelser som begåtts före denna lags ikraftträdande
ska bestämmelserna om preskription i 12 § lagen (1994:844) om
behörighet att utöva veterinäryrket tillämpas.
5. I fråga om ärenden som har anmälts till Veterinära
ansvarsnämnden före den 1 januari 2010 gäller 23 och 32 §§
lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket.
6. Vid handläggningen av ärenden där beslut av Veterinära
ansvarsnämnden har överklagats före den 1 januari 2010 gäller
35 § lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket.