Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1991:1559 ·
Visa register
Lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden
Departement: Justitiedepartementet L6
Utfärdad: 1991-12-05
Omtryck: SFS 2002:911
Ändring införd: t.o.m. SFS 2023:840
Övrigt: Rättelseblad 2013:903 har iakttagits.
Ikraft: 1992-01-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § I denna lag finns bestämmelser om
1. ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.),
2. utgivare av program m.m. (3 kap.),
3. utgivare m.m. av tekniska upptagningar (4 kap.),
4. bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.),
5. åtal och tvångsmedel (6 kap.),
6. rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål
(7 kap.),
7. förberedande behandling av tryckfrihetsmål och
yttrandefrihetsmål (8 kap.),
8. huvudförhandling inför jury (9 kap.), och
9. överläggning och dom m.m. (10 kap.).
I 11 kap. finns vissa övriga bestämmelser.
Lag (2018:1913).
2 § De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta
skrifter eller tryckning av skrifter ska tillämpas även på
andra skrifter som faller under tryckfrihetsförordningen.
Med program, databas och teknisk upptagning avses detsamma
som i yttrandefrihetsgrundlagen. Med beställ-tv avses
detsamma som i radio- och tv-lagen (2010:696).
Lag (2018:1913).
2 kap. Om ägare och utgivningsbevis av periodiska skrifter
Allmänna bestämmelser
1 § Andra än följande utländska fysiska och juridiska
personer får inte vara ägare till periodiska skrifter som
trycks i Sverige:
1. Utländska fysiska personer som har hemvist i Sverige.
2. Utländska fysiska personer med medborgarskap i en stat
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
3. Utländska juridiska personer som har bildats enligt
lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet och som har sitt säte, sitt huvudkontor
eller sin huvudsakliga verksamhet inom det
samarbetsområdet. Lag (2018:1803).
2 § Frågor om utgivningsbevis prövas av Patent- och
registreringsverket. Verket tar också emot anmälningar om
utgivare och ställföreträdare för utgivare. Verket ska föra
register över periodiska skrifter. Registret får föras med
hjälp av automatiserad behandling. Det får innehålla
uppgifter om skriftens titel, utgivningsort, utgivningsplan,
ägare, utgivare och, i förekommande fall, ställföreträdare
för utgivaren, tidpunkt för utfärdande och förnyelse av
utgivningsbevis samt förfall eller återkallelse av
utgivningsbevis. Lag (2018:1803).
3 § Om en ansökan om utgivningsbevis eller en anmälan om
utgivare eller ställföreträdande utgivare inte uppfyller
föreskrivna krav, ska den som har gjort ansökan eller anmälan
föreläggas att inom en viss tid avhjälpa bristen. Avhjälps
inte bristen, får ansökningen eller anmälan avvisas.
Lag (2018:1803).
4 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter för
ansökningar och anmälningar i ärenden enligt 5 kap.
tryckfrihetsförordningen och om avgifter för utdrag ur
register över periodiska skrifter. Lag (2018:1803).
Utgivningsbevis för periodiska skrifter
5 § Om utgivningsorten eller utgivningsplanen ändras, ska
ägaren genast anmäla detta till Patent- och
registreringsverket. Lag (2018:1803).
6 § I god tid innan ett utgivningsbevis upphör enligt
5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen ska Patent- och
registreringsverket dels till den senast kända ägaren av den
periodiska skriften sända en påminnelse om att bevisets
giltighet är begränsad till tio år och att beviset upphör om
en ansökan om förnyelse av beviset inte har kommit in till
myndigheten före tioårsperiodens utgång, dels kungöra
påminnelsen elektroniskt.
Av kungörelsen ska namn och adress för den senast kända
ägaren framgå, liksom utgivningsbevisets nummer och den titel
som utgivningsbeviset avser. Lag (2018:1803).
7 § En ansökan om förnyelse enligt 5 kap. 12 §
tryckfrihetsförordningen får göras hos Patent- och
registreringsverket tidigast ett år före och senast på dagen
för periodens utgång. För en ansökan om förnyelse av ett
utgivningsbevis gäller i övrigt samma bestämmelser som för
den första ansökan. Lag (2018:1803).
8 § Ett beslut enligt 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen
om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört ska dels
sändas till den senast kända ägaren av den periodiska
skriften, dels kungöras elektroniskt.
Om det av särskilda skäl kan antas att den senast kända
ägaren inte kan nås av en försändelse är det tillräckligt att
beslutet kungörs elektroniskt. Lag (2018:1803).
9 § Ett beslut om återkallelse av ett utgivningsbevis
meddelas av Patent- och registreringsverket. I ärenden som
avses i 5 kap. 13 § första stycket 2–7
tryckfrihetsförordningen ska ägaren och utgivaren om möjligt
få tillfälle att yttra sig. Lag (2018:1803).
10 § Ett slutligt beslut av Patent- och
registreringsverket i ett ärende om utgivningsbevis får
överklagas till allmän förvaltningsdomstol inom två månader
från dagen för beslutet.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten. Lag (2018:1803).
Straff
11 § Till penningböter döms ägare till en periodisk skrift
för vilken en ny utgivningsort eller en ny utgivningsplan
inte anmäls enligt 5 §.
Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott
som avses i första stycket. Lag (2018:1803).
3 kap. Om utgivare av program m.m.
Sändningar med tillstånd av regeringen samt sändningar av
tv-program med tillstånd av Mediemyndigheten som meddelats för
en längre tid än två veckor
1 § Uppgift om vem som är utgivare ska antecknas i ett
register hos programföretaget innan programmet sänds.
I registret ska vidare för varje särskilt program antecknas
beräknad tidpunkt för sändningens början och formen för
sändningen (direktsändning eller sändning av inspelat
program).
Vid varje anteckning i registret ska det anges när
anteckningen har gjorts.
Registret ska vara tillgängligt för allmänheten.
Lag (2010:737).
2 § Beträffande program som direktsänds får den som skall
förordna utgivare besluta att, i stället för utgivaren, var och
en som framträder i programmet själv skall svara för
yttrandefrihetsbrott som han begår. Ett sådant beslut skall
före sändningen meddelas de berörda och antecknas i det
register som avses i 1 §. Om inte detta sker, är beslutet utan
verkan. Anteckningen skall innehålla uppgifter om namn,
födelsetid och bostadsadress beträffande var och en som avses
med beslutet.
Andra sändningar med tillstånd av Myndigheten för press,
radio och tv
Andra sändningar med tillstånd av Mediemyndigheten
3 § Varje sammanslutning som avser att sända ljudradio med
stöd av 12 kap. radio- och tv-lagen (2010:696) ska utse en
utgivare för programverksamheten. Detsamma gäller innehavare
av tillstånd till sådana sändningar som anges i 4 kap. 13 §
och 11 kap. 1 § andra stycket radio- och tv-lagen samt
innehavare av tillstånd enligt 13 kap. samma lag.
Sammanslutningen eller tillståndshavaren ska till
Mediemyndigheten anmäla vem som är utgivare.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig
eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska sammanslutningen
eller tillståndshavaren omedelbart utse en ny utgivare. Denne
ska anmälas så som föreskrivs i första stycket. Lag (2023:840).
4 § En ställföreträdare för utgivaren ska vara godkänd av den
sammanslutning som har utsett utgivaren eller av den som
innehar tillståndet. Utgivaren ska till Mediemyndigheten
anmäla vem som är ställföreträdare. Lag (2023:840).
5 § Till varje anmälan enligt 3 eller 4 § skall fogas bevis att
utgivaren eller ställföreträdaren uppfyller de
behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och
att han har åtagit sig uppdraget. I fråga om ställföreträdare
skall det dessutom visas att sammanslutningen eller
tillståndshavaren har godkänt honom. Lag (1997:334).
6 § När ställföreträdaren för en utgivare har tjänstgjort
ska hans eller hennes namn anges i sändningen. Dessutom ska
varje sändning av ett program i närradio avslutas med en
uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet.
Lag (2018:1913).
6 a § har upphävts genom lag (1997:334).
6 b § har upphävts genom lag (1997:334).
6 c § har upphävts genom lag (1997:334).
6 d § har upphävts genom lag (1997:334).
Sammanställda radiotidningar
7 § Om en sändning som är särskilt anpassad för synskadade
(radiotidning) består av en sammanställning av material från
flera periodiska skrifter (sammanställda radiotidningar), ska
utgivare utses av ägarna till de periodiska skrifter ur vilka
materialet hämtats. Utgivaren ska utses för
programverksamheten.
Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga
förlagan till radiotidningen ska till Myndigheten för
tillgängliga medier anmäla vem som är utgivare.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig
eller hans uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart
utses. Denne ska anmälas så som sägs i andra stycket.
Lag (2012:903).
8 § En ställföreträdare för utgivaren ska vara godkänd av den
som har utsett utgivaren. Utgivaren anmäler vem
ställföreträdaren är till Myndigheten för tillgängliga medier.
Lag (2012:903).
9 § Till varje anmälan enligt 7 eller 8 § skall fogas bevis att
utgivaren eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav
som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att han har åtagit
sig uppdraget. Om en ställföreträdare anmäls, skall det
dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett
utgivaren.
10 § När ställföreträdaren för en utgivare tjänstgjort skall
hans namn anges i sändningen.
Andra trådlösa sändningar av program
11 § Bestämmelserna i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om
1. program som förmedlas genom satellitsändningar som utgår
från Sverige, och
2. andra program än radiotidningar som får sändas utan
tillstånd enligt radio- och tv-lagen (2010:696).
Första stycket tillämpas inte i fråga om program som sänds av
andra än svenska programföretag och inte är avsedda att tas
emot i Sverige. I fråga om sådana program tillämpas inte
några andra föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen än
1 kap. 10–13 §§. Lag (2018:1913).
Andra trådsändningar än vidaresändningar, m.m.
12 § Om ett programföretag som har tillstånd enligt
4 kap. 3 § eller 11 kap. 1 § första stycket radio- och
tv-lagen (2010:696) att sända program också bedriver verksamhet
för sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom
tråd, tillämpas 1 och 2 §§ i fråga om verksamheten.
Lag (2018:1913).
13 § Den som utser en utgivare av andra program i
trådsändningar än som avses i 12 § ska anmäla vem som har
utsetts till Mediemyndigheten.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig
eller hans eller hennes uppdrag upphör, ska en ny utgivare
omedelbart utses. Denne ska anmälas så som föreskrivs i första
stycket. Lag (2023:840).
14 § En ställföreträdare för utgivaren ska vara godkänd av den
som har utsett utgivaren. Utgivaren ska anmäla vem som är
ställföreträdare till Mediemyndigheten. Lag (2023:840).
15 § Till varje anmälan enligt 13 eller 14 § skall fogas bevis
att utgivaren eller ställföreträdaren uppfyller de
behörighetskrav som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och att
han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare anmäls,
skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har
utsett utgivaren.
16 § Varje program i en sådan trådsändning som avses i 13 §
skall avslutas med en uppgift om vem som har utsett utgivaren.
Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, skall det
lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är.
17 § Beträffande program som direktsänds får den som ska utse
utgivare besluta att, i stället för utgivaren, var och en som
framträder i programmet själv ska svara för
yttrandefrihetsbrott som han eller hon begår. Ett sådant
beslut ska före sändningen meddelas de berörda och antecknas i
ett särskilt register hos den som bedriver
sändningsverksamheten. Anteckningen ska innehålla uppgifter om
namn, födelsetid och bostadsadress för var och en som avses
med beslutet. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan.
Ett utdrag ur registret ska genast sändas till
Mediemyndigheten varje gång ett beslut har antecknats i det.
Lag (2023:840).
18 § Bestämmelserna i 12-15 §§ tillämpas också när information
tillhandahålls enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen av
någon som avses i den paragrafens första stycke 1 a-c. Den som
bedriver sådan verksamhet ska till Mediemyndigheten anmäla
vilket namn databasen har. I fråga om sådant tillhandahållande
som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 a-c
yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla databasens
domännamn eller motsvarande uppgift. När ett sådant
programföretag som har tillstånd enligt 4 kap. 3 § eller
11 kap. 1 § första stycket radio- och tv-lagen (2010:696) att
sända program också tillhandahåller allmänheten information ur
en databas enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, ska i
stället för det som anges i 1 § första stycket gälla
- att utgivare ska utses för verksamheten, och
- att uppgift om vem som är utgivare, och i förekommande fall
ställföreträdare, ska antecknas i register hos
programföretaget. Lag (2023:840).
19 § Utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 §
yttrandefrihetsgrundlagen utfärdas av Mediemyndigheten på
ansökan av den som bedriver verksamheten.
En ansökan ska innehålla uppgift om databasens namn, vem som
bedriver verksamheten, från vilken ort informationen
tillhandahålls och vem som utsetts till utgivare samt, i
förekommande fall, ställföreträdare för utgivaren. I fråga om
sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket
2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen ska namnet innehålla
databasens domännamn eller motsvarande uppgift.
Ansökan ska också innehålla en teknisk beskrivning av
verksamheten. Av beskrivningen ska det framgå hur information
tillhandahålls allmänheten. Beskrivningen ska ha sådan
omfattning att det framgår om verksamheten uppfyller
förutsättningarna enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen.
Till en ansökan ska det fogas bevis att utgivaren uppfyller de
behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihetsgrundlagen och
att utgivaren har åtagit sig uppdraget. Lag (2023:840).
20 § Om en ansökan om utgivningsbevis inte uppfyller vad som
föreskrivs i 19 §, skall sökanden föreläggas att inom viss tid
avhjälpa bristen. Gör sökanden inte det, får ansökan avvisas.
Lag (2002:911).
21 § I god tid innan ett utgivningsbevis upphör att gälla
enligt 1 kap. 6 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen ska
Mediemyndigheten till den som bedriver verksamheten sända en
påminnelse om att bevisets giltighetstid är begränsad till tio
år och att beviset upphör att gälla, om en ansökan om
förnyelse av beviset inte har kommit in till myndigheten före
tioårsperiodens utgång.
Beslut om att ett utgivningsbevis ska anses ha upphört att
gälla vid tioårsperiodens utgång meddelas av Mediemyndigheten.
En ansökan om förnyelse av ett utgivningsbevis enligt 1 kap.
6 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen får göras tidigast
ett år före och senast på dagen för tioårsperiodens utgång.
För en ansökan om förnyelse gäller i övrigt samma bestämmelser
som för den första ansökan. Om en ansökan om förnyelse har
gjorts i rätt tid, fortsätter beviset att gälla till dess att
beslutet med anledning av ansökan har fått laga kraft.
Lag (2023:840).
22 § Om de förhållanden som avses i 19 § andra-fjärde styckena
ändras, ska den som bedriver verksamheten genast anmäla detta
till Mediemyndigheten. Lag (2023:840).
23 § I 1 kap. 6 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen
föreskrivs i vilka fall utgivningsbevis får återkallas. Om ett
utgivningsbevis inte borde ha utfärdats på grund av risk för
förväxling med namnet på en annan verksamhet, får beviset dock
återkallas endast om det inom sex månader sedan beviset
utfärdades visas att ansökan borde ha avslagits på grund av
denna risk.
Beslut om återkallelse av utgivningsbevis meddelas av
Mediemyndigheten. I ärenden om återkallelse ska den som
bedriver verksamheten och utgivaren få tillfälle att yttra
sig, om det är möjligt. Lag (2023:840).
24 § Beslut av Mediemyndigheten i ärenden om utgivningsbevis
får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2023:840).
25 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig
uppgift i en ansökan om utgivningsbevis skall dömas till böter
eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som föreskrivs i
22 § om skyldighet att anmäla ändrade förhållanden.
Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott
som avses i första stycket. Lag (2002:911).
26 § I varje sådant tillhandahållande som avses i 1 kap. 4
§ yttrandefrihetsgrundlagen ska uppgifter lämnas om
verksamhetens namn och utgivare och vem som har utsett denne.
Om en ställföreträdare för utgivaren tjänstgör, ska det
lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är. Uppgifterna
ska vara lättillgängliga, tydliga och anges i anslutning till
varandra. Lag (2018:1913).
27 § Mediemyndigheten ska föra ett register över verksamheter
enligt 1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen. Registret får
innehålla uppgifter om
1. databasens namn,
2. vem som bedriver verksamheten,
3. från vilken ort informationen tillhandahålls,
4. vem som utsetts till utgivare och, i förekommande fall,
ställföreträdare för utgivaren,
5. en teknisk beskrivning av verksamheten, och
6. tidpunkt för utfärdande och förnyelse av utgivningsbevis.
Lag (2023:840).
28 § Regeringen får meddela föreskrifter om
1. avgifter för utdrag ur register över verksamheter enligt
1 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, och
2. ansökningsavgifter i ärenden om utgivningsbevis enligt
1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2018:1913).
Gemensamma bestämmelser
29 § Har upphävts genom lag (2018:1803).
30 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot det som i detta
kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla
utgivare. Detsamma gäller den som bedriver verksamhet med
utgivningsbevis enligt 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen
och som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid behov inte
anmäler ny utgivare.
Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot det som i detta kapitel föreskrivs om
skyldighet att lämna uppgift om ställföreträdare eller att
anmäla namn på verksamhet som bedrivs enligt 1 kap. 4 §
yttrandefrihetsgrundlagen av någon som avses i den
paragrafens första stycke 1 a–c.
Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott
som avses i första och andra styckena. Lag (2018:1913).
4 kap. Om utgivare m.m. av tekniska upptagningar
1 § I fråga om sådana tekniska upptagningar som innehåller en
för synskadade avsedd sammanställning av två eller flera
periodiska skrifter som ges ut här i landet och vilkas ägare
samverkar om upptagningen (kassettidningar med
sammanställningar av material ur mer än en förlaga) utses
utgivaren av de samverkande ägarna.
Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga
förlagan till kassettidningen ska till Myndigheten för
tillgängliga medier anmäla vem som är utgivare.
Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig
eller hans uppdrag upphör, ska en ny utgivare omedelbart
utses. Denne ska anmälas så som sägs i andra stycket.
Lag (2012:903).
2 § Den skyldighet att lämna vissa uppgifter som
föreskrivs i 3 kap. 16 eller 20 § yttrandefrihetsgrundlagen
ska fullgöras genom att uppgifterna tas in i själva den
tekniska upptagningen, skriften eller bilden eller sätts fast
på skivan, kassetten eller motsvarande föremål.
Lag (2018:1913).
3 § Har upphävts genom lag (2018:1803).
5 kap. Om bevarande av exemplar och inspelningar m.m.
Tryckta skrifter
1 § Den som här i landet framställer en tryckt skrift är
skyldig att bevara ett exemplar av skriften under ett år från
det att skriften gavs ut.
2 § Av varje tryckt skrift som har framställts utomlands och
införs hit för att spridas här skall ett exemplar bevaras under
ett år från införandet. Det gäller dock inte skrifter som ej är
periodiska och som helt är skrivna på främmande språk. Det
gäller inte heller periodiska skrifter för vilka
utgivningsbevis varken finns eller skall finnas.
Skyldigheten att bevara skrifterna ligger,
1. i fråga om periodiska skrifter på den som är utgivare här i
landet,
2. i fråga om andra skrifter på skriftens förläggare här i
landet eller, om det inte finns någon sådan förläggare, på den
som har låtit lämna ut skriften för spridning här.
En skrift som inte är periodisk behöver inte bevaras om endast
enstaka exemplar av den har förts in i landet.
Program och tekniska upptagningar
3 § Den som sänder program till allmänheten, tillhandahåller
beställradio som finansieras med public service-avgift enligt
lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i
allmänhetens tjänst eller beställ-tv ska ombesörja att varje
program som sänds eller tillhandahålls spelas in. Denna
skyldighet gäller också sådana program som sänds på det sätt
som avses i 1 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen. I fråga om
överföringar som omfattas av 1 kap. 4 §
yttrandefrihetsgrundlagen och program som tillhandahålls ur en
databas enligt 1 kap. 5 eller 6 § tryckfrihetsförordningen är
det, förutom när det gäller beställradio och beställ-tv,
tillräckligt att det dokumenteras vilken information som vid
varje tidpunkt tillhandahålls.
En inspelning enligt första stycket första meningen ska
bevaras i minst sex månader
1. från sändningen,
2. från det att informationen inte längre tillhandahölls, om
det är fråga om ett sådant tillhandahållande som avses i
1 kap. 4 § första stycket 2 a-c yttrandefrihetsgrundlagen,
eller
3. från uppspelningen, om det är fråga om ett sådant
tillhandahållande som avses i 1 kap. 4 § första stycket 2 d
yttrandefrihetsgrundlagen.
Den som här i landet för någon annans räkning bedriver
sändningsverk-samhet över satellit eller som upplåter
satellitkapacitet ska också ombesörja att varje program spelas
in och bevaras. Detta gäller dock inte om någon annan ska göra
detta enligt första stycket.
Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och
oförändrad vidaresändning av program genom trådnät.
Lag (2020:873).
4 § Den som här i landet ska utse utgivare för en teknisk
upptagning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år
från det att upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet
gäller också sådana tekniska upptagningar som avses i 1 kap.
5 § andra stycket tryckfrihetsförordningen.
Lag (2018:1913).
Skyldighet att tillhandahålla exemplar och inspelningar
5 § Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av
varje skrift, program, program i beställ-tv eller teknisk
upptagning som har bevarats enligt 1–4 §§ och att
kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av det som har yttrats
i ett program. Polismyndigheten ska på begäran bistå
Justitiekanslern med att få tillgång till sådana handlingar.
Det som nu har sagts om Justitiekanslern gäller även allmän
åklagare, om Justitiekanslern enligt 7 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åt allmän åklagare
att vara åklagare i yttrandefrihetsmål. Lag (2018:1913).
6 § Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott
har begåtts mot honom eller henne i ett program eller att han
eller hon har lidit skada på grund av ett sådant brott i
programmet har rätt att hos den som bedriver
sändningsverksamheten kostnadsfritt ta del av en inspelning
av programmet. Den enskilde har också rätt att utan kostnad
få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av det
som har yttrats i programmet. Det som sägs i detta stycke
gäller dock inte, om det är uppenbart att den enskilde inte
berörs av programmet på ett sådant sätt att han eller hon kan
vara målsägande.
Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om
sådana radiotidningar som anges i 3 kap. 7 § på ägaren till
den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.
Första stycket ska tillämpas också på sådana tekniska
upptagningar som innehåller en för synskadade avsedd version
av en periodisk skrift som ges ut här i landet
(kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som
avses i 4 kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde
ta del av en upptagning och få en utskrift på ägaren till den
periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.
Lag (2018:1913).
7 § I radio- och tv-lagen (2010:696) finns ytterligare
bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av
program.
I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns
bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och
upptagningar till bibliotek. Lag (2018:1913).
8 § Har upphävts genom lag (2002:911).
9 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad
som föreskrivs i 1–6 §§ döms till böter eller fängelse i
högst ett år. Är gärningen ringa ska det inte dömas till
ansvar.
Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott
som avses i första stycket. Lag (2015:663).
6 kap. Om åtal och tvångsmedel
Medgivande till åtal
1 § Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap.
5, 10 eller 12–19 § eller 20 § 3 tryckfrihetsförordningen
eller för motsvarande yttrandefrihetsbrott enligt
yttrandefrihetsgrundlagen får väckas endast om regeringen
medger det. Lag (2018:1803).
Tagande i förvar
2 § I de fall som anges i 10 kap. 14 § andra stycket
tryckfrihetsförordningen och i motsvarande fall enligt 8 kap.
1 § yttrandefrihetsgrundlagen får en befattningshavare av
lägst fänriks tjänstegrad ta en tryckt skrift eller en
teknisk upptagning i förvar. Lag (2018:1913).
Underrättelse om information i en databas
3 § En underrättelse enligt 6 kap. 6 §
yttrandefrihetsgrundlagen ska innehålla en utförlig
redogörelse för de omständigheter som åberopas till grund för
påståendet om att viss information i databasen kan utgöra
yttrandefrihetsbrott. Underrättelsen ska även innehålla
tydliga uppgifter om vilken information i databasen den
avser.
Den som framställer underrättelsen är skyldig att visa att
utgivaren har tagit emot denna. Lag (2018:1803).
7 kap. Om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål
1 § De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 2 §
tryckfrihetsförordningen är behöriga att ta upp
tryckfrihetsmål ska pröva tryckfrihetsmål och
yttrandefrihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller
3 § ligger inom tingsrättens domkrets. Om den orten inte
ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är behörig att ta
upp tryckfrihetsmål, ska målet prövas av den tingsrätt inom
vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har
sitt säte.
Om det finns ett samband mellan ett mål om ansvar eller
enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott eller
yttrandefrihetsbrott och ett annat sådant mål, får målen tas
upp av någon av de tingsrätter som enligt första stycket är
rätt domstol. Detsamma gäller i fråga om ansökningsmål enligt
9 kap. 8 och 9 §§ tryckfrihetsförordningen och 7 kap. 4 §
yttrandefrihetsgrundlagen. Lag (2018:1913).
2 § Avgörande för var ett tryckfrihetsmål skall tas upp är i
fråga om periodiska skrifter skriftens utgivningsort och i
fråga om andra skrifter den ort där den som enligt 8 kap.
tryckfrihetsförordningen är ansvarig för skriften har sitt
hemvist.
Om någon ort inte kan fastställas enligt första stycket, skall
den ort där skriften har tryckts eller eljest mångfaldigats
vara avgörande. Har skriften mångfaldigats utomlands, skall den
ort vara avgörande där den som har låtit lämna ut skriften för
spridning här i landet har sitt hemvist.
Om varken första eller andra stycket ger ledning, skall den ort
där exemplar av skriften anträffas vara avgörande.
3 § Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål ska tas upp är
den ort
1. varifrån ett program har utgått för sändning,
2. varifrån information som avses i 1 kap. 4 §
yttrandefrihetsgrundlagen har tillhandahållits, eller
3. där en teknisk upptagning har lämnats ut för spridning
eller där brottet på annat sätt har begåtts.
Yttrandefrihetsmål om program som avses i 1 kap. 3 § tredje
stycket andra meningen yttrandefrihetsgrundlagen ska tas upp
av Stockholms tingsrätt. Lag (2022:1526).
3 a § har upphävts genom lag (1998:1442).
Gemensamma bestämmelser för mål om sanktioner mot meddelare och
anskaffare
4 § Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för
offentliggörande har medverkat till ett tryckfrihets- eller
yttrandefrihetsbrott, ska talan mot honom eller henne om
ansvar för brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 §
tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 §
yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt som är
rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller
yttrandefrihetsbrottet. Den tingsrätt som är rätt domstol i
fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott är
också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7
kap. 23 § tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 5 §
yttrandefrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för
offentliggörandet har anskaffat den uppgift vars
offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller
yttrandefrihetsbrottet. Lag (2018:1913).
5 § Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som
anges i 4 §, har lämnat eller anskaffat uppgifter eller
underrättelser för offentliggörande och därigenom gjort sig
skyldig till brott som avses i 7 kap. 22 eller 23 §
tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 4 eller 5 §
yttrandefrihetsgrundlagen, ska målet prövas av den tingsrätt
som ska ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den
ort där uppgiftslämnaren har hemvist.
Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har
hemvist eller saknar han eller hon hemvist i landet, ska
målet prövas av den tingsrätt som ska ta upp tryckfrihetsmål
och yttrandefrihetsmål för den ort där han eller hon har
lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han eller hon har
gripits eller annars uppehåller sig. Lag (2018:1913).
Handläggning av olika mål i samma rättegång
6 § Om mål som har samband med varandra på det sätt som anges i
1 § andra stycket eller 4 § förekommer samtidigt vid en
tingsrätt, skall målen handläggas i en rättegång. Det gäller
dock inte om synnerliga skäl talar mot det. Lag (2002:911).
7 § Ett åtal som har samband med ett annat åtal som skall
handläggas som tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål får
väckas vid den tingsrätt som skall ta upp det sist nämnda
åtalet, om det är lämpligt.
Ett vanligt brottmål får handläggas i samma rättegång som ett
tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål i vilket talan förs om
ansvar, om det på grund av samband mellan målen skulle skapa
allvarliga olägenheter att de handlades i skilda rättegångar.
Om huvudförhandling i rättegången hålls inför jury, skall dock
andra mål än tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål prövas
enbart av rätten.
7 a § har upphävts genom lag (1998:1442).
8 § Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål
ska handläggas i samma rättegång enligt 7 § andra stycket.
Den tilltalade i det av målen som inte är tryckfrihetsmål
eller yttrandefrihetsmål ska få tillfälle att yttra sig i
frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens
beslut får överklagas särskilt. Om rätten har avslagit
framställningen, får dock endast Justitiekanslern överklaga
beslutet.
En sådan begäran som avses i första stycket får göras även av
allmän åklagare, om Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat sina
åklagaruppgifter i yttrandefrihetsmålet. Om rätten har
avslagit framställningen, får även den allmänna åklagaren
överklaga beslutet. Lag (2018:1913).
9 § Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 §
andra stycket får handläggas i samma rättegång som ett
tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihetsmål.
Justitiekanslern får dock i fall som avses i första stycket
överlämna sina åklagaruppgifter åt allmän åklagare, om
Justitiekanslern med stöd av 7 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen har överlämnat åklagaruppgifterna i
yttrandefrihetsmålet. Lag (2018:1913).
8 kap. Om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och
ytttrandefrihetsmål
1 § Rätten får, även då det gäller allmänt åtal, under den
förberedande behandlingen av ett mål höra parter och andra samt
besluta att avvisa målet.
2 § I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller
yttrandefrihetsbrott ska rätten utreda om den åtalade är
ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap.
yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare ska rätten i mål om
skadestånd på grund av sådana brott utreda om
skadeståndsanspråket enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen
eller 9 kap. yttrandefrihetsgrundlagen kan riktas mot
svaranden.
Om det är nödvändigt ska rätten meddela beslut i
de frågor som avses i första stycket. Lag (2018:1913).
3 § För behandling av frågor som anges i 2 § får
huvudförhandling sättas ut.
4 § Vid huvudförhandling för prövning av frågor som anges i 2 §
eller då målet i något annat fall sätts ut till
huvudförhandling utan att det i övrigt är berett för sådan
förhandling, skall rätten bestå av tre lagfarna domare. Om det
inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen har
påbörjats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.
5 § I fråga om särskild talan mot ett beslut, varigenom rätten
ogillat en invändning av en tilltalad att han inte är ansvarig
enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen eller 6 kap.
yttrandefrihetsgrundlagen, tillämpas vad som föreskrivs i
rättegångsbalken om invändning om rättegångshinder.
6 § Under den förberedande behandlingen av ett mål skall det
bestämmas om jury skall medverka vid prövningen.
De åtgärder för juryns bildande som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, skall
vidtas vid sammanträde med parterna inför rätten.
7 § När målet är berett skall rätten sätta ut tid för
huvudförhandling. Skall jury inte medverka, sätts målet ut till
huvudförhandling enligt vad som gäller i allmänhet. Förs talan
om ansvar eller konfiskation skall målet prövas i enlighet med
vad som gäller för brottmål. I annat fall tillämpas vad som är
föreskrivet för tvistemål.
9 kap. Om huvudförhandling inför jury
1 § Vid huvudförhandling inför jury skall rätten bestå av tre
lagfarna domare. Om det inträffar förfall för någon av dem
sedan huvudförhandlingen har påbörjats, är dock rätten domför
med två lagfarna domare.
2 § Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn ska genom
rättens försorg skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I
kallelsen ska den tid anges inom vilken anmälningar om laga
förfall bör ha nått rätten. Kallelsen ska också innehålla en
upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra
stycket kan åläggas juryledamoten om han eller hon uteblir
utan laga förfall. Lag (2018:1913).
3 § Om en juryledamot har styrkt laga förfall, ska en
suppleant från samma grupp av juryledamöter inkallas till
tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ordning i vilken de
har lottats ut till suppleanter.
Om rätten finner att en juryledamot inte har styrkt laga
förfall, ska juryledamoten underrättas om det.
Lag (2018:1913).
4 § Om en juryledamot uteblir från huvudförhandlingen, ska
en suppleant inkallas, om uppskov med målet därigenom kan
undvikas.
Om den uteblivna ledamoten inte har laga förfall, ska han
eller hon åläggas att ersätta staten och parterna de
kostnader som hans eller hennes försummelse orsakat om
förhandlingen måste ställas in. Rätten får dock minska
ersättningen till ett skäligt belopp. Lag (2018:1913).
5 § När en fulltalig jury har samlats inför rätten, skall
juryns medlemmar avlägga denna försäkran: "Jag NN lovar och
försäkrar på heder och samvete, att jag efter bästa förstånd
skall besvara de frågor som framställs av rätten och aldrig
röja vare sig vad som yttras under juryns överläggningar eller
hur de enskilda medlemmarna röstar. Detta vill och skall jag
som en ärlig och uppriktig domare troget hålla."
6 § Vid huvudförhandlingen får juryledamöterna med rättens
tillstånd framställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga
eller andra.
Vid fortsatt huvudförhandling ska juryn bestå av samma
medlemmar som före avbrottet. Lag (2018:1913).
7 § I mål där talan grundas på ett påstående att ett
tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott har begåtts skall
rätten, sedan förhandlingen inför juryn blivit slutförd, utan
dröjsmål till juryn skriftligen framställa frågan om brott
föreligger enligt den eller de bestämmelser som åklagaren eller
målsäganden har funnit tillämpliga.
Om talan grundas på ett påstående att flera brott har förövats,
skall en särskild fråga framställas till juryn för varje brott.
Om målets beskaffenhet eljest föranleder flera frågor, skall de
framställas var för sig.
Innan frågorna till juryn slutligen avfattas, skall de parter
som är närvarande få tillfälle att yttra sig över dem.
10 kap. Om överläggning och dom m.m.
1 § Juryn ska omedelbart utse en ordförande och överlägga
i enrum om den eller de frågor som rätten har framställt. Om
det begärs av en juryledamot, ska juryn under överläggningen
sammanträda med rätten för att inhämta upplysningar om vad
som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro
överlägga om sitt svar eller genomföra omröstning.
Juryn ska besvara de frågor som rätten har framställt med ja
eller nej. Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har
besvarats. Lag (2018:1913).
2 § Juryn skall under sin överläggning ha tillgång till de
anteckningar, ljudupptagningar och ljud- och bildupptagningar
som har tillkommit enligt 6 kap. rättegångsbalken och de
handlingar som har åberopats under huvudförhandlingen.
Juryns prövning skall grundas på vad som har kommit fram vid
huvudförhandlingen inför juryn.
Juryns svar skall skriftligen överlämnas till rätten.
Lag (2005:701).
3 § Dom i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall meddelas
samma dag som juryns svar har lämnats till rätten eller på
rättens första arbetsdag därefter. Om rådrum för domens
beslutande eller avfattande är oundgängligen nödvändigt, får
rätten besluta att domen skall meddelas vid ett senare
tillfälle. Om inte synnerligt hinder möter skall dock domen
skriftligen avfattas och meddelas, inom en vecka i brottmål då
den tilltalade är häktad och annars inom två veckor efter det
att juryn har lämnat sitt svar. Domen skall dock alltid vara
skriftligen avfattad och meddelad senast tre veckor efter det
att juryn lämnat sitt svar.
Juryn behöver inte vara närvarande när domen meddelas.
När målet avgjorts skall parterna snarast underrättas
skriftligen om utgången i målet. Lag (1994:132).
4 § Rätten får besluta att vardera parten ska svara för sina
rättegångskostnader om en målsägandes talan har ogillats men
han eller hon hade särskild anledning att få saken prövad och
det även i övrigt finns skäl för en sådan fördelning. Detta
gäller dock endast om frågan om brott har prövats av en
jury. Lag (2014:223).
11 kap. Övriga bestämmelser
1 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen
meddela föreskrifter om ersättning till juryledamöter.
Lag (2018:1913).
2 § I mål om skadestånd på grund av brott skall
rättegångsbalkens regler för de fall där förlikning inte är
tillåten gälla i fråga om föreläggande för parterna att
inställa sig och om verkan av parts utevaro.
3 § I fråga om rättegången i tryckfrihetsmål och
yttrandefrihetsmål skall rättegångsbalken tillämpas i den mån
inte annat följer av tryckfrihetsförordningen,
yttrandefrihetsgrundlagen eller bestämmelserna i denna lag.
4 § I tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall hovrätt
bestå av fyra lagfarna domare.
5 § Innan internationellt rättsligt bistånd lämnas i en
fråga som rör ansvar för brott, ska Justitiekanslern ges
tillfälle att yttra sig över ansökan. Lag (2018:1803).
Övergångbestämmelser
1998:1442
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
2. Också i fråga om tekniska upptagningar som inte omfattas av
tidigare lydelse och som har lämnats ut för spridning före
ikraftträdandet skall de nya föreskrifterna tillämpas. De nya
föreskrifterna tillämpas dock inte vid prövning av talan som
har väckts före ikraftträdandet.
3. De äldre föreskrifterna skall tillämpas på ljudupptagningar
som har lämnats ut för spridning före ikraftträdandet.
2002:911
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
2. Den skyldighet att anmäla verksamhetens namn som föreskrivs
i 3 kap. 18 § skall, för sådan verksamhet som bedrivs när denna
lag träder i kraft, fullgöras senast den 1 april 2003.
3. Den nya föreskriften i 5 kap. 3 § första stycket tredje
meningen om tid för bevarande av inspelning av sådant
tillhandahållande som avses i 1 kap. 9 §
yttrandefrihetsgrundlagen tillämpas endast på information som
fortfarande finns i databasen vid ikraftträdandet.
4. Den upphävda föreskriften i 5 kap. 8 § gäller fortfarande
för tekniska upptagningar som spritts till allmänheten före
ikraftträdandet.
2016:207
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2016.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål som har
avgjorts av Patentbesvärsrätten före ikraftträdandet.