Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Denna förordning gäller domstolarna och de myndigheter som anges i 22–32 §§. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Förordning (2015:229). Definitioner 2 § I denna förordning avses med indirekt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av att någon annan än myndigheten vidtar en åtgärd som en följd av att myndigheten har meddelat föreskrifter eller fattat något annat beslut, gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information, och direkt miljöpåverkan: en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan. Skyldighet att ha ett miljöledningssystem 3 § /Upphör att gälla U:2025-07-08/ En myndighet som anges i 22–32 §§ ska inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. En myndighet som ska ha ett miljöledningssystem och vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan bör 1. registrera sig enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG, eller 2. certifiera sig enligt standarden ISO 14001. Om det av 22–32 §§ framgår att myndigheten får ha ett förenklat miljöledningssystem, är det tillräckligt att miljöledningssystemet avser verksamhetens direkta miljöpåverkan. Förordning (2015:229). 3 § /Träder i kraft I:2025-07-08/ En myndighet som anges i bilaga 2 till denna förordning ska inom ramen för sitt ordinarie uppdrag ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man tar hänsyn till verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. En myndighet som ska ha ett miljöledningssystem och vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan bör 1. registrera sig enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG, eller 2. certifiera sig enligt standarden ISO 14001. Om det av bilaga 2 framgår att myndigheten får ha ett förenklat miljöledningssystem, är det tillräckligt att miljöledningssystemet avser verksamhetens direkta miljöpåverkan. Förordning (2025:631). Miljöutredning 4 § Miljöledningssystemet ska innebära att den miljöpåverkan som verksamhetens interna och externa verksamhet kan ge upphov till är utredd (miljöutredning). Miljöutredningen ska hållas aktuell genom att den ses över och uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten eller minst vart femte år. Utredningen ska innehålla uppgifter om de miljökrav i lag och annan författning som rör verksamheten. 5 § Miljöutredningen ska ligga till grund för miljöledningssystemets inriktning och utformning. 6 § Om myndigheten har ett förenklat miljöledningssystem men miljöutredningen visar att verksamheten kan ge upphov till betydande indirekt miljöpåverkan, ska miljöledningssystemet omfatta denna indirekta miljöpåverkan. Miljöpolicy och miljömål 7 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har en miljöpolicy och fastställda miljömål för verksamheten. Miljömålen ska vara mätbara i den mån som det är praktiskt möjligt att mäta målen och hur de uppnåtts. Miljömålen ska hållas aktuella genom att de ses över och uppdateras minst vart tredje år. 8 § Miljöpolicyn och miljömålen ska bidra till en hållbar utveckling och till att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Handlingsplan, ansvarsfördelning och rutiner 9 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har en handlingsplan för arbetet med att nå miljömålen. De resurser, tillvägagångssätt och tidsramar som gäller för arbetet ska framgå av handlingsplanen. 10 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten tydligt anger den ansvarsfördelning som ska gälla i arbetet med att följa miljöpolicyn och nå miljömålen. Ansvarsfördelningen ska framgå av handlingsplanen. 11 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten har sådana dokumenterade rutiner för styrningen av verksamheten som 1. säkerställer att miljöpolicyn och gällande miljöregler följs, 2. bidrar till att minska negativ miljöpåverkan så långt möjligt, och 3. bidrar till att nå myndighetens miljömål. 12 § Handlingsplanen, ansvarsfördelningen och rutinerna ska innebära att arbetet med att följa handlingsplanen och nå miljömålen dokumenteras, redovisas, följs upp och revideras så att arbetet fortlöpande förbättras. Miljöanpassad upphandling 13 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten miljöanpassar sina upphandlingar i den mån en sådan anpassning är möjlig. Verktyg för miljöanpassningen 14 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten genom information och utbildning fortlöpande utvecklar personalens kompetens och medvetenhet om miljöhänsyn i det egna arbetet. 15 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten så långt det är möjligt använder en energieffektiv informationsteknik som verktyg för att miljöanpassa sin verksamhet. Myndigheten ska i samma syfte även utarbeta en mötes- och resepolicy. 16 § Har upphävts genom förordning (2015:229). Årlig uppföljning 17 § Miljöledningssystemet ska innebära att myndigheten årligen genomför interna miljörevisioner för att kontrollera att myndigheten följer gällande miljöregler och andra styrande dokument för myndighetens miljöledning och miljöarbete. 18 § Myndigheten ska årligen göra en genomgång av miljöledningssystemet och följa upp resultatet av arbetet så att 1. det framgår hur väl myndigheten har lyckats med att följa miljöpolicyn och nå miljömålen, och 2. det finns underlag för beslut om det framtida miljöledningsarbetet. 19 § För uppföljningen enligt 18 § ska myndigheten 1. utföra den kontroll och göra de mätningar av verksamhetens miljöpåverkan som behövs, 2. utvärdera hur handlingsplanen enligt 9 § har fungerat, och 3. utvärdera hur gällande miljöregler har följts. Redovisning 20 § /Upphör att gälla U:2025-07-08/ En myndighet som ska ha ett miljöledningssystem ska årligen redovisa miljöledningsarbetet enligt formuläret i bilagan. Redovisningen ska vara undertecknad av myndighetens chef och i samband med myndighetens årsredovisning ges in till det departement i Regeringskansliet som myndigheten hör till och till Naturvårdsverket. Förordning (2015:229). 20 § /Träder i kraft I:2025-07-08/ En myndighet som ska ha ett miljöledningssystem ska årligen redovisa miljöledningsarbetet enligt formuläret i bilaga 1. Redovisningen ska vara undertecknad av myndighetens chef och i samband med myndighetens årsredovisning ges in till det departement i Regeringskansliet som myndigheten hör till och till Naturvårdsverket. Förordning (2025:631). 20 a § /Upphör att gälla U:2025-07-08/ Domstolarna ska redovisa svar i de delar av bilagan som rör energieffektiva inköp enligt förordningen (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Förordning (2015:229). 20 a § /Träder i kraft I:2025-07-08/ Domstolarna ska redovisa svar i de delar av bilaga 1 som rör energieffektiva inköp enligt förordningen (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Förordning (2025:631). 20 b § Naturvårdsverket ska senast den 15 april varje år till regeringen lämna en sammanfattning av myndigheternas årliga redovisningar enligt 20 §. Förordning (2015:229). Att inrätta ett miljöledningssystem för första gången 21 § En myndighet som inrättar ett miljöledningssystem för första gången ska inom åtta månader från det att myndigheten enligt denna förordning blev skyldig att ha ett miljöledningssystem 1. ha en projektplan för inrättandet som innehåller en tidsplan för inrättandet samt uppgifter om hur inrättandet är avsett att organiseras och vilka som är ansvariga för det arbetet, och 2. redovisa en miljöutredning enligt 4 §, den miljöpolicy och de miljömål som avses i 7 §, den handlingsplan som avses i 9 § samt hur miljöledningssystemet är avsett att integreras i den ordinarie verksamheten. Redovisningen enligt första stycket 2 ska ges in till det departement i Regeringskansliet som myndigheten hör till och till Naturvårdsverket. /Rubriken upphör att gälla U:2025-07-08/ Myndigheter som ska ha miljöledningssystem 22 § /Upphör att gälla U:2025-07-08 genom förordning (2025:631)./ I fråga om myndigheter som hör till Arbetsmarknadsdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos 1. Arbetsdomstolen, 2. Arbetsförmedlingen, 3. Arbetsmiljöverket, 4. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och 5. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. De myndigheter som anges i första stycket 4 och 5 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2015:229). 23 § /Upphör att gälla U:2025-07-08 genom förordning (2025:631)./ I fråga om myndigheter som hör till Finansdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos 1. Allmänna reklamationsnämnden, 2. Arbetsgivarverket, 3. Ekonomistyrningsverket, 4. Finansinspektionen, 5. Fortifikationsverket, 6. Kammarkollegiet, 7. Konjunkturinstitutet, 8. Konsumentverket, 9. Kronofogdemyndigheten, 10. länsstyrelserna, 11. Riksgäldskontoret, 12. Skatteverket, 13. Spelinspektionen, 14. Statens fastighetsverk, 15. Statens servicecenter, 16. Statens tjänstepensionsverk, 17. Statistiska centralbyrån, 18. Statskontoret, 19. Tullverket, och 20. Upphandlingsmyndigheten. De myndigheter som anges i första stycket 1, 4, 11 och 13 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2018:1642). 24 § /Upphör att gälla U:2025-07-08 genom förordning (2025:631)./ I fråga om myndigheter som hör till Försvarsdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos 1. Försvarets materielverk, 2. Försvarets radioanstalt, 3. Totalförsvarets forskningsinstitut, och 4. Totalförsvarets plikt- och prövningsverk. Förordning (2020:1287). 25 § /Upphör att gälla U:2025-07-08 genom förordning (2025:631)./ I fråga om myndigheter som hör till Justitiedepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos 1. Brottsförebyggande rådet, 2. Brottsoffermyndigheten, 3. Domstolsverket, 4. Ekobrottsmyndigheten, 5. Integritetsskyddsmyndigheten, 6. Justitiekanslern, 7. Kriminalvården, 8. Kustbevakningen, 9. Migrationsverket, 10. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 11. Polismyndigheten, 12. Revisorsinspektionen, 13. Rättsmedicinalverket, 14. Statens haverikommission, 15. Säkerhetspolisen, och 16. Åklagarmyndigheten. De myndigheter som anges i första stycket 1, 2, 5, 6, 12 och 14 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2020:1130). 26 § /Upphör att gälla U:2025-07-08 genom förordning (2025:631)./ I fråga om myndigheter som hör till Kulturdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos 1. Diskrimineringsombudsmannen, 2. Institutet för språk och folkminnen, 3. Konstnärsnämnden, 4. Mediemyndigheten, 5. Moderna museet, 6. Myndigheten för tillgängliga medier, 7. Nationalmuseum, 8. Naturhistoriska riksmuseet, 9. Riksantikvarieämbetet, 10. Riksarkivet, 11. Sametinget, 12. Statens centrum för arkitektur och design, 13. Statens försvarshistoriska museer, 14. Statens historiska museer, 15. Statens konstråd, 16. Statens kulturråd, 17. Statens maritima och transporthistoriska museer, 18. Statens museer för världskultur, 19. Statens musikverk, och 20. Valmyndigheten. De myndigheter som anges i första stycket 2, 3, 6, 10, 15, 16 och 20 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2023:849). 27 § Har upphävts genom förordning (2015:229). 28 § /Upphör att gälla U:2025-07-08 genom förordning (2025:631)./ I fråga om myndigheter som hör till Miljö- och energidepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos 1. Affärsverket svenska kraftnät, 2. Elsäkerhetsverket, 3. Energimarknadsinspektionen, 4. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, 5. Havs- och vattenmyndigheten, 6. Kemikalieinspektionen, 7. Naturvårdsverket, 8. Statens energimyndighet, 9. Statens geotekniska institut, 10. Strålsäkerhetsmyndigheten, och 11. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Elsäkerhetsverket får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2015:696). 29 § /Upphör att gälla U:2025-07-08 genom förordning (2025:631)./ I fråga om myndigheter som hör till Näringsdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos 1. Bolagsverket, 2. Boverket, 3. Konkurrensverket, 4. Lantmäteriet, 5. Livsmedelsverket, 6. Luftfartsverket, 7. Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser, 8. Patent- och registreringsverket, 9. Post- och telestyrelsen, 10. Sjöfartsverket, 11. Skogsstyrelsen, 12. Statens jordbruksverk, 13. Statens veterinärmedicinska anstalt, 14. Statens väg- och transportforskningsinstitut, 15. Sveriges geologiska undersökning, 16. Sveriges lantbruksuniversitet, 17. Tillväxtverket, 18. Trafikanalys, 19. Trafikverket, 20. Transportstyrelsen, och 21. Verket för innovationssystem (Vinnova). Förordning (2015:229). 30 § /Upphör att gälla U:2025-07-08 genom förordning (2025:631)./ I fråga om myndigheter som hör till Socialdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos 1. Barnombudsmannen, 2. E-hälsomyndigheten, 3. Folkhälsomyndigheten, 4. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, 5. Försäkringskassan, 6. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, 7. Inspektionen för vård och omsorg, 8. Läkemedelsverket, 9. Myndigheten för delaktighet, 10. Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, 11. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 12. Pensionsmyndigheten, 13. Socialstyrelsen, 14. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 15. Statens institutionsstyrelse, och 16. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. De myndigheter som anges i första stycket 1, 2, 4, 6, 9, 10 och 14 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2016:711). 31 § /Upphör att gälla U:2025-07-08 genom förordning (2025:631)./ I fråga om myndigheter som hör till Utbildningsdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos 1. Blekinge tekniska högskola, 2. Centrala studiestödsnämnden, 3. Försvarshögskolan, 4. Gymnastik- och idrottshögskolan, 5. Göteborgs universitet, 6. Högskolan Dalarna, 7. Högskolan i Borås, 8. Högskolan i Gävle, 9. Högskolan i Halmstad, 10. Högskolan i Skövde, 11. Högskolan Kristianstad, 12. Högskolan Väst, 13. Institutet för rymdfysik, 14. Karlstads universitet, 15. Karolinska institutet, 16. Konstfack, 17. Kungl. biblioteket, 18. Kungl. Konsthögskolan, 19. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, 20. Kungl. Tekniska högskolan, 21. Linköpings universitet, 22. Linnéuniversitetet, 23. Luleå tekniska universitet, 24. Lunds universitet, 25. Malmö universitet, 26. Mittuniversitetet, 27. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 28. Myndigheten för yrkeshögskolan, 29. Mälardalens högskola, 30. Polarforskningssekretariatet, 31. Rymdstyrelsen, 32. Sameskolstyrelsen, 33. Specialpedagogiska skolmyndigheten, 34. Statens skolinspektion, 35. Statens skolverk, 36. Stockholms konstnärliga högskola, 37. Stockholms universitet, 38. Södertörns högskola, 39. Umeå universitet, 40. Universitets- och högskolerådet, 41. Universitetskanslersämbetet, 42. Uppsala universitet, 43. Vetenskapsrådet, 44. Örebro universitet, och 45. Överklagandenämnden för studiestöd. De myndigheter som anges i första stycket 4, 19, 28, 32, 36, 43 och 45 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2017:1331). 32 § /Upphör att gälla U:2025-07-08 genom förordning (2025:631)./ I fråga om myndigheter som hör till Utrikesdepartementet ska ett miljöledningssystem enligt 3 § finnas hos 1. Exportkreditnämnden, 2. Folke Bernadotteakademien, 3. Inspektionen för strategiska produkter, 4. Kommerskollegium, 5. Nordiska Afrikainstitutet, 6. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, 7. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, och 8. Svenska institutet. De myndigheter som anges i första stycket 2, 3 och 5 får ha ett förenklat miljöledningssystem. Förordning (2014:80). Övergångsbestämmelser 2009:907 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010. 2. Om en statlig myndighet genom ett särskilt beslut före den 1 januari 2010 har fått i uppdrag av regeringen att införa eller ha ett miljöledningssystem eller att följa riktlinjer för redovisning av arbete med miljöledning, ska myndigheten anses ha fullföljt uppdraget genom att följa bestämmelserna i denna förordning. Bilaga 1 Har upphävts genom förordning (2014:80). Bilaga /Ny beteckning Bilaga 1 U:2025-07-08/ FORMULÄR FÖR REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETE Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? _ Ja ISO14001 _ Ja Emas _ Nej 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? 4. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt påverkan på miljön? 5. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande påverkan på miljön? 6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål? 7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning (t.ex. it-system för att styra och reglera belysning, värme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.)? 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor (t.ex. telefon, webb, videomöten)? Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övriga transporter 1.1 Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, från a) flygresor under 50 mil, b) bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi), c) tågresor, d) bussresor, och e) maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten. 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, enligt 1.1 a–e. 1.3 Utsläpp av koldioxid i kilogram för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft. 1.4 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 1.5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? _ Eget uppföljningssystem _ Leverantörsuppgifter _ Uppskattning (förklara på vilket sätt) 1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: _ Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller _ Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen: 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på a) verksamhetselektricitet, och b) övrig energianvändning 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? _ Ja _ Nej _ Delvis 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent). 2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? _ Ja _ Nej _ Delvis 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? _ Ja _ Nej Om ja, beskriv vilka åtgärder som genomförts som ett resultat av samarbetet. 2.6 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 2.7 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? _ Eget uppföljningssystem _ Leverantörsuppgifter _ Uppskattning (förklara på vilket sätt) 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop (anges i procent). 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordningen (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts. Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: _ Kostnadseffektivitet _ Ekonomisk genomförbarhet _ Hållbarhet i vidare bemärkelse _ Teknisk lämplighet _ Tillräcklig konkurrens _ Annat, nämligen: 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? _ Ja _ Nej Om nej, ange skälen för det: _ Kostnadseffektivitet _ Ekonomisk genomförbarhet _ Hållbarhet i vidare bemärkelse _ Teknisk lämplighet _ Tillräcklig konkurrens _ Har inte tecknat nytt hyresavtal eller köpt byggnad sedan förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader infördes _ Annat, nämligen: 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år. 3.5 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 3.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? _ Eget uppföljningssystem _ Leverantörsuppgifter _ Uppskattning (förklara på vilket sätt) Förordning (2015:229). Bilaga 1 /Träder i kraft I:2025-07-08/ FORMULÄR FÖR REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETE Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? _ Ja ISO14001 _ Ja Emas _ Nej 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? 4. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt påverkan på miljön? 5. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande påverkan på miljön? 6. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål? 7. Redovisa hur väl målen har uppfyllts. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning (t.ex. it-system för att styra och reglera belysning, värme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.)? 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor (t.ex. telefon, webb, videomöten)? Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övriga transporter 1.1 Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, från a) flygresor under 50 mil, b) bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi), c) tågresor, d) bussresor, och e) maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten. 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, enligt 1.1 a–e. 1.3 Utsläpp av koldioxid i kilogram för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft. 1.4 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 1.5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? _ Eget uppföljningssystem _ Leverantörsuppgifter _ Uppskattning (förklara på vilket sätt) 1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: _ Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller _ Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen: 2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på a) verksamhetselektricitet, och b) övrig energianvändning 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad? _ Ja _ Nej _ Delvis 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent). 2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? _ Ja _ Nej _ Delvis 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? _ Ja _ Nej Om ja, beskriv vilka åtgärder som genomförts som ett resultat av samarbetet. 2.6 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 2.7 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? _ Eget uppföljningssystem _ Leverantörsuppgifter _ Uppskattning (förklara på vilket sätt) 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop (anges i procent). 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordningen (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts. Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: _ Kostnadseffektivitet _ Ekonomisk genomförbarhet _ Hållbarhet i vidare bemärkelse _ Teknisk lämplighet _ Tillräcklig konkurrens _ Annat, nämligen: 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? _ Ja _ Nej Om nej, ange skälen för det: _ Kostnadseffektivitet _ Ekonomisk genomförbarhet _ Hållbarhet i vidare bemärkelse _ Teknisk lämplighet _ Tillräcklig konkurrens _ Har inte tecknat nytt hyresavtal eller köpt byggnad sedan förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader infördes _ Annat, nämligen: 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år. 3.5 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 3.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? _ Eget uppföljningssystem _ Leverantörsuppgifter _ Uppskattning (förklara på vilket sätt) Förordning (2025:631). Bilaga 2 /Träder i kraft I:2025-07-08/ Myndigheter som är skyldiga att ha ett miljöledningssystem enligt 3 § Myndighet Får myndigheten ha ett förenklat miljöledningssystem? Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Ja Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket Barnombudsmannen Ja Blekinge tekniska högskola Bolagsverket Boverket Brottsförebyggande rådet Ja Brottsoffermyndigheten Ja Centrala studiestödsnämnden Diskrimineringsombudsmannen Domstolsverket E-hälsomyndigheten Ja Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Ja Energimarknadsinspektionen Exportkreditnämnden Finansinspektionen Ja Folke Bernadotteakademien Ja Folkhälsomyndigheten Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Ja Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Fortifikationsverket Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försäkringskassan Gymnastik- och idrottshögskolan Ja Göteborgs universitet Havs- och vattenmyndigheten Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Ja Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan Väst Institutet för rymdfysik Inspektionen för strategiska produkter Ja Inspektionen för vård och omsorg Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Ja Institutet för språk och folkminnen Ja Integritetsskyddsmyndigheten Ja Justitiekanslern Ja Kammarkollegiet Karlstads universitet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Ja Konsumentverket Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungl. biblioteket Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Ja Kungl. Tekniska högskolan Kustbevakningen Lantmäteriet Linköpings universitet Linnéuniversitetet Livsmedelsverket Luftfartsverket Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelserna Malmö universitet Mediemyndigheten Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna museet Myndigheten för delaktighet Ja Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Ja Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för tillgängliga medier Ja Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för yrkeshögskolan Ja Mälardalens universitet Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet Ja Patent- och registreringsverket Pensionsmyndigheten Polarforskningssekretariatet Polismyndigheten Post- och telestyrelsen Revisorsinspektionen Ja Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Ja Riksgäldskontoret Ja Rymdstyrelsen Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Ja Rättsmedicinalverket Sameskolstyrelsen Ja Sametinget Sjöfartsverket Skatteverket Skogsstyrelsen Socialstyrelsen Specialpedagogiska skolmyndigheten Spelinspektionen Ja Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Ja Statens centrum för arkitektur och design Statens energimyndighet Statens fastighetsverk Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Ja Statens historiska museer Statens institutionsstyrelse Statens jordbruksverk Statens konstråd Ja Statens kulturråd Ja Statens maritima och transporthistoriska museer Statens museer för världskultur Statens musikverk Statens servicecenter Statens skolinspektion Statens skolverk Statens tjänstepensionsverk Statens veterinärmedicinska anstalt Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån Statskontoret Stockholms konstnärliga högskola Ja Stockholms universitet Strålsäkerhetsmyndigheten Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete Svenska institutet Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Säkerhetspolisen Södertörns högskola Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tillväxtverket Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets plikt- och prövningsverk Trafikanalys Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket Umeå universitet Universitets- och högskolerådet Universitetskanslersämbetet Upphandlingsmyndigheten Uppsala universitet Valmyndigheten Ja Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet Ja Åklagarmyndigheten Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd Ja Förordning (2025:631).