Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Inledande föreskrifter 1 § I denna förordning finns det i anslutning till skollagen (2010:800) bestämmelser om vad som krävs för att en lärare eller förskollärare ska vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet och andra bestämmelser om behörighet för lärare. Förordningen innehåller även bestämmelser om legitimation och introduktionsperiod för lärare och förskollärare i skolväsendet och om undantag från vissa krav i skollagen. Förordning (2014:419). 2 § I förordningen (2011:7) om dansarutbildning finns särskilda bestämmelser om lärare på dansarutbildningen. I förordningen (2011:398) om särskild utbildning med judiska studier i grundskolan finns särskilda bestämmelser om lärare i ämnet judiska studier. I gymnasieförordningen (2010:2039) finns särskilda bestämmelser om lärare som ska bedriva viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan. Förordning (2021:456). 3 § Bestämmelsen i 2 kap. 17 § skollagen (2010:800) om visst främmande språk gäller engelska. Förordning (2021:456). 4 § Bestämmelserna i 2 kap. 17 § skollagen (2010:800) om viss särskild pedagogisk inriktning gäller waldorfpedagogisk inriktning. Förordning (2021:456). 5 § Vid tillämpningen av denna förordning jämställs specialpedagogexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med speciallärarexamen enligt samma bilaga. Detsamma gäller en äldre examen som motsvarar någon av dessa examina. Första stycket gäller bara om den examen som ska jämställas med speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen har utfärdats senast den 30 juni 2015 och avser en utbildning som påbörjats före utgången av 2008. 2 kap. Behörighetsgrundande utbildning Förskolan 1 § Behörig att undervisa i förskolan är den som har avlagt 1. förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), 2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i förskolan, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. Förskoleklassen 2 § Behörig att undervisa i förskoleklassen är den som har avlagt 1. förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), 2. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3, 3. en äldre examen än som avses i 1 eller 2 och som är avsedd för arbete i förskolan, förskoleklass eller i minst en av årskurserna 1–3 i grundskolan, eller 4. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1 eller 2. Grundskolan Grundskolans årskurs 1–3 3 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1-3 är den som har avlagt 1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 1-3 i grundskolan, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i den eller de årskurser och i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin utbildning har fullgjort 1. 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet, eller 2. 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet om läraren samtidigt är behörig att undervisa i ämnet svenska i årskurs 1-3. Förordning (2021:1340). 3 a § En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen enligt 3 § är även behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1-3 i ytterligare ett eller flera ämnen, om läraren genom att ha kompletterat sin behörighet enligt nämnda bestämmelse med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som anges i andra stycket. Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta 1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska eller matematik, 2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, 3. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen, 4. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen, 5. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet om läraren samtidigt är behörig att undervisa i ämnet svenska i årskurs 1-3, 6. minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 3 eller 4, eller 7. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4, 5 eller 6. Förordning (2021:1340). 4 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik, slöjd eller moderna språk är, utöver vad som följer av 3 eller 3 a §, den som har avlagt 1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem, 2. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6, 3. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9, 4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en årskurs i grundskolan, 5. en äldre examen än som avses i 2 eller 3 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4–9 i grundskolan, eller 6. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfattas av lärarens utbildning. Förordning (2011:1596). 4 a § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 3, 3 a eller 4 §, den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan. Förordning (2014:1097). 5 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 3 är, utöver vad som följer av 3, 3 a, 4 eller 4 a §, den som har avlagt 1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4- 6, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4-6 i grundskolan, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin utbildning har fullgjort 1. 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet, eller 2. 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet om läraren samtidigt är behörig att undervisa i ämnet svenska i årskurs 1-3. Förordning (2024:). Förordning (2024:1237). 5 a § En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen enligt 5 § är även behörig att undervisa i grundskolans årskurs 3 i ytterligare ett eller flera ämnen, om läraren är behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen i grundskolans årskurs 4–6. Förordning (2011:1596). Grundskolans årskurs 4–6 6 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 4-6 är den som har avlagt 1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4- 6, 2. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i fritidshem, 3. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4-6 i grundskolan, eller 5. en äldre examen än som avses i 3 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket 4 är dessutom endast behörig att undervisa i den eller de årskurser som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin examen har fullgjort 1. 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet, eller 2. 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet om läraren samtidigt är behörig att undervisa i ämnet svenska i årskurs 4-6. Förordning (2021:1340). 7 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 4-6 är, utöver vad som följer av 6 §, den som har avlagt en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i ämnena svenska, matematik och engelska. Därutöver ska läraren ha fullgjort ämnesstudier om 1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen, 2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen, 3. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, eller 4. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i svenska som andraspråk. Behörighet enligt första stycket omfattar bara ämnena svenska, matematik och engelska samt det eller de ämnen som avses i andra stycket 1, 2, 3 eller 4 om lärarens utbildning i detta eller dessa ämnen har den omfattning som krävs enligt respektive punkt. Förordning (2021:1340). 7 a § En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen enligt 6 § första stycket 1, 3, 4 eller 5 eller 7 § är även behörig att undervisa i grundskolans årskurs 4-6 i ytterligare ett eller flera ämnen, om läraren genom att ha kompletterat sin behörighet enligt nämnda bestämmelser med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som anges i andra stycket. Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta 1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen, 2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen, 3. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, 4. minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 1 eller 2, 5. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet om läraren samtidigt är behörig att undervisa i ämnet svenska i årskurs 4-6, eller 6. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4 eller 5. Förordning (2021:1340). 7 b § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 6, 7 eller 7 a §, den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan. Förordning (2014:1097). Grundskolans årskurs 7–9 8 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 7–9 är den som har avlagt 1. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7– 9, 2. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan, eller 4. en äldre examen än som avses i 2 och som är avsedd för arbete i gymnasieskolan. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket 3 är dessutom endast behörig att undervisa i den eller de årskurser som omfattas av lärarens examen. 9 § Behörig att undervisa i grundskolans årskurs 7–9 är, utöver vad som följer av 8 §, den som har avlagt en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om 1. minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller 2. minst 45 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som anges i 1. En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som anges i första stycket 1 eller 2 om lärarens utbildning i ämnet har den omfattning som krävs enligt respektive punkt och ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i en ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 i fråga om ämneskunskaper. Förordning (2013:694). Bredare behörighet i Waldorfskola 10 § En lärare som är behörig att undervisa i grundskolans årskurs 1–6 enligt bestämmelser i denna förordning är även behörig att undervisa i årskurserna 7 och 8 i en grundskola med waldorfpedagogisk inriktning. Detta gäller bara om lärarens utbildning omfattar waldorfpedagogik. Behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt första stycket omfattar bara det eller de ämnen som läraren är behörig att undervisa i i grundskolans årskurs 4–6. Anpassade grundskolan Anpassade grundskolans årskurs 1-6 11 § Behörig att undervisa i anpassade grundskolans årskurs 1- 6 är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning och 1. grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 1-3 i grundskolan, eller 3. genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin utbildning har fullgjort 1. 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet, eller 2. 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet om läraren samtidigt är behörig att undervisa i ämnet svenska i anpassade grundskolans årskurs 1-6. En lärare som avses i första stycket är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant. Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Förordning (2024:1237). 11 a § En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen enligt 11 § är även behörig att undervisa i anpassade grundskolans årskurs 1-6 i ytterligare ett eller flera ämnen, om läraren genom att ha kompletterat sin behörighet enligt nämnda bestämmelse med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som anges i andra stycket. Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta 1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska eller matematik, 2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, 3. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen, 4. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande i naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen, 5. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet om läraren samtidigt är behörig att undervisa i ämnet svenska i anpassade grundskolans årskurs 1- 6, 6. minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 3 eller 4, eller 7. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4, 5 eller 6. En lärare som avses i första stycket är även behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant. Förordning (2024:1237). 12 § Behörig att undervisa i anpassade grundskolans årskurs 1- 6 i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd och i ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardagsaktiviteter är, utöver vad som följer av 11 eller 11 a §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning och 1. grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i fritidshem, 2. grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 3. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 4. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en årskurs i grundskolan, 5. en äldre examen än som avses i 2 eller 3 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4-9 i grundskolan, eller 6. genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1, 2 eller 3. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfattas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant ämne är relevant. Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Förordning (2022:1621). 12 a § Behörig att undervisa i anpassade grundskolans årskurs 1-6 i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 11, 11 a eller 12 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning och som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan eller i gymnasieskolan. En lärare som är behörig enligt första stycket att undervisa i ett eller flera ämnen är dessutom behörig att undervisa i något eller några av ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardagsaktiviteter för vilket ett sådant ämne är relevant. Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Förordning (2022:1621). Anpassade grundskolans årskurs 7-9 13 § Behörig att undervisa i anpassade grundskolans årskurs 7- 9 är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning och 1. grundlärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i årskurs 4-6, eller 2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 4-6 i grundskolan. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett sådant ämne är relevant. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin examen har fullgjort 1. 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet, eller 2. 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet om läraren samtidigt är behörig att undervisa i ämnet svenska i anpassade grundskolans årskurs 7-9. Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Förordning (2024:1237). 14 § Behörig att undervisa i anpassade grundskolans årskurs 7- 9 är, utöver vad som följer av 13 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning och en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning. Därutöver ska läraren genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning ha fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i ämnena svenska, matematik och engelska och 1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen, 2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen, 3. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, eller 4. minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i svenska som andraspråk. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i ämnena svenska, matematik och engelska samt det eller de ämnen som avses i första stycket 1, 2, 3 eller 4, om lärarens utbildning i detta eller dessa ämnen har den omfattning som krävs enligt respektive punkt. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant. Första och andra styckena gäller dock inte om lärarens behörighetsgivande examen är ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen eller en motsvarande äldre examen. Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Förordning (2024:1237). 14 a § En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen enligt 13 eller 14 § är även behörig att undervisa i anpassade grundskolans årskurs 7-9 i ytterligare ett eller flera ämnen, om läraren genom att ha kompletterat sin behörighet enligt nämnda bestämmelser med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som anges i andra stycket. Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta 1. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i samhällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen, 2. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i naturorienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen, 3. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, 4. minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 1 eller 2, 5. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet om läraren samtidigt är behörig att undervisa i ämnet svenska i anpassade grundskolans årskurs 7-9, eller 6. minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4 eller 5. En lärare som avses i första stycket är även behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant. Förordning (2024:1237). 15 § Behörig att undervisa i anpassade grundskolans årskurs 7- 9 i ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd och i ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardagsaktiviteter är, utöver vad som följer av 13, 14 eller 14 a §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning och 1. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnen som anges där och som omfattas av lärarens utbildning. Läraren är dessutom endast behörig att undervisa i något eller några av de ämnesområden som anges i första stycket för vilket ett sådant ämne är relevant. Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Förordning (2022:1621). 15 a § Behörig att undervisa i anpassade grundskolans årskurs 7-9 i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 13, 14, 14 a eller 15 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning och som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan eller i gymnasieskolan. En lärare som är behörig enligt första stycket att undervisa i ett eller flera ämnen är dessutom behörig att undervisa i något eller några av ämnesområdena estetisk verksamhet, motorik eller vardagsaktiviteter för vilket ett sådant ämne är relevant. Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Förordning (2022:1621). 16 § Behörig att undervisa i utbildning inom ämnesområden i anpassade grundskolan är, utöver vad som följer av 11, 11 a, 12, 13, 14, 14 a, 15 eller 15 a §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning och 1. förskollärarexamen enligt samma bilaga, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i förskola, eller 3. genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. Kravet i första stycket på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare eller förskollärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Förordning (2022:1621). Specialskolan 17 § Behörig att undervisa i specialskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller intellektuell funktionsnedsättning och 1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolan, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i grundskolan, eller 3. genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbildning är behörig att undervisa i grundskolan. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsnedsättning som lärarens speciallärarexamen avser och i motsvarande årskurser och ämnen i grundskolan som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i enligt bestämmelser i denna förordning. Detta gäller dock inte behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10 §. Om sådana elever som avses i andra stycket har mer än en funktionsnedsättning ska en lärare som avses i första stycket vara behörig om lärarens speciallärarexamen är specialiserad mot minst en av funktionsnedsättningarna. En sådan lärare är behörig i motsvarande årskurser och ämnen i grundskolan som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i enligt bestämmelser i denna förordning. Detta gäller dock inte behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10 §. En lärare som är behörig att undervisa i specialskolans årskurs 9 har motsvarande behörighet att undervisa i specialskolans årskurs 10 och i sådan ytterligare utbildning som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket skollagen (2010:800). Förordning (2022:1621). 17 a § Behörig att undervisa i specialskolan i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 17 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller intellektuell funktionsnedsättning och som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan eller i gymnasieskolan. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsnedsättning som lärarens speciallärarexamen avser. Om sådana elever som avses i andra stycket har mer än en funktionsnedsättning ska en lärare som avses i första stycket vara behörig om lärarens speciallärarexamen är specialiserad mot minst en av funktionsnedsättningarna. Förordning (2022:1621). 17 b § Behörig att undervisa i specialskolan i ämnet rörelse och drama är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot dövhet eller hörselskada, eller intellektuell funktionsnedsättning och 1. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och som omfattar ämnet, 2. en äldre examen än som avses i 1 som är avsedd för arbete som lärare i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan och som omfattar ämnet, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 45 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet. En lärare som avses i första stycket 3 är behörig att undervisa i ämnet rörelse och drama, om ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i en ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 i fråga om ämneskunskaper. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning som är avsedd för elever med sådan funktionsnedsättning som lärarens speciallärarexamen avser. Om sådana elever som avses i tredje stycket har mer än en funktionsnedsättning ska en lärare som avses i första stycket vara behörig om lärarens speciallärarexamen är specialiserad mot minst en av funktionsnedsättningarna. Förordning (2022:1621). 17 c § Kravet i 17-17 b §§ på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och omfattar inriktning eller specialisering mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning eller intellektuell funktionsnedsättning. Vid tillämpningen av 17 § andra stycket, 17 a § andra stycket och 17 b § tredje stycket jämställs lärarens examen enligt första stycket med speciallärarexamen. Förordning (2022:1621). 17 d § Behörig att undervisa i specialskolan när det gäller elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsättning är, utöver vad som följer av 17–17 c §§, den som 1. har avlagt en examen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) som ger behörighet att undervisa i grundskolan, 2. har avlagt en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i grundskolan, eller 3. genom att ha kompletterat en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning med ytterligare utbildning är behörig att undervisa i grundskolan. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att bedriva undervisning i motsvarande årskurser och ämnen som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i i grundskolan enligt bestämmelser i denna förordning. Detta gäller dock inte behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10 §. En lärare som är behörig att undervisa i specialskolans årskurs 9 har motsvarande behörighet att undervisa i specialskolans årskurs 10 och i sådan ytterligare utbildning som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket skollagen (2010:800). Förordning (2018:1498). 17 e § Behörig att undervisa i specialskolan i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa eller slöjd när det gäller elever som är hörselskadade, döva eller har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsättning är, utöver vad som följer av 17 och 17 a §§, den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan. Behörig att undervisa i specialskolan i ämnet musik när det gäller elever som har en grav språkstörning utan ytterligare funktionsnedsättning är, utöver vad som följer av 17 och 17 a §§, den som är behörig att undervisa i samma ämne i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan. Förordning (2018:1498). 17 f § Behörig att undervisa i specialskolan i ämnet rörelse och drama när det gäller elever som är hörselskadade eller döva utan ytterligare funktionsnedsättning är, utöver vad som följer av 17 b §, den som har avlagt 1. en ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 och som omfattar ämnet, 2. en äldre examen än som avses i 1 som är avsedd för arbete som lärare i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan och som omfattar ämnet, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 45 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet. En lärare som avses i första stycket 3 är behörig att undervisa i ämnet rörelse och drama, om ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i en ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 i fråga om ämneskunskaper. Förordning (2018:1498). Sameskolan 18 § Behörig att undervisa i sameskolan är den som har avlagt 1. en examen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i minst en av årskurserna 1-6 i grundskolan, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har blivit behörig att undervisa i minst en av årskurserna 1-6 i grundskolan. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i de årskurser och ämnen som motsvarar de årskurser och ämnen i grundskolan som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i. En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i ämnet samiska i sameskolan om läraren i sin utbildning har fullgjort minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet. Läraren är endast behörig att undervisa i ämnet samiska i de årskurser som motsvarar de årskurser i grundskolan som lärarens utbildning i övrigt ger behörighet att undervisa i. Förordning (2025:358). 18 a § Behörig att undervisa i sameskolan i ett eller flera av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd är, utöver vad som följer av 18 §, den som är behörig att undervisa i samma ämne eller ämnen i minst en av årskurserna 7–9 i grundskolan eller i gymnasieskolan. Förordning (2014:1097). Fritidshemmet 19 § Behörig att undervisa i fritidshemmet är den som har avlagt 1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritids-hem, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. I 35 § finns bestämmelser om att en fritidspedagog eller motsvarande som har avlagt en examen som är avsedd enbart för arbete i fritidshem är behörig att som lärare eller förskollärare undervisa i skolväsendet, om han eller hon har kompletterat sin utbildning. Förordning (2018:1307). 20 § Har upphävts genom förordning (2018:1307). Gymnasieskolan 21 § Behörig att undervisa i gymnasieskolan i andra ämnen än yrkesämnen är den som har avlagt 1. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 2. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9, 3. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i gymnasieskolan, 4. en äldre examen än som avses i 1 eller 2 och som är avsedd för arbete som lärare, om den omfattar ämnesstudier om minst 120 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik eller minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne, dock inte ett yrkesämne, 5. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 120 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i något av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller 6. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett annat ämne än som anges i 5, dock inte ett yrkesämne. Förordning (2011:1596). 22 § En lärare som avses i 21 § 1 eller 3 är behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen och i andra ämnen för vilka lärarens kompetens är relevant. En lärare som avses i 21 § 2 är behörig att undervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen, om den omfattar ämnesstudier om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet. Läraren är även behörig att undervisa i andra ämnen för vilka lärarens kompetens är relevant. Behörighet enligt detta stycke kan dock inte avse ämnena svenska, samhällskunskap och musik. En lärare som avses i 21 § 4, 5 eller 6 är behörig att undervisa i det eller de ämnen som anges i respektive punkt om lärarens utbildning i ämnet har den omfattning som krävs enligt respektive punkt och ämnesstudierna i huvudsak kan anses motsvara kraven i ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i fråga om ämneskunskaper. Läraren är även behörig att undervisa i andra ämnen för vilka lärarens kompetens är relevant. Förordning (2013:694). 22 a § Om det ämne som avses i 22 § är ett sådant undervisningsämne som anges i 4 kap. 4 § förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare är läraren behörig i de ämnen i gymnasieskolan som framgår av tabellen. För modersmålsämnena finns det dock särskilda bestämmelser i 34 och 34 a §§. Ämne som ingår i lärarens Ämnen i gymnasieskolan examen eller utbildning med som läraren är behörig i den omfattning som anges i 21 eller 22 § engelska engelska kreativt skrivande på engelska retorik på engelska matematik matematik matematik - fortsättning matematik - fördjupning matematik - specialisering B matematik - specialisering C matematik spets A matematik spets B svenska svenska kreativt skrivande retorik svenska som andraspråk svenska som andraspråk grekiska klassisk grekiska - språk och kultur latin latin - språk och kultur moderna språk de språkämnen som är aktuella för det språk som ingår i lärarens utbildning med den omfattning som anges i 21 eller 22 § språk - nybörjare språk - grund språk - fortsättning språk - fördjupning teckenspråk svenskt teckenspråk filosofi filosofi företagsekonomi företagsekonomi entreprenörskap och företagande marknadsföring redovisning geografi geografi historia historia juridik juridik psykologi psykologi psykologi - fördjupning tillämpad psykologi religionskunskap religionskunskap religionskunskap - fördjupning samhällskunskap samhällskunskap internationell ekonomi internationella relationer biologi biologi fysik fysik fysik - fördjupning kemi kemi naturkunskap naturkunskap teknik teknik teknik - specialisering teknikvetenskaplig spets A teknikvetenskaplig spets B tillämpad teknik idrott och hälsa idrott och hälsa bild bild dans dans - konstnärlig fördjupning dansgestaltning dansorientering dansteknik dansteori koreografi repertoar musik musik bruksspel och ackompanjemang ensemble ensemble - konstnärlig fördjupning instrument eller sång körsång låtskrivande musik för yrkesdansare musikteori musikteori - komposition rytmik teater fysisk teater regi röst scenisk design scenisk gestaltning sceniskt karaktärsarbete teaterteori Förordning (2025:25). 22 b § Om det ämne som ingår i en lärares examen enligt 21 § 1 och 22 § första stycket är ett ämne som inte anges som undervisningsämne i 4 kap. 4 § förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare och om ämnet har utgått eller delats och därmed inte längre motsvaras av ett ämne i gymnasieskolan är läraren behörig i det eller de ämnen som till övervägande del motsvarar det ämne som utgått eller delats. Detta gäller endast lärare som a) har fått sin examen genom att ha läst en kompletterande pedagogisk utbildning enligt förordningen (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen, och b) påbörjat den kompletterande pedagogiska utbildningen före den 1 juli 2027 och avslutat utbildningen senast den 30 juni 2030. Förordning (2024:165). 23 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för ett ämne enligt 22 §. Ett ämne som avses i första stycket får inte vara ett ämne som anges i 4 kap. förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare eller i 22 a §. Förordning (2024:165). 24 § Behörig att undervisa på gymnasieskolans introduktionsprogram i grundskolans ämnen är, utöver vad som följer av 21 §, den som är behörig att undervisa i motsvarande ämne i gymnasieskolan eller i grundskolans årskurs 7-9 enligt bestämmelser i denna förordning. Förordning (2024:165). 25 § Behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen är den som har avlagt 1. yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), 2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i gymnasieskolan i ett sådant ämne, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon har kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med sådana yrkeskunskaper som är relevanta för ett yrkesämne. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är relevanta och i andra ämnen i gymnasieskolan för vilka lärarens kompetens är relevant. Förordning (2024:165). 26 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om 1. vilka yrkeskunskaper som krävs för att de ska vara relevanta för ett yrkesämne enligt 25 §, och 2. vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för ett annat ämne enligt 25 §. Ett ämne som avses i första stycket 2 får inte vara ett ämne som anges i 4 kap. förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare eller i 22 a §. Förordning (2024:165). Anpassade gymnasieskolan 27 § Behörig att undervisa i anpassade gymnasieskolan i andra ämnen än yrkesämnen är den som är behörig att undervisa i anpassade grundskolan enligt 13, 14, 14 a, 15 eller 15 a §. Om en lärare som avses i första stycket är behörig i ämnet musik i anpassade grundskolan är läraren också behörig i musik och i instrument eller sång i anpassade gymnasieskolan. I övrigt är en lärare som avses i första stycket endast behörig att undervisa i de ämnen eller ämnesområden som motsvarar de ämnen eller ämnesområden i anpassade grundskolan som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i. Läraren är dock även behörig att undervisa i andra ämnen eller ämnesområden för vilka lärarens kompetens är relevant. Förordning (2024:165). 27 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för ett ämne eller ämnesområde enligt 27 § andra stycket. Ett ämne eller ämnesområde som avses i första stycket får inte motsvaras av ett ämne eller ämnesområde i anpassade grundskolan. Förordning (2022:1621). 27 b § Har betecknats 2 kap. 27 c § genom förordning (2024:165). 27 c § Behörig att undervisa i anpassade gymnasieskolan i ämnena dans eller teater är, utöver vad som följer av 27 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning och 1. ämneslärarexamen enligt samma bilaga med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 2. en äldre examen än som avses i 1 som är avsedd för arbete som lärare i gymnasieskolan, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i dans eller teater om ämnet eller ämnena omfattas av lärarens utbildning och, om ämnet som omfattas av utbildningen är teater, i ämnet teater - vald uttrycksform. Läraren är dessutom behörig att undervisa i det eller de ämnesområden för vilket ett ämne, som läraren är behörig att undervisa i, är relevant. Kravet på att ha avlagt speciallärarexamen gäller inte lärare som har avlagt en behörighetsgivande examen som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen och omfattar inriktning eller specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning. Förordning (2024:165). 28 § Behörig att undervisa i anpassade gymnasieskolan i yrkesämnen är den som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i yrkesämnen enligt 25 §. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är relevanta och i andra ämnen i anpassade gymnasieskolan för vilka lärarens kompetens är relevant. Förordning (2024:165). 29 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om 1. vilka yrkeskunskaper som krävs för att de ska vara relevanta för ett yrkesämne enligt 28 §, och 2. vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för ett annat ämne enligt 28 §. Ett ämne som avses i första stycket 2 får inte vara ett ämne som anges i 4 kap. förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare eller i 22 a §. Förordning (2024:165). 30 § Behörig att undervisa på anpassade gymnasieskolans individuella program är, utöver vad som följer av 27, 27 c eller 28 §, den som är behörig att undervisa i anpassade grundskolan enligt 11, 11 a, 12, 12 a eller 16 §. En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att undervisa i de ämnen eller ämnesområden som motsvarar de ämnen eller ämnesområden i anpassade grundskolan som lärarens eller förskollärarens utbildning ger behörighet att undervisa i. Läraren eller förskolläraren är dock även behörig att undervisa i andra ämnen eller ämnesområden för vilka lärarens eller förskollärarens kompetens är relevant. Förordning (2024:165). 30 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vad som krävs för att en lärares eller förskollärares kompetens ska vara relevant för ett ämne eller ämnesområde enligt 30 § andra stycket. Ett ämne eller ämnesområde som avses i första stycket får inte motsvaras av ett ämne eller ämnesområde i anpassade grundskolan. Ett ämne som avses i första stycket får inte heller vara ett yrkesämne. Förordning (2022:1621). Kommunal vuxenutbildning 31 § Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå och gymnasial nivå är den som är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i grundskolan eller gymnasieskolan enligt bestämmelser i denna förordning. Detta gäller dock inte behörighet att undervisa i årskurserna 7 och 8 enligt 10 §. Förordning (2016:450). 31 a § Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är den som har avlagt 1. ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7- 9 eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om examen omfattar ämnet svenska som andraspråk, 2. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 1-3 eller med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 om examen omfattar 30 högskolepoäng i ämnet svenska som andraspråk, 3. en äldre examen än som avses i 1 eller 2 och som är avsedd för undervisning i ämnet svenska som andraspråk, eller 4. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk. Förordning (2021:1340). 31 b § Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning i grundläggande kurs i samhällsorienterande ämnen är den som är behörig att undervisa i grundskolan eller gymnasieskolan i något eller några av ämnena samhällskunskap, religionskunskap, historia och geografi. Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning i grundläggande kurs i naturorienterande ämnen är den som är behörig att undervisa i grundskolan eller gymnasieskolan i något eller några av ämnena fysik, kemi och biologi. Förordning (2018:754). 32 § Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning är den som är behörig att undervisa på motsvarande nivå och i motsvarande ämne i anpassade grundskolan eller anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1621). 33 § Ny beteckning 31 a § genom förordning (2016:450). Modersmålsundervisning 34 § Behörig att undervisa i ett språk inom ramen för modersmålsundervisning är den som har avlagt 1. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning som lärare enligt denna förordning om examen är avsedd för undervisning i ett språk inom ramen för modersmålsundervisning, eller 2. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i språket. Förordning (2024:165). 34 a § Behörig att undervisa i ett språk inom ramen för modersmålsundervisning är, utöver vad som följer av 34 §, den som har en examen som ger behörighet att bedriva undervisning som lärare enligt denna förordning, om han eller hon har dokumenterat goda kunskaper i språket och genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i språkdidaktik med inriktning mot modersmålsundervisning. Förordning (2024:165). Fritidspedagoger 35 § En fritidspedagog eller motsvarande som har avlagt en examen som är avsedd enbart för arbete i fritidshem är behörig att som lärare eller förskollärare undervisa i skolväsendet, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar en utbildning som ger sådan behörighet. Behörighet enligt första stycket omfattar bara den eller de skolformer, årskurser, ämnen eller ämnesområden som den motsvarande utbildningen ger behörighet att undervisa i. Speciallärare Förskoleklass 36 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i förskoleklassen är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och 1. förskollärar- eller grundlärarexamen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i förskoleklassen, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i förskoleklassen, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot. Grundskolan, sameskolan, specialskolan och anpassade grundskolan 37 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 1-3 i grundskolan, sameskolan, specialskolan och anpassade grundskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och 1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1-3, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1-3, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot. Förordning (2022:1621). 38 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 4-6 i grundskolan, sameskolan, specialskolan och anpassade grundskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och 1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot. Förordning (2022:1621). 39 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 7–9 i grundskolan samt i årskurs 7–10 och sådan ytterligare utbildning som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket skollagen (2010:800) i specialskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och 1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 eller 7–9, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4–6 eller 7–9, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot. 40 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i årskurs 7-9 i anpassade grundskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och 1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot. Förordning (2022:1621). 41 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd för elever som läser ämnesområden i anpassade grundskolan är, utöver vad som följer av 37, 38 eller 40 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och 1. förskollärarexamen enligt samma bilaga, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i förskolan, 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot. Förordning (2022:1621). Gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan 42 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan är den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och 1. en examen enligt samma bilaga som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4-6 eller 7-9 eller i gymnasieskolan, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4-6 eller 7-9 eller i gymnasieskolan, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. En lärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot. Förordning (2022:1621). 43 § Behörig att som speciallärare bedriva undervisning som avser särskilt stöd i anpassade gymnasieskolans individuella program är, utöver vad som följer av 42 §, den som har avlagt speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och 1. förskollärar- eller grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som ger behörighet att undervisa i förskolan, förskoleklassen eller grundskolans årskurs 1-3 eller 4-6, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. En lärare eller förskollärare som avses i första stycket är endast behörig att som speciallärare bedriva sådan undervisning som speciallärarexamen är specialiserad mot. Förordning (2022:1621). Ytterligare behörighet 44 § En lärare eller förskollärare som före den 1 juli 2011 har avlagt behörighetsgivande examen är behörig att undervisa som lärare i ett eller flera ämnen utöver vad som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel, om han eller hon har 1. kompletterat sin behörighetsgivande examen med högskoleutbildning som var avsedd att ge behörighet att undervisa i detta eller dessa ämnen i skolväsendet, och 2. fullgjort högskoleutbildningen före den 1 december 2013. En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som avses i första stycket i den eller de skolformer eller i den eller de årskurser som den högskoleutbildning som avses i samma stycke 1 var avsedd för. En lärare som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i ett eller flera yrkesämnen är dock även behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen i anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1621). 45 § En lärare som är behörig att undervisa enligt 44 § ska vid tillämpningen av 11, 13, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en lärarexamen som 1. är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), 2. är avsedd för den eller de skolformer eller den eller de årskurser som högskoleutbildningen var avsedd att ge behörighet att undervisa i, och 3. omfattar det eller de ämnen som läraren är behörig att undervisa i enligt 44 §. Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §. Förordning (2016:450). 46 § En lärare eller förskollärare som före den 1 juli 2011 har avlagt behörighetsgivande examen är behörig att undervisa som lärare i ett eller flera ämnen utöver vad som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel, om 1. han eller hon före den 1 december 2013 har kompletterat sin behörighetsgivande examen med fullgjord högskoleutbildning i detta eller dessa ämnen, och 2. högskoleutbildningen motsvarar de krav för behörighet i ämnet eller ämnena som Skolöverstyrelsen eller Statens skolverk vid tiden för utbildningen hade meddelat föreskrifter, riktlinjer eller motsvarande om. En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som avses i första stycket i den eller de skolformer eller i den eller de årskurser som högskoleutbildningen skulle ge behörighet att undervisa i enligt Skolöverstyrelsens föreskrifter, riktlinjer eller motsvarande. En lärare som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i ett eller flera yrkesämnen är dock även behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen i anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1621). 47 § En lärare som är behörig att undervisa enligt 46 § ska vid tillämpningen av 11, 13, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en lärarexamen som 1. är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), 2. är avsedd för den eller de skolformer eller den eller de årskurser som högskoleutbildningen ger behörighet att undervisa i enligt 46 §, och 3. omfattar det eller de ämnen som läraren är behörig att undervisa i enligt 46 §. Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §. Förordning (2016:450). 48 § En lärare eller förskollärare som före den 1 juli 2011 har avlagt behörighetsgivande examen är behörig att undervisa som lärare i ett eller flera ämnen utöver vad som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel, om 1. han eller hon före den 1 december 2013 har kompletterat sin behörighetsgivande examen med fullgjord högskoleutbildning i detta eller dessa ämnen, 2. högskoleutbildningen hade en omfattning i varje ämne som minst motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha krävts för ämnet i någon av de lärarexamina som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), dock inte äldre än en behörighetsgivande examen som kunde avläggas den 1 juli 1968, och 3. han eller hon genom högskoleutbildningen har fått sådana ämneskunskaper i vart och ett av detta eller dessa ämnen som i huvudsak kan anses ha krävts för den lärarexamen som avses i 2. En lärare som avses i första stycket är behörig att undervisa i det eller de ämnen som avses i första stycket i den eller de skolformer eller i den eller de årskurser som den lärarexamen som avses i samma stycke 2 var avsedd för. En lärare som är behörig att undervisa i gymnasieskolan i ett eller flera yrkesämnen är dock även behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen i anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1621). 49 § En lärare som är behörig att undervisa enligt 48 § ska vid tillämpningen av 11, 13, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en lärarexamen som avses i 48 § första stycket 2. Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en sådan lärare dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §. Förordning (2016:450). 50 § Behörig att som lärare undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6 och fritidshemmet är, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel, den som 1. har avlagt en äldre examen än som avses i 19 § första stycket 1 som är avsedd för arbete i fritidshem och som omfattar studier i minst ett av grundskolans ämnen, 2. har fullgjort ämnesstudier i en omfattning i varje ämne som minst motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha krävts för ämnet i någon av de lärarexamina som är avsedda för undervisning i årskurserna 1–3 eller 4–6 och som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), dock inte äldre än en behörighetsgivande examen som kunde avläggas den 1 juli 1968, och 3. genom ämnesstudierna har fått sådana ämneskunskaper i vart och ett av detta eller dessa ämnen som i huvudsak kan anses ha krävts för den lärarexamen som avses i 2. Behörighet att undervisa i årskurs 1–3 eller 4–6 enligt första stycket omfattar bara det eller de ämnen och de årskurser för vilka den omfattning och de ämneskunskaper som krävs enligt första stycket 2 och 3 har uppnåtts. Förordning (2013:693). 51 § Behörig att som lärare undervisa i grundskolans årskurs 1–3 eller 4–6 och fritidshemmet är, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i detta kapitel, den som 1. har avlagt en äldre examen än som avses i 19 § första stycket 1 som är avsedd för arbete i fritidshem, 2. har kompletterat sin examen med högskoleutbildning i minst ett av grundskolans ämnen före den 1 december 2013, 3. genom högskoleutbildningen fullgjort ämnesstudier i en omfattning i varje ämne som minst motsvarar den lägsta omfattning som kan anses ha krävts för ämnet i någon av de lärarexamina som är avsedda för undervisning i årskurserna 1–3 eller 4–6 och som är äldre än en sådan behörighetsgivande examen som anges i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), dock inte äldre än en behörighetsgivande examen som kunde avläggas den 1 juli 1968, och 4. genom ämnesstudierna har fått sådana ämneskunskaper i vart och ett av detta eller dessa ämnen som i huvudsak kan anses ha krävts för den lärarexamen som avses i 3. Behörighet att undervisa i årskurs 1–3 eller 4–6 enligt första stycket omfattar bara det eller de ämnen och de årskurser för vilka den omfattning och de kunskaper som krävs enligt första stycket 3 och 4 har uppnåtts. Förordning (2013:693). 52 § Den som uppfyller kraven för behörighet enligt 50 eller 51 § ska anses ha en behörighetsgivande examen. Den som har en sådan examen är endast behörig att bedriva undervisning utöver vad som följer av 50 eller 51 §, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar en utbildning som ger sådan behörighet. Behörighet enligt första stycket omfattar bara den eller de skolformer, årskurser, ämnen eller ämnesområden som den motsvarande utbildningen ger behörighet att undervisa i. Förordning (2013:693). 53 § En lärare som är behörig att undervisa enligt 50 eller 51 § ska vid tillämpning av 11, 13, 17, 18, 31 a och 34 §§ anses ha avlagt en examen som avses i 50 § första stycket 2 och 51 § första stycket 3. Vid tillämpningen av 11 a och 14 a §§ ska en lärare som avses i första stycket dock inte anses behörig att undervisa enligt 11 eller 13 §. Förordning (2016:450). 3 kap. Utländsk lärar- eller förskollärarutbildning 1 § Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen. Om en lärare eller förskollärare som har sådana yrkeskvalifikationer som avses i första stycket har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ger yrkeskvalifikationerna behörighet enligt 2 kap. endast om läraren eller förskolläraren har de kunskaper i svenska som är nödvändiga för yrket. Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om vilka kunskaper i svenska som ska anses nödvändiga. Förordning (2021:29). 2 § Ett bevis över en utländsk lärar- eller förskollärarutbildning som inte omfattas av de bestämmelser som avses i 1 § första stycket men som ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet eller kompletterande insatser motsvarar sådan svensk utbildning som anges i 2 kap. ger samma behörighet som den svenska utbildningen. Om en lärare eller förskollärare som har ett sådant bevis som avses i första stycket har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ger dock utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet eller kompletterande insatser behörighet enligt första stycket endast om läraren eller förskolläraren har de kunskaper i svenska som är nödvändiga för yrket. Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om villkoren för behörighet för lärare eller förskollärare som har bevis över sådan utländsk lärar- eller förskollärarutbildning som avses i första stycket. Förordning (2021:29). 4 kap. Legitimation Förfarandet i ärenden om legitimation Ärenden där det krävs ansökan 1 § I 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att Statens skolverk efter ansökan ska meddela legitimation eller komplettering av legitimation. Förordning (2024:165). 1 a § En ansökan om legitimation eller komplettering av legitimation får överföras elektroniskt till Statens skolverk. Förordning (2014:419). 2 § Om ett sådant bevis över utländsk lärar- eller förskollärarutbildning som avses i 3 kap. 2 § första stycket ligger till grund för en ansökan om legitimation ska Statens skolverk inhämta ett yttrande från Universitets- och högskolerådet innan ärendet avgörs, om det inte är obehövligt. Förordning (2021:29). 3 § Statens skolverk ska meddela beslut i ärenden om legitimation senast fyra månader efter det att alla handlingar som gäller den sökande har kommit in till myndigheten. Förordning (2014:419). Ärenden där det inte krävs ansökan 3 a § Statens skolverk ska utan ansökan besluta att ändra en behörighet i en lärares legitimation om 1. läraren sedan tidigare har behörighet i ett ämne och det ämnet utgår eller delas upp i flera ämnen, och 2. det eller de ämnen som läraren genom beslutet får behörighet i till övervägande del motsvarar det ämne som utgår eller delas enligt 1. En lärare som enligt första stycket får sin behörighet ändrad ska anses vara behörig i det ämne som utgår så länge som undervisning i ämnet får ges. Förordning (2024:165). Behörigheter på legitimationen 4 § På legitimationen ska det anges i vilken eller vilka skolformer eller fritidshem, årskurser eller motsvarande, ämnen eller ämnesområden som läraren eller förskolläraren är behörig att undervisa i. Förordning (2014:419). Avgifter och bemyndiganden 5 § Statens skolverk ska ta ut en avgift för ansökan om legitimation eller komplettering av legitimation. För ansökningsavgiftens storlek gäller 10 § avgiftsförordningen (1992:191), där - avgiftsklass 3 ska tillämpas för ansökan om legitimation, och - avgiftsklass 2 ska tillämpas för ansökan om komplettering av legitimation. För avgiften gäller i övrigt bestämmelserna i 11-14 §§ samma förordning. Förordning (2025:544). 6 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om 1. elektronisk överföring av en ansökan som avses i 1 § och om elektronisk underskrift, och 2. ansökningsförfarandet i övrigt när det gäller legitimation och komplettering av legitimation. Förordning (2016:592). 7 § Ny beteckning 1 § genom förordning (2014:419). 8 § Ny beteckning 2 § genom förordning (2014:419). 9 § Ny beteckning 3 § genom förordning (2014:419). 10 § Ny beteckning 4 § genom förordning (2014:419). 11 § Har upphävts genom förordning (2013:532). 12 § Ny beteckning 5 § genom förordning (2014:419). 13 § Ny beteckning 6 § genom förordning (2014:419). 5 kap. Introduktionsperiod Mentor och plan för genomförande av introduktionsperioden 1 § En lärare eller förskollärare som genomför en introduktionsperiod enligt 2 kap. 22 a § skollagen (2010:800) ska få stöd av en mentor under introduktionsperioden. Mentorn ska vara legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare. Han eller hon ska ha tillräcklig erfarenhet av arbete som lärare eller förskollärare för uppgiften som mentor. Förordning (2014:419). 2 § Rektorn ska se till att det finns en plan för introduktionsperioden. Förordning (2018:1307). Introduktionsperiodens längd 3 § En introduktionsperiod ska vara minst ett läsår eller motsvarande på heltid. Introduktionsperioden får genomföras under en eller flera anställningar. En huvudman som har anställt en lärare eller förskollärare som under en tidigare anställning genomfört en del av introduktionsperioden ska se till att läraren eller förskolläraren genomför så stor del av återstoden av introduktionsperioden som ryms inom anställningstiden. Förordning (2014:419). Undantag från introduktionsperioden 4 § Huvudmannens skyldighet enligt 2 kap. 22 a § skollagen (2010:800) gäller inte 1. när en lärare eller förskollärare anställs för högst trettio dagar, eller 2. en lärare eller förskollärare som anses behörig på grund av utländsk lärar- eller förskollärarutbildning. 5 § En lärare eller förskollärare som avses i 2 kap. 35 § och som har tjänstgjort i huvudsak som fritidspedagog eller inom ramen för sin nya behörighet under minst ett läsår eller motsvarande på heltid ska genom denna tjänstgöring anses ha genomfört en introduktionsperiod. Förordning (2014:419). Bemyndigande 6 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om introduktionsperioden. Förordning (2014:419). Övergångsbestämmelser 2011:326 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011. 2. Förordningen (1999:1421) om behörighetsbevis för lärare med utländsk utbildning ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2012. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för handläggning av ärenden om behörighetsbevis där ansökan om behörighetsbeviset har kommit in till Högskoleverket före den 1 juli 2011. Av punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (2011:189) om ändring i skollagen (2010:800) framgår att sådana ärenden efter den 31 december 2012 handläggs av Universitets- och högskolerådet. Förordning (2012:915). 3. Bestämmelserna i 1 kap. 4 § ska tillämpas först från och med den 1 juli 2012. 4. Har upphävts genom förordning (2014:419). 5. Bestämmelserna i 4 kap. 5 § gäller inte för ansökan om legitimation av en lärare eller förskollärare som avses i 34 § lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800). Förordning (2014:419). 6. Har upphävts genom förordning (2014:419). 7. En lärare eller förskollärare som efter den 30 juni 2011 men före den 1 juli 2018 har avlagt behörighetsgivande examen eller har fått ett behörighetsbevis av Högskoleverket eller Universitets- och högskolerådet ska anses ha genomfört en introduktionsperiod, om han eller hon har arbetat sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i en eller flera anställningar som lärare eller förskollärare före den 31 mars 2012. Förordning (2014:419). 8. Trots 5 kap. 1 § andra stycket får en lärare eller förskollärare som saknar legitimation vara mentor, om han eller hon har avlagt behörighetsgivande examen eller har fått ett behörighetsbevis av Högskoleverket eller Universitets- och högskolerådet. Detta gäller dock bara mentorskap som läraren eller förskolläraren har påbörjat före den 1 juli 2014. Förordning (2014:419). 9. En lärare eller förskollärare ska efter ansökan enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) meddelas behörighet utöver sådan som följer av 2 eller 3 kap., om a) läraren eller förskolläraren har legitimation eller meddelas en sådan samtidigt som han eller hon meddelas behörigheten, b) läraren eller förskolläraren har undervisat som lärare eller förskollärare i skolväsendet under sammanlagt minst åtta läsår eller motsvarande i ämnet eller ämnesområdet eller i förskolan under de senaste 15 åren före den 1 juli 2015 eller, om han eller hon är född senast den 1 juli 1958, under sammanlagt minst fyra läsår eller motsvarande i ämnet eller ämnesområdet eller i förskolan under samma period, c) undervisningen enligt b inte har börjat bedrivas tidigare än 15 år innan ansökan kom in till Statens skolverk, d) undervisningen, om den avsett ett ämne eller ämnesområde, har haft en omfattning i ämnet eller ämnesområdet som motsvarar undervisning för elever som bedriver heltidsstudier, e) undervisningen, om den avsett förskolan, har haft en omfattning som sammanlagt motsvarar heltid, f) undervisningen har följt de föreskrifter som gäller för denna, och g) läraren eller förskolläraren är lämplig att bedriva sådan undervisning som han eller hon har bedrivit enligt b. En lärare eller förskollärare som visat att han eller hon uppfyller kraven i första stycket är behörig att undervisa i den eller de skolformer, årskurser, ämnen eller ämnesområden som undervisningen enligt första stycket b avsett. Förordning (2013:830). 10. Till en ansökan om utökad behörighet enligt 9 ska det fogas ett yttrande eller intyg över lärarens eller förskollärarens undervisning enligt 9 första stycket b–f och över hans eller hennes lämplighet att bedriva sådan undervisning. Yttrandet eller intyget ska ha utfärdats av huvudmannen eller av rektorn vid den eller de skolor eller förskolor där läraren eller förskolläraren har bedrivit undervisningen. Om ett yttrande eller intyg enligt första stycket inte kan ges in, ska läraren eller förskolläraren i stället ge in en utredning som visar att han eller hon uppfyller kraven i 9 första stycket b–g. Förordning (2018:1307). 11. Huvudmannens skyldighet enligt 2 kap. 22 a § skollagen (2010:800) gäller inte lärare som är anställda som lärare i skolväsendet den 1 december 2013 och som undervisar huvudsakligen i ämnet eller ämnena dans, teater eller rörelse och drama och som a) har en examen från en högskoleutbildning som varit avsedd att i det eller de ämnena ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i skolväsendet eller en motsvarande utländsk examen, b) har avlagt ämneslärarexamen enligt 23 och 24 §§ samt 27 eller 28 § förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen, och c) har arbetat sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i en eller flera anställningar som lärare i skolväsendet eller med arbetsuppgifter som liknar undervisning inom skolväsendet. Förordning (2014:419). 12. Har upphävts genom förordning (2014:419). 13. Huvudmannens skyldighet enligt 2 kap. 22 a § skollagen (2010:800) gäller inte lärare och förskollärare som är anställda som lärare eller förskollärare i skolväsendet den 1 december 2013 och som a) har arbetat i skolväsendet i en eller flera anställningar som lärare eller förskollärare under sammanlagt minst åtta läsår eller motsvarande under de senaste 15 åren före såväl den 1 juli 2015 som den dag då ansökan om legitimation kom in till Statens skolverk, och b) har avlagt lärar- eller förskollärarexamen enligt 19, 20, 21, 22, 25, 26, 27, 28 eller 29 § förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen. Förordning (2014:419). 14. Har upphävts genom förordning (2014:419). 15. För lärare som genom behörighetsförklaring enligt skolförordningen (1971:235) har förklarats behöriga för visst slag av anställning ska kravet i 2 kap. 16 § första stycket skollagen (2010:800) anses uppfyllt genom behörighetsförklaringen. Om en lärare som avses i första stycket har arbetat i skolväsendet sammanlagt minst ett läsår eller motsvarande i en eller flera anställningar som lärare, gäller inte huvudmannens skyldighet enligt 2 kap. 22 a § skollagen. Förordning (2014:419). 16. Har upphävts genom förordning (2014:419). 17. En lärare som avses i 15 är behörig att bedriva sådan undervisning som behörighetsförklaringen kan anses avse. Förordning (2013:830). 18. Sådana speciallärare och specialpedagoger med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning som inte har en behörighetsgivande examen och som den 1 december 2013 var anställda som lärare i anpassade grundskolan, specialskolan, anpassade gymnasieskolan eller anpassad utbildning för vuxna får, trots att de inte uppfyller kraven i 2 kap. 13 § skollagen (2010:800), bedriva undervisning som lärare a) inom ämnesområden inom anpassade grundskolan, b) i specialskolan om undervisningen motsvarar ämnesområden inom anpassade grundskolan, c) på anpassade gymnasieskolans individuella program, och d) i kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå på en nivå som motsvarar ämnesområden inom anpassade grundskolan. En lärare som avses i första stycket får bedriva undervisning som anges där även om han eller hon har tillträtt en ny anställning som lärare efter den 1 december 2013. Första och andra styckena gäller inte om 33 § första stycket lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) är tillämpligt. Om en speciallärare eller specialpedagog har avslutat en sådan anställning som avses i 33 § första stycket samma lag den 1 december 2013 eller senare, ska den avslutade anställningen anses vara en sådan anställning som avses i första stycket. Förordning (2022:1621). 19. Sådana speciallärare och specialpedagoger med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning som har legitimation och en examen som ger behörighet att undervisa i minst en av årskurserna 7-9 i grundskolan eller i gymnasieskolan och som den 1 december 2013 var anställda som lärare i anpassade grundskolan, anpassade gymnasieskolan eller anpassad utbildning för vuxna får, trots att de inte är behöriga att bedriva undervisning i ett ämne eller ämnesområde, bedriva undervisning i ämnet eller ämnesområdet i a) anpassade grundskolans årskurs 7-9, b) anpassade gymnasieskolan i andra ämnen än yrkesämnen, och c) kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på motsvarande nivåer som avses i a och b. En lärare som avses i första stycket får bedriva undervisning som anges där även om han eller hon har tillträtt en ny anställning som lärare efter den 1 december 2013. Första och andra styckena gäller inte om 33 § första stycket lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) är tillämpligt. Om en speciallärare eller specialpedagog har avslutat en sådan anställning som avses i 33 § första stycket samma lag den 1 december 2013 eller senare, ska den avslutade anställningen anses vara en sådan anställning som avses i första stycket. Förordning (2022:1621). 20. En lärare som bedriver undervisning med stöd av 18 är trots vad som anges i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) behörig att besluta om betyg. Första stycket gäller inte lärare som är anställd utan tidsbegränsning för att bedriva sådan undervisning som avses i 2 kap. 20 § andra eller tredje stycket skollagen. Förordning (2013:830). 21. Specialpedagoger omfattas av 18–20 endast om de har en a) specialpedagogexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), b) motsvarande äldre examen, eller c) utländsk examen som motsvarar en examen som avses i a eller b. En examen som anges i första stycket ska ha utfärdats senast den 30 juni 2015 och avse utbildning som påbörjats före utgången av 2008. Förordning (2013:830). 2012:497 Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2012. De nya bestämmelserna i punkt 8 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska dock tillämpas för tid från och med den 1 juli 2011. 2013:532 1. Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2013. 2. Den upphävda bestämmelsen i 4 kap. 11 § andra stycket gäller fortfarande för ansökningar som har getts in till Statens skolverk före ikraftträdandet. 3. Bestämmelsen i 4 kap. 12 § i sin äldre lydelse gäller fortfarande för ansökningar som har getts in till Statens skolverk före ikraftträdandet. 2013:694 1. Denna förordning träder i kraft den 2 december 2013. 2. Bestämmelserna tillämpas på studier som har fullgjorts den 2 december 2013 eller senare. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för studier som har fullgjorts före den 2 december 2013. 2013:830 Denna förordning träder i kraft den 2 december 2013 i fråga om 2 kap. 17 b, 17 c, 27 b och 30 §§ samt punkt 20 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna och i övrigt den 1 december 2013. 2024:165 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2024. 2. Bestämmelserna i 2 kap. 22 a, 27 och 27 c §§ tillämpas första gången i fråga om undervisning av elever vars utbildning påbörjas efter den 30 juni 2025. 3. För behörigheter som avser undervisning av elever vars utbildning påbörjas före den 1 juli 2025 gäller 2 kap. 27 och 27 c §§ i den äldre lydelsen. 2025:25 1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2025. 2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om undervisning av elever vars utbildning påbörjas efter den 30 juni 2025. 2025:358 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2025. 2. Trots 2 kap. 18 § i den nya lydelsen ska en lärare efter ansökan enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) meddelas behörighet att undervisa i ämnet samiska i sameskolan, om a) läraren har legitimation eller meddelas en sådan samtidigt som han eller hon meddelas behörigheten, b) läraren har undervisat som lärare i ämnet samiska i sameskolan under sammanlagt minst fem läsår under perioden 1 juli 2010-1 juli 2025, c) undervisningen enligt b inte har börjat bedrivas tidigare än 15 år innan ansökan kom in till Statens skolverk, d) undervisningen i samiska har haft en omfattning som motsvarar undervisning för elever som bedriver heltidsstudier, e) undervisningen i samiska har följt de föreskrifter som gäller för denna, och f) läraren är lämplig att bedriva undervisning i samiska. En lärare som uppfyller kraven i första stycket är endast behörig att undervisa i ämnet samiska i de årskurser som motsvarar de årskurser i grundskolan som lärarens utbildning ger behörighet att undervisa i. Till en ansökan om behörighet enligt första stycket ska det fogas ett yttrande eller intyg över lärarens undervisning enligt första stycket b-e och över hans eller hennes lämplighet att bedriva sådan undervisning. Yttrandet eller intyget ska ha utfärdats av Sameskolstyrelsen eller av rektorn vid den eller de skolenheter där läraren har bedrivit undervisningen.