Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. 2 § /Upphör att gälla U:2026-03-01/ Underrättelseskyldighet enligt 12 § lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder ska fullgöras av den åklagare som har ansökt vid domstol om åtgärder enligt lagen. Om en underrättelse inte har lämnats enligt 14 § lagen om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder, ska åklagaren informera Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden om detta så snart det kan ske. Om det vid beslutet att inte lämna någon underrättelse löper en frist som avser en underrättelse om annan hemlig tvångsmedelsanvändning i ärendet mot samma person, får åklagaren dock avvakta med att informera nämnden till dess att den fristen löpt ut. Om den åklagare som avses i denna paragraf inte kan fullgöra underrättelseskyldigheten enligt första och andra styckena, ska skyldigheten i stället fullgöras av en annan åklagare. 2 § /Träder i kraft I:2026-03-01/ Underrättelseskyldighet enligt 12 § lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder ska fullgöras av den åklagare som har ansökt vid domstol om åtgärder enligt lagen. Om en underrättelse inte har lämnats enligt 14 § lagen om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder, ska åklagaren informera Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden vid Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd om detta så snart det kan ske. Om det vid beslutet att inte lämna någon underrättelse löper en frist som avser en underrättelse om annan hemlig tvångsmedelsanvändning i ärendet mot samma person, får åklagaren dock avvakta med att informera nämnden till dess att den fristen löpt ut. Om den åklagare som avses i denna paragraf inte kan fullgöra underrättelseskyldigheten enligt första och andra styckena, ska skyldigheten i stället fullgöras av en annan åklagare. Förordning (2026:21).