Post 10999 av 11054 träffar
                
                
            
                    SFS-nummer ·
                    1907:15 s.1 ·
                    
                        Visa register
                    
                
                
                
                    Lag (1907:15 s.1) angående avlösning av 
avgäld från avsöndrad lägenhet
                
                
                
                    Departement: Justitiedepartementet L1
                
                
                
                    Utfärdad: 1907-04-19
                
                
                
                    Ändring införd: t.o.m. SFS 1977:682
                
                
                
                    Författningen har upphävts genom: SFS 2000:225
                
                
                
                    Upphävd: 2000-07-01
                
                
                
1 § Har för lägenhet, som för alltid blifvit från hemman afsöndrad, 
afgäld fastställts på grund af 5 § i lagen den 25 maj 1905 rörande 
afgäld från afsöndrad lägenhet, vare lägenhetens ägare berättigad att 
få sådan afgäld aflöst mot ersättning, som, där annorlunda ej afta  
lats, skall utgå med ett penningbelopp, motsvarande tjugotvå gånger 
afgälden för ett år. 
Är afgälden bestämd i annat än penningar, och har ej viss grund för 
beräkning af dess värde i penningar blifvit vid afgäldens faststäl  
lande stadgad eller sedermera öfverenskommen, varde det värde beräk  
nadt efter senast fastställda medelmarkegångspris eller, där sådant 
pris icke finnes i länets markegångstaxa upptaget för persedel, hvari 
afgälden bestämts, efter medeltalet af markegångsprisen för de sist 
förflutna tio åren eller, om beräkningen ej kan ske enligt länets 
markegångstaxor, efter ty skäligt pröfvas. 
2 § Vill lägenhetsägare få afgäld aflöst, göre ansökan hos Konungens 
befallningshafvande. Dylik ansökan må ock framställas i förklaring 
öfver gjord begäran om afgäldens fastställande. 
Innan beslut i ärendet meddelas, skall stamhemmanets ägare lämnas 
tillfälle att däri afgiva yttrande. 
3 § Har i ärendet, varom i 2 § förmäles, lägenhetens ägare styrkt, att 
ersättning, som för avgäldens avlösning tillkommer hemmanets ägare, 
till denne utgivits, förordne Konungens befallningshavare att i 
fastighetsregistret samt, där lägenheten eller dess stamhemman upp  
tages i jordeboken, jämväl i denna skall införas anteckning att av  
gäldsskyldigheten upphört. Lag (1917:276). 
4 § Är ersättningen ej gulden, fastställe Konungens befallnings  
hafvande densamma och utsätte tillika viss dag, då lägenhetsägaren, 
vid äfventyr att beslutet eljest anses förfallet, senast har att till 
Konungens befallningshafvande inkomma med bevis, att ersättningen till 
stamhemmanets ägare utgifvits; dock att, där ersättningen skall utgå i 
penningar, lösesumman jämväl må i landtränteriet nedsättas. 
Sedan beslutet, som genom Konungens befallningshafvandes försorg skall 
delgifvas hemmanets ägare, vunnit laga kraft och lägenhetens ägare 
fullgjort hvad honom på grund däraf åligger, förordne Konungens be  
fallningshafvare om anteckning som i 3 § sägs. 
Är lösesumma nedsatt, varde, sedan det om ersättningen meddelade 
beslut vunnit laga kraft och den däri utsatta tid förflutit, beloppet 
utbetaldts till stamhemmanets ägare. Uppstår tvist om rätten till 
lösesumman eller möter eljest hinder för dess utbetalande, låte 
Konungens befallningshafvande, där så äskas, insätta medlen i bank  
inrättning för att mot ränta innestå; och komme räntan den till godo, 
som finnes till lösesumman berättigad. 
5 § I aflösning innefattas, där ej annorledes aftalats, icke afgäld, 
som belöper på tiden innan ersättningen af lägenhetsägaren utgifvits 
till hemmanets ägare eller; då lösesumma nedsatts; på tiden före den 
enligt 4 § utsatta dag. 
6 § har upphört att gälla genom lag (1977:682). 
                