Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Inledande bestämmelser Balkens tillämpningsområde 1 § Denna balk gäller verkställighet av en dom eller annan exekutionstitel som avser betalningsskyldighet eller någon annan förpliktelse och verkställighet av ett beslut om kvarstad eller någon annan liknande säkerhetsåtgärd. Verkställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning. Verkställighet som avser en annan förpliktelse eller säkerhetsåtgärd sker på det sätt som anges i 16 kap. Om en annan lag innehåller en bestämmelse som avviker från denna balk, tillämpas den bestämmelsen. Lag (2026:854). Balkens innehåll 2 § Balken är indelad i följande kapitel: 1 kap. - Inledande bestämmelser 2 kap. - Förfarandet vid Kronofogdemyndigheten 3 kap. - Exekutionstitlar 4 kap. - Utmätning 5 kap. - Undantag från utmätning 6 kap. - Säkerställande av utmätning 7 kap. - Utmätning av lön och andra förmåner 8 kap. - Allmänna bestämmelser om exekutiv försäljning 9 kap. - Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran 10 kap. - Försäljning av registrerat skepp 11 kap. - Försäljning av registrerat luftfartyg och reservdelar 12 kap. - Försäljning av fast egendom 13 kap. - Redovisning av inbetalda pengar 14 kap. - Verkan av exekutiv försäljning 16 kap. - Annan verkställighet 17 kap. - Kostnader 18 kap. - Överklagande Lag (2026:854). Exekutiv myndighet 3 § Kronofogdemyndigheten ansvarar för verkställighet enligt balken. Ett mål om verkställighet (utsökningsmål) handläggs av en kronofogde eller en annan tjänsteman hos Kronofogdemyndigheten (förrättningsperson). Lag (2026:854). Proportionalitet 3 a § En åtgärd enligt denna balk får vidtas enbart om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktas mot eller för något annat motstående intresse. Lag (2026:854). Barnets bästa 3 b § Vid alla åtgärder enligt denna balk som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Lag (2026:854). Jäv 4 § För en förrättningsperson gäller samma regler om jäv som för domare enligt 4 kap. rättegångsbalken. Jäv får dock inte grundas på en åtgärd som förrättningspersonen har vidtagit i tjänsten eller på en gärning som har begåtts mot honom eller henne i tjänsten eller med anledning av tjänsten. Lag (2026:854). 5 § En förrättningsperson ska självmant anmäla en omständighet som han eller hon känner till som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne. Om en fråga om jäv mot en förrättningsperson har uppkommit och han eller hon inte har ersatts av någon annan, ska Kronofogdemyndigheten snarast pröva jävsfrågan. Förrättningspersonen får själv pröva jävsfrågan endast om någon annan tjänsteman inte kan träda i hans eller hennes ställe utan en fördröjning som leder till olägenhet. En förrättningsperson som är jävig får ändå vidta åtgärder som inte kan skjutas upp utan olägenhet. Lag (2026:854). Vissa föreskrifter om mål och parter m.m. 6 § Utsökningsmål handläggs som enskilt mål eller allmänt mål. Allmänt mål är mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull, avgift och andra medel som staten har rätt till och som får utsökas utan föregående dom samt, enligt vad regeringen närmare föreskriver, annan liknande fordran som staten eller en kommun har rätt till. I annan lag kan föreskrivas att även mål om uttagande av någon annan fordran är allmänt mål. Annat mål än som avses i andra stycket är enskilt mål. Lag (1993:893). 7 § Den som begär verkställighet hos kronofogdemyndigheten kallas sökande. I allmänt mål anses staten eller kommun som sökande. Sökandens motpart hos kronofogdemyndigheten benämns svarande eller, i mål som rör fordran mot honom, gäldenär. När viss egendom svarar för fordran, skall vad som sägs om gäldenär i tillämpliga delar gälla ägaren, även om han ej är personligen betalningsskyldig. Den som ej är sökande eller svarande kallas tredje man. Tredje man hos vilken en gäldenär själv har fordran kallas sekundogäldenär. Tillämpning av bestämmelser som rör fartyg, luftfartyg eller fast egendom 8 § Vad som sägs i denna balk om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller, om ej annat följer av vad som är särskilt föreskrivet, även egendom som utom riket är införd i register motsvarande fartygsregistrets skeppsdel eller luftfartygsregistret eller, beträffande reservdelar, egendom som är intecknad utom riket. Bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra stycket och 30 § andra stycket är dock ej tillämpliga på egendom som avses i första stycket. Lag (2001:377). 9 § Med fartyg jämställs fartyg under byggnad. I fråga om skeppsbygge skall härvid vad som sägs om fartygsregistrets skeppsdel i stället avse fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel. Lag (2001:377). 10 § Vad som sägs om registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg gäller i tillämpliga delar även andel i och villkorlig rätt till sådan egendom, om ej annat föreskrivs. 11 § Med fast egendom avses fastighet, visst område av fastighet, samfälld mark samt andel i och villkorlig rätt till sådan egendom. Vad som sägs om fast egendom gäller i tillämpliga delar även tomträtt. 12 § Vad som sägs om pantbrev i fastighet gäller i tillämpliga delar även vilandebevis. 2 kap. Förfarandet vid Kronofogdemyndigheten Ansökan m.m. 1 § En ansökan om verkställighet görs muntligen eller skriftligen. Ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller handräckning verkställs självmant av Kronofogdemyndigheten, om inte sökanden i målet har angett att verkställighet inte ska ske. En ansökan om verkställighet anses gjord när utslaget meddelades. Lag (2021:790). 2 § Sökanden ska ange den åtgärd som han eller hon yrkar. När en ansökan görs ska den exekutionstitel som ligger till grund för ansökan ges in. Om anspråket grundas på ett löpande skuldebrev eller någon annan handling, vars uppvisande utgör villkor för en rätt att kräva betalning eller begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska den handlingen ges in i original. Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om den är ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller om den är en dom eller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annan författning har översänts till Kronofogdemyndigheten från en domstol eller en annan myndighet. Lag (2021:790). 3 § Ett barns ansökan om verkställighet som avser skadestånd på grund av brott får göras av endast en vårdnadshavare, om den andra vårdnadshavaren är gäldenär eller om det annars finns särskilda skäl. Lag (2022:1320). 4 § Har upphävts genom lag (2006:672). 5 § Om en ansökan är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och om sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen, skall ansökan avvisas. Lag (1993:893). 6 § Beträffande parts behörighet samt ställföreträdare eller ombud för och biträde åt part tillämpas 11 och 12 kap. rättegångsbalken, i den mån ej annat föreskrivs i denna paragraf. Ombud behöver ej styrka sin behörighet genom fullmakt annat än om kronofogdemyndigheten finner det behövligt. Visar ombud eller biträde oskicklighet eller oförstånd eller är han eljest olämplig, får kronofogdemyndigheten avvisa honom som ombud eller biträde i målet. 7 § I 22 § förvaltningslagen (2017:900) regleras hur ankomstdagen för en handling ska bestämmas. En handling som avser en anmälan eller någon annan åtgärd som ska ske innan utmätt egendom säljs, ett sammanträde avslutas eller ett beslut meddelas, anses inkommen i rätt tid endast om innehållet i handlingen har hunnit bli känt för förrättningspersonen före den nämnda tidpunkten. Lag (2026:854). 8 § Kronofogdemyndigheten får vid behov anlita tolk. Tolk som ej fullgör uppdraget i tjänsten har rätt till ersättning av allmänna medel. I fråga om översättning av ansökan eller annan handling som ej är avfattad på svenska tillämpas 33 kap. 9 § rättegångsbalken. 9 § Underlåter part eller tredje man att fullgöra något som åligger honom i utsökningsmål och finns anledning antaga att han har laga förfall, skall underlåtenheten ej leda till påföljd eller eljest läggas honom till last i målet. Auktion eller bevakningssammanträde skall dock ej inställas annat än om synnerliga skäl föreligger. Har någon förelagts att väcka talan inom viss tid och visar han laga förfall före utgången av den tiden, skall kronofogdemyndigheten sätta ut ny tid. I fråga om vad som skall räknas som laga förfall tillämpas 32 kap. 8 § rättegångsbalken. Förhör 10 § Kronofogdemyndigheten får hålla förhör med svaranden, om det behövs. Svaranden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst femtusen kronor. Till ett sådant förhör ska vid behov även sökanden kallas. Sökanden får föreläggas att inställa sig vid påföljd av att hans eller hennes ansökan annars förfaller. Sökanden får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst femtusen kronor. Lag (2022:799). 11 § Förhör får vid behov hållas med tredje man som är sakägare eller som enligt denna balk är skyldig att lämna upplysningar. Tredje man får föreläggas att inställa sig personligen vid vite av högst femtusen kronor. Lag (2022:799). 12 § Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt 10 eller 11 § prövas av Kronofogdemyndigheten. Om ändamålet med vitet har förfallit, får vitet inte dömas ut. En svarande eller tredje man som har kallats att inställa sig till förhör vid vite får hämtas om han eller hon uteblir från förhöret. Lag (2022:799). 13 § Tredje man som har inställt sig för att höras får tillerkännas skälig ersättning av allmänna medel för inställelsen. 14 § Har vid förhör förebringats uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, vars röjande kan antagas medföra att den enskilde eller någon honom närstående lider avsevärd skada eller betydande men, kan kronofogdemyndigheten förordna att uppgiften ej får röjas obehörigen. Tvångsmedel 15 § När Kronofogdemyndigheten enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 9 eller 12 § eller 13 § jämförd med 4 kap. 14 och 15 §§ förelägger svaranden eller tredje man att fullgöra eller underlåta något, får myndigheten föreskriva vite till belopp som finnes behövligt. Fråga om utdömande av vite som har förelagts enligt första stycket prövas, på talan av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Har ändamålet med vitet förfallit, får det ej dömas ut. Om föreläggande vid vite ej iakttas, kan Kronofogdemyndigheten ge nytt vitesföreläggande utan hinder av att det förra ej har vunnit laga kraft. Lag (2006:672). 16 § Efterkommer ej gäldenären eller tredje man föreläggande enligt 4 kap. 14 eller 15 § eller 16 kap. 13 § jämförd med nämnda lagrum, får han häktas, om synnerliga skäl föreligger. Fråga om häktning prövas, efter framställning av Kronofogdemyndigheten, av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. När framställning om häktning har gjorts, skall förhandling äga rum inför rätten. Till förhandlingen skall Kronofogdemyndigheten och, om hinder ej möter, den som avses med yrkandet kallas. Denne får hämtas, om skäl föreligger därtill. Har han kallats till förhandlingen eller kan det antagas att han har avvikit eller eljest håller sig undan, utgör hans utevaro ej hinder för prövning av yrkandet. I fråga om rätt till biträde och kostnader i målet har vad som föreskrivs i rättegångsbalken om försvarare och om rättegångskostnader i brottmål motsvarande tillämpning. Rätten skall med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att pröva om den som är intagen i häkte fortfarande skall vara häktad. Föreligger ej längre skäl för häktning, skall rätten omedelbart förordna att den häktade skall friges. Ingen får hållas häktad längre tid än tre månader i målet. Beträffande behandlingen i övrigt av frågor om häktning enligt denna paragraf har vad som gäller enligt rättegångsbalken om häktning av misstänkt motsvarande tillämpning. Lag (2006:672). 17 § Vid en förrättning får ett hus, ett rum eller ett förvaringsställe genomsökas, om det behövs för att verkställigheten ska kunna ske. Om förrättningspersonen behöver få tillträde till ett utrymme som är tillslutet får han eller hon öppna låset eller bereda sig tillträde på något annat sätt. Förrättningspersonen får dock inte bereda sig tillträde till en bostad i innehavarens frånvaro annat än om en underrättelse om tiden för förrättningen har sänts till innehavaren med post eller lämnats på något annat lämpligt sätt och det kan antas att innehavaren håller sig undan eller om det annars finns särskilda skäl. För att genomföra en förrättning får förrättningspersonen i övrigt använda tvång i den utsträckning det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Våld mot en person får dock användas endast om förrättningspersonen möter motstånd och i den utsträckning det kan anses försvarligt med hänsyn till förrättningens ändamål. Lag (2026:854). Beslut 18 § Beslut skall, i den mån det behövs, ange de skäl på vilka det grundas. Beslut som får överklagas skall innehålla upplysning om vad den som vill föra talan mot beslutet skall iakttaga. Sådan upplysning får dock utelämnas när den är uppenbart obehövlig. 19 § Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får dock inte utsökas innan det beslut, genom vilket kronofogdemyndigheten har dömt ut vitet, har vunnit laga kraft. Verkställigheten fortgår även om kronofogdemyndighetens beslut överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller förordnas av en domstol. Lag (1993:516). 20 § Beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet, får rättas av kronofogdemyndigheten. Om det ej är obehövligt, skall part och annan sakägare beredas tillfälle att yttra sig innan rättelse sker. 21 § Vad som i balken sägs om beslut gäller i tillämpliga delar även sådan åtgärd av kronofogdemyndigheten som inverkar på parts eller tredje mans rätt. Prövning av tvist 22 § I tvist vid fördelning av medel som enligt 13 kap. 7 § tredje stycket prövas av kronofogdemyndigheten anses talan väckt när borgenären anmälde sitt anspråk. Om talan ej uppfyller vad som gäller för stämningsansökan i tvistemål, skall kronofogdemyndigheten anmoda borgenären att avhjälpa bristen. 23 § Kronofogdemyndigheten skall sätta ut muntlig förhandling i tvisten och kalla parterna till förhandlingen. I fråga om sådan förhandling tillämpas bestämmelserna om förhör i 10 § första stycket andra meningen och andra stycket tredje meningen, 11 § andra meningen, 12 § första stycket och 14 §. Parts utevaro från förhandlingen utgör ej hinder för prövning av tvisten. Om bevisning gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken för tvistemål. Bestämmelserna om häkte i 36 kap. 21 § rättegångsbalken får dock ej tillämpas. Tvisten avgörs i samband med fördelning av de medel som tvisten rör. Avgörandet tas upp i beslutet om fördelningen. 24 § Har enligt 4 kap. 20, 21 eller 22 § eller 13 kap. 7 § andra stycket föreläggande meddelats att väcka talan vid domstol, skall tvisten prövas av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut, om ej annat följer av andra stycket. Om föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21, 22 eller 26 § i fall då tvisten rör egendom som avses i 10 kap. 10 eller 12 § rättegångsbalken, gäller om domstols behörighet vad som sägs där. Har föreläggande meddelats enligt 4 kap. 23 § första stycket eller 9 kap. 11 § tredje stycket, gäller om domstols behörighet vad som i allmänhet är föreskrivet därom. I fall som avses i 4 kap. 23 § andra stycket skall tvisten prövas, när fråga är om pantbrev i fastighet, av den tingsrätt som anges i 10 kap. 10 § rättegångsbalken och annars av den tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § prövar överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Har ett föreläggande meddelats enligt 3 kap. 16 § gäller om domstols behörighet vad som sägs i 43 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande. I föreläggande skall anges vid vilken domstol talan i första hand bör väckas. Lag (2006:672). Ställande av säkerhet m.m. 25 § Säkerhet som ska ställas enligt denna balk ska bestå av pant, borgen eller företagshypotek. Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk. Är säkerheten inte godkänd av den till vars förmån säkerheten ska gälla, ska den prövas av Kronofogdemyndigheten. Om bank eller annan jämförbar penninginrättning ska ställa säkerhet, får godtas utfästelse av penninginrättningen att infria den förpliktelse som säkerheten ska avse. Säkerheten ska tas i förvar av Kronofogdemyndigheten. Lag (2008:991). 26 § När säkerhet ska tas i anspråk av Kronofogdemyndigheten enligt 3 kap. 22 § andra stycket, eller 13 kap. 3 eller 20 §, får pant tillgodogöras i den ordning som gäller för utmätt egendom. Borgen får genast utsökas. Om säkerheten utgörs av företagshypotek, får utmätning genast ske i den egendom som omfattas av företagshypoteket. Detta gäller även när företagshypoteket gäller i annan näringsverksamhet än gäldenärens. Lag (2008:991). 27 § Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet. Vite får inte föreläggas staten. Lag (2019:841). Fordran som ej är förfallen samt ränta 28 § Fordran, som ej är förfallen till betalning och ej löper med ränta före förfallodagen, beräknas till det belopp som efter fem procent årlig ränta utgör fordringens värde. Motsvarande gäller, om utfäst ränta är lägre än fem procent. 29 § När medel som sökanden eller annan sakägare har fått lyfta skall betalas tillbaka, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från den dag medlen utbetalades till och med den dag återbetalning skall ske och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter. Ränta utgår dock ej i den mån det beror på den som är berättigad till medlen att de ej har betalats tillbaka. Särskilda bestämmelser beträffande allmänna mål 30 § Bestämmelserna i 1 och 2 §§ samt 10 § andra stycket gäller inte i allmänt mål. I fråga om sökanden i ett sådant mål gäller inte 6 § och inte heller 29 § i fall då exekutionstiteln upphävs. Sökanden i allmänt mål företräds av Kronofogdemyndigheten. Om fråga uppkommer om avvisning enligt 2 kap. 5 § eller invändning görs mot verkställighet enligt 3 kap. 21 § för dock sökanden själv sin talan. I tvister som avses i 4 kap. 20-23 och 26 §§, 9 kap. 11 § tredje stycket och 13 kap. 7 § andra stycket samt när talan förs i ett överklagat utsökningsmål företräds sökanden av Skatteverket. I allmänt mål anses ansökan gjord, när indrivningsuppdraget har förts in i Kronofogdemyndighetens system för automatisk databehandling och uppgifterna är tillgängliga för myndigheten. När indrivning begärs enligt särskilda bestämmelser, anses ansökan gjord när ansökningshandlingarna har kommit in till Kronofogdemyndigheten. Lag (2006:672). 3 kap. Exekutionstitlar Inledande bestämmelser 1 § Verkställighet får under de förutsättningar som anges i detta kapitel ske på grund av följande exekutionstitlar: 1. domstols dom, utslag eller beslut, 2. förlikning som är stadfäst av en domstol och medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av en domstol, 3. godkänt strafföreläggande, godkänt föreläggande av ordningsbot eller godkänt avgiftsföreläggande, 4. skiljedom eller beslut om avskrivning av ett skiljeförfarande, 5. förbindelse angående underhållsbidrag, 6. förvaltningsmyndighets beslut som a) innefattar betalningsskyldighet, förutsatt att beslutet får överklagas i annan ordning än den som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725), eller b) får verkställas enligt en särskild föreskrift, 7. handling som enligt en särskild föreskrift får läggas till grund för verkställighet, och 8. Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten. Det som i balken sägs om dom gäller, om inte annat föreskrivs, i tillämpliga delar även domstols utslag eller beslut, Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten. Vidare gäller det som sägs i balken om skiljedom även beslut om avskrivning av skiljeförfarande. Lag (2022:1320). 2 § I vad mån verkställighet på grund av utländsk exekutionstitel får äga rum här i riket framgår av särskilda föreskrifter. Dom 3 § Dom får verkställas utan särskilda villkor, när den har vunnit laga kraft. Har talan fullföljts endast mot viss del av dom, får domen i övrigt, när det kan ske, verkställas såsom lagakraftägande dom, om ej annat förordnas med anledning av den fullföljda talan. 4 § Dom som ej har vunnit laga kraft får verkställas i fall och under villkor som anges i 5–9 §§. Bestämmelser om hinder mot att utmätt egendom säljs eller influtna medel betalas ut finns i 8 kap. 4 § samt 13 kap. 1 och 14 §§. Lag (1995:298). 5 § Verkställighet får ske genast av en tredskodom varigenom betalningsskyldighet har ålagts den part som uteblivit eller inte uppfyllt det som sägs i 44 kap. 7 a, 7 b eller 7 d § rättegångsbalken. Detta gäller endast under förutsättning att något annat inte beslutas med anledning av en ansökan om återvinning. Lag (2026:854). 6 § /Upphör att gälla U:2026-09-01/ Annan dom varigenom betalningsskyldighet har ålagts än som avses i 5 § får verkställas genast, om inte gäldenären hos Kronofogdemyndigheten 1. nedsätter pengar till belopp som svarar mot betalningsskyldigheten den dag nedsättningen sker jämte förrättningskostnader eller 2. som pant ställer ett motsvarande tillgodohavande hos bank eller kreditmarknadsföretag jämte den ränta som belöper på tillgodohavandet för tiden därefter eller 3. när domen har meddelats av underrätt ställer annan säkerhet för betalningsskyldigheten jämte förrättningskostnader. Fullgör gäldenären vad som nu har sagts först sedan åtgärd har vidtagits för verkställighet av domen, skall åtgärden återgå, om det kan ske. Lag (2006:672). 6 § /Träder i kraft I:2026-09-01/ En annan dom om betalningsskyldighet än som avses i 5 § får verkställas genast, om inte gäldenären hos Kronofogdemyndigheten 1. deponerar pengar till ett belopp som motsvarar betalningsskyldigheten den dag depositionen sker och förrättningskostnader, 2. som pant ställer ett motsvarande tillgodohavande hos bank eller kreditmarknadsföretag och den ränta som löper på tillgodohavandet för tiden därefter, eller 3. när domen har meddelats av underrätt ställer annan säkerhet för betalningsskyldigheten och förrättningskostnader. Fullgör gäldenären det som sägs i första stycket först sedan en åtgärd har vidtagits för att verkställa domen, ska åtgärden återgå, om det kan ske. Om gäldenären begär det, ska det belopp som har deponerats enligt första stycket 1 genast betalas ut till motparten. Lag (2026:1206). 7 § Har högre rätt förklarat talan mot dom varigenom betalningsskyldighet har ålagts förfallen, får domen verkställas genast, om ej annat förordnas med anledning av ansökan om målets återupptagande. Har hovrätt vägrat en part prövningstillstånd vid talan mot tingsrätts dom, varigenom betalningsskyldighet har ålagts parten, får domen verkställas genast, om inte annat förordnas med anledning av talan mot hovrättens beslut. Lag (1987:755). 8 § Dom varigenom någon har förpliktats att utge lös egendom får verkställas genast, om säkerhet ställs för återbäring av egendomen jämte avkastning. Detta gäller dock ej, om förpliktelsen har ålagts som särskild rättsverkan av brott. 9 § Dom, som enligt annan lag eller enligt förordnande av domstolen får verkställas innan den har vunnit laga kraft, verkställs såsom lagakraftägande dom, om ej annat följer av lagen eller förordnandet. 10 § Ansökan om resning eller återställande av försutten tid, beslut genom vilket en sådan ansökan har beviljats eller klagan över domvilla hindrar inte verkställighet, om inte rätten beslutar annat. Lag (1994:1038). Utslag och beslut i mål om betalningsföreläggande och handräckning samt europeiskt betalningsföreläggande 11 § Utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning genom vilket någon har ålagts betalningsskyldighet får verkställas genast, om inte något annat beslutas med anledning av ansökan om återvinning eller överklagande. Har gäldenären sökt återvinning eller överklagat, tillämpas det som sägs i 6 § om underrätts dom. Lag (1994:1038). 12 § Utslag eller beslut i mål om handräckning verkställs, utom i fall som avses i 11 §, såsom lagakraftägande dom, om inte något annat beslutas med anledning av ansökan om återvinning eller överklagande. Lag (1994:1038). 12 a § Europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart av Kronofogdemyndigheten får verkställas utan särskilda villkor, om inte något annat följer av artikel 22 eller 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande. Lag (2008:881). Förlikning och medlingsöverenskommelse 13 § Förlikning som är stadfäst av domstol och medlingsöverenskommelse som har förklarats verkställbar av domstol verkställs som lagakraftägande dom, om inte annat beslutas med anledning av talan mot domen eller beslutet eller talan om ogiltigförklaring av förlikningen eller medlingsöverenskommelsen. Lag (2011:862). Strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot 14 § Godkänt strafföreläggande och godkänt föreläggande av ordningsbot verkställs som en dom som har fått laga kraft. Lag (2021:80). Skiljedom 15 § En skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om 1. skiljeavtalet inte innehåller något förbehåll om rätt för part att föra talan mot domen eller, när ett sådant förbehåll finns, tiden för parts talan har gått ut utan att talan har förts, och 2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande. I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om 1. domen i denna del inte har angripits inom föreskriven tid, och 2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen om skiljeförfarande. Svaranden ska alltid ges tillfälle att yttra sig innan verkställighet sker. Om verkställighet av en skiljedom som omfattas av en sådan överenskommelse om inskränkning i parternas rätt att föra talan mot skiljedomen som anges i 51 § lagen om skiljeförfarande, gäller vad som föreskrivs där. Lag (2018:1989). 16 § Finns det anledning att anta att en skiljedom som enligt 15 § får verkställas är ogiltig och pågår inte redan rättegång om detta, skall kronofogdemyndigheten förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs sökanden väcka talan i saken mot svaranden. Lag (1999:118). 17 § Bestämmelserna i 15 och 16 §§ gäller i tillämpliga delar en skiljedom som, utan att skiljeavtal föreligger, med stöd av bestämmelse i lag har meddelats med tillämpning av lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Lag (1999:118). 18 § Finns inte på grund av bestämmelserna i 15 eller 17 § hinder mot verkställighet av skiljedomen, verkställs den som lagakraftägande dom, om inte annat förordnas av den domstol där talan mot skiljedomen förs. Har sökanden förelagts att väcka talan enligt 16 § får skiljedomen dock verkställas endast i fall och under villkor som gäller för icke lagakraftägande underrättsdomar. Sedan talan om skiljedomens giltighet väckts av sökanden eller svaranden får domstolen bestämma om verkställigheten. Väcks inte talan inom den angivna tiden eller avslutas målet utan prövning i sak skall vid tillämpning av 22 § anses som om skiljedomen hade upphävts. Lag (1999:118). Förbindelse angående underhållsbidrag 19 § Skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse angående underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken verkställs såsom lagakraftägande dom. I fråga om underhållsbidrag, som skall utges till gäldenärens make för makens egen del eller för makarnas barn, får verkställighet dock äga rum endast om makarna under den tid som bidraget avser ej varaktigt bodde tillsammans och alltjämt ej gör det. Har talan rörande en förbindelse väckts vid domstol, kan denna förordna att verkställighet ej får äga rum tills vidare. Lag (1987:793). Annan exekutionstitel 20 § En förvaltningsmyndighets beslut får verkställas när det har fått laga kraft. Ett sådant beslut får dock verkställas innan det har fått laga kraft, om det är särskilt föreskrivet. Vid verkställighet av ett beslut enligt första stycket tillämpas 23 § tredje stycket. I fråga om verkställighet på grund av handling som avses i 1 § första stycket 7 gäller vad som är särskilt föreskrivet. Lag (2022:1320). Invändningar mot verkställighet 21 § Visar svaranden att han har fullgjort betalningsskyldighet eller annan förpliktelse som ansökningen om verkställighet avser, får verkställighet ej äga rum. Detsamma gäller om svaranden till kvittning åberopar fordran, som har fastställts genom exekutionstitel vilken får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger. Gör svaranden gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och kan invändningen ej lämnas utan avseende, får verkställighet ej heller äga rum. Föreligger fall som avses i första eller andra stycket och har åtgärd för verkställighet redan vidtagits i målet, skall åtgärden återgå, om det kan ske. Kronofogdemyndighetens beslut med anledning av invändning som avses i första eller andra stycket hindrar ej att saken prövas i rättegång. Upphävande av exekutionstitel 22 § Upphävs en exekutionstitel, skall sökt verkställighet omedelbart inställas. Redan vidtagen åtgärd för verkställighet skall såvitt möjligt återgå. Sådan återgång skall ske genast, om inte annat har förordnats. I mål om utmätning skall dock vidtagen åtgärd inte utan särskilt förordnande återgå förrän det avgörande varigenom exekutionstiteln har upphävts har vunnit laga kraft. I mål om utmätning skall kronofogdemyndigheten på begäran utsöka vad borgenären skall betala tillbaka. Härvid får ställd säkerhet tas i anspråk. I annat mål skall myndigheten på begäran återställa besittning eller annat förhållande som har rubbats, om hinder inte möter. Sökanden är även skyldig att ersätta skada som svaranden har lidit genom verkställigheten. Lag (1995:298). Särskilda bestämmelser beträffande allmänna mål 23 § Bestämmelserna i 3 13 och 15 20 §§ samt 22 § första stycket tredje och fjärde meningarna och andra och tredje styckena gäller ej i allmänt mål. Dom eller beslut, varigenom någon har dömts att utge böter eller vite eller har ålagts sådan särskild rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet, får ej verkställas förrän domen eller beslutet har vunnit laga kraft. Annan exekutionstitel i allmänt mål får verkställas innan den har vunnit laga kraft, om det är särskilt föreskrivet. Exekutionstitel i allmänt mål verkställs såsom lagakraftägande dom. I stället för vad som sägs i 22 § första stycket tredje och fjärde meningarna gäller att återgång av utmätning skall ske genast, när exekutionstiteln har upphävts. Lag (1995:298). 24 § Har innehållet i exekutionstitel tagits upp i saköreslängd, restlängd eller annan sådan handling som har upprättats enligt särskild föreskrift, får verkställighet äga rum på grund av handlingen. 4 kap. Utmätning Inledande bestämmelser 1 § Utmätning får äga rum när verkställighet som avser betalningsskyldighet är medgiven enligt 3 kap. Utmätning får också ske när kronofogdemyndigheten enligt särskild bestämmelse i denna balk får utsöka fordran eller kostnad. 1 a § Utmätning på grund av att gäldenären enligt lag på särskilda tider skall betala underhållsbidrag till make, förutvarande make, eget barn eller annans barn skall avse samtliga bidrag som är förfallna vid verkställighetstillfället. Sökanden kan dock begära att verkställigheten skall begränsas till vissa bidragsbelopp. Utmätning får inte ske för preskriberade underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken. Lag (1995:298). 2 § Genom utmätning får tagas i anspråk egendom som ej är undantagen på grund av bestämmelse i denna balk eller på grund av särskild föreskrift. I den mån pantbrev i skepp eller fastighet ej utgör säkerhet för fordran får det utmätas hos den intecknade egendomens ägare. Motsvarande gäller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg. För utmätning av lön och vissa andra förmåner gäller enligt 7 kap. särskilda villkor. Utmätningsordningen 3 § Utmätning skall ske endast om det belopp som kan beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Av utmätningsbar egendom bör i första hand tagas i anspråk sådan tillgång som kan användas till fordringens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären, om ej annat följer av 4--6 §§. Lag (1993:1650). 4 § Sökande, vars fordran är förenad med särskild förmånsrätt, har rätt att i första hand få utmätning av egendom vari förmånsrätten gäller. Annan tillgång får ej utmätas för fordringen, om det är till skada för annan sökande, såvida ej utmätning sker på villkor att betalning i första hand skall utgå ur den egendom vari förmånsrätten gäller. 5 § Registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast egendom får endast om sökanden begär det utmätas för fordran som ej är förenad särskild förmånsrätt i egendomen. 6 § Tillgångar som hör samman får ej skiljas utan särskilda skäl. Tillbehör till fartyg, luftfartyg eller fastighet får ej utmätas särskilt för sig. Omfattar inteckning i luftfartyg även reservdelar, får ej någon av de på viss plats förvarade reservdelarna utmätas särskilt för sig utan inteckningshavarens samtycke. 7 § Lös egendom får utmätas endast om egendomen är tillgänglig vid förrättningen eller om egendomen ändå på grund av registrering, upplysningar vid förhör eller annan utredning kan identifieras och hinder ej kan antagas möta mot säkerställande av utmätningen enligt vad som sägs i 6 kap. Här i riket registrerat skepp eller luftfartyg får dock utmätas även om hinder mot säkerställande av utmätningen kan antagas föreligga. Förfarandet 8 § Har upphävts genom lag (2006:672). 9 § Kronofogdemyndigheten ska i den utsträckning som det behövs med hänsyn till ansökans innehåll, tillkommande uppgifter, gäldenärens förhållanden och omständigheterna i övrigt utreda gäldenärens anställnings- och inkomstförhållanden och undersöka om gäldenären har utmätningsbar egendom. Kronofogdemyndigheten får vidta de utredningsåtgärder som är befogade. Lag (2022:799). 9 a § Om gäldenären enligt utredningen saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen, skall Kronofogdemyndigheten snarast underrätta sökanden och gäldenären om detta. Sökanden skall också underrättas om vilka utredningsåtgärder som myndigheten avser att vidta senare under målets handläggning. Lag (2007:277). 9 b § Om gäldenären under handläggningstiden försätts i konkurs, skall målets handläggning avbrytas. Gäller målet en fordran med panträtt i viss egendom, följer det av 3 kap. 7 § konkurslagen (1987:672) att det skall handläggas vidare i den del som avser utmätning i egendomen. Pågår löneutmätning gäller 7 kap. 19 §. Egendom som har utmätts före konkursen får säljas och influtna medel redovisas i den utsträckning som följer av 3 kap. 8 § konkurslagen. Detsamma gäller för åtgärder mot arbetsgivare enligt 7 kap. 21 §. Lag (2007:277). 9 c § Har upphävts genom lag (2007:277). 9 d § Har upphävts genom lag (2007:277). 9 e § Har upphävts genom lag (2007:277). 9 f § Har upphävts genom lag (2007:277). 9 g § Har upphävts genom lag (2007:277). 10 § Utmätning skall ske så snart som möjligt efter det att de handlingar som behövs har kommit in till Kronofogdemyndigheten. Om sökanden medger uppskov med utmätningen och uppskovet varar över två månader, förfaller ansökan. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger under ett år. Lag (2007:277). 11 § /Upphör att gälla U:2026-09-01/ Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär, ska utmätning för fordringarna ske samtidigt, om inte utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt. Om utmätningen avser ersättning enligt 2-4 §§ lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, och ersättningen får utmätas endast för fordringar som avser skadestånd på grund av brott, gäller första stycket endast för sådana fordringar. Bestämmelserna i 7 kap. 17 § första stycket om jämkning av underhållsbidrag vid utmätning av lön tillämpas även vid annan utmätning. Lag (2022:753). 11 § /Träder i kraft I:2026-09-01/ Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär, ska utmätning för fordringarna ske samtidigt, om inte utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt. Om utmätningen avser ersättning som får utmätas endast för fordringar som avser skadestånd på grund av brott, gäller första stycket endast för sådana fordringar. Bestämmelserna i 7 kap. 17 § första stycket om jämkning av underhållsbidrag vid utmätning av lön tillämpas även vid annan utmätning. Lag (2026:1206). 12 § Innan utmätning sker skall underrättelse om målet sändas till gäldenären med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. Underrättelsen skall ske så tidigt att gäldenären kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt. Föreligger risk att gäldenären skaffar undan eller förstör egendom eller är saken eljest brådskande, behöver gäldenären ej underrättas. Underrättelse behövs ej heller, om gäldenären saknar känt hemvist och det ej har kunnat klarläggas var han uppehåller sig. 13 § Utmätning får ske utan hinder av att gäldenären ej är närvarande, om det ej behövs att han får tillfälle att yttra sig vid förrättningen. 13 a § Har upphävts genom lag (2007:277). Upplysningsplikt 14 § Gäldenären är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer lämna de uppgifter om sina tillgångar som myndigheten bedömer kan vara av betydelse i målet. Kronofogdemyndigheten får förelägga gäldenären att ge in en förteckning över sina tillgångar. Vid behov får myndigheten förordna en lämplig person att biträda gäldenären vid upprättande av förteckningen. Kronofogdemyndigheten får också förelägga gäldenären att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han eller hon har lämnat vid förhör eller i en förteckning. Lag (2022:799). 15 § Tredje man är skyldig att inom den tid som Kronofogdemyndigheten bestämmer - uppge huruvida gäldenären har en fordran hos eller något annat mellanhavande med honom eller henne, som kan vara av betydelse för bedömningen av i vilken utsträckning gäldenären har utmätningsbar egendom, och - lämna de upplysningar om den närmare beskaffenheten av mellanhavandet som Kronofogdemyndigheten bedömer kan vara av betydelse för utredningen av gäldenärens tillgångar. Lag (2022:799). 16 § Bestämmelser om förhör med gäldenären eller tredje man och om tvångsmedel i samband med att upplysningar begärs av gäldenären eller tredje man finns i 2 kap. 10-16 §§. Förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendom 17 § Lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären eller om han enligt 18 eller 19 § skall anses vara ägare. 18 § Gäldenären anses vara ägare till lös egendom som han har i sin besittning, om det ej framgår att egendomen tillhör annan. I fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg gäller dock att egendomen anses tillhöra gäldenären, om denne är inskriven som ägare och det ej framgår att egendomen tillhör annan. 19 § Om gäldenären är gift och varaktigt sammanbor med sin make och de har lös egendom i sin gemensamma besittning, anses gäldenären som ägare till egendomen, om det inte görs sannolikt att de är samägare till egendomen enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt och det inte heller framgår att egendomen tillhör den andre eller någon annan. Detsamma gäller, när gäldenären varaktigt sammanbor med annan under äktenskapsliknande förhållanden. Om gäldenären och någon annan än som avses i första stycket har lös egendom i sin gemensamma besittning, får egendomen eller andel i den utmätas endast om det framgår att egendomen eller andelen tillhör gäldenären. Första och andra styckena gäller inte i fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg. Lag (2024:786). 20 § Utmäts lös egendom enligt 17, 18 eller 19 § trots att tredje man har påstått bättre rätt till egendomen, skall kronofogdemyndigheten, om skäl föreligger, förelägga tredje mannen att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot sökanden och gäldenären. Detsamma gäller, om tredje man påstår bättre rätt först sedan utmätning har skett. Efterkommer tredje man ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt mot sökanden, om ej denne inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot tredje mannen. 21 § Sedan utmätt lös egendom har sålts eller utmätt fordran har drivits in, gäller 20 § beträffande rätten till influtna medel, om ej tredje mannen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. 22 § Kan viss lös egendom ej utmätas enligt 17-19 §§ men föreligger sannolika skäl att egendomen tillhör gäldenären, får egendomen utmätas med förbehåll för tredje mans rätt. Kronofogdemyndigheten skall, om det ej av särskilda skäl är obehövligt, förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot tredje mannen. Efterkommer sökanden ej föreläggandet, skall utmätningen hävas, om ej tredje mannen inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot sökanden. Första och andra styckena gäller ej i fråga om registrerat skepp eller registrerat luftfartyg. 23 § Har fordran eller annan rättighet blivit utmätt och råder ovisshet om fordringens eller rättighetens bestånd, skall kronofogdemyndigheten, om skäl föreligger, förelägga sökanden att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan i saken mot tredje mannen. Efterkommer sökanden ej föreläggandet, skall utmätningen hävas, om ej tredje mannen inom den angivna tiden har väckt talan i saken mot sökanden. Första stycket gäller även när ovissheten i fall som avses i 2 § andra stycket rör i vad mån utmätt pantbrev eller annan inteckningshandling utgör säkerhet för fordran. Förhållandet till tredje man vid utmätning av fast egendom 24 § Fast egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären. Har gäldenären lagfart på egendomen, får utmätning ske, om det ej framgår att egendomen tillhör annan. 25 § När överlåtelse av fast egendom beror av villkor som ännu ej är uppfyllt, hindrar ej överlåtelsen att egendomen utmäts för fordran hos överlåtaren. Utmätningen omfattar i sådant fall även överlåtarens rätt mot den som har förvärvat egendomen. Uppfylls villkoret, gäller utmätningen därefter endast överlåtarens rätt mot förvärvaren. Utmätning av fast egendom får även äga rum för fordran hos den som har förvärvat egendomen, fastän hans förvärv beror av villkor. Återgår hans förvärv, omfattar utmätningen därefter endast den rätt som han i sådant fall har mot den som överlät egendomen. 26 § Utmäts fast egendom och påstår tredje man bättre rätt till egendomen, gäller vad som sägs i 20 och 21 §§. Utmätningsverkan av domstols beslut eller av betalning till kronofogdemyndigheten, m.m. 27 § Har domstol eller Kronofogdemyndigheten fastställt att förfallen fordran skall utgå med särskild förmånsrätt i registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast egendom anses egendomen omedelbart utmätt. Denna verkan förfaller, om inte försäljning begärs hos Kronofogdemyndigheten inom två månader från det att beslutet eller utslaget vann laga kraft. Utmätningsverkan förfaller dessutom om borgenären hos Kronofogdemyndigheten anmäler att han inte kommer att begära försäljning. Lag (2006:672). 28 § Medel vilka gäldenären betalar till kronofogdemyndigheten i anhängigt mål anses omedelbart utmätta i målet, om betalningen ej har skett med villkor som strider häremot. Verkan av utmätning 29 § När utmätning har beslutats, får gäldenären ej till skada för sökanden förfoga över egendomen genom överlåtelse eller på annat sätt, om ej kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. Första stycket utgör ej hinder mot pantsättning av pantbrev eller annan inteckningshandling som gäller i egendomen. Om förbud mot pantsättning av sådan handling när den har tagits i förvar av kronofogdemyndigheten finns bestämmelser i 6 kap. 5 § och 12 kap. 5 §. Om nyttjandet av utmätt egendom m.m. finns bestämmelser i 6 kap. 4 § andra stycket och 12 kap. 6-10 §§. 30 § Utmätning medför förmånsrätt i och med beslutet, om inte annat följer av andra, fjärde, femte eller sjätte stycket eller 7 kap. 13 §. Utmätning av här i landet registrerat skepp eller luftfartyg, intecknade reservdelar till sådant luftfartyg eller fast egendom medför inte förmånsrätt förrän ärende angående anteckning om utmätningen tas upp på inskrivningsdag. Upptas på samma inskrivningsdag mer än ett sådant ärende, ska den utmätning som skedde först ha företräde. Om här i landet registrerat skepp eller luftfartyg som har utmätts här blir utmätt i ett annat land innan det har tagits om hand av Kronofogdemyndigheten, ska den rätt som har vunnits genom den förra utmätningen gälla som panträtt. Utmätning av fast egendom eller av luftfartyg i vilket en rättighet skrivits in i inskrivningsregistret för luftfartyg ger företräde framför rättighet i egendomen, om ärende angående anteckning om utmätningen tas upp senast på den inskrivningsdag då inskrivning av rättigheten söks. Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. i nämnda lag inträder förmånsrätten i stället genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat medför förmånsrätt genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion medför förmånsrätt genom kontoföringsmyndighetens beslut om avstängning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen. Lag (2020:1175). 31 § Utmätning ger kronofogdemyndigheten rätt att vidtaga de åtgärder beträffande egendomen som behövs för att sökandens rätt skall tagas till vara. Kronofogdemyndigheten har härvid samma befogenheter som annars tillkommer egendomens ägare. Myndigheten får dock ej väcka talan vid domstol eller svara i mål angående egendomen. 32 § Har upphävts genom lag (2006:672). Hävande av utmätning och annan rättelse 33 § Om det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att utmätt egendom tillhörde tredje man, skall utmätningen hävas, såvida inte tredje mannen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendomen sålts, gäller hävandet av utmätningen endast rätten till influtna medel. Utmätningen skall också hävas, om försäljning av egendomen eller indrivning av utmätt fordran inte kan antas ge ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Lag (2007:277). 34 § Finner kronofogdemyndigheten av annat skäl än som anges i 33 § att viss egendom ej borde ha utmätts, skall rättelse ske. Sådan rättelse får dock ej vidtagas senare än två veckor från utmätningsbeslutet. 35 § Kronofogdemyndigheten skall, om ej särskilda skäl föranleder annat, höra sökanden innan rättelse sker enligt 33 eller 34 §. Hanteringen av visst gods 35 a § Om ett beslut om utmätning av lös egendom som har tagits i förvar upphävs eller förfaller, ska egendomen lämnas ut till gäldenären. Egendomen ska i stället lämnas ut till tredje man om det genom en rättegång har fastställts att denne har bättre rätt till egendomen än gäldenären eller om egendomen vid förvarstagandet var i tredje mannens besittning på grund av handpanträtt eller retentionsrätt. Kronofogdemyndigheten ska underrätta gäldenären eller den tredje mannen om att egendomen kan hämtas och att den kan komma att säljas för statens räkning, kastas eller förstöras om den inte hämtas. Efter delgivning av en sådan underrättelse ska egendomen finnas tillgänglig för avhämtning hos Kronofogdemyndigheten i tre månader. Om egendomen inte hämtas inom denna tid får den säljas för statens räkning, kastas eller förstöras. Lag (2026:854). 35 b § Om utmätt lös egendom innehåller annan egendom som inte omfattas av utmätningen ska Kronofogdemyndigheten återlämna egendomen till gäldenären eller lämna den till tredje man. I ett sådant fall tillämpas 35 a §. Lag (2026:854). Särskilda bestämmelser om allmänna mål 36 § Bestämmelserna i 10 § andra stycket skall inte tillämpas i ett allmänt mål. Bestämmelser om uppskov i allmänna mål finns i 7-9 §§ lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Bestämmelserna i 11 § skall inte tillämpas i allmänt mål om Kronofogdemyndigheten har avbrutit indrivningen enligt 18 § första stycket andra meningen lagen om indrivning av statliga fordringar m.m. Lag (2007:331). 5 kap. Undantag från utmätning Undantag med hänsyn till gäldenärens behov 1 § Följande tillgångar är undantagna från utmätning 1. kläder och andra föremål som uteslutande används till gäldenärens personliga bruk, till ett skäligt värde, 2. möbler, husgeråd och annan utrustning, i den utsträckning egendomen är nödvändig för ett hem och dess skötsel, 3. arbetsredskap och annan utrustning som behövs för gäldenärens förvärvsverksamhet eller yrkesutbildning samt djur, foder och sådant som i övrigt behövs för hans eller hennes försörjning, allt till ett skäligt värde, 4. föremål med ett sådant övervägande personligt värde för gäldenären att det måste anses uppenbart oskäligt att ta egendomen i anspråk, 5. hyresrätt till en lägenhet som behövs för gäldenärens förvärvsverksamhet, även om hyresrätten får överlåtas, 6. förnödenheter, och 7. pengar, banktillgodohavande, annan fordran eller liknande tillgång som enkelt kan realiseras eller omvandlas till pengar. Undantag enligt första stycket 6 eller 7 ska göras om tillgången har varit avsedd, och behövs, för underhåll åt gäldenären till dess att han eller hon kan väntas få en inkomst som täcker behovet, dock inte utan särskilda skäl för längre tid än en månad. Lag (2026:854). 2 § När gäldenären har familj bestäms vad som får undantas enligt 1 § med skälig hänsyn till vad familjen använder eller behöver. Om gäldenären eller någon som tillhör hans eller hennes familj lider av en allvarlig funktionsnedsättning eller sjukdom, ska även det beaktas. Ett undantag enligt 1 § första stycket 6 eller 7 bestäms med skälig hänsyn även till gäldenärens underhållsskyldighet. Lag (2026:854). 3 § Vid utmätning hos dödsbo gäller 1 och 2 §§ i fråga om dödsboet tillhörig egendom som den dödes efterlevande familj brukar eller behöver. I stället för 1 § 7 gäller dock att sådan egendom som avses där skall undantagas i den mån det behövs för underhåll enligt 18 kap. 5 § andra stycket ärvdabalken. I övrigt är 1 och 2 §§ ej tillämpliga vid utmätning hos juridisk person. 4 § Om egendom som avses i 1 § 1-3 har sådant värde att den ej kan undantagas enligt vad som sägs där, får utmätning ske med förbehåll att gäldenären efter egendomens försäljning skall av den behållna köpeskillingen få ut visst skäligt belopp för att kunna anskaffa vad han behöver i den sålda egendomens ställe. Undantag på grund av egendomens beskaffenhet eller särskild föreskrift 5 § Egendom, som till följd av sin beskaffenhet, enligt föreskrift vid gåva eller i testamente eller på annan grund som gäller mot envar ej får överlåtas, får ej heller utmätas, om ej annat följer av andra stycket eller av särskild föreskrift. Egendom, som gäldenären har förvärvat på kredit under förbehåll om återtaganderätt för kreditgivaren, får utmätas utan hinder av att egendomen ej får överlåtas. 6 § Medel, som för särskilt angivet ändamål har anvisats gäldenären av staten, kommun eller annan menighet eller av samfund, stiftelse eller inrättning med allmännyttigt syfte eller har samlats in bland allmänheten, får ej utmätas, om det strider mot det angivna ändamålet. Sedan medlen har betalats ut, gäller förbudet mot utmätning så länge de hålls avskilda. Första och andra styckena gäller också medel för begravning som tillfaller ett dödsbo på grund av en försäkring eller en utfästelse av en arbetsgivare, i den mån beloppet inte överstiger det för dödsåret gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2005:108). 7 § /Upphör att gälla U:2026-09-01/ Skadestånd, som tillkommer gäldenären med anledning av personskada, frihetsberövande, falskt åtal, ärekränkning eller annat sådant, får inte utmätas medan skadeståndet innestår hos den som ska betala ut det. Om skadeståndet har bestämts att betalas i form av livränta, gäller förbudet mot utmätning rätten till livräntan. När skadeståndet har betalats ut får det som hålls avskilt inte utmätas, om skadeståndet ska tillgodose ett kvarstående försörjningsbehov eller, i annat fall, om mindre än två år har gått från utbetalningen. Om utmätningsfordringen avser skadestånd på grund av brott, gäller första och andra styckena inte ersättning enligt 2-4 §§ lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder. Lag (2022:753). 7 § /Träder i kraft I:2026-09-01/ Skadestånd, som tillkommer gäldenären med anledning av personskada, frihetsberövande, falskt åtal, ärekränkning eller annat sådant, får inte utmätas medan skadeståndet innestår hos den som ska betala ut det. Om skadeståndet har bestämts att betalas i form av livränta, gäller förbudet mot utmätning rätten till livräntan. När skadeståndet har betalats ut får det som hålls avskilt inte utmätas, om skadeståndet ska tillgodose ett kvarstående försörjningsbehov eller, i annat fall, om mindre än två år har gått från utbetalningen. Första och andra styckena gäller inte om utmätningsfordran avser skadestånd på grund av brott. Lag (2026:1206). 8 § Rätt till pension eller till annan livränta än som avses i 7 § får ej utmätas i den mån rättigheten behövs för gäldenärens försörjning och fullgörande av underhållsskyldighet som åvilar honom. Detta gäller dock ej, om gäldenären vid förvärv av rättigheten har åsidosatt tillbörlig hänsyn mot sina borgenärer. 9 § När rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annat sådant ej får utmätas, får ej heller rätt till vederlag för utnyttjande av rättigheten utmätas innan denna har utnyttjats så som förutsätts för att vederlag skall utgå och vederlaget kan beräknas. 10 § Om förbud mot utmätning i vissa andra fall gäller särskilda föreskrifter. 11 § Beträffande utmätning av lön och vissa andra förmåner finns bestämmelser i 7 kap. 12 § Medel som ej får utmätas medan de innestår hos annan får ej heller sedan de har betalats ut utmätas förrän dagen efter utbetalningen. Pantsatt egendom m.m. 13 § Bestämmelserna om förbud mot utmätning i 1-9 §§ hindrar ej att egendom som avses där utmäts för fordran som är förenad med pant- eller retentionsrätt i egendomen. Nämnda bestämmelser hindrar ej heller utmätning av egendom som har belagts med kvarstad för fordran eller tagits i anspråk genom betalningssäkring. Förfarandet vid prövningen 14 § Gäldenären skall lämna de uppgifter som är tillgängliga för honom och som behövs för kronofogdemyndighetens prövning av vad som bör undantagas från utmätning. Myndigheten skall förfara efter vad som är känt eller kan utrönas utan omgång. 15 § Anvisar gäldenären viss egendom till utmätning, hindrar bestämmelserna om förbud mot utmätning i 1-12 §§ ej att egendomen utmäts, om den kan överlåtas och utmätning ej uppenbart strider mot vad som är påkallat av hänsyn till gäldenärens eller hans familjs behov. 6 kap. Säkerställande av utmätning Lös egendom 1 § Utmätning av lös egendom skall säkerställas enligt vad som sägs i detta kapitel. Säkerställande enligt 2-8 §§ skall ske utan dröjsmål. Utmäts här i riket registrerat skepp eller luftfartyg trots att hinder föreligger mot att säkerställa utmätningen, skall säkerställande ske utan dröjsmål sedan hindret har bortfallit. När registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg enligt 4 kap. 27 § anses utmätta, skall åtgärd för säkerställande ej utan särskilt yrkande vidtagas innan försäljning har begärts. 2 § Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars uppvisande utgör villkor för rätt att kräva betalning eller begära att någon annan förpliktelse fullgörs, ska tas i förvar. Utmäts pantbrev i skepp eller fastighet eller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg hos den intecknade egendomens ägare, ska pantbrevet eller inteckningshandlingen tas i förvar. Om beslutet om utmätning av pantbrev avser ett datapantbrev, ska Kronofogdemyndigheten begära att den statliga lantmäterimyndigheten beslutar att sådana registreringsåtgärder som anges i 7-8 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas eller att den statliga lantmäterimyndigheten utfärdar ett skriftligt pantbrev enligt 8 § nämnda lag. Om det kan antas att en sådan handling som avses i första eller andra stycket undanhålls eller har förkommit, ska i stället sekundogäldenären eller annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än Kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar. Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 3 kap. nämnda lag, ska säkerställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet som förvaltas enligt det kapitlet. Utmätning av ett elcertifikat eller en rättighet som är registrerad enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat ska säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den lagen. Utmätning av en utsläppsrätt eller en rättighet som är registrerad enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion ska säkerställas genom kontoföringsmyndighetens beslut om avstängning av tillträdesrätten till kontot på grund av utmätningen. Lag (2020:1175). 3 § /Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Utmäts annan fordran eller rättighet än som avses i 2 §, skall sekundogäldenären eller annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar. Vid utmätning av rättighet som avses i 7 kap. jordabalken eller av byggnad på ofri grund skall fastighetens ägare underrättas. Om utmätning av bostadsrätt underrättas bostadsrättsföreningen. 3 § /Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Om en annan fordran eller rättighet än som avses i 2 § utmäts, ska sekundogäldenären eller någon annan förpliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till någon annan än Kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar. Vid utmätning av en rättighet som avses i 7 kap. jordabalken eller av en byggnad på ofri grund ska fastighetens ägare underrättas. Lag (2026:487). 4 § Annan lös egendom än som avses i 2 och 3 §§ skall tagas i förvar eller, om den lämnas i gäldenärens besittning, förseglas eller märkas som utmätt, såvida det ej framstår som obehövligt. Utmätt egendom som ej tas i förvar eller förseglas får nyttjas av gäldenären, om ej kronofogdemyndigheten beslutar annat. 5 § Pantbrev eller annan inteckningshandling, som gäller i utmätt skepp eller luftfartyg eller i utmätta reservdelar till luftfartyg eller i utmätt egendom som är intecknad enligt lagen (2008:990) om företagshypotek och inte är belånad, får tas i förvar. Sedan handlingen har tagits i förvar, får den inte pantförskrivas utan Kronofogdemyndighetens tillstånd. Lag (2008:991). 6 § Förbehåll om återtaganderätt hindrar ej att egendomen tas i förvar, förseglas eller märks, om den har utmätts hos förvärvaren. Överlåtaren skall underrättas om utmätningen. 7 § Egendom som är i tredje mans besittning får tas i förvar, förseglas eller märkas, när en sådan åtgärd föreskrivs i 2-5 §§. Om ett beslut om utmätning av pantbrev avser ett datapantbrev och tredje man är registrerad som pantbrevshavare, får Kronofogdemyndigheten begära att den statliga lantmäterimyndigheten beslutar att sådana registreringsåtgärder som anges i 7-8 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas. I fråga om pantbrev och andra inteckningshandlingar som är belånade tilllämpas bestämmelserna i första stycket endast om det finns särskilda skäl. Om egendomen inte tas i förvar eller ett sådant beslut som avses i första stycket andra meningen inte meddelas, ska i stället förbud meddelas innehavaren att utan Kronofogdemyndighetens tillstånd lämna ut egendomen eller vidta någon annan åtgärd med den till skada för sökanden. Om tredje man har handpanträtt eller retentionsrätt i egendom som tas i förvar, innehar Kronofogdemyndigheten egendomen för tredje mannens räkning. Lag (2008:542). 8 § Handling, som ej är nämnd i 2 eller 5 § men som visar gäldenärens rätt till utmätt egendom eller vars omhändertagande är påkallat för att hindra förfogande över egendomen eller som behövs vid nyttjande av denna, får tagas i förvar. Detta gäller även om handlingen innehas av tredje man. 9 § Kronofogdemyndigheten skall så snart som möjligt förteckna och värdera utmätt lös egendom. Vid behov får sakkunnig person anlitas för värderingen. Även handlingar som tas i förvar skall förtecknas. 10 § Utöver vad som följer av 1-9 §§ skall kronofogdemyndigheten vidtaga de åtgärder som i varje särskilt fall behövs för att utmätning skall säkerställas. 10 a § När ett utmätt fartyg eller luftfartyg omfattas av tullövervakning, får Kronofogdemyndigheten begära hjälp av Tullverket för att hindra att fartyget eller luftfartyget avgår. För att hindra fartyget eller luftfartyget att avgå har Tullverket samma befogenheter som myndigheten har enligt 3 kap. tullbefogenhetslagen (2024:710). Detsamma gäller när gods i fartyget eller luftfartyget har utmätts. Lag (2024:713). 11 § Utmäts egendom som redan är utmätt för annan fordran eller som är belagd med kvarstad, skall åtgärderna för säkerställande av utmätningen anpassas därefter. Provisorisk åtgärd 12 § Kan utmätning av viss lös egendom ej ske genast, får kronofogdemyndigheten likväl vid behov taga egendomen i förvar eller vidtaga annan åtgärd som anges i 1-10 §§. När sådan åtgärd har vidtagits, gäller vad som sägs i 4 kap. 29 §. Åtgärden får ej bestå längre än som är nödvändigt. Har utmätning ej följt inom två veckor, skall åtgärden hävas. Biträde av brottsbekämpande myndigheter 12 a § Om egendom som har påträffats i Ekobrottsmyndighetens, Kustbevakningens, Polismyndighetens eller Tullverkets verksamhet utmäts, får Kronofogdemyndigheten begära biträde av den berörda myndigheten för att ta egendomen i förvar enligt 2 och 4-8 §§. Detsamma gäller om sådan egendom ska tas i förvar enligt 12 §. Inom ramen för myndigheternas biträde enligt första stycket får en kustbevakningstjänsteman eller tulltjänsteman använda våld i den utsträckning som anges i 2 kap. 1 § och 4 § första stycket 1 och 4 och andra stycket kustbevakningslagen (2019:32) respektive 2 kap. 2 § och 3 § första stycket 1 och 4 och andra stycket tullbefogenhetslagen (2024:710). Polismäns rätt till våldsanvändning framgår av polislagen (1984:387). Lag (2026:854). Fast egendom 13 § Om säkerställande av utmätning av fast egendom och om nyttjande av sådan egendom finns bestämmelser i 12 kap. 3-10 §§. 14 § Utmäts fast egendom i fall som avses i 4 kap. 25 §, skall förvärvaren eller, när utmätning sker hos förvärvaren, överlåtaren underrättas och förbud meddelas honom att till annan än kronofogdemyndigheten eller den som myndigheten anvisar betala eller återbetala köpeskilling eller utge annat som på grund av avtalet kan tillkomma gäldenären. 7 kap. Utmätning av lön och andra förmåner Allmänna bestämmelser 1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av 1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, provision eller annan gottgörelse, 2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning är jämförlig med en arbetstagares, 3. periodiskt vederlag för utnyttjande av patent, rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annan sådan rättighet eller för överlåtelse av rörelse, 4. belopp som utgår som pension eller livränta, 5. föräldrapenningsförmåner, sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken samt annan ersättning som lämnas på grund av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning, arbetslöshet, värnpliktstjänstgöring eller annan tjänstgöring som ersätts med samma eller liknande förmåner som värnpliktstjänstgöring, allt i den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller ska återbetalas. Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när gäldenären är dödsbo eller annan juridisk person. Lag (2010:1229). 2 § Vad som föreskrivs om utmätning av lön gäller även utmätning av annan förmån som avses i 1 §, om inte annat anges. Bestämmelser om arbetsgivare gäller därvid den som utger förmånen. Lag (1995:298). Villkor för utmätning 3 § Lön som innestår hos arbetsgivaren får utmätas genom att arbetsgivaren åläggs att innehålla och betala ut en viss del av lönen till kronofogdemyndigheten. Beslutet om utmätning får avse framtida utbetalningar av lön eller viss lönepost. Utmätning av lön skall ske endast om det är försvarligt med hänsyn till det belopp som kan beräknas flyta in. Lag (1995:298). 4 § Lön får utmätas endast till den del lönen överstiger det som gäldenären behöver för sitt och sin familjs underhåll samt för att fullgöra betalningsskyldighet mot någon annan som vid utmätning av lön har bättre rätt till lönen. Om utmätning sker för en fordran med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1, ska även betalningsskyldighet mot den som har lika rätt som sökanden beaktas. Om gäldenären lever tillsammans med en make eller är sambo, ska dennes förmåga att med sin inkomst bidra till familjens gemensamma kostnader beaktas vid beräkningen av det belopp som behövs för underhållet. Gäldenären ska ansvara för den del av de gemensamma kostnaderna som motsvarar hans eller hennes inkomst i förhållande till de sammanlagda inkomsterna. Om utmätningen avser ackordslön, provision eller någon annan ersättning som avser betalning för en period som är längre än en månad, ska särskild hänsyn tas till detta förhållande. Lag (2026:854). 5 § Den del av lönen som inte får tas i anspråk genom utmätning (förbehållsbeloppet) bestäms med ledning av belopp multiplicerade med ett tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad närmast föregående år och prisläget i oktober 2020 (normalbelopp). Beloppen är - 60 200 kronor för ensamstående, - 99 450 kronor för sammanlevande makar och därmed jämställda, - 32 170 kronor för ett barn som är 0-6 år, - 38 610 kronor för ett barn som är 7-10 år, - 45 050 kronor för ett barn som är 11-14 år, och - 51 480 kronor för ett barn som är 15 år eller äldre. Normalbeloppen ska anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad, som beräknas särskilt och läggs till normalbeloppen. Normalbeloppen fastställs för varje år av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2021:790). 6 § Utmätning av lön för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket får ske endast om bidragsbeloppet utestår obetalt eller om gäldenären vid två eller flera tillfällen under de senaste två åren före utmätningsbeslutet har underlåtit att betala i rätt tid och det finns anledning att anta att detta skall upprepas. Utmätning får bara ske för bidragsbelopp som är förfallet när verkställighet skall ske eller som förfaller näst därefter. Lag (2004:479). Förfarandet 7 § Innan ett beslut om utmätning meddelas, skall gäldenären ges tillfälle att yttra sig, om det inte avsevärt skulle fördröja handläggningen. Om det inte finns särskilda skäl för det, behöver gäldenären dock inte höras när han byter anställning och beslut skall meddelas om utmätning hos den nye arbetsgivaren. Lag (1995:298). 8 § Vid utmätning av lön skall kronofogdemyndigheten bestämma dels hur mycket som högst får innehållas vid varje avlöningstillfälle (utmätningsbeloppet), dels förbehållsbeloppet. I stället för att fastställa ett utmätningsbelopp får myndigheten bestämma att all lön som överstiger förbehållsbeloppet skall tas i anspråk. Vid utmätning av sjukpenning eller annan dagersättning som avses i 1 § första stycket 5 bestäms utmätningsbeloppet och förbehållsbeloppet per dag. Om sådan ersättning betalas ut för mer än en dag, skall utmätningsbelopp och förbehållsbelopp för samtliga dagar som ingår i ersättningsperioden räknas samman. Lag (1995:298). 8 a § Vid utmätning för ett engångsbelopp som avser underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 14 § skall kronofogdemyndigheten vid behov fördela beloppet på särskilda poster efter vad som är skäligt med hänsyn till den tid som beloppet är avsett för och övriga omständigheter. De särskilda posterna anses vid utmätningen förfallna enligt vad som bestämts vid fördelningen. Lag (1995:298). 9 § Om det finns särskilda skäl, får kronofogdemyndigheten ålägga arbetsgivaren att anpassa sättet för löneutbetalningen så att utmätningen kan verkställas i lämplig ordning. Lag (1995:298). 10 § Ett beslut om utmätning ska ändras, om det finns anledning till det. Ett beslut behöver dock inte ändras om ändringen skulle vara obetydlig. Innan en ändring som är till nackdel för gäldenären beslutas, ska denne ges tillfälle att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt eller beslutet inte kan skjutas upp. Ett beslut om utmätning för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket ska hävas, om gäldenären betalar förfallna bidrag och uppkomna förrättningskostnader och det finns anledning att anta att gäldenären även i framtiden fullgör bidragsskyldigheten. Lag (2021:790). 11 § Kronofogdemyndigheten får på begäran av sökanden eller gäldenären bevilja anstånd under pågående utmätning av lön. På begäran av gäldenären får anstånd dock beviljas endast om sökanden medger det eller om det finns särskilda skäl på grund av gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt. Lag (2021:790). 12 § Kronofogdemyndigheten skall underrätta arbetsgivaren om ett beslut om utmätning och beslut i frågor som avses i 9 11 §§. Lag (1995:298). Företrädesordning 13 § Utmätning av lön medför förmånsrätt när det belopp som skall innehållas har förfallit till betalning. När sjukpenning eller annan dagersättning som avses i 1 § första stycket 5 utges för mer än en dag, skall ersättningen anses ha förfallit till betalning med utmätningsbeloppet varje dag som ersättningsperioden omfattar. Lag (1995:298). 14 § Vid utmätning av lön har följande fordringar i nämnd ordning företräde framför andra fordringsanspråk: 1. fordran som avser underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken och föräldrabalken, 2. konkursbos fordran på gäldenärens lön enligt 3 kap. 4 § konkurslagen (1987:672), om lönen innehållits under konkursen, 3. fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., 4. fordran som avser skadestånd på grund av brott. Företrädesrätten enligt första stycket 1 gäller även sådant utländskt underhållsbidrag som får verkställas i Sverige, om bidragsfordringen vid verkställighetstillfället inte är äldre än fem år. Lag (2022:753). 15 § Avdrag för preliminär skatt har företräde framför utmätning av lön. En fordran enligt 14 § första stycket 1 har företräde framför förrättningskostnaderna i målet. Lag (1997:490). 16 § Vid samtidig utmätning för flera fordringar med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1 skall det innehållna beloppet fördelas efter de löpande fordringarnas storlek. Om mer än som svarar mot de löpande fordringarna har utmätts, har belopp som har stått ute längre företräde vid fördelningen av det överskjutande beloppet. En delbetalning som flyter in på en viss berättigads fordran avräknas i första hand på den fordran som har stått ute längst. Lag (1996:1032). 17 § Bor gäldenären varaktigt tillsammans med sin make och överstiger underhållsbidrag till maken eller till makarnas barn vad som skäligen bör tillkomma den underhållsberättigade, får bidraget vid tillämpningen av 14 och 16 §§ jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken utmätning sker samtidigt. Om det finns särskilda skäl, får sådan jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta överstiger vad som skäligen behövs för den underhållsberättigades försörjning. Har gäldenären rätt till avdrag enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken, får belopp som på denna grund tillgodoräknas honom eller henne inte tas i anspråk genom utmätning för fordran, som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som har inträtt i dennes rätt, eller för fordran som avser underhållsstöd till samma barn. Lag (2015:756). 18 § Har utmätning för fordran med företrädesrätt enligt 14 § beviljats i förmån som avses i 1 § första stycket 3 eller 4 och blir därefter rättigheten som sådan utmätt för annan fordran, har den förra fordringen företräde till betalning ur vad som flyter in till följd av den senare utmätningen. I fråga om fordran med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1 gäller detta i fråga om belopp som har förfallit till betalning när beslutet om utmätning av rättigheten meddelas eller förfaller näst därefter. Har utmätning beviljats i förmån som avses i 1 § första stycket 3 eller 4 för någon annan fordran än som avses i 14 § och blir därefter rättigheten som sådan utmätt för ytterligare fordran, skall den senare utmätningen anses ha skett även för den obetalda delen av den förra fordringen. Lag (1996:1032). 19 § Även om gäldenären är i konkurs får utmätning enligt detta kapitel ske för fordran med företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1. Utmätning får också ske för konkursboets räkning. Försätts gäldenären i konkurs under pågående utmätning av lön för någon annan fordran än sådan som har företrädesrätt enligt 14 § första stycket 1, skall utmätningen fortsätta för konkursboets räkning, om inte konkursförvaltaren begär att verkställigheten skall upphöra. Lag (1996:1032). Arbetsgivares skyldigheter 20 § Arbetsgivaren skall innehålla utmätningsbeloppet endast till den del som lönen överstiger förbehållsbeloppet. Arbetsgivaren skall betala ut det innehållna beloppet till kronofogdemyndigheten på tid och sätt som myndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten får, i de fall regeringen föreskriver det, besluta att det innehållna beloppet skall betalas ut till en annan myndighet än kronofogdemyndigheten. Om det finns särskild anledning till det, får arbetsgivaren åläggas att omedelbart betala ut det innehållna beloppet till kronofogdemyndigheten. Lag (1995:298). 21 § Betalar arbetsgivaren ut lön i uppenbar strid mot ett beslut om utmätning eller underlåter han att inom föreskriven tid eller på anfordran betala ut det innehållna beloppet till kronofogdemyndigheten, får hos arbetsgivaren genast utsökas vad denne skulle ha innehållit eller har innehållit. Lag (1995:298). 22 § Arbetar gäldenären i annans förvärvsverksamhet utan lön eller mot uppenbart för låg ersättning och kan utmätning därför inte ske eller ske endast med för lågt belopp, får kronofogdemyndigheten ålägga arbetsgivaren att, för tid efter det att beslut därom har meddelats och till dess annat beslutas, till myndigheten utge så mycket som hade kunnat tas ut genom utmätning, om skälig lön hade betalats för arbetet. Innan ett sådant beslut meddelas skall gäldenären och arbetsgivaren ges tillfälle att yttra sig. En åtgärd som avses i första stycket räknas som utmätning av lön. Underlåter arbetsgivaren att utge belopp som har bestämts genom beslutet, gäller vad som sägs i 21 §. Lag (1995:298). Särskilda bestämmelser 23 § Har arbetsgivaren innehållit medel vid utmätning av lön i allmänt mål för fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., är gäldenären inte längre betalningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av det innehållna beloppet, även om det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. Detsamma gäller när medel har innehållits för fordran som avser underhållsbidrag, om fordringen tillkommer Försäkringskassan enligt 19 kap. 29 § socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1229). 24 § Sedan lön har betalats ut, kan medlen utmätas endast i enlighet med vad som sägs i 5 kap. Lag (1995:298). Straffbestämmelse 25 § En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att inom föreskriven tid tillställa kronofogdemyndigheten belopp som skulle ha innehållits enligt beslut om utmätning, döms till böter. Lag (1995:298). 8 kap. Allmänna bestämmelser om exekutiv försäljning Inledande bestämmelser 1 § Utmätt egendom säljs genom kronofogdemyndighetens försorg. I 9 kap. finns bestämmelser om indrivning av utmätt fordran och om åtgärder efter utmätning av pantbrev eller intecknat skuldebrev. Bestämmelser om försäljning av utmätt egendom gäller i tillämpliga delar även när egendom skall säljas exekutivt under konkurs. 2 § Om sökanden beträffande egendom för vilken enligt 10-12 kap. skyddsbelopp skall bestämmas visar att hans fordran är förenad med bättre särskild förmånsrätt än som följer av utmätningen, kan han begära att försäljningsvillkoren bestäms med hänsyn till förstnämnda förmånsrätt. Härvid tillämpas vad som föreskrivs om borgenärs anslutningsrätt. Tidsfrist för försäljning och hinder mot försäljning 3 § Försäljning av utmätt egendom skall ske utan dröjsmål, om ej hinder möter. I 10-12 kap. föreskrivs särskilda tidsfrister beträffande egendom som avses där. Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med försäljningen på begäran av utmätningssökanden eller gäldenären. På begäran av gäldenären får anstånd beviljas endast om utmätningssökanden medger det eller särskilda skäl föreligger. 4 § När utmätning har skett med stöd av 3 kap. 6 §, får egendomen ej säljas utan gäldenärens samtycke förrän exekutionstiteln har vunnit laga kraft. Detsamma gäller, när utmätning har skett på grund av utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och gäldenären har sökt återvinning eller överklagat. Lös egendom som har betydande värde eller fast egendom får ej heller i annat fall säljas utan gäldenärens samtycke, om ej exekutionstiteln har vunnit laga kraft eller får verkställas såsom lagakraftägande dom. Lös egendom som hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård skall utan hinder av första eller andra stycket säljas så snart som möjligt. Lag (1990:748). 5 § Har tredje man eller sökanden enligt 4 kap. 20, 22 eller 26 § förelagts att väcka talan, får den utmätta egendomen ej utan tredje mannens samtycke säljas innan tvisten har blivit slutligt avgjord eller, när föreläggande har givits tredje man, tiden för väckande av talan har gått ut. Försäljning får dock ske, om det kan antagas att tvisten ej påverkar köpeskillingen i väsentlig mån eller om egendomen är sådan som avses i 4 § tredje stycket i detta kapitel. Pågår i annat fall rättegång om utmätt egendom, får kronofogdemyndigheten ge det anstånd med försäljningen som är påkallat av omständigheterna. 6 § När utmätning har skett hos dödsbo, får egendomen ej utan dödsboets samtycke säljas innan en månad har förflutit från det att bouppteckning förrättades eller tiden för förrättandet gick ut eller, om boet förvaltas av boutredningsman, innan uppgörelse har skett med borgenärerna. Försäljning får dock ske, om sökanden har särskild förmånsrätt i egendomen på annan grund än utmätningen eller om egendomen är sådan som avses i 4 § tredje stycket. När andel i dödsbo har utmätts, bör skifte avvaktas, om det ej medför oskäligt dröjsmål. 7 § Särskilda bestämmelser om hinder mot försäljning av fast egendom finns i 12 kap. Andel i egendom 8 § Har utmätning skett av andel i viss egendom som tillhör två eller flera och är lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt tillämplig, kan kronofogdemyndigheten på yrkande av sökanden, gäldenären eller annan delägare förordna att hela egendomen skall säljas. När någon av nämnda sakägare har framställt sådant yrkande, skall de övriga beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. I fråga om hinder mot försäljningen gäller 6 och 7 §§ lagen om samäganderätt. Första stycket gäller ej andel i fordran, om andelen utan olägenhet kan drivas in för sig. Är så ej fallet, gäller första stycket i fråga om såväl indrivning som försäljning av hela fordringen. 9 § Bifalls yrkande om försäljning som avses i 8 §, anses hela egendomen utmätt. Försäljning får ej äga rum innan beslutet har vunnit laga kraft, såvida ej egendomen är sådan som avses i 4 § tredje stycket. Framställs ej yrkande som avses i 8 § eller vinner sådant yrkande ej bifall, skall den utmätta andelen bjudas ut till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet eller, i fråga om andel i fordran, drivas in när det kan ske. Detsamma gäller, om yrkande som avses i 8 § har bifallits men försäljning av hela egendomen eller indrivning av hela fordringen ej kommer till stånd. Tredje mans rätt till betalning 10 § När utmätning har skett av annat fartyg än registrerat skepp eller gods i fartyg eller av luftfartyg som ej är registrerat eller gods i luftfartyg, har borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt eller luftpanträtt i egendomen, rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand, senast när fördelning skall äga rum. Borgenär, som har gjort anmälan som avses i första stycket, kan, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks, begära att egendomen säljs för hans fordran. Har sådan begäran framställts, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för utmätningssökandens fordran förfaller. 11 § Borgenär, vars fordran är förenad med handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom, är skyldig att taga betalning i förtid i den ordning som anges i 13 kap. Han är dock ej pliktig att avstå från sin pant- eller retentionsrätt utan att hans fordran blir betald, om ej försäljning eller, i fråga om utmätt fordran, indrivning sker för fordran med lika eller bättre rätt. 12 § Borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i utmätt egendom på grund av registrering av båtbyggnadsförskott, har rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran enligt vad som sägs i 10 § första stycket. 13 § En borgenär, vars fordran är förenad med företagshypotek i utmätt egendom, har rätt att få betalning ur egendomen, om borgenären anmäler sin fordran hos Kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs. Om försäljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, görs anmälan senast när fördelning ska äga rum. Sökanden har dock företräde i den mån betalning till en borgenär som avses i första stycket är obehövlig för att trygga borgenären och dem som har sämre förmånsrätt i egendomen på grund av företagshypotek. Vid prövningen ska hänsyn tas även till säkerhet som borgenären på annan grund har i egendom som tillhör gäldenären. Lag (2008:991). 14 § har upphävts genom lag (1994:480). 15 § Säljs egendom exekutivt under konkurs, skall betalning utgå för de konkursboets kostnader som enligt 14 kap. 18 § konkurslagen (1987:672) får tas ut ur egendomen, om kostnaderna anmäls enligt vad som sägs i 10 § första stycket. När egendom säljs exekutivt under konkurs eller utmätt fordran drivs in under konkurs, har även borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), rätt att få betalning ur egendomen, om han anmäler sin fordran hos kronofogdemyndigheten innan egendomen säljs eller, om försäljning sker under hand eller utmätt fordran drivs in eller försäljning i annat fall inte behövs, senast när fördelning skall äga rum. Lag (2003:531). 16 § Om rätt till betalning när registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fast egendom har utmätts gäller bestämmelserna i 10-12 kap. Angående rätt till betalning ur överskott, när fordran ej har anmälts i tid, finns bestämmelser i 13 kap. Avbrytande av verkställigheten 17 § Verkställigheten skall avbrytas, om influtna medel förslår att täcka sökandens fordran och fordringar med lika eller bättre rätt till betalning ur medlen samt kostnad som skall tagas ut i målet. Undantag från första stycket följer av 10 § andra stycket samt av 10 kap. 5 §, 11 kap. 1 och 2 §§ och 12 kap. 13 §. Handräckning efter försäljning 18 § När utmätt egendom har sålts, har köparen rätt att vid behov få handräckning av kronofogdemyndigheten för att komma i besittning av vad han har förvärvat. Därvid gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 16 kap. 2-9, 11 och 12 §§. Särskild bestämmelse beträffande allmänna mål 19 § Bestämmelserna i 3 § gäller ej i allmänt mål. I sådant mål skall försäljning av utmätt egendom ske utan dröjsmål, om ej hinder möter eller anstånd lämnas av kronofogdemyndigheten. 9 kap. Försäljning av lös egendom i allmänhet och indrivning av utmätt fordran Allmänna bestämmelser om försäljning 1 § Utmätt lös egendom säljs på offentlig auktion eller under hand. För försäljning under hand gäller särskilda förutsättningar enligt 8 och 8 a §§. Kronofogdemyndigheten får ge någon annan i uppdrag att hålla auktion. Detsamma gäller för försäljning under hand av en bostadsrätt. Detta kapitel gäller inte sådan lös egendom som avses i 10 eller 11 kap. Lag (2026:854). 1 a § Egendom som säljs enligt 1 § ska hämtas av köparen inom tre månader från det att utmätningen och försäljningen har fått laga kraft. Om egendomen inte hämtas inom denna tid får den säljas för statens räkning, kastas eller förstöras. Lag (2026:854). Försäljning på auktion 2 § En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Om det kan förutses att ett sammanträde behöver hållas för fördelning av köpeskillingen, ska kungörelsen innehålla uppgift om sammanträdet. Sökanden, gäldenären och annan känd sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska i god tid underrättas särskilt, om inte en underrättelse är uppenbart obehövlig. Lag (2014:151). 3 § Vid auktionen skall kronofogdemyndigheten, när anledning föreligger, lämna en kortfattad redogörelse för vad som har förekommit i målet. Vidare skall, när det finns anledning, borgenär som har rätt till betalning ur egendomen uppmanas att anmäla sin fordran samt villkoren för försäljningen anges. 4 § Ett bud får inte godtas, om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås. Om en tredje man har handpanträtt eller retentionsrätt i utmätt egendom och egendomen ska säljas för fordran med sämre rätt, får försäljning ske endast om köpeskillingen räcker till betalning av tredje mannens fordran. Trots första och andra styckena ska ett bud godtas, om samtliga berörda sakägare medger det. Lag (2014:151). 5 § Köpeskillingen för egendomen ska betalas genast efter det att ett bud har godtagits. Kronofogdemyndigheten får dock ge anstånd med betalningen utom i fråga om handpenning. Egendomen ska hållas inne till dess full betalning sker. Om köpeskillingen eller handpenning inte betalas genast efter det att budet har godtagits, ska egendomen bjudas ut på nytt. Om anstånd har getts, blir budet ogiltigt, om full betalning inte sker inom föreskriven tid. Lag (2014:151). 6 § Om det inte lämnas något bud som godtas och fullföljs genom att köpeskillingen eller handpenning betalas genast, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om inte sökanden avstår från det. Detsamma gäller, om ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket. Om två auktioner har hållits utan att egendomen har blivit såld och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid, ska ett nytt försäljningsförsök inte göras. Om en ny auktion ska hållas, gäller 2–5 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för ett senare försäljningsförsök. Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder. Lag (2014:151). 7 § När en ny auktion hålls sedan ett bud har blivit ogiltigt enligt 5 § tredje stycket, ska handpenningen användas till betalning av förrättningskostnaderna för den förra auktionen och för vård och förvaltning av egendomen från det att budet blev ogiltigt till dess att den nya auktionen hålls. Om köpeskillingen vid den nya auktionen är lägre än det bud som har godtagits vid den förra, ska återstoden av handpenningen användas för att täcka skillnaden. Det som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när köpeskillingen vid den nya auktionen har betalats. Om inte egendomen blir såld vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad. Om en ny auktion inte hålls, ska handpenningen användas till betalning av förrättningskostnader som inte har kommit till nytta. Det som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas. Lag (2014:151). Försäljning under hand 8 § Utmätt egendom bör säljas under hand, om det är sannolikt att det leder till att en högre köpeskilling uppnås och försäljningen i övrigt är ändamålsenlig. För försäljning av en bostadsrätt gäller i stället 8 a §. Försäljning får inte ske under hand om egendomen är belastad med sjö- eller luftpanträtt, eller om det råder osäkerhet om huruvida det finns en sådan panträtt, och det inte är känt vem som gör anspråk på panträtten eller var han eller hon befinner sig. Lag (2026:854). 8 a § En utmätt bostadsrätt får säljas under hand, om det bedöms vara mer ändamålsenligt än en försäljning på offentlig auktion. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till möjligheten att uppnå en högre köpeskilling än vid försäljning på auktion. Lag (2026:854). 8 b § Om det behövs ska sökanden, gäldenären och andra kända sakägare vars rätt kan påverkas av försäljningen ges tillfälle att yttra sig innan egendom bjuds ut till försäljning under hand. Lag (2026:854). 9 § Innan egendom säljs under hand ska anbud begäras in. Detta behöver dock inte ske om försäljningen avser en bostadsrätt. För försäljningsvillkoren gäller 4 och 5 §§. Om inget godtagbart anbud lämnas ska egendomen säljas på auktion. Detta gäller dock inte om sökanden avstår från auktion eller om auktion redan har hållits och det saknas anledning att anta att egendomen kan säljas inom rimlig tid. Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, gäller 6 § fjärde stycket. Blir köpet ogiltigt till följd av att full betalning inte sker inom föreskriven tid gäller 7 §. Det som sägs om auktion i 7 § första stycket gäller även vid försäljning under hand. Lag (2026:854). Försäljning av egendom som innehas under förbehåll om återtaganderätt 10 § /Upphör att gälla U:2026-11-20/ Har utmätning skett av egendom som gäldenären har förvärvat på kredit under förbehåll om återtaganderätt för kreditgivaren, får egendomen säljas endast om köpeskillingen förslår till betalning av kreditgivarens fordran eller försäljningen med kreditgivarens samtycke i målet sker med förbehåll för hans eller hennes rätt enligt avtalet. Kreditgivarens fordran bestäms enligt 36 § konsumentkreditlagen (2010:1846) eller enligt 5 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Är inte någon av dessa lagar tillämplig på avtalet, bestäms fordringen likväl enligt sistnämnda paragraf, varvid jämkning får ske efter vad som är skäligt. Sker försäljningen med förbehåll för kreditgivarens rätt, svarar därefter den som förvärvar egendomen i stället för gäldenären för dennes skyldigheter enligt avtalet. Lag (2010:1848). 10 § /Träder i kraft I:2026-11-20/ Har utmätning skett av egendom som gäldenären har förvärvat på kredit under förbehåll om återtaganderätt för kreditgivaren, får egendomen säljas endast om köpeskillingen räcker till betalning av kreditgivarens fordran eller försäljningen med kreditgivarens samtycke i målet sker med förbehåll för hans eller hennes rätt enligt avtalet. Kreditgivarens fordran bestäms enligt 6 kap. 5-7 §§ och 8 kap. 29 och 30 §§ konsumentkreditlagen (2026:1011) eller enligt 5 § lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Är inte någon av dessa lagar tillämplig på avtalet, bestäms fordringen likväl enligt sistnämnda paragraf, varvid jämkning får ske efter vad som är skäligt. Sker försäljningen med förbehåll för kreditgivarens rätt, svarar därefter den som förvärvar egendomen i stället för gäldenären för dennes skyldigheter enligt avtalet. Lag (2026:1012). Indrivning av utmätt fordran 11 § Om utmätt fordran är förfallen till betalning, skall kronofogdemyndigheten utan dröjsmål anmoda sekundogäldenären att betala sin skuld till myndigheten. Betalar sekundogäldenären ej frivilligt, skall kronofogdemyndigheten utsöka fordringen, om exekutionstitel finns. Vad som föreskrivs i 4 kap. 23 § första stycket får tillämpas även när sekundogäldenären underlåter att betala utmätt fordran utan att ovisshet råder om fordringens bestånd. 12 § Är utmätt fordran ej förfallen till betalning, får kronofogdemyndigheten träffa avtal med sekundogäldenären om förtida betalning av fordringen och om den nedsättning av fordringens belopp som kan föranledas därav. 13 § Kan utmätt fordran ej drivas in inom rimlig tid, får den säljas. Åtgärder efter utmätning av pantbrev m.m. 14 § När pantbrev i skepp eller fastighet har blivit utmätt, skall den intecknade egendomen tagas i anspråk, om sökanden yrkar det inom en månad från utmätningen. Har föreläggande meddelats enligt 4 kap. 23 § andra stycket, får beslut att egendomen tas i anspråk ej meddelas innan tvisten har blivit slutligt avgjord, om ej domstolen finner att hinder ej möter. När kronofogdemyndigheten har meddelat beslut att den intecknade egendomen tas i anspråk, anses den utmätt. 15 § Har sökanden ej inom tid som anges i 14 § första stycket yrkat att den intecknade egendomen skall tagas i anspråk, skall pantbrevet pantförskrivas till honom. Pantförskrivning sker genom att kronofogdemyndigheten till sökanden utfärdar bevis att pantbrevet utgör pant för hans fordran och överlämnar pantbrevet eller, om annan än den intecknade egendomens ägare innehar detta, underrättar innehavaren om pantförskrivningen. I underrättelsen skall anges att innehavaren ej får lämna ut handlingen till skada för sökanden. Andel i pantbrev som tillkommer delägare i intecknad egendom får ej pantförskrivas för sig. Bestämmelsen i 14 § andra stycket gäller även beträffande pantförskrivning av pantbrevet. 16 § Bestämmelserna i 14 och 15 §§ gäller även när skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg har utmätts hos den intecknade egendomens ägare. Pantförskrivning av inteckningshandlingen omfattar ej personligt betalningsansvar som enligt handlingen åvilar utmätningsgäldenären. 10 kap. Försäljning av registrerat skepp Inledande bestämmelser 1 § Utmätt skepp som är infört i fartygsregistrets skeppsdel säljs på offentlig auktion. Lag (2001:377). 2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller ej försäljning av andel i eller villkorlig rätt till skepp. Tidsfrist för försäljning 3 § Utmätt skepp bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyndigheten, om ej hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Utlösnings- och anslutningsrätt 4 § Borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av skeppets försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens ställe. Den som vill utlösa sökanden skall, innan skeppet har sålts, till kronofogdemyndigheten betala exekutionsfordringen och uppkomna förrättningskostnader. 5 § Borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, kan begära att detta säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör skeppet till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning, retentionsrätt eller förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979), sådan befogenhet. Skall arvode eller annan kostnad för skeppets förvaltning under konkurs utgå ur skeppet, kan förvaltaren begära att det säljs för den fordringen. Om borgenär, vars fordran är förenad med sjöpanträtt i skeppet, har begärt att det säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller. I fråga om rätt att utlösa borgenär eller konkursbo som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 4 §. Åtgärder före auktion 6 § En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen ska innehålla uppgifter om tid och plats för fördelningssammanträdet, om ett sådant ska hållas, och annars en uppgift om när den obetalda delen av köpeskillingen senast ska betalas. I kungörelsen ska en innehavare av en fordran som bör beaktas vid auktionen uppmanas att anmäla sin rätt till Kronofogdemyndigheten senast vid auktionen. Lag (2026:854). 7 § Minst trettio dagar före auktionen skall underrättelser om försäljningen sändas till sökanden och ägaren samt till kända borgenärer som har sjöpanträtt, panträtt på grund av inteckning eller retentionsrätt. Blir sådan borgenär känd senare, skall underrättelse genast sändas till honom. Har registermyndigheten uppgift om adress, skall den användas. Underrättelse till utrikes ort skall om möjligt sändas med flygpost. Lag (1994:480). 8 § Har auktionen ej blivit utlyst så som anges i 6 och 7 §§, skall den inställas och ny tid sättas ut, om bristen är väsentlig och ej kan avhjälpas på annat sätt. Förhandling och sakägarförteckning 9 § Vid början av auktionen skall kronofogdemyndigheten lämna en kortfattad redogörelse för innehållet i handlingarna och för vidtagna åtgärder. Innehavare av fordran som bör iakttagas vid auktionen skall uppmanas att anmäla den. Har sådan fordran anmälts hos kronofogdemyndigheten före auktionen, skall det meddelas. Närvarande sakägare skall beredas tillfälle att yttra sig om anmälda anspråk och de villkor som skall gälla för försäljningen. När förhandlingen har avslutats, upprättas sakägarförteckning. 10 § I sakägarförteckningen upptas, förutom exekutionsfordringen, fordran som är förenad med sjöpanträtt, panträtt på grund av inteckning eller retentionsrätt samt förrättningskostnaderna. Om skeppet hör till konkursbo, upptas även arvode och annan kostnad för skeppets förvaltning under konkursen. Är skeppet därjämte utmätt, upptas fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979). Med fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning avses även fordran för vilken skepp har tagits i anspråk enligt 9 kap. 14 § samt rätt till betalning på grund av ägarhypotek. Lag (1994:480). 11 § Fordringarna upptas efter det företräde som gäller enligt lag. Ränta och annan biförpliktelse upptas före fordringens kapitalbelopp, om ej borgenären yrkar annat. Förrättningskostnaderna upptas närmast före exekutionsfordringen. Fordran upptas även om den är beroende av villkor eller tvistig. Är panträtt för fordran beroende av att sökt inteckning beviljas, upptas fordringen med det företräde som tillkommer den om inteckningen beviljas. När försäljning har begärts av förvaltaren i konkurs, anses konkursboet som sökande utan förmånsrätt, om ej annat följer av 5 §. 12 § En fordran ska tas upp med det belopp som den uppgår till den dag då fördelningssammanträdet ska äga rum. Om det inte hålls ett sådant sammanträde, ska fordran tas upp med det belopp som den uppgår till den dag då Kronofogdemyndigheten meddelar sitt beslut om fördelning. För en fordran med sjöpanträtt gäller 3 kap. 41 § andra stycket andra meningen sjölagen (1994:1009). En panträtt på grund av inteckning får inte användas för mer än pantbrevets belopp med ett tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen. Om fordran inte uppgår till pantbrevets belopp, tas det återstående upp som ägarhypotek. Om det gäller ett pantbrev i skeppet, som inte innehas av ägaren och ingen fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet har blivit anmäld, tas pantbrevets belopp upp med ett tillägg som motsvarar tio procent av pantbrevets belopp. Ett ägarhypotek tas upp utan tillägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen. Lag (2026:854). 13 § I övrigt anges i sakägarförteckningen 1. sammanlagda beloppet av fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen och förrättningskostnaderna (skyddsbeloppet) samt vilka fordringar som är skyddade, 2. det lägsta bud som måste avges för att skeppet enligt 14 § skall få säljas, 3. betalningsvillkoren. Villkor för försäljning 14 § Vid försäljningen skall skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen för skeppet och andra medel som finns att tillgå. 15 § Köpeskillingen skall betalas kontant. Efter medgivande av borgenär, vars fordran enligt sakägarförteckningen är förenad med panträtt på grund av inteckning, får dock vad som faller inom köpeskillingen och pantbrevets belopp innestå i avräkning på köpeskillingen, om det ej är fråga om sådan fordran som avses i 11 § tredje stycket. I sakägarförteckningen skall anmärkas, om fordran ej får innestå. 16 § Den som har vunnit budgivningen är skyldig att betala en handpenning motsvarande en sjättedel av köpeskillingen, dock minst det belopp som motsvarar de förrättningskostnader som ska tas ur köpeskillingen. Handpenningen ska betalas kontant, om inte den som har vunnit budgivningen ställer säkerhet för beloppet. En fordran som är förenad med panträtt i skeppet får godtas som säkerhet, om den täcks av köpeskillingen och kan anses vara betryggande. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte betala handpenning. I de fall som avses i 22 § är de dock ersättningsskyldiga med ett belopp som motsvarar den handpenning som annars skulle ha lämnats. Lag (2026:854). 16 a § Den obetalda delen av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast vid fördelningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Köparen får komma i besittning av skeppet när hela köpeskillingen är betald. Köparen blir personligen betalningsskyldig för det belopp som enligt överenskommelse har avräknats på köpeskillingen. Den tidigare ägaren befrias därmed från ansvar för beloppet. Lag (2026:854). 17 § På begäran av de sakägare vilkas rätt beror därav kan försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt köparens rätt att komma i besittning av skeppet, ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Skyddsbeloppet får höjas även om borgenär som ej själv har begärt försäljning motsätter sig det. Auktionen 18 § Innan skeppet bjuds ut till försäljning ska en redogörelse lämnas för innehållet i sakägarförteckningen. Det ska även lämnas en upplysning om att skeppet bjuds ut med förbehåll att bud ska prövas enligt 19 §. Lag (2026:854). 19 § Innan ett bud godtas ska Kronofogdemyndigheten pröva om villkoret för försäljning enligt 14 § är uppfyllt. Även om så är fallet får ett bud inte godtas om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås. Budet ska dock godtas om alla berörda sakägare medger det. Sökanden får medge att ett bud godtas även om förrättningskostnaderna inte har blivit täckta. Om exekutionsfordran inte täcks, får budet inte godtas om sökanden motsätter sig det. Lag (2026:854). 20 § Handpenningen ska betalas genast efter det att ett bud har godtagits. Kronofogdemyndigheten får dock på begäran göra ett kort uppehåll i handläggningen för att ge den som har vunnit budgivningen tillfälle att få fram handpenningen, om uppehållet inte kan antas medföra beaktansvärd olägenhet. Om handpenningen inte lämnas, ska skeppet bjudas ut på nytt. Om den som har vunnit budgivningen inte fullgör sin betalningsskyldighet enligt 16 a § första stycket är budet ogiltigt. Lag (2026:854). 21 § Om det inte lämnas ett bud som godtas och fullföljs genom att handpenning betalas, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om sökanden begär det inom en vecka från auktionen. Har ett bud blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om inte sökanden avstår från det. Om två auktioner har hållits utan att skeppet har blivit sålt och det saknas anledning att anta att skeppet kan säljas inom rimlig tid, får Kronofogdemyndigheten avvisa en begäran om ett nytt försäljningsförsök. Om en ny auktion ska hållas gäller 6-20 §§. Anmälan av en fordran som har skett för en auktion gäller även för en senare auktion. Lag (2026:854). 21 a § Om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras, ska utmätningen hävas. Detta gäller dock inte för pengar som har betalats in eller som betalas in med anledning av redan vidtagna åtgärder. Lag (2026:854). 22 § När en ny auktion hålls efter det att ett bud har blivit ogiltigt enligt 20 § andra stycket, ska handpenningen tas i anspråk i den utsträckning som behövs för att uppnå samma belopp som vid den tidigare auktionen med ränta på beloppet beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635) från dagen då köpeskillingen skulle ha fördelats till och med den nya dagen för sådan fördelning och för att även den nya auktionens förrättningskostnader ska täckas. Detta gäller även om förhållandena har ändrats. Den del av handpenningen som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när den som har vunnit den nya auktionen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Om skeppet inte blir sålt vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad. Om en ny auktion inte hålls, ska handpenningen användas till att betala de förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Det som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas. Lag (2026:854). 23 § Köparen ska fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 16 a § första stycket även om auktionen överklagas. Köparen får komma i besittning av skeppet trots att auktionen överklagas, om inte något annat har beslutats enligt 18 kap. 12 eller 19 § innan denne har fått rätt att komma i besittning av det. Får köparen på grund av ett sådant beslut inte komma i besittning av skeppet och är hindret inte hävt inom tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får köparen frånträda köpet och återfå det som har betalats med upplupen ränta, om en anmälan om det görs hos Kronofogdemyndigheten medan hindret finns kvar. Lag (2026:854). Särskild bestämmelse beträffande allmänna mål 24 § Bestämmelsen i 3 § gäller ej i allmänt mål. 11 kap. Försäljning av registrerat luftfartyg och reservdelar 1 § Beträffande exekutiv försäljning av registrerat luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg tillämpas 10 kap., om ej annat föreskrivs nedan. I fråga om vissa främmande luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådana luftfartyg skall även tillämpas lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg. Bestämmelserna i detta kapitel gäller ej försäljning av andel i eller villkorlig rätt till luftfartyg eller reservdelar. 2 § Vad som sägs om sjöpanträtt i 10 kap. 5, 7 och 10 §§ skall i stället gälla luftpanträtt. Kungörandet av auktion enligt 10 kap. 6 § skall ske minst sex veckor i förväg. Underrättelser enligt 10 kap. 7 § skall sändas i rekommenderade brev minst en månad före auktionen. Innehåller inskrivningsregistret för luftfartyg uppgift om adress, skall den användas. Vad som sägs i 10 kap. 8 § är tillämpligt även när bestämmelse i andra stycket har åsidosatts. Lag (2004:84). 2 a § Det som sägs om innehavare av fordran i 10 kap. 6 och 9 §§ ska även gälla innehavare av rättighet som ska iakttas vid auktionen. Det som sägs i 10 kap. 7 § om underrättelser ska även gälla kända innehavare av rättigheter som ska iakttas vid auktionen. I sakägarförteckningen upptas, förutom det som anges i 10 kap. 10 §, även nyttjanderätt som är inskriven eller för vilken inskrivning sökts. I stället för det som föreskrivs i 10 kap. 11 § första och tredje styckena ska 12 kap. 26 § första och tredje styckena tillämpas. Rättighet upptas utan att något belopp anges. Som innehavare av rättighet enligt denna paragraf ska även avses innehavare av en rättighet enligt lagen (2015:860) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Lag (2015:861). 3 § Det som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ ska i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket ska, i stället för tio procents tillägg, ett belopp tas upp som motsvarar ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet. Om reservdelar ska säljas på begäran av en borgenär som saknar inteckning för sin fordran, får skyddsbeloppet enligt 10 kap. 13 § 1 inte bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har fastställts för reservdelarna av sakkunniga som Kronofogdemyndigheten har anlitat. I fall som avses i andra stycket får, vid fördelningen av inbetalda pengar, den som har inteckning i reservdelarna inte till skada för en borgenär som saknar inteckning göra sin rätt gällande till ett högre belopp än vad som motsvarar två tredjedelar av köpeskillingen minskad med förrättningskostnaderna. I fall som avses i 10 kap. 22 § ska även handpenningen för reservdelarna läggas till köpeskillingen i den utsträckning som handpenningen inte ska tillkomma den som har vunnit budgivningen. Lag (2026:854). 3 a § En nyttjanderätt är skyddad utan särskilt förbehåll om den har bättre rätt än exekutionsfordran. Lag (2026:854). 3 b § Om sakägarförteckningen tar upp en nyttjanderätt som enligt 3 a § inte är skyddad utan särskilt förbehåll, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för rättighetens fortsatta giltighet och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid den senare budgivningen ett bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid den föregående budgivningen, har budet vid den senare budgivningen företräde. Att ett ägarhypotek inte täcks hindrar inte att ett bud med förbehåll för rättigheten godtas. Om sakägarförteckningen tar upp två eller flera sådana rättigheter som avses i första stycket, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll, först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte medför sämre täckning av en fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna. När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och ett bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt. Lag (2026:854). 3 c § Om en rättighetshavare vill betala enligt 3 b § tredje stycket men det erbjudna beloppet inte ensamt, eller i förening med annat tillskott som erbjuds, är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska luftfartyget bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som erbjuds. Om en borgenär vars fordran inte har täckts genom ett visst bud godtar budet, ska fordran vid tillämpningen av första stycket och 3 b § anses vara täckt. Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, gäller det. Lag (2026:854). 4 § Vid försäljning av flera luftfartyg ska varje luftfartyg bjudas ut separat. Luftfartyg som tillhör samma ägare och som ansvarar för samma fordringar ska dock bjudas ut gemensamt, om ägaren eller en borgenär inte begär särskild försäljning av ett visst eller vissa luftfartyg. En särskild sakägarförteckning ska upprättas för egendom som bjuds ut för sig. Beträffande en fordran för vilken flera luftfartyg ansvarar ska det i förteckningen anges att ett mindre belopp än det som anges i förteckningen kan komma att betalas ur egendomen till följd av att köpeskillingen för annan egendom kan ge täckning för hela eller delar av fordran. Första stycket gäller även vid försäljning av både luftfartyg och intecknade reservdelar. Luftfartyg och reservdelar får dock inte bjudas ut gemensamt, om fordran har bevakats av en borgenär som inte har inteckning i reservdelarna. Reservdelar som inte bjuds ut gemensamt med ett luftfartyg får, på begäran av ägaren eller en borgenär, bjudas ut i skilda poster, med villkoret att försäljning av en sådan post endast sker om försäljningen, med hänsyn även till de bud som avges för andra poster, kan godtas enligt 10 kap. 19 §. Lag (2026:854). 5 § Om en inteckning omfattar flera luftfartyg eller både luftfartyg och reservdelar, får fordran avräknas från köpeskillingen enligt 10 kap. 15 § endast om all den intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs i ett gemensamt budgivningsförfarande. I stället för 10 kap. 16 a § tredje stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. Lag (2026:854). 12 kap. Försäljning av fast egendom Inledande bestämmelser 1 § Utmätt fast egendom säljs på offentlig auktion, om ej annat följer av 15 eller 57 §. 2 § Vad som i detta kapitel sägs om fordran som är förenad med panträtt gäller även fordran för vilken fast egendom har tagits i anspråk enligt 9 kap. 14 § samt, om ej annat följer av särskilda bestämmelser i kapitlet, rätt till betalning på grund av ägarhypotek. Förberedande åtgärder 3 § Utmätt fastighet skall beskrivas och värderas så snart det är lämpligt med hänsyn till det fortsatta förfarandet. Tillbehör skall anges i beskrivningen och värderas för sig i den mån det är påkallat med hänsyn till deras värde eller av annan orsak. Om fastighet som är intecknad gemensamt med annan fastighet skall säljas och särskilt taxeringsvärde saknas för någon av fastigheterna, skall var och en av dem värderas. Vid behov får sakkunnig person anlitas för beskrivning och värdering. 4 § Fastighetens ägare skall på anmodan tillhandahålla de handlingar som visar hans äganderätt eller tjänar till upplysning om rättigheter som besvärar fastigheten eller om tillbehör till denna och uppge vilka som har fordran eller rättighet som bör iakttagas vid egendomens försäljning. Kronofogdemyndigheten skall även på annat sätt söka införskaffa utredning i dessa hänseenden samt om den belastning som rättighet utgör och det vederlag som utgår. 5 § Pantbrev som gäller i fastigheten och inte är belånat får tas i förvar av Kronofogdemyndigheten. Sedan pantbrevet har tagits i förvar, får det inte pantförskrivas utan myndighetens tillstånd. I fråga om datapantbrev ska Kronofogdemyndigheten i stället begära att den statliga lantmäterimyndigheten beslutar om att sådana registreringsåtgärder som anges i 7-8 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas. När ett sådant beslut har meddelats, får pantbrevet inte användas för pantsättning utan Kronofogdemyndighetens tillstånd. Lag (2008:542). Förvaltning av utmätt fastighet 6 § Ägare till utmätt fastighet får ej minska dess värde genom att överlåta tillbehör eller genom att annat än till husbehov avverka skog, bedriva grus- eller stentäkt eller på annat sätt utnyttja naturtillgångarna eller förändra fastigheten. Om ej annat följer av 8 eller 9 §, får han i övrigt tillgodogöra sig vanlig avkastning till dess fastigheten har sålts och skall tillträdas av köparen. Sådan rätt föreligger dock ej i fråga om växande gröda eller annan avkastning som har förklarats ingå i försäljningen. Ägaren får ej upplåta rättighet som går utöver vad som är medgivet enligt första stycket. Kronofogdemyndigheten kan förbjuda honom att upplåta rättighet som kan försvåra fastighetens försäljning. På begäran av ägaren kan kronofogdemyndigheten medge undantag från första eller andra stycket i den mån det kan ske utan intrång i utmätningssökandens rätt och i övrigt är lämpligt. 7 § På begäran av borgenär kan kronofogdemyndigheten vid behov taga vård om tillbehör till fastigheten. 8 § Arrendeavgift, hyra eller annan avkastning som förfaller till betalning under förfarandets gång skall, om borgenär begär det och skäl föreligger, uppbäras av kronofogdemyndigheten eller syssloman som myndigheten förordnar. Kronofogdemyndigheten skall i sådant fall utan dröjsmål meddela den betalningsskyldige förbud att betala till annan än myndigheten eller sysslomannen. 9 § Kan det befaras att ägaren vanvårdar fastigheten eller förfogar över den i strid med 6 § eller att egendomen på annat sätt försämras i större mån, kan kronofogdemyndigheten på begäran av borgenär förordna syssloman att omhändertaga och förvalta fastigheten. 10 § Arrendeavgift, hyra och annan avkastning som syssloman uppbär skall redovisas till kronofogdemyndigheten vid tidpunkt som myndigheten bestämmer. Tidsfrist för försäljning 11 § Utmätt fastighet bör säljas inom fyra månader från utmätningen eller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyndigheten, om ej hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får ej utan synnerliga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt. Utlösnings- och anslutningsrätt 12 § Borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av fastighetens försäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens ställe. Den som vill utlösa sökanden skall, innan fastigheten har sålts, till kronofogdemyndigheten betala exekutionsfordringen och uppkomna förrättningskostnader. 13 § En borgenär vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979) får begära att fastigheten ska säljas för hans eller hennes fordran, om borgenärens rätt till betalning är ostridig eller styrks. Om fastigheten tillhör ett konkursbo har en borgenär vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten motsvarande möjlighet. En konkursförvaltare får begära att fastigheten ska säljas för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren får också begära att fastigheten ska säljas för hans eller hennes fordran på arvode och för sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som ska betalas ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person. En borgenär som vill ansluta sig enligt första stycket ska anmäla det hos Kronofogdemyndigheten senast två veckor före bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, två veckor före den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Lag (2026:854). 13 a § Om en borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979), har begärt att fastigheten ska säljas för hans eller hennes fordran, får förfarandet inte avbrytas på grund av att frågan om försäljning för en annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller. I fråga om rätten att lösa ut den som har anslutit sig enligt 13 § första eller andra stycket gäller 12 §. Lag (2026:854). Försäljning av fastighetstillbehör 14 § Är det sannolikt att tillbehör kan med fördel säljas för sig utan samtidig försäljning av fastigheten i övrigt, skall kronofogdemyndigheten sätta ut sammanträde för prövning av frågan. Till sammanträdet skall kronofogdemyndigheten kalla sökanden, fastighetens ägare och envar för myndigheten känd innehavare av panträtt i fastigheten eller av annan rättighet som kan påverkas av försäljningen. Blir vid sammanträdet närvarande sakägare ense om att tillbehör bör säljas för sig, förordnar kronofogdemyndigheten i enlighet därmed, om ej särskilda skäl föranleder annat. Uppnås ej enighet om särskild försäljning, får kronofogdemyndigheten förordna därom endast om synnerliga skäl föreligger. Råder tvist om tillbehör, tillämpas vad som sägs i 8 kap. 5 §. 15 § Särskild försäljning av tillbehör sker enligt bestämmelserna om försäljning av utmätt lös egendom i allmänhet. Tillbehör som säljs för sig upphör att höra till fastigheten, även om det ej skiljs från denna. 16 § En betalning som skett efter en särskild försäljning av tillbehör tillfaller dem som har fordringar med rätt i fastigheten med det inbördes företräde som gäller enligt lag. Den som har en fordran med panträtt i fastigheten får avstå från betalning utan att det minskar hans eller hennes rätt i fastigheten i övrigt. En innehavare av en fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning får dock inte avstå från betalning från försäljningen av tillbehör, annat än om samtycke till avståendet har lämnats av både ägare till övriga fastigheter som omfattas av inteckningen och innehavare av panträtt som gäller i en eller flera av fastigheterna med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen. Ett avstående som inverkar på villkoren vid fastighetens försäljning på auktion ska ske senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Efter den tidpunkten kan ett avstående inte återkallas. Lag (2026:854). 17 § Om medel som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör förslår att förnöja sökanden samt dem som har bättre rätt och ej har avstått från betalning, skall förfarandet avbrytas, såvida ej egendomen är avträdd till konkurs och förvaltaren begär att förfarandet skall fortgå. Åtgärder före försäljning på auktion 18 § Kronofogdemyndigheten ska bestämma en tid för auktionen och hur bud ska lämnas. Om auktionen ska hållas på en viss plats, ska myndigheten bestämma platsen. Sökanden, gäldenären och andra kända sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska ges möjlighet att inkomma med synpunkter på budgivningsförfarandet senast när sakägarförteckningen har upprättats. Fastighetens ägare och en innehavare av nyttjanderätt till fastigheten är skyldiga att låta fastigheten visas på lämplig tid. Lag (2026:854). 19 § För en förhandling om försäljningen får Kronofogdemyndigheten besluta att ett bevakningssammanträde ska hållas. Sammanträdet ska då hållas samma dag som auktionen eller en lämplig dag före denna. Om ett bevakningssammanträde inte ska hållas, ska Kronofogdemyndigheten bestämma en tidpunkt då en fordran eller rättighet senast ska anmälas. Lag (2026:854). 20 § En auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt. Kungörelsen ska innehålla information om 1. bevakningssammanträdet eller den tidpunkt som bestämts enligt 19 § andra stycket, och 2. fördelningssammanträdet eller den tillträdesdag som bestämts enligt 36 § första stycket. I kungörelsen ska en innehavare av en fordran eller rättighet som bör beaktas vid auktionen uppmanas att anmäla sin rätt till Kronofogdemyndigheten senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Om Kronofogdemyndigheten har beslutat om en särskild försäljning av tillbehör, får kungörelsen inte ske förrän försäljningen har fått laga kraft och köpeskillingen har betalats eller frågan om sådan försäljning har förfallit. Lag (2026:854). 21 § Sökanden, ägaren samt kända innehavare av fordringar och rättigheter som bör iakttagas vid auktionen skall i god tid särskilt underrättas om denna. Har anslutning enligt 13 § ägt rum, skall underrättelse därom ske enligt första stycket. 22 § Har auktionen och sammanträdena ej blivit utlysta så som anges i 20 och 21 §§, skall de inställas och nya tider sättas ut, om bristen är väsentlig och ej kan avhjälpas på annat sätt. Bevakningssammanträde 23 § Vid bevakningssammanträdet skall kronofogdemyndigheten lämna en kortfattad redogörelse för innehållet i handlingarna och för vidtagna åtgärder. Innehavare av fordran eller rättighet som bör iakttagas vid auktionen skall uppmanas att anmäla den. Har sådan fordran eller rättighet anmälts hos kronofogdemyndigheten före sammanträdet, skall det meddelas. Närvarande sakägare skall beredas tillfälle att yttra sig om anmälda anspråk och de villkor som skall gälla för försäljningen. Om tillbehör har sålts för sig, behandlas särskilt hur den behållna köpeskillingen för tillbehöret skall användas, i den mån det inverkar på villkoren för fastighetens försäljning. Sakägarförteckning 24 § Kronofogdemyndigheten ska upprätta en sakägarförteckning senast när bevakningssammanträdet har avslutats eller, om ett bevakningssammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Lag (2026:854). 25 § I sakägarförteckningen upptas förutom exekutionsfordringen 1. fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979) och som förfaller till betalning senast den tillträdesdag som anges i 36 §, 2. fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, 3. nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft som besvärar fastigheten, om rättigheten är inskriven eller grundar sig på skriftlig handling som är tillgänglig eller avser hyra av en bostadslägenhet i en fastighet, som är taxerad som hyreshusenhet, om hyresgästen har tillträtt lägenheten, dock ej sådan rättighet som skall bestå oavsett fastighetens försäljning, 4. förrättningskostnaderna. Om fastigheten hör till konkursbo, upptas även arvode och annan kostnad för fastighetens förvaltning under konkursen. Lag (1994:480). 26 § Fordringar och rättigheter upptas efter det företräde som gäller enligt lag. Ränta och annan biförpliktelse upptas före fordringens kapitalbelopp, om ej borgenären yrkar annat. Förrättningskostnaderna upptas närmast före exekutionsfordringen. Fordran eller rättighet upptas även om den är beroende av villkor eller tvistig. Är panträtt för fordran beroende av att sökt inteckning beviljas eller är inskrivning av rättighet sökt men ännu ej beviljad, upptas fordringen eller rättigheten med det företräde som tillkommer den om inteckningen eller inskrivningen beviljas. När försäljning har begärts av förvaltaren i konkurs, anses konkursboet som sökande utan förmånsrätt, om ej anslutning har skett enligt 13 §. 27 § Fordran upptas med det belopp till vilket den beräknas uppgå på tillträdesdagen, dock med den begränsning som kan följa av att panträtt ej får åtnjutas för mer än pantbrevets belopp jämte tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken. Understiger fordringen pantbrevets belopp, upptas återstoden som ägarhypotek. Om i fastigheten gäller pantbrev som ej innehas av ägaren och någon fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet ej har blivit anmäld, upptas pantbrevets belopp och ett till tio procent av detta belopp beräknat tillägg. Ägarhypotek upptas utan tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken. Om ett pantbrevs belopp är bestämt i utländsk valuta skall, vid tillämpningen av första och andra styckena, pantbrevets belopp jämte tillägg räknas om till svenska kronor. Före omräkningen skall det göras ett påslag om fem procent på pantbrevets belopp jämte tillägg. Påslaget skall dock inte föranleda någon ökning av det belopp som upptas som ägarhypotek. Lag (2004:448). 28 § Rättighet upptas utan att något belopp anges. 29 § I övrigt anges i sakägarförteckningen 1. sammanlagda beloppet av fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen och förrättningskostnaderna (skyddsbeloppet) samt vilka fordringar som är skyddade, 2. i vad mån behållen köpeskilling för tillbehör skall användas för betalning av fordringar som har upptagits i förteckningen, 3. det lägsta bud som måste avges för att fastigheten enligt 32 § skall få säljas, 4. vilka rättigheter som enligt 33 § första stycket är skyddade utan förbehåll eller enligt 33 § andra stycket skall förbehållas vid försäljningen, 5. betalningsvillkoren och tillträdesdag. Av fordran som gäller endast i andel i fastigheten skall vid tillämpning av första stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och fordringens läge täcks, när övriga fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen samt förrättningskostnaderna är fullt täckta. Köpeskilling för tillbehör får ej tagas i anspråk för betalning av fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angivits i sakägarförteckningen. 30 § I sakägarförteckningen skall i förekommande fall erinras om 1. verkan av underlåten uppsägning av arrende- eller hyresavtal i fall som avses i 46 § andra stycket samt rätt till förlängt avtal eller skadestånd som enligt lag tillkommer arrendator eller hyresgäst om han blir uppsagd med anledning av fastighetens försäljning, 2. rätt att bo kvar såsom hyresgäst som enligt lag tillkommer bostadsrättshavare, 3. rätt att bo kvar på fastigheten som kronofogdemyndigheten enligt 36 § tredje stycket har medgivit ägaren. 31 § Om försäljningen enligt 37 § skall ske på avvikande villkor, upprättas sakägarförteckningen i enlighet därmed. Villkor för försäljning på auktion 32 § Vid försäljningen skall skyddsbeloppet täckas av köpeskillingen för fastigheten, behållen köpeskilling för tillbehör i den mån den enligt sakägarförteckningen skall användas till betalning av fordringar inom skyddsbeloppet, behållen avkastning och andra medel som finns att tillgå. 33 § En tomträtt som har inskrivits är vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll. Andra nyttjanderätter samt servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade utan särskilt förbehåll, om rättigheten har bättre rätt än exekutionsfordran. I andra fall ska nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anledning att anta att rättigheten belastar fastigheten till beaktansvärd skada för en innehavare av en fordran med bättre rätt. Vid bedömningen ska en rätt till betalning på grund av ett ägarhypotek inte anses utgöra en fordran. Bestämmelser om inskränkningar i rätten att föra talan mot ett beslut angående förbehåll som avses i andra stycket finns i 18 kap. Lag (2026:854). 33 a § En rättighet som inte enligt 33 § första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och inte heller har förbehållits enligt 33 § andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auktionen enligt 39 och 39 a §§. Lag (2026:854). 34 § Vid avräkning på köpeskillingen för fastigheten ska kapitalbeloppet av en fordran inom skyddsbeloppet som är förenad med panträtt och som enligt sakägarförteckningen inte ska betalas med köpeskillingen för tillbehör omfattas. Detta gäller dock inte, om fordran är 1. förfallen till betalning senast på tillträdesdagen och borgenären har begärt kontant betalning, 2. sådan som avses i 26 § tredje stycket, eller 3. förenad med panträtt endast i en andel i fastigheten. För ett ägarhypotek ska betalning alltid ske kontant, även om det faller inom skyddsbeloppet. I den utsträckning avräkning inte ska ske enligt första stycket ska köpeskillingen för fastigheten betalas kontant, om inte den som har vunnit budgivningen visar att något annat har avtalats med den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad. Om det enligt förteckningen inte kan fastställas vem som är berättigad till ett belopp, får det inte avräknas. Lag (2026:854). 35 § Den som har vunnit budgivningen är skyldig att betala en handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock inte med mer än det belopp som enligt 34 § ska betalas kontant och inte mindre än de förrättningskostnader som ska tas ur köpeskillingen för fastigheten. Handpenningen ska betalas kontant, om inte den som har vunnit budgivningen ställer säkerhet för beloppet. En fordran som är förenad med panträtt i fastigheten får godtas som säkerhet, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte lämna handpenning. I ett fall som avses i 43 § är de dock ersättningsskyldiga med ett belopp som motsvarar den handpenning som annars skulle ha betalats. Lag (2026:854). 35 a § Den obetalda delen av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast vid fördelningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer, dock senast på den tillträdesdag som har bestämts enligt 36 § första stycket. Lag (2026:854). 36 § Tillträdesdagen är den dag då fördelningssammanträdet ska hållas eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den dag som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten får medge den som har vunnit budgivningen att vårda och bruka hela eller delar av fastigheten före tillträdesdagen. Kronofogdemyndigheten får besluta att obetald avkastning av fastigheten, som enligt 8 eller 9 § skulle ha betalats till myndigheten eller en syssloman och som har förfallit under tiden till och med den dag köparen har tillträtt fastigheten, ska tillfalla köparen. Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, ska denne redovisa detta till Kronofogdemyndigheten. Om den tidigare ägaren saknar annan bostad får Kronofogdemyndigheten tillåta honom eller henne att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdesdagen. Lag (2026:854). 37 § På begäran av de sakägare vars rätt är beroende av försäljningen kan den ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Villkoren för betalning av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde kan dock inte ändras. Skyddsbeloppet får höjas även om en borgenär som inte själv har begärt försäljning motsätter sig det. En begäran ska framställas senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Lag (2026:854). Auktion 38 § I den utsträckning det är motiverat med hänsyn till värdet av fastighetens tillbehör eller av någon annan orsak, ska det vid auktionen anges vilken övrig egendom som ska ingå i fastighetsköpet och i vilken utsträckning egendom som framstår som tillbehör inte ska ingå. Det som har angetts är avgörande för vad försäljningen omfattar i den delen. I övrigt ingår det som enligt lag utgör tillbehör till fastigheten. Om det råder tvist om tillbehör ska detta anmälas. En redogörelse för innehållet i sakägarförteckningen ska lämnas. Det ska även lämnas en upplysning om att fastigheten bjuds ut med förbehåll att bud ska prövas enligt 40 §. Lag (2026:854). 39 § Om sakägarförteckningen tar upp en rättighet som enligt 33 § första stycket inte är skyddad utan särskilt förbehåll och inte heller har förbehållits enligt 33 § andra stycket, ska fastigheten först bjudas ut utan förbehåll om rättighetens fortsatta giltighet och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid den senare budgivningen ett bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet i det föregående budgivningsförfarandet, har det senare budet företräde. Att ett ägarhypotek inte täcks hindrar inte att ett bud med förbehåll för rättigheten godtas. Om sakägarförteckningen tar upp två eller flera sådana rättigheter som avses i första stycket, ska fastigheten först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll, först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av en fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna. När ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och ett bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt. Lag (2026:854). 39 a § Vill en rättighetshavare i ett fall som avses i 39 § andra stycket betala enligt 39 § tredje stycket men det erbjudna beloppet inte ensamt eller i förening med ett annat tillskott som erbjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska fastigheten bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som erbjuds. Om en borgenär vars fordran inte har täckts genom ett visst bud godtar budet, ska fordran vid tillämpning av första stycket och 39 § anses vara täckt. Om en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, gäller det. Lag (2026:854). 40 § Innan ett bud godtas ska Kronofogdemyndigheten pröva om villkoret för försäljningen i 32 § är uppfyllt. Även om villkoret är uppfyllt får budet inte godtas om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås. Budet ska trots det godtas om alla berörda sakägare medger det. Sökanden får medge att ett bud godtas även om förrättningskostnaderna inte har blivit täckta. Om exekutionsfordran inte täcks får budet inte godtas om sökanden motsätter sig det. Lag (2026:854). 41 § Handpenningen ska betalas genast efter det att ett bud har godtagits. Kronofogdemyndigheten får dock på begäran göra ett kort uppehåll i handläggningen för att ge den som har vunnit budgivningen tillfälle att få fram handpenning, om uppehållet inte kan antas medföra beaktansvärd olägenhet. Om handpenning inte betalas ska fastigheten bjudas ut på nytt. I fall som avses i 39 och 39 a §§ ska handpenning betalas för varje vunnen budgivning, även om fastigheten ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska gälla, ska handpenningen återbetalas. Om den som har vunnit budgivningen inte fullgör sin betalningsskyldighet enligt 35 a § är budet ogiltigt. Lag (2026:854). 42 § Om det inte lämnas ett bud som godtas och fullföljs genom att handpenning betalas, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om sökanden begär det inom en vecka från auktionen. Har ett bud blivit ogiltigt enligt 41 § tredje stycket, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om inte sökanden avstår från det. Om två auktioner har hållits utan att fastigheten har blivit såld och det saknas anledning att anta att fastigheten kan säljas inom rimlig tid, får Kronofogdemyndigheten avvisa en begäran om ett nytt försäljningsförsök. Om en ny auktion ska hållas gäller 18-41 §§. Anmälan av en fordran eller rättighet som har skett för en auktion gäller även för en senare auktion. Lag (2026:854). 42 a § Utmätningen ska hävas om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras. Detta gäller dock inte för pengar som har betalats in eller som betalas in med anledning av redan vidtagna åtgärder. Lag (2026:854). 43 § När en ny auktion hålls sedan ett bud har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje stycket, ska handpenningen tas i anspråk i den utsträckning som krävs för att sammanlagt samma belopp ska uppnås som vid den förra auktionen med ränta på beloppet beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635), från tillträdesdagen till och med den nya tillträdesdagen och för att även förrättningskostnaderna med anledning av den nya auktionen ska täckas. Detta gäller även om fastigheten säljs med förbehåll för en rättighet som inte har förbehållits vid den förra auktionen eller ändrade förhållanden har inträtt. Den del av handpenningen som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när den som har vunnit den nya auktionen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Om fastigheten inte blir såld vid den nya auktionen är hela handpenningen förverkad. Om en ny auktion inte hålls ska handpenningen användas till att betala de förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Det som inte behöver tas i anspråk ska återbetalas. Lag (2026:854). 44 § Kronofogdemyndigheten ska utfärda köpebrev när en auktion, som har lett till försäljning av fastigheten, har fått laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 a §. Om den som har vunnit budgivningen visar att han eller hon har bjudit för någon annans räkning ska köpebrevet utfärdas till denne. Lag (2026:854). Vissa rättsföljder av auktion 45 § När fastigheten har sålts ansvarar den inte längre för en fordran som avses i 25 § första stycket 1. En borgenär som har pantbrev kan inte, efter att fastigheten har sålts, göra gällande panträtt i fastigheten mot köparen för en större fordran än som har avräknats på köpeskillingen med utfäst ränta på beloppet från tillträdesdagen samt framtida skadestånd och kostnad som föranleds av fordringsförhållandet. Köparen blir personligen betalningsskyldig och den förre ägaren blir fri från ansvar för det som enligt överenskommelse har avräknats på den kontanta köpeskillingen. I fall som avses i 44 § andra stycket blir även den som har vunnit budgivningen betalningsskyldig. Lag (2026:854). 46 § En köpare som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 a § får tillträda fastigheten på den dag som anges i 36 § första stycket. Köparen ansvarar därefter för de skyldigheter som ägaren har i den utsträckning de ska fullgöras efter tillträdesdagen. Köparen ska inom en månad från tillträdesdagen säga upp avtalet om denne vill att en i sakägarförteckningen upptagen arrende- eller hyresrätt, som inte är skyddad enligt 33 § första stycket eller har förbehållits enligt 33 § andra stycket eller vid auktionen, ska upphöra. I annat fall gäller avtalet mot köparen. Beträffande den tidpunkt då ett arrende- eller hyresavtal ska upphöra med anledning av en uppsägning gäller detsamma som i fråga om uppsägning efter frivillig överlåtelse av en fastighet. Det finns särskilda föreskrifter om rätten för en arrendator eller hyresgäst att i vissa fall begära förlängning av avtalet eller att få ersättning vid uppsägning. Lag (2026:854). 47 § I fråga om rättighet som ej skall upphöra omedelbart efter fastighetens försäljning gäller följande bestämmelser. På arrendeavgift, hyra eller annat vederlag för rättigheten som förfaller till betalning mer än sex månader eller, i fråga om arrende, mer än ett år efter tillträdesdagen får rättighetshavaren ej avräkna fordran hos den förre ägaren. I fråga om sådant belopp gäller ej heller betalning som rättighetshavaren har erlagt till den förre ägaren eller annan uppgörelse med denne. Fordran som rättighetshavare har förvärvat eller förskottsbetalning eller uppgörelse som har skett efter det att fastigheten har utmätts får ej åberopas mot köparen, om rättighetshavaren ägde eller hade bort äga kännedom om utmätningen. Angående rättighetshavares rätt till ersättning av tidigare ägare, om rättigheten upphör med anledning av fastighetens försäljning, finns bestämmelser i 7 kap. 19 och 20 §§ jordabalken. Underlåter köpare att fullgöra tidigare ägares skyldigheter mot rättighetshavare enligt 46 § första stycket, gäller i fråga om skyldighet för tidigare ägare att ersätta rättighetshavaren dennes skada vad som sägs i 7 kap. 20 § första och tredje styckena jordabalken. 48 § Köparen ska fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 35 a § även om auktionen överklagas. Köparen får tillträda fastigheten på den bestämda dagen trots att auktionen överklagas, om inte något annat har beslutats före tillträdet enligt 18 kap. 12 eller 19 §. Om köparen på grund av ett sådant beslut inte får tillträda fastigheten och är hindret inte hävt inom tre månader från den bestämda tillträdesdagen, får köparen frånträda köpet och återfå det som betalats med upplupen ränta. Det gäller dock endast om frånträdet anmäls till Kronofogdemyndigheten medan hindret fortfarande består. Lag (2026:854). Gemensamt intecknade fastigheter 49 § När en av flera gemensamt intecknade fastigheter ska säljas på auktion, har den som har fordran med panträtt enligt den gemensamma inteckningen rätt att begära att även en annan fastighet som omfattas av samma inteckning ska dras in i försäljningen. Det krävs då att den andra fastigheten ansvarar för hela eller delar av det intecknade beloppet före den fastighet som ska säljas. Om försäljningen sker för panträttshavararens fordran eller för en fordran med lika eller bättre rätt, får han eller hon även dra in en fastighet som ansvarar för inteckningen först efter den fastighet som ska säljas. Ett yrkande om indragning ska framställas hos Kronofogdemyndigheten senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Fastighetens ägare ska ges tillfälle att yttra sig över yrkandet. En auktion och i förekommande fall ett bevakningssammanträde ska ställas in och sättas ut på nytt, om det behövs för att yrkandet ska hinna prövas. Om yrkandet bifalls anses den indragna fastigheten utmätt från och med den dag då beslutet meddelas. Fastigheten får inte säljas innan beslutet har fått laga kraft. Lag (2026:854). 50 § Om en av flera gemensamt intecknade fastigheter skall säljas på auktion, skall fordran med panträtt på grund av den gemensamma inteckningen upptagas i sakägarförteckningen med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Beloppet skall betalas kontant, om ej annat avtalas mellan köparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad. 51 § Om samtliga fastigheter som besväras av en gemensam inteckning ska säljas på auktion och omständigheterna inte är sådana som anges i 52 § andra stycket, ska en gemensam sakägarförteckning upprättas för fastigheterna. En rättighet som är upplåten i någon av fastigheterna ska vid en sådan försäljning anses gälla i samtliga fastigheter. Vid auktionen ska fastigheterna bjudas ut gemensamt. Lag (2026:854). 52 § När flera men inte alla fastigheter som omfattas av en gemensam inteckning ska säljas på auktion, gäller 53-55 a §§. Bestämmelserna i 53-55 a §§ gäller också när samtliga fastigheter som besväras av en gemensam inteckning ska säljas, om 1. fastigheterna har olika ägare, 2. någon av fastigheterna har dragits in i försäljningen med stöd av 49 §, 3. någon av fastigheterna ansvarar endast i andra hand för den gemensamma inteckningen, 4. någon av fastigheterna besväras av en särskild inteckning, 5. någon fastighets ansvar för den gemensamma inteckningen inte omfattar inteckningens hela belopp, 6. det yrkas av en innehavare av en rättighet i någon av fastigheterna, som inte ska bestå oavsett om fastigheten säljs, eller 7. det i något annat fall yrkas av en ägare eller borgenär vars rätt kan bero av försäljningen. Ett yrkande enligt andra stycket 6 eller 7 ska framställas senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Lag (2026:854). 53 § Särskild sakägarförteckning skall upprättas för varje fastighet som skall säljas. Förteckningen upprättas som om försäljningen hade begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om ej exekutionsfordringen har bättre rätt. Fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid försäljningen vidgas härutöver, skall det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma. När fastighet har indragits i försäljningen enligt 49 §, skall vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten. 54 § Vid auktionen ska fastigheterna bjudas ut var för sig. Därefter ska de bjudas ut gemensamt, om de har samma ägare. Ett efterföljande gemensamt budgivningsförfarande ska även ske om full betalning inte har uppnåtts för en fordran för vilken samtliga fastigheter ansvarar eller om fastigheternas ägare är överens om att de ska bjudas ut gemensamt. Om det i ett gemensamt budgivningsförfarande uppnås ett högre bud än summan av buden i de särskilda budgivningsförfarandena ska budet i den gemensamma budgivningen ha företräde. Den köpeskilling som har erbjudits i det gemensamma budgivningsförfarandet ska fördelas på fastigheterna efter de värden som har fastställts för dem i målet. Varje fastighets andel i den gemensamma köpeskillingen ska dock minst motsvara det bud som har lämnats för fastigheten i det särskilda budgivningsförfarandet. Har någon av fastigheterna bjudits ut med tillbehör som inte ingick i det värde efter vilket dess andel i köpeskillingen ska beräknas eller bjudits ut utan tillbehör som omfattades av det värdet, ska den fastighetens värde jämkas med hänsyn till detta förhållande. Om någon av fastigheternas andel i köpeskillingen och andra tillgängliga medel inte uppgår till skyddsbeloppet och fastigheten därmed inte ska säljas, ska de övriga fastigheterna bjudas ut gemensamt. Om det inte lämnas ett bud som täcker någon del av exekutionsfordran, får inte någon av fastigheterna säljas. Lag (2026:854). 54 a § Har en fastighet dragits in i försäljningen med stöd av 49 § ska den ursprungligen utmätta fastigheten bjudas ut först. Om det då inte uppnås ett bud som täcker någon del av exekutionsfordran, får fastigheten inte säljas. Blir den inte såld, ska inte heller den indragna fastigheten säljas. En fastighet som endast i andra hand ansvarar för en fordran med panträtt på grund av en gemensam inteckning får inte säljas för den fordran innan det har visat sig att betalning inte kan tas ur den fastighet som ansvarar i första hand. En fastighet som ansvarar i andra hand får inte heller säljas om dess ägare eller någon annan sakägare betalar den brist för vilken fastigheten ska ansvara eller ställer säkerhet för beloppet. Ett gemensamt budgivningsförfarande för fastigheterna ska endast genomföras om det finns särskilda skäl. Lag (2026:854). 55 § Om en rättighet har förbehållits i ett särskilt budgivningsförfarande, ska förbehållet även gälla i ett efterföljande gemensamt budgivningsförfarande. Har rättigheten inte förbehållits gäller 39 och 39 a §§ även i det gemensamma budgivningsförfarandet. Vid prövningen av om en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås enligt 40 § ska bedömningen avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter där bud har lämnats. En handpenning ska betalas efter varje vunnen budgivning, även om en fastighet ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska gälla, ska handpenningen återbetalas. Lag (2026:854). 55 a § En fordran som på grund av en gemensam inteckning är förenad med panträtt i en såld fastighet ska betalas kontant, om inte köparen och den som enligt sakägarförteckningen ska få betalt avtalar om något annat. Lag (2026:854). Fortsatt inteckningsansvar 56 § Sådant förordnande av kronofogdemyndigheten om fortsatt inteckningsansvar som avses i 6 kap. 12 § jordabalken får meddelas på begäran av köparen. Har fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra eller tredje meningen jordabalken, får förordnande om fortsatt inteckningsansvar meddelas beträffande gemensam inteckning som besvärar fastigheten endast om fastigheten i förhållande till de andra gemensamt intecknade fastigheterna svarar för hela inteckningen och den fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckningen har blivit täckt. Om medel som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får förordnande ej meddelas beträffande motsvarande del av inteckningen. Begäran om förordnande enligt denna paragraf skall framställas senast vid sammanträdet för köpeskillingens fördelning eller, vid försäljning under hand, innan kronofogdemyndigheten utfärdar köpebrev. Därvid skall pantbrevet ges in, om det inte redan är tillgängligt för kronofogdemyndigheten eller om kronofogdemyndigheten i annat fall finner skäl att medge undantag. Lag (1994:444). Försäljning under hand 57 § En utmätt fastighet får säljas under hand, om en försäljning i sådan ordning bedöms vara mer ändamålsenlig än försäljning på auktion och det är tillförlitligt utrett vilka fordringar och rättigheter som belastar fastigheten. Vid bedömningen av om en försäljning under hand är mer ändamålsenlig skall särskilt beaktas förutsättningarna för att därigenom erhålla en högre köpeskilling för fastigheten än vid försäljning på auktion. Fastigheten får inte säljas under hand om en inskriven rättighet har sämre rätt än en fordran som är förenad med panträtt om fordringen inte täcks av köpeskillingen. Försäljning får dock ske om innehavare av sådan fordran samtycker till en sådan försäljning. En fastighet som är gemensamt intecknad med annan fastighet får inte säljas under hand. Lag (1994:444). 58 § Vid försäljning under hand skall en sakägarförteckning upprättas. Därvid tillämpas 25 och 26 §§, 27 § första, tredje och fjärde styckena, 28 §, 29 § första stycket 1-3, 29 § andra och tredje styckena samt 31 §. I fråga om försäljningen och villkoren för denna tillämpas 32 och 34 §§, 37 § första stycket, 38 § första stycket samt 40 §. Före försäljningen upplåten rättighet som grundas på skriftlig handling skall förbehållas. Förbehåll skall också göras för varje upplåten hyresrätt till en bostadslägenhet i en fastighet, som är taxerad som hyreshusenhet, om hyresgästen har tillträtt lägenheten. I fråga om sådana rättigheter gäller 47 §. Köparen skall lämna handpenning enligt vad som föreskrivs i 35 §. Återstoden av den kontanta köpeskillingen skall betalas senast tio veckor efter det att köpehandlingen upprättades. Försummas det, är köpet ogiltigt. Blir köpet ogiltigt, gäller bestämmelserna i 43 § om handpenning. Vad som sägs om auktion i 43 § första stycket gäller även försäljning under hand. Bestämmelserna i 45 § om vissa rättsföljder och 56 § första stycket om fortsatt inteckningsansvar gäller även vid försäljning under hand. Lag (2004:448). 59 § Innan fastigheten bjuds ut till försäljning under hand skall ägaren och sökanden ges tillfälle att yttra sig. Innehavare av sådana fordringar och rättigheter som avses i 25 § första stycket skall delges en underrättelse om försäljningen och samtidigt uppmanas att inom viss tid anmäla sin rätt till kronofogdemyndigheten. En borgenär vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten skall, om fordringen inte blir täckt av erbjuden köpeskilling, ges tillfälle att köpa fastigheten till ett pris som överstiger den erbjudna köpeskillingen. Lag (1994:444). 60 § Om inte något annat följer av 58 § eller 59 § andra stycket bestämmer kronofogdemyndigheten köpevillkoren. Försäljningen sker genom att en särskilt upprättad köpehandling skrivs under av kronofogdemyndigheten och köparen. Ägaren skall genast underrättas om försäljningen. När köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 58 § fjärde stycket och försäljningen vunnit laga kraft, skall kronofogdemyndigheten utfärda köpebrev. Bestämmelserna i 48 § gäller också i fråga om försäljning under hand. Lag (1994:444). 61 § Säljs ej egendomen under hand, skall den bjudas ut till försäljning på auktion, om ej sökanden avstår därifrån. Försäljning av villkorlig rätt till fastighet eller av andel i fastighet m. m. 62 § Bestämmelserna i 3-61 §§ gäller i tillämpliga delar även när utmätning av fast egendom har skett medan gäldenärens rätt är villkorlig och när utmätning av fast egendom ej har avsett hel fastighet, om ej annat följer av 63-68 §§. 63 § Har, i fall då överlåtelse av fastighet är beroende av villkor, fastigheten blivit utmätt för fordran hos överlåtaren, får försäljning ej ske förrän det visar sig om villkoret uppfylls. Vad som sägs i första stycket gäller också om del av fastighet genom överlåtelse har kommit i särskild ägares hand och fastigheten har blivit utmätt för fordran hos överlåtaren innan fastighetsbildning som enligt lag utgör villkor för överlåtelsens giltighet har kommit till stånd. Skulle det medföra betydande tidsutdräkt att avvakta huruvida fastighetsbildningen kommer till stånd, får dock fastigheten säljas med förbehåll för den rätt som tillkommer förvärvaren. Försäljningen omfattar då även gäldenärens rätt mot förvärvaren. Köparen svarar för gäldenärens skyldigheter mot förvärvaren. 64 § Har, i fall då förvärv av fastighet eller del av fastighet är beroende av villkor, egendomen blivit utmätt för fordran hos förvärvaren, skall kronofogdemyndigheten bjuda ut gäldenärens rätt till egendomen till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för gäldenärens skyldigheter mot sin fångesman. Ansökan om inteckning, som har gjorts samma dag som utmätningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om ej kronofogdemyndigheten på begäran av köparen förordnar annat. Kan det utan betydande tidsutdräkt avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret uppfylls, kan anstånd med försäljningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls villkoret, sker försäljning i den ordning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egendom. När försäljning som har skett enligt första stycket har vunnit laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar kronofogdemyndigheten köpehandling. 65 § Bestämmelserna i 63 och 64 §§ gäller ej, om den fordran för vilken utmätning har skett var förenad med särskild förmånsrätt i fastigheten. 66 § Om villkoret uppfylls i fall som avses i 63 § eller om förvärvet går åter i fall som avses i 64 § andra stycket, skall kronofogdemyndigheten driva in eller bjuda ut till försäljning vad som därefter tillkommer gäldenären och omfattas av utmätningen. Härvid tillämpas den ordning som enligt 8 och 9 kap. gäller i fråga om utmätt fordran eller rättighet. 67 § Har endast andel i fastighet blivit utmätt men skall enligt 8 kap. 8 § hela fastigheten säljas på auktion, skall av sakägarförteckningen framgå vilka fordringar och rättigheter som belastar varje särskild andel. Skyddsbeloppet skall bestämmas så att fordringar, som gäller i den först utmätta andelen enbart eller i nämnda andel jämte annan andel och som har bättre rätt än exekutionsfordringen, samt förrättningskostnaderna blir fullt täckta. Är någon av delägarna i konkurs, får borgenär utöva anslutningsrätt enligt 13 § även om han har förmånsrätt endast i andel av fastigheten. 68 § När andel i fastighet har sålts enligt 8 kap. 9 § andra stycket och försäljningen har vunnit laga kraft samt köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar kronofogdemyndigheten köpebrev. Särskild bestämmelse beträffande allmänna mål 69 § Bestämmelserna i 11 § gäller ej i allmänt mål. 13 kap. Redovisning av inbetalda pengar Allmänna bestämmelser om redovisning 1 § Medel som har flutit in till kronofogdemyndigheten i mål om utmätning skall redovisas så snart som möjligt. Är influtet belopp ringa och kan det antas att ytterligare medel kommer att flyta in i målet, får myndigheten avvakta med redovisningen. Vid utmätning för ej förfallet underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 § andra stycket får redovisning ske tidigast i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning. Lag (1995:298). 2 § Vad som sägs i detta kapitel om influtna medel gäller även ränta som utgår på medlen till och med den i 6 § angivna fördelningsdagen. Ränta på belopp som innestår därefter tillkommer den som är berättigad till beloppet. 3 § När köpare har ställt säkerhet för handpenning och köpeskillingen ej betalas inom föreskriven tid, skall kronofogdemyndigheten taga säkerheten i anspråk, om det behövs för betalning av vad köparen har att svara för. Motsvarande gäller, när annan sakägare enligt 12 kap. 39 eller 54 § har ställt säkerhet för belopp som skall redovisas. Fördelning 4 § Kronofogdemyndigheten ska hålla ett fördelningssammanträde när det är oklart hur pengar ska fördelas eller om myndigheten av något annat skäl anser att det behövs. Ett sammanträde som inte har satts ut i samband med kungörandet av auktionen ska kungöras särskilt, om det behövs med hänsyn till okända sakägare eller av något annat skäl. Kungörelsen ska göras i god tid och på ett lämpligt sätt. Sökanden, gäldenären och andra kända sakägare ska kallas till sammanträdet. Lag (2026:854). 5 § Vid fördelningssammanträde skall kronofogdemyndigheten redogöra för vad som skall fördelas och för de fordringar som har anmälts eller skall beaktas utan anmälan. 6 § En fordran som skall beaktas skall tas upp med det belopp som den uppgår till på fördelningsdagen. Vid bedömningen av om en fordran är förenad med särskild förmånsrätt i en fastighet skall ett pantbrev vars belopp är bestämt i utländsk valuta räknas om till svenska kronor enligt den kurs som gäller på fördelningsdagen. Pantbrevets belopp får dock inte sättas högre än det belopp som har bestämts vid omräkning enligt 12 kap. 27 § fjärde stycket. Som fördelningsdag anses den dag till vilken fördelningssammanträde är utsatt, även om det då finns något hinder mot att verkställa fördelningen. Om det inte hålls något sammanträde, anses den dag då kronofogdemyndighetens beslut meddelas som fördelningsdag. Vid fördelning räknas som fordran i ett mål även sådan förrättningskostnad som avser endast det målet. Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid, skall utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer. Lag (2004:448). 7 § Är fordran eller därmed förenad förmånsrätt beroende av villkor eller tvistig eller är förmånsrätt beroende av att sökt inteckning beviljas, skall kronofogdemyndigheten avsätta vad som belöper på fordringen i avvaktan på att villkoret uppfylls eller förfaller eller att tvisten eller frågan om inteckning blir slutligt avgjord. Avsättning skall dock ej ske i fall då tvist skall prövas enligt tredje stycket. Borgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig skall, om det ej av särskilda skäl är obehövligt, föreläggas att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan om rätten till medlen mot sakägare som medlen skall tillkomma om borgenärens anspråk faller bort. Efterkommer borgenären ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt till medlen, om ej motparten inom den angivna tiden har väckt talan mot borgenären. Kan fördelningen ej utan betydande olägenhet för parterna avslutas utan att tvisten har blivit avgjord, skall kronofogdemyndigheten själv pröva tvisten, om det är ändamålsenligt. Därvid gäller vad som sägs i 2 kap. 22 och 23 §§. Lag (1994:480). 8 § När medel avsätts enligt 7 §, skall kronofogdemyndigheten ange hur det skall förfaras med dem om fordringen faller bort helt eller delvis. 9 § Om alla berörda sakägare är ense om hur medlen skall fördelas, skall fördelningen ske i enlighet därmed. Särskilda bestämmelser beträffande registrerat skepp, registrerat luftfartyg m. m. och fast egendom 10 § När registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har sålts på auktion, skall behållen avkastning av egendomen, ersättning som har influtit med anledning av misslyckat försök att sälja egendomen och tillskott som någon har betalat för att bevara sin rätt vid försäljningen fördelas tillsammans med köpeskillingen för egendomen. Medel som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör till fastighet skall fördelas samtidigt som köpeskillingen för fastigheten. Fördelningen skall ske i enlighet med sakägarförteckningen, om det ej framgår att fordran understiger vad som anges i förteckningen. Angående begränsning av inteckningshavares rätt vid försäljning av intecknade reservdelar till luftfartyg finns föreskrift i 11 kap. 3 § tredje stycket. Utdelning för fordran som ej har tagits upp i förteckningen utgår endast av överskott, om sådant uppkommer. 11 § Bestämmelserna i 10 § första stycket gäller också när fastighet har sålts under hand. Medlen skall fördelas i första hand enligt köpevillkoren och i övrigt enligt de grunder som gäller för upprättande av sakägarförteckning. 12 § Avbryts förfarandet i fråga om egendom som avses i 10 § utan att egendomen har blivit såld, skall influtna medel fördelas enligt vad som sägs där, om sakägarförteckning har upprättats, och i annat fall enligt de grunder som gäller för upprättande av sådan förteckning. Annan borgenär än sökanden har dock ej rätt att få betalning ur medlen för annat än ränta och kostnader, om hans fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning. När tillbehör till fastighet har sålts för sig, skall borgenär, som ej har avstått från betalning, få utdelning med tillämpning av 12 kap. 16 §, även om fastigheten ej säljs. Avräkning 13 § Medel som tillkommer borgenär skall avräknas på ränta och annan biförpliktelse före fordrans kapitalbelopp, om ej borgenären har yrkat annat före fördelningen eller, om fördelning ej äger rum, före utbetalningen. Om ordningen mellan fordrans kapitalbelopp och biförpliktelser när registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har utmätts finns bestämmelser i 10 kap. 11 § första stycket, 11 kap. 1 § och 12 kap. 26 § första stycket. Utbetalning 14 § Medel får ej betalas ut utan att säkerhet ställs, om 1. utmätning har skett med stöd av 3 kap. 5 § 1 eller 6 § och exekutionstiteln ej har vunnit laga kraft eller utmätning har skett på grund av utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och gäldenären har sökt återvinning eller överklagat, 2. utmätning har skett hos dödsbo för fordran som ej var förenad med särskild förmånsrätt i egendomen och den tid som anges i 8 kap. 6 § första stycket ej har gått till ända, 3. rätten till medlen är beroende av ett överklagande av utmätningen eller den utmätta egendomens försäljning eller av talan som avses i 4 kap. 20--22 eller 26 §, 4. fördelning som har skett vid fördelningssammanträde ej har vunnit laga kraft, 5. i annat fall tvist råder om vem som är betalningsberättigad. Lag (1994:1038). 14 a § Vid utmätning av lön för underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § tillämpas inte 14 § 3 eller 5. Om det finns särskilda skäl, skall dock 14 § 5 tillämpas. Lag (1995:298). 15 § Har medel avsatts enligt 7 § första stycket på grund av tvist och har tvisten prövats av domstol, får den vinnande parten mot säkerhet lyfta medlen utan hinder av att avgörandet ej har vunnit laga kraft. I annat fall får medel som har avsatts enligt 7 § första stycket, om skäl föreligger, mot säkerhet betalas ut till den borgenär för vilken de har avsatts eller, om denne ej vill lyfta medlen, till den som i andra hand är berättigad till dem. 16 § Att en verkställd fördelning överklagas hindrar inte att belopp som inte berörs av överklagandet betalas ut. Lag (1994:1038). 17 § När medel betalas ut, skall iakttagas vad som i allmänhet gäller om skyldighet för borgenär att förete eller återställa fordringsbevis eller säkerhet som har lämnats för fordran. Pantbrev i skepp eller fastighet eller företagsinteckningsbrev, vilket utgör säkerhet för fordran på vilken betalning har utfallit, skall företes även om borgenären ej är skyldig att återställa handlingen, om ej kronofogdemyndigheten finner skäl att medge undantag. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i annan egendom, när skyldighet att förete eller återställa skuldebrevet ej följer redan av första stycket. När köparen åberopar att den som enligt sakägarförteckning är berättigad till betalning har medgivit honom avräkning på köpeskillingen, gäller vid kronofogdemyndighetens prövning av överenskommelsen vad som föreskrivs i första och andra styckena. Lag (2003:531). 18 § Om borgenär för vilken utdelning har beräknats ej inom ett år från det att fördelningen har vunnit laga kraft företer fordringsbevis eller i övrigt fullgör vad som krävs enligt 17 § för att han skall få lyfta medlen, får dessa mot säkerhet betalas ut till den som i andra hand är berättigad till dem, om ej särskilda skäl föreligger. 19 § Om alla berörda sakägare medger att belopp betalas ut utan säkerhet när sådan annars krävs, skall det ske. 20 § Ändras beslut om fördelning eller utbetalning, skall kronofogdemyndigheten på begäran utsöka vad som skall betalas tillbaka. Härvid får ställd säkerhet tagas i anspråk. Motsvarande gäller, om medel som någon har fått lyfta enligt 14 eller 15 § skall tillkomma annan sakägare eller om borgenär har fått lyfta medel enligt 18 § och den som har bättre rätt till medlen anmäler sig och fullgör vad som krävs för betalning till honom. 20 a § Skall influtna medel fördelas mellan flera mål och understiger det belopp som skall betalas ut i något av dessa 100 kronor, skall beloppet, om särskilda skäl inte föranleder något annat, i stället fördelas mellan övriga mål där fordringen inte fått full täckning. Kronofogdemyndigheten är inte skyldig att betala ut belopp som understiger 25 kronor. Om beloppet inte betalas ut, tillfaller det staten. Lag (1993:1650). Särskilda bestämmelser beträffande allmänna mål 21 § Bestämmelserna i 1, 13, 14 och 20 §§ gäller inte för sökanden i ett allmänt mål. För ett sådant mål gäller inte heller 4-6 §§, 7 § första-tredje styckena, 8 och 9 §§ annat än om fördelning ska ske med en enskild borgenär eller om det ska hållas ett fördelningssammanträde. I ett sådant mål gäller inte 7 § tredje stycket, om sökandens fordran berörs av tvisten. Lag (2026:854). 14 kap. Verkan av exekutiv försäljning 1 § Exekutiv försäljning ger köparen samma rätt till den sålda egendomen som frivillig försäljning, om ej annat följer av vad som sägs i detta kapitel. 2 § När utmätning av viss egendom ger företräde framför överlåtelse av egendomen, gäller det till förmån även för den som förvärvar egendomen vid exekutiv försäljning. Detsamma gäller, när tredje man efter föreläggande enligt 4 kap. 20 § eller 26 § jämförd med 20 § har förlorat sin rätt mot sökanden. 3 § /Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Har exekutiv försäljning av registrerat skepp eller luftfartyg som registrerats i luftfartygsregistret vunnit laga kraft och köpeskillingen betalats skall, om gäldenären inte var rätt ägare, köparens förvärv dock gälla, om gäldenärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum. När exekutiv försäljning av fast egendom har vunnit laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon hans företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon hans företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för gäldenären när den exekutiva försäljningen ägde rum. Lag (2004:84). 3 § /Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Om en exekutiv försäljning av ett registrerat skepp eller ett registrerat luftfartyg har fått laga kraft och köpeskillingen betalats ska¸ såvida gäldenären inte var rätt ägare, köparens förvärv ändå gälla, om gäldenärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum. När en exekutiv försäljning av fast egendom har fått laga kraft och köpeskillingen har betalats, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon av hans eller hennes företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon av hans eller hennes företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl inte gällde mot den rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för gäldenären när den exekutiva försäljningen ägde rum. Om en exekutiv försäljning eller en tvångsförsäljning enligt 8 kap. bostadsrättslagen (1991:614) av en bostadsrätt har fått laga kraft och köpeskillingen betalats, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon av hans eller hennes företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Lag (2026:487). 4 § Om exekutivt såld egendom frångår köparen därför att gäldenären ej var rätt ägare, är gäldenären skyldig att ersätta köparen dennes skada med sammanlagda beloppet av vad som har gått till betalning av fordran mot gäldenären och har betalats ut till denne. Har gäldenären uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat köparen skada, är han skyldig att ersätta skadan utan sådan begränsning. Borgenär, som ej var i god tro när han mottog betalning, är skyldig att solidariskt med gäldenären ersätta köparen dennes skada med det belopp som han har erhållit i betalning. Har borgenären uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat köparen skada, är han skyldig att ersätta skadan utan sådan begränsning. 5 § När exekutiv försäljning medför att tredje man förlorar sin äganderätt till den sålda egendomen, gäller i fråga om tredje mans rätt till ersättning för liden skada vad som sägs i 4 § om köpares rätt till ersättning av gäldenären och borgenär. Motsvarande gäller, när indrivning av utmätt fordran medför att tredje man förlorar sin rätt till fordringen. 6 § Har tredje man enligt 3 § första stycket förlorat sin rätt till här i landet registrerat skepp eller luftfartyg som registrerats i inskrivningsregistret för luftfartyg, är han berättigad till ersättning av staten enligt samma bestämmelser som gäller när sådan ersättning skall betalas med anledning av att ägarens rätt har gått förlorad genom frivillig försäljning. Motsvarande gäller, när tredje man enligt 3 § andra stycket andra meningen har förlorat sin rätt till fast egendom. Har staten utgivit ersättning enligt första stycket, inträder staten i tredje mannens rätt enligt 5 §. Lag (2004:84). 15 kap. Har upphävts genom lag (1995:298). 16 kap. Annan verkställighet Avhysning 1 § Med avhysning avses en förpliktelse för tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad. Lag (2006:672). 2 § Innan avhysning sker ska svaranden beredas tillfälle att yttra sig. Saknar svaranden känt hemvist och har det inte kunnat klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får avhysning dock ske utan hinder av att han eller hon inte har beretts tillfälle att yttra sig. I fråga om delgivning av handling varigenom svaranden bereds tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen (2010:1932). Har delgivningsmottagaren känt hemvist inom riket men träffas varken han eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 34–37 §§ delgivningslagen och kan det inte klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist. Är svaranden bosatt utomlands får handlingen sändas till honom eller henne med posten under hans eller hennes utländska adress. Lag (2010:1937). 3 § Avhysning skall genomföras så att skälig hänsyn tas till såväl sökandens intresse som svarandens situation. Om möjligt skall avhysning ske inom fyra veckor från det att behövliga handlingar kom in till kronofogdemyndigheten. Avhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden bereddes tillfälle att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två veckor från det att underrättelse sändes till honom. 4 § Om det behövs av hänsyn till svaranden får kronofogdemyndigheten medge anstånd med avhysningen under högst två veckor från utgången av den tid som anges i 3 § andra stycket. Föreligger synnerliga skäl får anståndet utsträckas till högst fyra veckor, om skälig ersättning betalas för hela den anståndstid som har medgivits av myndigheten. Har på grund av 3 § tredje stycket hinder mött att genomföra avhysningen inom den tid som anges i 3 § andra stycket, skall anståndstiden räknas från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat äga rum. 5 § Medger sökanden uppskov med avhysningen och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov. Lag (1995:298). 6 § Kronofogdemyndigheten ska vid behov ordna transport av egendom som ska föras bort, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som behövs för avhysningen. Egendom som uppenbart saknar värde får kastas eller förstöras i samband med avhysningen. Detsamma gäller egendom som av något annat skäl inte bör förvaras, om egendomens värde inte kan antas vara betydande. Parterna ska underrättas innan en åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, om det kan ha betydelse för dem. Den som har mottagit egendom för förvaring i ett fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har tagit emot egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, kasta eller förstöra den. Innan egendomen säljs, kastas eller förstörs ska svaranden uppmanas att hämta egendomen, om han eller hon kan nås. Svaranden anses uppmanad om uppmaningen har sänts i rekommenderat brev till hans eller hennes kända adress. I övrigt tillämpas 5-7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska det som sägs om beställaren avse svaranden och det som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring. Lag (2026:854). 7 § Skall avhysning ske från annat än bostad och underlåter svaranden att ta hand om egendomen och kan ej heller lämpligt förvaringsutrymme anskaffas, får kronofogdemyndigheten förordna att egendomen skall säljas. Kan egendomen antagas sakna försäljningsvärde, får i stället förordnas att den skall förstöras. Egendom som tillhör tredje man får säljas eller förstöras endast om denne underlåter att själv ta hand om egendomen. Innan förordnande enligt första stycket meddelas skall svaranden och, om egendomen tillhör tredje man, denne beredas tillfälle att yttra sig. Härvid tillämpas 2 §. Försäljning äger rum i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i allmänhet. Bestämmelsen i 9 kap. 4 § första stycket gäller dock ej. 8 § Avhysning får genomföras även mot inneboende eller annan tredje man som hindrar sökanden i utövningen av hans rätt, om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. När anledning föreligger skall kronofogdemyndigheten om möjligt i förväg underrätta tredje mannen om avhysningen. Anstånd som sägs i 4 § får meddelas, om det behövs av hänsyn till tredje mannen. 9 § Om det anses lämpligt och sökanden medger det, får kronofogde myndigheten förelägga svaranden att själv fullgöra sin förpliktelse att flytta. Därvid tillämpas 2 §, 3 § första och tredje styckena samt 5 och 8 §§. Avlägsnande 10 § Med avlägsnande avses en förpliktelse för den som har rubbat sökandens besittning att, i annat fall än som anges i 1 §, flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad eller i annan lös egendom. Lag (2017:467). 10 a § Innan ett avlägsnande sker ska svaranden underrättas. Avlägsnandet får ske tidigast fem dagar från det att svaranden underrättades. Detta gäller dock inte vid verkställighet av ett beslut enligt 63 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2017:467). 10 b § Om det är möjligt ska ett avlägsnande ske inom tre veckor från det att de handlingar som behövs kom in till Kronofogdemyndigheten. Om det behövs av hänsyn till svaranden får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med avlägsnandet under högst en vecka från utgången av den tid som anges i första stycket eller den tid som anges i 10 a § andra stycket, om den inträffar senare. Lag (2017:467). 10 c § Vid ett avlägsnande tillämpas 3 § första stycket, 5 och 6 §§ och 7 § första och tredje styckena. Om det är möjligt ska svaranden underrättas innan ett beslut enligt 7 § första stycket meddelas. Lag (2017:467). 10 d § Ett avlägsnande kan verkställas även mot en tredje man som hindrar sökanden i utövningen av hans eller hennes rätt, om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. För en sådan tredje man gäller vad som är föreskrivet om avlägsnande för svaranden. Lag (2017:467). Verkställighet i annat fall 11 § Innan verkställighet som ej avser kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd sker skall svaranden underrättas. Om saken är brådskande, får dock kronofogdemyndigheten genast vidtaga behövlig åtgärd. Så snart som möjligt skall prövas om åtgärden skall bestå. 12 § Verkställighet som ej avser kvarstad sker genom att kronofogdemyndigheten förelägger svaranden att fullgöra vad som åligger honom eller att iakttaga förbud eller annan föreskrift eller genom att myndigheten själv vidtar behövlig åtgärd. På framställning av sökanden kan kronofogdemyndigheten, om det anses lämpligt, överlämna åt sökanden att efter myndighetens anvisning utföra behövlig åtgärd. Beträffande genomförandet av verkställigheten tillämpas 6 §. Föreskrift i exekutionstiteln som avser verkställigheten hindrar ej att denna genomförs på annat sätt, om det behövs. 12 a § Medger sökanden uppskov med verkställighet och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger. Kronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med handräckning för återtagande av en vara, om det finns särskilda skäl med hänsyn till köparens förhållanden och övriga omständigheter. Anstånd får dock inte beviljas för mer än fyra månader från dagen för ansökan om handräckning. Kronofogdemyndigheten får besluta om villkor för anståndet och, om det finns anledning till det, förklara att anståndet skall upphöra att gälla. Lag (1995:298). Särskilda bestämmelser om kvarstad 13 § För verkställighet av ett beslut om kvarstad för en fordran tillämpas det som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2- 7, 9 och 13-19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24, 25 och 33-35 b §§, 5 och 6 kap. samt 12 kap. 3-5 §§. Kvarstad för en fordran får inte läggas på lön eller en annan förmån som avses i 7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas. Lag (2026:854). 14 § När egendom har belagts med kvarstad för fordran, får svaranden ej överlåta egendomen eller till skada för sökanden förfoga över den på annat sätt, om ej kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. I fråga om verkan av kvarstaden i övrigt gäller vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 29 § andra stycket och 31 § samt 12 kap. 6-10 §§. Om lös egendom, som har belagts med kvarstad för fordran, hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård, får den på begäran av part säljas i den ordning som gäller för utmätt egendom. 15 § Kvarstad för fordran hindrar ej att egendomen utmäts eller beläggs med kvarstad för annan fordran. Finns annan egendom att tillgå, skall dock denna tagas i anspråk i första hand, om ej den fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är förenad med särskild förmånsrätt i den kvarstadsbelagda egendomen. Om egendom som har belagts med kvarstad för fordran utmäts för annan fordran vilken ej är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, skall egendomen anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Sådan utmätningsverkan förfaller, om den sökta utmätningen hävs. Lag (1994:480). 16 § Beträffande verkställighet av beslut om kvarstad till säkerhet för bättre rätt tillämpas 6 kap. och 12 kap. 5 §. I fråga om verkan av sådan kvarstad gäller 14 §. Pantbrev som gäller i egendomen får dock ej pantsättas, om ej kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg. 17 kap. Kostnader Inledande bestämmelse 1 § I utsökningsmål får det tas ut en årlig grundavgift för allmänna kostnader vid handläggningen och även i övrigt tas ut ersättning för statens kostnader för förfarandet hos Kronofogdemyndigheten (förrättningskostnader). Regeringen får meddela föreskrifter om när ersättning skall tas ut och om ersättningens storlek. Lag (2007:277). Sökandens ansvar för förrättningskostnader 2 § Sökanden ansvarar mot staten för förrättningskostnaderna i målet, om inte något annat följer av 3 eller 4 § eller av särskild föreskrift. Betalar sökanden inte en grundavgift inom förelagd tid, får Kronofogdemyndigheten avskriva målet. I fråga om kostnader för en åtgärd som har begärts av någon annan än sökanden i målet skall den som har begärt åtgärden anses som sökande. När en fastighet enligt 12 kap. 49 § har indragits i försäljning av en gemensamt intecknad fastighet, skall dock sökanden i målet ansvara även för kostnader som föranleds av indragningen, om han har sämre rätt än den som har begärt indragning. Lag (2007:277). 3 § Sökanden ansvarar inte för förrättningskostnaderna för utmätning enligt 7 kap. 21 § eller för sådan handräckning enligt 8 kap. 18 § som behövs för att komma i besittning av lös egendom eller bostad. Sökanden ansvarar inte heller för förrättningskostnaderna i mål om utmätning för fordran som vid utmätning av lön har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 §. Vid avhysning och avlägsnande ansvarar sökanden inte för kostnader för förvaring av svarandens egendom eller för andra åtgärder som väsentligen avser att skydda svaranden mot förlust. Detsamma gäller kostnader för försäljning enligt 16 kap. 7 §. Lag (2017:467). 4 § Kronofogdemyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala förrättningskostnaderna, om det finns särskilda skäl. Återstår endast ett obetydligt belopp att betala i ett allmänt eller enskilt mål om utmätning, får Kronofogdemyndigheten betala beloppet till sökanden genom att jämka förrättningskostnaderna i motsvarande mån. Lag (2008:216). 5 § Förrättningskostnader för vilka sökanden ansvarar ska förskotteras av denne, om Kronofogdemyndigheten begär det. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund är dock inte skyldiga att lämna sådant förskott. Om sökanden inte betalar förskottet inom förelagd tid, får Kronofogdemyndigheten ställa in verkställigheten och häva vidtagna åtgärder. Om förskottet avser en grundavgift, får myndigheten i stället avskriva målet. Lag (2019:841). Uttagande av förrättningskostnader 6 § Kronofogdemyndigheten skall ta ut förrättningskostnader utan särskild begäran. Preskription av en huvudfordran omfattar även förrättningskostnad. En förrättningskostnad som avser ett mål om utmätning för underhållsbidrag preskriberas vid utgången av kalenderåret fyra år efter det att avgiften debiterades. Lag (1995:298). 7 § Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur köpeskillingen för såld egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får vid behov genast utsökas hos gäldenären. Förrättningskostnader som är gemensamma för flera mål har företräde framför kostnader som endast avser ett mål. Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får genast utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits. Lag (1996:130). 8 § Förrättningskostnader i mål om verkställighet enligt 16 kap. får genast utsökas hos svaranden, om inte annat följer av exekutionstiteln. Detta gäller dock inte verkställighet av beslut om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd. Vid ett avlägsnande får förrättningskostnader endast utsökas hos en svarande som anges i den ansökan som ligger till grund för exekutionstiteln. Om egendom i samband med avhysning eller avlägsnande säljs enligt 16 kap. 7 §, tas förrättningskostnader för försäljningen ut ur köpeskillingen. När förrättningskostnader för avhysning eller avlägsnande tas ut hos svaranden, har kostnader som avses i 3 § tredje stycket företräde framför andra förrättningskostnader. Lag (2017:467). 9 § Förrättningskostnad för verkställighet av beslut om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd, vilken alltjämt består när verkställighet äger rum för det anspråk som har föranlett åtgärden, anses som förrättningskostnad för sistnämnda verkställighet. Om egendom som är belagd med kvarstad för fordran utmäts för annan fordran, anses förrättningskostnad för verkställighet av kvarstaden som förrättningskostnad i målet om utmätning. 10 § Om lös egendom som har belagts med kvarstad säljs enligt 16 kap. 14 § tredje stycket eller 16 § andra stycket, tas förrättningskostnad för försäljningen ut ur köpeskillingen. Har kronofogdemyndigheten med anledning av kvarstad på fast egendom förordnat om åtgärd som avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas kostnad för åtgärden ut ur behållen avkastning. 11 § Vad som sägs i 7-10 §§ om uttagande av förrättningskostnad hos svaranden gäller ej kostnad som till följd av exekutionstitelns upphävande, ansökningens återkallande eller annan särskild anledning bör betalas av sökanden. Om sökanden ej har förskotterat förrättningskostnad för vilken han ansvarar och kostnaden ej får eller har kunnat i målet tagas ut hos svaranden, får den genast utsökas hos sökanden. Kostnader i tvist vid fördelning 12 § I fråga om kostnader i tvist vid fördelning av medel som enligt 13 kap. 7 § tredje stycket prövas av kronofogdemyndigheten tillämpas 18 kap. rättegångsbalken. Beslut, varigenom kronofogdemyndigheten har ålagt ersättningsskyldighet enligt första stycket, verkställs såsom dom som avses i 3 kap. 6 §. Särskild bestämmelse beträffande allmänna mål 13 § Bestämmelserna i 2 och 3 §§, 4 § första stycket och 5 § om sökandens ansvar för förrättningskostnader gäller inte i allmänt mål. Lag (2008:216). 18 kap. Överklagande Inledande bestämmelser 1 § Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tingsrätt som regeringen föreskriver med hänsyn till var svaranden har sitt hemvist. Med svarandens hemvist förstås den ort där svaranden är bosatt. Beträffande dödsbo förstås den ort där den döde senast var bosatt och beträffande annan juridisk person förstås den ort som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar domstols behörighet i tvistemål i allmänhet. I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden vid överklagande i utsökningsmål. Kronofogdemyndigheten skall dock inte vara part i domstolen. Lag (2006:672). Överklagande av kronofogdemyndighetens beslut 2 § Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt. Ett beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, får överklagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs. Lag (1993:516). 3 § Har upphävts genom lag (1993:516). 4 § Har upphävts genom lag (2006:672). 5 § Följande beslut får inte överklagas: 1. ett beslut genom vilket en begäran om rättelse av utmätning enligt 4 kap. 33 eller 34 § eller av kvarstad för fordran enligt 16 kap. 13 § har avslagits, 2. ett beslut genom vilket en rättighet inte har förbehållits enligt 12 kap. 33 § andra stycket, 3. ett beslut genom vilket en förrättningsperson har förklarats jävig, 4. ett beslut i en fråga som avses i 17 kap. 4 § första stycket, och 5. ett beslut i en sådan fråga om verkställighet av en skiljedom som avses i 3 kap. 16 §. Lag (2026:854). 6 § Ett beslut i en fråga som avses i 2 kap. 10 eller 11 § får inte överklagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltighet påkallas. Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man får överklagas endast i samband med överklagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet. En sakägarförteckning får överklagas endast i samband med att den exekutiva försäljningen eller beslutet om fördelningen av influtna medel överklagas. Lag (1994:444). 7 § Ett beslut om utmätning som avses i 7 kap. får överklagas utan inskränkning till viss tid. Ett beslut om annan utmätning ska överklagas av sökanden eller svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. Tredje man får överklaga en sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i 8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket ska dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. En exekutiv försäljning ska överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om fördelning eller utbetalning av medel ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätningsbeslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare. Ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan inskränkning till viss tid. Kronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. Lag (2015:683). 8 § Har upphävts genom lag (1996:248). 9 § Ett överklagande skall ges in till kronofogdemyndigheten. Ett överklagande som inte har kommit in i rätt tid skall avvisas av kronofogdemyndigheten. Om överklagandet har kommit in till tingsrätten inom tiden för överklagande, skall den omständigheten att överklagandet har kommit in till kronofogdemyndigheten först därefter inte föranleda att det avvisas. Om den som vill överklaga ett beslut visar laga förfall innan tiden för överklagande gått ut, skall kronofogdemyndigheten sätta ut ny tid. Lag (1993:516). 10 § Om överklagandet inte avvisas, skall kronofogdemyndigheten så snart som möjligt sända detta och övriga handlingar i målet till tingsrätten. Lag (1993:516). 11 § Ett överklagande i ett mål om avlägsnande behöver inte innehålla sådana uppgifter om motparten som avses i 5 § tredje stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden i de fall uppgifterna saknas i målet hos Kronofogdemyndigheten. Lag (2017:467). Vissa bestämmelser om förfarandet i tingsrätten 12 § Tingsrätten får, utan att motparten dessförinnan har getts tillfälle att yttra sig över överklagandet, förordna att någon åtgärd för verkställighet tills vidare inte skall vidtas eller, om det finns synnerliga skäl, att en redan vidtagen åtgärd skall hävas. Vid utmätning av lön för underhållsbidrag får förordnandet inskränkas till att avse att influtna medel inte skall betala ut. Tingsrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för verkställighet skall genomföras och bestå till dess annat förordnas. Lag (1995:298). 13 § Ett beslut av en jävig förrättningsperson ska inte upphävas på grund av jävet, om det är uppenbart att jävet inte har påverkat beslutet. Lag (2026:854). 14 § Vid bifall till ett överklagande av ett visst beslut får även ett senare beslut i målet hävas när det kan ske, om detta beslut har samband med det förra beslutet och inte hade vunnit laga kraft mot klaganden när han överklagade det första beslutet. Lag (1993:516). 15 § Om ett överklagande av ett beslut om fördelning av medel bifalls, gäller det till förmån även för den som inte själv har överklagat beslutet. Lag (1993:516). 16 § Tingsrättens beslut i en fråga som överklagats dit gäller på det sätt som i 2 kap. 19 § sägs om kronofogdemyndighetens beslut. I mål om utmätning skall dock en vidtagen åtgärd inte utan särskilt förordnande återgå innan tingsrättens beslut har vunnit laga kraft. Lag (1995:298). Överklagande av tingsrättens beslut, m. m. 16 a § Har upphävts genom lag (2005:689). 17 § Ett beslut av en domstol med anledning av ett sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får inte överklagas. Lag (2006:672). 18 § Har upphävts genom lag (1996:248). 19 § Bestämmelserna i 12, 14 och 15 §§ tillämpas även i hovrätten och Högsta domstolen. Bestämmelserna i 16 § tillämpas även i hovrätten. Lag (2015:683). Särskilda rättsmedel 20 § Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rättegångsbalken tillämpas i fråga om kronofogdemyndighets beslut i utsökningsmål. Vad som sägs i 58 kap. 13 § rättegångsbalken om återställande av försutten tid gäller även när föreläggande har meddelats enligt 4 kap. 20, 21 eller 26 § eller 13 kap. 7 § andra stycket i denna balk. Användning av särskilt rättsmedel får ej utan synnerliga skäl föranleda att exekutiv försäljning hävs. Lag (1988:1454). Övergångsbestämmelser 1984:695 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Om sakägarförteckningen har upprättats före ikraftträdandet tillämpas fortfarande äldre bestämmelser. 1985:983 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Har någon före ikraftträdandet tagit emot egendom för förvaring, tillämpas dock äldre bestämmelser. 1987:755 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Bestämmelserna i 3 kap. 7 § andra stycket i dess äldre lydelse gäller dock fortfarande i fråga om mål som handlagts enligt lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden. 1990:669 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre bestämmelser i 15 kap. 14 § gäller till den 1 januari 1991. 1990:748 1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om utslag eller beslut som meddelats enligt lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföreläggande samt handräckningslagen (1981:847). 1991:848 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om lagsökning, betalningsföreläggande och handräckning där talan väckts före ikraftträdandet. 1992:636 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. I enskilda mål om införsel som har kommit in till kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet får ersättning tas ut för sådana förrättningskostnader som uppkommer efter utgången av 1994. Sådana förrättningskostnader får genast tas ut genom införsel hos gäldenären. I övrigt gäller äldre föreskrifter fortfarande i fråga om utsökningsmål som har kommit in till kronofogdemyndigheten före ikraftträdandet. Lag (1994:1983). 1992:831 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. I fall då gäldenären har förvärvat varan före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. 1993:516 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994. I fråga om beslut som meddelats av kronofogdemyndighet före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. 1994:480 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om betalningssäkring som verkställts före ikraftträdandet. 1994:1413 Denna lag träder i kraft, i fråga om 2 kap. 15 § den 1 januari 1995, och i övrigt den dag regeringen bestämmer. I fråga om 2 kap. 15 § gäller äldre bestämmelser om talan väckts före ikraftträdandet. 1994:1964 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas på underhållsbidrag för vilka den ursprungliga förfallodagen inträtt den 31 december 1991 eller senare. 1995:298 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1996. 2. De nya föreskrifterna skall tillämpas även i mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet beträffande förhållande som hänför sig till tiden därefter. I fråga om överklagande av ett beslut om införsel tillämpas efter ikraftträdandet de nya föreskrifterna om överklagande av ett beslut om utmätning. 3. Om det vid ikraftträdandet pågår verkställighet av ett beslut om införsel eller utmätning av lön, skall kronofogdemyndigheten ompröva beslutet med tillämpning av de nya föreskrifterna i 7 kap. Om ett sådant beslut vid ikraftträdandet är föremål för prövning i domstol, skall kronofogdemyndigheten avvakta med omprövningen tills domstolsprövningen är avslutad. 4. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet skall vid beräkning av den ettåriga handläggningstiden enligt 4 kap. 9 § anses ha kommit in till kronofogdemyndigheten på dagen för ikraftträdandet. 5. En ansökan om införsel som har gjorts före ikraftträdandet skall anses som en ansökan om utmätning med begäran om begränsad tillgångsundersökning enligt 4 kap. 9 d §. Lag (1996:130). 6. Den nya bestämmelsen i 7 kap. 14 § andra stycket tillämpas endast på underhållsbidrag för vilka den ursprungliga förfallodagen inträtt den 31 december 1991 eller senare. 1996:1032 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. 2. I fråga om fordran enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott eller lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande gäller 23 § i sin äldre lydelse. 3. Även om ett beslut om återbetalningsskyldighet enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd ännu inte har delgetts den bidragsskyldige den 1 januari 1997, får pågående handläggning hos kronofogdemyndigheten avseende återkrav enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott eller lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande fortsätta och omfatta även krav som gäller fastställd återbetalningsskyldighet enligt lagen om underhållsstöd. 4. Belopp som vid fördelning enligt 7 kap. 16 § första stycket tilldelats fordran enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall i första hand avräknas på fordringar som för samma barn uppkommit enligt den upphävda lagen (1964:143) om bidragsförskott och den upphävda lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande. 1999:118 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1999. 2. Äldre bestämmelser tillämpas beträffande en ansökan om verkställighet som gjorts före ikraftträdandet. 3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid tillämpningen av 12 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken. 2003:531 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004. 2. I fråga om en utmätning som har beslutats på grund av en ansökan som gjorts före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser. 3. I fråga om företagshypotek på grund av en inteckning som har beviljats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser fram till den 1 januari 2005. 2005:689 Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre bestämmelser gäller i fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 2006:672 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. 2. Äldre föreskrifter om behörig domstol i 2 kap. 15, 16 och 24 §§ gäller fortfarande i fråga om talan med anledning av ett föreläggande som har meddelats före ikraftträdandet. 3. Äldre föreskrifter i 18 kap. 1 § gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 4. Äldre föreskrifter i 18 kap. 17 § första meningen om överklagandeförbud gäller fortfarande i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 2007:277 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. 2. Om exekutiv försäljning har skett före ikraftträdandet, gäller 17 kap. 3 § i paragrafens äldre lydelse. 2010:1937 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011. 2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt. 2015:756 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2016. 2. Bestämmelsen i den äldre lydelsen gäller fortfarande för belopp som tillgodoräknas en gäldenär enligt den upphävda 19 kap. 19 § socialförsäkringsbalken. 2021:80 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2021. 2. Äldre bestämmelser gäller för avgiftsförelägganden som har godkänts före ikraftträdandet. 2021:790 Denna lag träder i kraft den 1 juni 2022 i fråga om 7 kap. 5 § och i övrigt den 1 augusti 2021. 2022:753 Denna lag träder i kraft den 10 september 2022 i fråga om 7 kap. 14 § och i övrigt den 1 juli 2022. 2022:1320 1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2022. 2. Lagen tillämpas inte på Centrala studiestödsnämndens beslut som har meddelats före den 1 september 2025. För sådana beslut gäller äldre föreskrifter. 3. Äldre föreskrifter gäller även för förvaltningsmyndighets beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 2026:487 1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. 2. Vid utmätning av sådan andelsrätt som avses i 20 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken gäller 6 kap. 3 § i den äldre lydelsen. 2026:854 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026. 2. Den nya 9 kap. 1 a § gäller inte om egendomen har sålts före ikraftträdandet.