Post 108 av 134 träffar
SFS-nummer ·
1995:1338 ·
Visa register
Lag (1995:1338) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Argentina
Departement: Finansdepartementet S3
Utfärdad: 1995-11-30
Ändring införd: t.o.m. SFS 2011:1373
Övrigt: Endast den svenska texten är med.
Ikraft: 1997-12-31 överg.best.
1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande skatter på inkomst som Sverige och
Argentina undertecknade den 31 maj 1995 skall, tillsammans med det
protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta,
gälla som lag här i landet.
Avtalets innehåll framgår av bilaga till denna lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån
dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars
skulle föreligga.
3 § Har upphävts genom lag (2011:1373).
Övergångsbestämmelser
1995:1338
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Denna lag skall tillämpas
a) beträffande källskatter, på inkomst som förvärvas den 1 januari
året efter det då lagen trädde i kraft eller därefter och
b) beträffande andra skatter på inkomst, på skatter som påförs för
beskattningsår som börjar den 1 januari året efter det då lagen
trädde i kraft eller därefter.
3. Genom lagen upphävs kungörelsen (1963:234) om tillämpning av ett
mellan Sverige och Argentina den 3 september 1962 ingånget avtal för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och
förmögenhet, och kungörelsen (1948:815) angående mellan Sverige och
Argentina träffad överenskommelse om ömsesidigt fritagande från
inkomstskatt av inkomster, härrörande från sjö- eller luftfart.
De upphävda kungörelserna skall dock fortfarande tillämpas
a) beträffande källskatter, på inkomst som förvärvas före den 1
januari året efter det då lagen trädde i kraft,
b) beträffande andra skatter på inkomst, på skatter som påförs för
beskattningsår som börjar före den 1 januari året efter det då lagen
trädde i kraft, samt
c) beträffande skatt på förmögenhet, på skatt som påförs vid
taxeringen som sker andra året efter det då lagen trädde i kraft
eller vid tidigare års taxering.
1997:659
Regeringen föreskriver att lagen (1995:1338) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Argentina skall
träda i kraft den 31 december 1997.
Avtalet trädde i kraft den 5 juni 1997.
Bilaga
AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN ARGENTINA FÖR ATT
UNDVIKA DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRA SKATTEFLYKT BETRÄFFANDE
SKATTER PÅ INKOMST
Konungariket Sveriges regering och Republiken Argentinas regering,
som önskar ingå ett avtal för att undvika dubbelbeskattning och
förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst, har kommit
överens om följande:
Artikel 1
Personer på vilka avtalet tillämpas
Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande
stat eller i båda avtalsslutande staterna.
Artikel 2
Skatter som omfattas av avtalet
1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst som påförs för en
avtalsslutande stats, dess politiska underavdelningars eller
lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket
skatterna tas ut.
2. Med skatter på inkomst förstås alla skatter, som utgår på
inkomst i dess helhet eller på delar av inkomst, däri inbegripna
skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast
egendom samt skatter på värdestegring.
3. De skatter på vilka detta avtal tillämpas är:
a) i Argentina
1) inkomstskatten (impuesto a las ganancias);
2) minimiskatten på bolagstillgångar (impuesto sobre los activos);
och
3) skatten på fysiska personers tillgångar (impuesto sobre los
bienes personales no incorporados al proceso económico);
(i det följande benämnda "argentinsk skatt");
b) i Sverige:
1) den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten
däri inbegripna,
2) den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta,
3) den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta artister
m.fl., och
4) den kommunala inkomstskatten
(i det följande benämnda "svensk skatt").
4. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvusak
likartat slag, som efter undertecknadet av detta avtal påförs
vid sidan av eller i stället för de skatter som anges i punkt 3.
De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall
meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i
respektive skattelagstiftning.
Artikel 3
Allmänna definitioner
1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen
av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:
a) "en avtalsslutande stat" och "den andra avtalsslutande staten"
åsyftar Argentina eller Sverige, beroende på sammanhanget;
b) "person" inbegriper fysisk person, bolag och annan
personsammanslutning;
c) "bolag" åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen
behandlas såsom juridisk person;
d) "företag i en avtalsslutande stat" och " företag i den andra
avtalsslutande staten" åsyftar företag som bedrivs av person med
hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs
av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten;
e) "internationell trafik" åsyftar transport med skepp eller
luftfartyg som används av företag i en avtalsslutande stat utom
då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser
i den andra avtalsslutande staten;
f) "skatt" åsyftar argentinsk skatt eller svensk skatt, beroende
på sammanhanget;
g) "medborgare" åsyftar:
1) fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stat,
2) juridisk person, handelsbolag och annan sammanslutning som
bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande
stat;
h) "behörig myndighet" åsyftar:
1) i Argentina, "the Ministry of Economy and Works and Public
Services, Secretariat of Public Revenue (el Ministerio de
Economía y Obras y Servicios Públicos Secretaría de Ingresos
Públicos)",
2) i Sverige, finansministern, denna befullmäktigade ombud eller
den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid
tillämpningen av detta avtal.
2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida
inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte
definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt
den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka
avtalet tillämpas.
Artikel 4
Hemvist
1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycker "person med
hemvist i en avtalslutande stat"
a) person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig
där på grund adomicil, bosättning, plats för företagsledning,
plats för bolags bildande eller annan liknande omständighet,
uttrycket inbegriper dock inte person som är skattskyldig i denna
stat endast för inkomst från källa i denna stat;
b) denna stats regering, politiska underavdelning eller
lokala myndighet eller sådan regerings, underavdelnings eller
myndighets institution eller organ;
c) beträffande handelsbolag och dödsbon inbegriper det angivna
uttrycket sådan person endast i den mån dess inkomst är
skattepliktig i denna stat på samma sätt som inkomst som
förvärvas av person med hemvist där, antingen hos handelsbolaget
eller dödsboet eller hos dess delägare.
2. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har
hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist
på följande sätt:
a) Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som
stadigvarande står till hans förfogande. Om han har en sådan
bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken
hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum
för levnadsintressena);
b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina
levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad
som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist
i den stat där han stadigvarande vistas;
c) om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han
inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i
den stat där han är medborgare;
d) om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är
medborgare i någon av dem, skall de behöriga myndigheterna i de
avtalsslutande staterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse.
3. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk
person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, skall de
behöriga myndigheterna genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra
frågan och bestämma avtalets tillämplighet på sådan person.
Artikel 5
Fast driftställe
1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycker "fast
driftställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från
vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.
2. Uttrycker "fast driftställe" innefattar särskilt:
a) plats för företagsledning,
b) filial,
c) kontor,
d) fabrik,
e) verkstad, och
f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för
utnyttjande av naturtillgångar.
3. Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 i denna artikel
skall tillhandahållandet av tjänster, däri inbegripet
konsulttjänster och tjänster för utforskande verksamhet, om sådan
verksamhet bedrivs av företag genom anställda eller annan personal
som anlitats av företaget för sådana tjänster, anses utgöra ett
fast driftställe när sådan verksamhet pågår inom landet under
tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger sex månader
under en tolvmånadersperiod.
4. Plats för byggnads-, anläggnings-, monterings- eller
installationsverksamhet eller verksamhet som består av övervakning
i anslutning därtill utgör fast driftställe endast om verksamheten
pågår under en tidrymd som överstiger sex månader.
5. Verksamhet utanför kusten i den andra avtalsslutande staten i
samband med utforskandet eller utnyttjandet av havsbottnen och dess
underlag samt till havsbottnen och dess underlag hörande
naturtillgångar belägna i denna andra stat, liksom fiske bedrivet i
denna stats exklusiva ekonomiska zon, skall anses utgöra ett fast
driftställe när verksamheterna pågår under en tidrymd eller
tidrymder som sammanlagt överstiger 30 dagar under en period av
tolv månader.
6. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses
uttrycker "fast driftställe" inte innefatta:
a) användningen av anordningar uteslutande för lagring eller
utställning av företaget tillhöriga varor,
b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för
lagring eller utställning,
c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager utesluande
för bearbetning eller förädling genom annan företags försorg,
d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande
för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget,
e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande
för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller
biträdande art,
f) innehavet av en stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande
för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a-e, under
förutsättning att hela verksamheten som bedrivs från den stadigvarande
platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av
förberedande eller biträdande art.
7. Om en person - som inte är sådan oberoende representant på vilken
punkt 8 tillämpas - är verksam för ett företag samt i en
avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att
sluta avtal i företagets namn, anses detta företag - utan hinder av
bestämmelserna i punkterna 1 och 2 - ha fast driftställe i denna
stat beträffande varje verksamhet som denna person
bedriver för företaget. Detta gäller dock inte om den verksamhet
som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 6
och som - om den bedrevs från en stadigvarande plats för
affärsverksamhet - inte skulle göra denna stadigvarande plats för
affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt.
8. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat
endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna
stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan
oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid
bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. När sådan representant
bedriver sin verksamhet uteslutande eller nästan uteslutande för
det företagets räkning, anses han emellertid inte - om det styrks att
mellanhavandena mellan representanten och företaget skett på villkor
som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra
oberoende parter - såsom sådan oberoende representant som avses i
denna punkt.
9. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande
stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den
andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver
affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe
eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget
utgör fast driftställe för det andra.
Artikel 6
Inkomst av fast egendom
1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk eller skogsbruk)
belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.
2. Uttrycket "fast egendom" har den betydelse som uttrycket har enligt
lagsiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.
Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande
och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka
bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, byggnader,
nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller
fasta ersättningar för bearbetandet av eller rätten att
bearbeta mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång; skepp,
båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom.
3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom
omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast
egendom.
4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av
fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som
används vid självständig yrkesutövning.
Artikel 7
Inkomst av rörelse
1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar,
beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse
i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe.
Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets
inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del därav
som är hänförlig till:
a) det fasta driftstället; eller
b) försäljning i denna andra stat av varor av samma eller liknande
slag som de som säljs genom det fasta driftstället; eller
c) annan affärsverksamhet i denna andra stat av samma eller liknande
slag som den som bedrivs genom det fasta driftstället.
2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den
andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe hänförs,
om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera
avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som
det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat om det varit ett
fristående företag som bedrivit verksamhet av samma eller liknande
slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat
affärer med det företag till vilket driftstället hör.
3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för
utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna
utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om
utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är
beläget eller annorstädes.
4. Inkomst som förvärvas av ett företag i en avtalsslutande stat
genom att meddela försäkring eller återförsäkring i egendom belägen i
den andra avtalsslutande staten eller för personer som har hemvist i
denna andra stat vid försäkringsavtalets ingående, får, utan hinder
av bestämmelserna i punkt 1, beskattas i denna andra stat antingen
företaget bedriver verksamhet i denna andra stat genom ett fast
driftställe beläget där eller inte. Skatten i denna andra stat skall
dock i ett sådant fall inte överstiga 2,5 procent av premiens
bruttobelopp.
5. Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den
anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg
för företaget.
6. Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är
hänförliga till det fasta driftstället genom samma förfarande år från
år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.
7. Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt i
andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar
inte av reglerna i förevarande artikel.
Artikel 8
Sjöfart och luftfart
1. Inkomst, som förvärvas av ett företag i en avtalsslutande stat
genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik,
beskattas endast i denna stat.
2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas
av ett företag i en avtalsslutande stat som bedriver verksamhet
genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik,
genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en
internationell driftsorganisation.
Artikel 9
Företag med intressegemenskap
1. I fall då
a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i
ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande
staten eller äger del i detta företags kapital, eller
b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller
kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett
företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra
avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital,
iakttas följande.
Om mellan företagen i fråga om handelförbindelser eller finansiella
förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem
som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, få all
inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget
men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag,
inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse
därmed.
2. I fall en avtalsslutande stat inräknar i inkomsten för ett företag
i denna stat, och i överensstämmelse därmed beskattar, inkomst som ett
företag i den andra avtalsslutande staten beskattats för denna andra
stat samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha
tillkommit företaget i den förstnämnda staten om de villkor som
avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats
mellan av varandra oberoende företag, skall denna andra stat genmföra
vederbörlig justering av det skatteblopp som påförts för inkomsten i
denna stat. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta
avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall
vid behov överlägga med varandra.
3. Bestämmelserna i punkt 2 tillämpas inte vid fall av bedrägeri,
uppsåtlig försummelse eller vårdslöshet.
Artikel 10
Utdelning
1. Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i
denna andra stat.
2. Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande
stat där bolaget (med undantag för handelsbolag) som betalar
utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om
mottagaren har rätt till utdelningen får skatten inte överstiga:
a) 10 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till
utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag), som direkt
innehar minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital,
b) 15 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall.
Bestämmelserna i denna punkt berör inte bolagets beskattning för den
vinst av vilken utdelningen betalas.
3. Med uttrycket "utdelning" förstås i denna artikel inkomst av
aktier, stiftarandelar eller andra rättigheter som inte är
fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra
andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i en stat där det
utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma
sätt som inkomst av aktier.
4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som
har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och
bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget
som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast
driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra
stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på
grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det
fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant
fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.
5. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst
från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte
beskatta utdelning som bolaget, betalar utom i den mån utdelningen
betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån
den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt
samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna
andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst,
även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis
utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.
6. Inget i detta avtal hindrar en avtalsslutande stat att enligt
den skattesats som bestäms i intern lagstiftning beskatta inkomst som
är hänförlig till ett fast driftställe i denna stat som innehas
av ett bolag med hemvist i den andra staten. Den totala skatten som
påförs får emellertid inte överstiga summan av den inkomstskatt för
bolag som tillämpas på inkomst som förvärvas av inhemska
bolag plus den procentsats som anges i punkt 2 a i denna artikel
eller sådan lägre procentsats som följer av tillämpningen av punkt 7 i
denna artikel, på sådan inkomst efter avdrag för inkomstskatten
för bolag.
7. Om Argentina i ett avtal för att undvika dubbelbeskattning med
tredje stat, som är medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD), överenskommer att undanta utdelning
som härrör från Argentina från argentinsk skatt på utdelning eller
att begränsa den skattesats eller det innehav som anges i punkt 2 a,
skall denna skattebefrielse, lägre skattesats eller innehav tillämpas
automatiskt som om detta hade förskrivits i punkt 2 a i denna
artikel.
Artikel 11
Ränta
1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i
denna andra stat.
2. Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat
från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om
mottagaren har rätt till räntan får skatten inte överstiga 12,5
procent av räntans bruttobelopp.
3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2 skall,
a) ränta som härrör från Argentina undantas från argentinsk skatt om:
1) mottagaren är svenska staten, dess politiska underavdelning eller
lokala myndighet, eller betalaren är argentinska staten, dess
politiska underavdelning eller lokala myndighet;
2) mottagaren är Sveriges riksbank;
3) mottagaren är SWEDECORP (Styrelsen för internationellt
näringslivsbistånd) eller Swedfund International AB eller annan
liknande institution, som de avtalsslutande staternas behöriga
myndigheter från tid till annan kommer överens om;
b) ränta som härrör från Sverige skall undantas från svensk
skatt om:
1) mottagaren är argentinska staten, dess politiska underavdelning,
lokala myndighet eller om betalaren är svenska staten, dess politiska
underavdelning eller lokala myndighet;
2) mottagaren är "Banco Central de la República Argentina", "Banco de
la Nación Argentina" eller Banco de la Provincia de Buenos Aires"
eller någon liknande institution, som de avtalsslutande staternas
behöriga myndigheter från tid till annan kommer överens om;
c) ränta som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten med anledning av
ett lån som garanteras av organ som anges i a eller b skall vara
undantagen från beskattning i den förstnämnda staten;
d) ränta som härrör från en avtalsslutande stat skall vara
undantagen från skatt i denna stat om den som har rätt till räntan
har hemvist i den andra avtalsslutande staten, och räntan betalas
med anledning av skuld som uppkommit till följd av försäljning på
kredit av maskiner eller industiell, kommersiell eller vetenskaplig
utrustning från person med hemvist i denna andra stat utom i
fall då försäljningen sker mellan närstående eller fordran uppkommer
mellan närstående personer.
4. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av varje
slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast
egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i
gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar säskilt inkomst av
värdepapper, som utfärdats av staten, och inkmst av obligationer
eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför
sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures.
Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid
tillämpningen av denna artikel.
5. Bestämemlserna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte, om den som
har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och
bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken
räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar
självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen
stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas
äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den
stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i
artikel 7 respektive artikel 14.
6. Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren
är denna stat själv, dess politiska underavdelning, lokala myndighet
eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som
betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat
eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller
stadigvarande anordning i samband med vilken den skuld uppkommit för
vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället
eller den stadigvarande anordningen, anses räntan härröra från den
stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen
finns.
7. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den
som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person
räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan
betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan
utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser
inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på
sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp
enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande
av övriga bestämmelser i detta avtal.
8. Bestämmelserna i denna artikel är inte tillämpliga om lånet beviljades med
huvudsakligt syfte att uppnå fördelarna i denna artikel.
9. Om Argentina i ett avtal för att undvika dubbelbeskattning med
tredje stat, som är medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD), överenskommer att undanta ränta som härstammar
från Argentina från argentinsk skatt på ränta eller att sänka den
skattesats som anges i punkt 2, skall denna skattebefrielse eller
lägre skattesats tillämpas automatiskt som om detta hade föreskrivits
i punkt 2 i denna artikel.
Artikel 12
Royalty
1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas
till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får
beskattas i denna andra stat.
2. Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat
från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men
om mottagaren har rätt till royaltyn, får skatten inte överstiga:
a) 3 procent av royaltyns bruttobelopp om royaltyn avser betalning
för nyttjandet av eller rätten att nyttja nyheter;
b) 5 procent av royaltyns bruttobelopp om royaltyn avser betalning
för nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt,
dramatiskt, musikaliskt eller annat artistiskt verk (royalty på
spelfilmer och på arbten på film eller videoband eller annan form
av återgivning för nyttjande i samband med television omfattas
dock inte);
c) 10 procent av royaltyns bruttobelopp om royaltyn avser betalning
för nyttjande eller rätten att nyttja patent, varumärke, mönster
eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig
tillverkningsmetod samt för nyttjandet av eller för rätten att
nyttja industiell eller vetenskaplig utrustning eller för
upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller
vetenskaplig natur innefattande betalningar för lämnandet av
tekniskt bistånd; och
d) 15 procent av royaltyns bruttobelopp i övriga fall.
3. Med uttrycket "royalty förstås i denna artikel varje slags
betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av eller för
rätten att nyttja nyheter, upphovsrätt till litterärt, dramatiskt,
musikaliskt eller annat artistiskt verk, patent, varumärke,
mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig
tillverkningsmetod eller annan immateriell tillgång samt för
nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell
eller vetenskaplig utrustning men endast i den mån som nyttjandet
eller rätten att nyttja sådan utrustning inbegriper ett
överförande av teknologi, eller för upplysning om erfarenhetsrön
av industriell, kommerstiell eller vetenskaplig natur och inbegriper
betalningar för tekniskt bistånd samt alla slags betalningar
för spelfilm och arbeten på film, videoband eller annan form av
återgivning för nyttjande i samband med television.
4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har
rätt till royaltyn har hemvist i den avtalsslutande stat och
bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken
royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar
självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen
stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga
om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta
driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall
tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.
5. Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om
utbetalaren är den staten själv, dess politiska underavdelning,
lokala myndighet eller en person med hemvist i denna stat. Om
emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han har
hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande
stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i
samband varmed skyldigheten att betala royaltyn uppkommit, och
royaltyn belasta det fasta driftstället eller den stadigvarande
anordningen, anses royaltyn härröra från den stat där det
fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.
6. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och
den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan
person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt
eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger
det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den
som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat,
tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda
belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt
lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande
av övriga bestämmelser i detta avtal.
7. Bestämmelserna i denna artikel skall inte tillämpas om den rätt
eller egendom för vilken royaltyn utbetalas, avtalats eller
bestämts med det huvudsakliga syftet att uppnå fördelarna i
denna artikel.
8. Om Argentina i ett avtal för att undvika dubbelbeskattning med
tredje stat, som är medlem i Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD), överenskommelser att undanta
sådan i punkt 2 c angivnen royalty som härrör från Argentina från
argentinsk skatt på royalty eller att begränsa den skattesats
som anges i nämnda punkt skall denna skattebefrielse eller
lägre skattesats tillämpas automatiskt som om detta hade
föreskrivits i punkt 2 c i denna artikel.
Artikel 13
Realisationsvinst
1. Vinst på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som
används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande
stat eller av lös egendom som är hänförlig till användning av
sådana skepp eller luftfartyg, beskattas endast i denna stat.
2. Vinst på grund av överlåtelse av andelar i kapitalet i ett
bolag som har hemvist i en avtalsslutande stat får beskattas i
denna stat. Vid överlåtelse från sådant innehav som avses i artikel
10 punkt 2, skall dock den sålunda debiterade skatten inte
överstiga 10 procent av den beskattningsbara vinsten.
Artikel 14
Självständig yrkesutövning
1. Inkomst, som en fysisk person med hemvist i en avtalsslutande
stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig
verksamhet i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i
denna andra stat men den sålunda debiterade skatten får inte
överstiga 10 procent av bruttoinkomsten som han inte i den andra
avtalsslutande staten har en stadigvarande anordning som regelmässigt
står till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har
en sådan stadigvarande anordning, får inkomsten beskattas i den
andra stat enligt lagstiftningen i denna stat, men endast så stor
del av den som är hänförlig till denna stadigvarande anordning.
2. Uttrycket "fritt yrke" inbegriper särskilt självständig
vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings-
och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som
lärare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.
3. Om Argentina i ett avtal för att undvika dubbelbeskattning med
tredje stat, som är medlem i Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD), överenskommer att begränsa
beskattningen av sådan i punkt 1 i denna artikel angiven
ersättning för självständig yrkesutövning utövad utan en
stadigvarande anordning, till en skattesats som är lägre än den
föreskrivna i detta avtal, skall denna lägre skattesats
(innefattande skattebefrielse) tillämpas automatiskt enligt
detta avtal från det datum, när det förstnämda avtalet börjar
tillämpas.
Artikel 15
Enskild tjänst
1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 19 föranleder
annat, beskattas lön och annan liknande ersättning som person
med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning
endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra
avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får
ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.
2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som
person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som
utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda
staten, om
a) mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller
tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en
tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under beskattningsåret
i fråga, och
b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den
andra staten eller på dennes vägnar, samt
c) ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande
anordning som arbetsgivaren har i den andra staten.
3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får
ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg,
som används i internationell trafik av ett företag i en
avtalsslutande stat, beskattas i denna stat.
Artikel 16
Styrelsearvode
Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist
i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse
eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den andra
avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.
Artikel 17
Artister och idrottsmän
1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst,
som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom
sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av
artist,såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller
televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas
i denna andra stat.
2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller
idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller
idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan
hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i
den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar
verksamheten.
3. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall inte tillämpas på
inkomst som förvärvas på grund av verksamhet utövad i en
avtalsslutande stat av en artist eller idrottsman om besöket
i denna stat uteslutande eller huvudsakligen finansierats av
allmänna medel i den andra avtalsslutande staten, dess politiska
underavdelning eller lokala myndighet. I sådana fall skall
inkomsten beskattas i enlighet med artiklarna 7, 14 eller 15.
Artikel 18
Pension, livränta och liknande ersättning
1. a) Pension härrörande från en avtalsslutande stat och som
betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten,
b) ersättning, antingen de utbetalas periodiskt eller inte, enligt
socialförsäkringslagstiftningen eller annan i offentlig regi
organiserad ordning i en avtalsslutande stat för välfärdsändamål,
c) livränta hörrörande från en avtalsslutande stat och som
betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten,
får beskattas i båda avtalsslutande staterna.
2. Med uttrycket "livränta" förstås i denna artikel ett fastsällt
belopp, som utbetalas periodiskt på fastställda tider under en
persons livstid eller under angiven eller fastställbar tidsperiod
och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa
utbetalningar som ersättning för däremot fullt svarande vederlag
i penningar eller pennigars värde (med undantag för utförda
tjänster).
Artikel 19
Offentlig tjänst
1. a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en
avtalsslutande stat, dess politiska underavdelning eller lokala
myndighet till fysisk person på grund av arbete som utförs i
denna stats, politiska underavdelnings eller lokala myndighets
tjänst, beskattas endast i denna stat.
b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra
avtalsslutande staten om arbetet utförs i denna stat och den
fysiska person i fråga om hemvist i denna stat och:
1) är medborgare i denna stat, eller
2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra
arbetet.
2. Bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 tillämpas på ersättning
som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse
som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelning
eller lokala myndighet.
Artikel 20
Studerande
Studerande eller affärspraktikant, som har eller omedelbart före
visetelsen i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra
avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten
uteslutande för sin undervisning eller utbildning, beskattas inte
i denna stat för belopp som han erhåller för sitt upphälle, sin
undervisning eller utbildning, under förutsättning att beloppen
härrör från källa uanför denna stat.
Artikel 21
Annan inkomst
1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar
och som inte behandlas i föregående artiklar, beskattas endast i
denna stat. Inkomst som härrör från den andra avtalsslutande staten
får emellertid även beskatttas i denna andra stat.
2. Bestämmelserna i första meningen av punkt 1 tillämpas inte på
inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i
artikel 6 punkt 2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en
avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande
staten från där belägen stadigvarande anordning, samt den
rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger
verkligt samband med det fasta driftstället eller den
stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna
i artikel 7 respektive artikel 14.
Artikel 22
Undanröjande av dubbelbeskattning
1. Beträffande Argentina skall dubbelbaskattning undvikas på
följande sätt:
Om en person med hemvist i Argentina förvärvar inkomst som enligt
detta avtal får beskattas i Sverige skall Argentina från den
argentinska skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande
den inkomstskatt som erlagts i Sverige för inkomsten.
Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av
inkomstskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på
den inkomst som får beskattas i Sverige.
2. Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas på
följande sätt:
a) Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt
argentinsk lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i
detta avtal får beskattas i Argentina, skall Sverige - med
beaktande av bestämmelserna i svensk lagstiftning beträffande
avräkning av utländsk skatt (även i den lydelse de framdeles
kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här
ändras) - från den svenska skatten på inkomsten avräkna ett belopp
motsvarande den argentinska skatt som erlagts för inkomsten.
b) Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst, som
enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i Argentina
får Sverige - vid bestämmandet av svensk progressiv skatt
- beakta sådan inkomst.
c) Utan hinder av bestämmelserna i punkt a i denna punkt, är
utdelning från bolag med hemvist i Argentina till bolag med hemvist
i Sverige undantagen från svensk skatt enligt bestämmelserna i
svensk lag om skattebefrielse från utdelning som erhålles av
svenska bolag från dotterbolag utomlands.
d) Vid tillämpningen av punkt 2 a i denna artikel skall den
argentinska minimiskatten på bolagstillgångar respektive den
argentinska skatten på fysikska personers tillgångar som anges
i artikel 2 punkt 3 a, 2 och 3 anses utgöra inkomstskatter.
e) Vid tillämpningen av punkt 2 a i denna artikel anses uttrycket
"den argentinska skatt som erlagts", innefatta argentinsk skatt
som skulle har erlagts, men som på grund av tidsbegränsade
bestämmelser i argentinsk lagstiftning avsedd att främja ekonomisk
utveckling inte erlagts eller erlagts med lägre belopp. Det angivna
gäller dock endast för det fall skattebefrielse medgivits eller
lägre skatt erlagts i fråga om inkomster som härrör från industriell
eller tillverkande verksamhet eller från lantbruk, skogsbruk,
fiske eller turism (restaurang och hotellverksamhet däri inbegripen)
samt under förutsättning att verksamheten har bedrivits i Argentina.
Vid tillämpningen av punkt 2 c i denna artikel anses en skatt om
15 procent baserad på ett svenskt beskattningsunderlag ha erlagts
för sådan verksamhet som anges i föregående mening under där
angivna förutsättningar.
f) Vid tillämpningen av punkt 2 a i denna artikel skall argeninsk
skatt, som betalas med anledning av att royalty erhållits för
nyttjandet av eller rätten att nyttja patent, varumärke, mönster
eller modell, ritning, hemligt recept eller tillverkningsmetod eller
för upplysning om erfarnhetsrön av industriell, kommersiell eller
vetenskaplig natur inbegripande betalning för lämnadet av tekniskt
bistånd, när denna har använts i sådana verksamheter som omnämns
i punkt e under de förutsättningar som där anges, förutom den
argentinska skatt som faktiskt erlagts, anses ha erlagts med
ytterligare 5 procent, eller om någon sådan skatt inte har
debiterats, anses ha erlagts med 5 procent av royaltyns bruttobelopp.
g) Bestämmelserna i punkterna e och f gäller endast i fråga om de
tio första åren under vilka detta avtal tillämpas. Denna period kan
förlängas genom en ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga
myndigheterna.
Artikel 23
Förbud mot diskriminering
1. Medborgare i avtalsslutande stat skall inte i den andra
avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed
sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än
den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i
denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli
underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas
denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en
avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.
2. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande
stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra
stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i
denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag. Denna
bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande
stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande
staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan
skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd
eller försörjningsplikt mot familj, som medges person med hemvist
i den egna staten.
3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1, artikel 11
punkt 7 eller artikel 12 punkt 6 tillämpas, är ränta, royalty
och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till
person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla
vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant
företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i
den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i
en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra
avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av sådant
företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld
till person med hemvist i den förstnämda staten.
4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis
ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera
personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall
inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller
därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer
tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som
annat liknande företag i den förstnämda staten är eller kan
bli underkastat.
5. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna
i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.
Arikel 24
Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse
1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda
avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför
eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna
i detta avtal kan han, utan att detta påverkar hans rätt att
använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters
interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten
i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller om fråga är
om tillämpning av artikel 23 punkt 1, i den avtalsslutande stat där
han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den
tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som
givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i
avtalet.
2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte
själv kan få till stånd en tillfredställande lösning, skall
myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den
behöriga myndigheten i den adra avtalsslutande staten i syfte att
unvika beskattning som strider mot avtalet. Om överenskommelse
träffas mellan de behöriga myndigheterna skall skatt påföras och
återbetalning eller avräkning av skatt medges i enlighet med
denna överenskommelse. Överenskommelse som träffats skall genomföras
utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna
lagstiftning.
3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall
genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller
tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen
av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja
dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet.
4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda
i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse
i de fall som angivits i föregående punkter. Om muntliga
överläggningar anses underlätta en överenskommelse, kan sådana
överläggningar äga rum inom en kommission som består av
representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande
staterna.
Artikel 25
Utbyte av upplysningar
1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall
utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa
bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas
interna lagstiftning beträffande skatter som omfattas av avtalet,
i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider
mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av
artikel 1. Upplysningar som en avtalslutande stat mottagit
skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar som
erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får
yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet
domstolarna och administrativa myndigheter) som fastställer,
uppbär eller indriver eller handlägger besvär i fråga om skatter
som omfattas av avtalet. Dessa personer eller myndigheter skall
använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa
upplysningarna vid offentliga rättegångar eller i domstolsavgöranden.
2. Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en
avtalsslutande stat att
a) vidta förvalningsåtgärder som avviker från lagstiftning och
administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra
avtalsslutande staten,
c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-,
handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat
förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle
strida mot allmänna hänsyn (ordre public).
3. Om en avtalsslutande stat begär upplysningar enligt denna
artikel, skall den andra avtalsslutande staten sträva efter att
inhämta de upplysningar som framställningen avser på samma sätt
som om det gällde skatt till den egna staten utan hinder av att
den vid denna tidpunkt inte behöver informationen. Om behörig
myndighet i en avtalsslutande stat särskilt begär det, skall den
behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten sträva efter
att tillhandahålla upplysningar enligt denna artikel i den form
som begärts, såsom skriftliga vittnesintyg och bestyrka kopior
av kompletta originalhandlingar (däri inbegripet bokföringar,
dokument, rapporter, protokoll, räkenskaper eller skriftliga
handlingar) i samma omfattnnig som sådana intyg och handlingar
kan erhållas enligt lagstiftning och administrativ praxis i
denna andra stat beträffande dess egna skatter.
Artikel 26
Diplomatiska företrädare och konsulära tjänstemän
1. Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid
beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller
bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer diplomatiska
företrädare eller konsulära tjänstemän.
2. Utan hinder av artikel 4, skall en fysisk person, som tillhör
en avtalsslutande stats beskickning, konsulat eller ständiga
representation, vilken är belägen i den andra avtalsslutande
staten eller i tredje stat, vid tillämpningen av avtalet anses ha
hemvist i den sändande staten om han i den sändande staten är
underkastad samma skyldigheter i fråga om skatt på hela sin inkomst
som person med hemvist i denna stat.
3. Avtalet tillämpas inte på internationell organisation, dess
organ eller tjänstemän och inte heller på person som är medlem
av tredje stats eller grupp av staters diplomatiska beskickning,
konsulat eller ständiga representation och som vistas i en
avtalsslutande stat vara underkastad samma skyldigheter i fråga
om skatt på hela sin inkomst som person med hemvist där.
Artikel 27
Ikraftträdande
1. Regeringarna i de avtalsslutande staterna skall underrätta
varandra när de konstitutionella åtgärder som krävs för att detta
avtal skall träda ikraft har vidtagits.
2. Avtalet träder i kraft trettio dagar efter den dag då den sista
av dessa underrättelser enligt punkt 1 tas emot och avtalets
bestämmelser tillämpas i båda avtalsslutande staterna:
a) beträffande källskatter, på inkomst som förvärvas den 1 januari
det kalenderår som följer närmast efter det år då avtalet träder
i kraft eller senare;
b) beträffande övriga skatter på inkomst och för Argentinas del
på tillgångar, på skatter som påförs för beskattningsår som
följer närmast efter det år under vilket avtalet träder i kraft
eller senare.
3. Vid ikraftträdandet av detta avtal skall avtalet mellan
Republiken Argentinas regering och Konungariket Sveriges regering
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst
och förmögenhet undertecknat den 3 september 1962 och överenskommelse
om ömsesidigt fritagande från inkomstskatt av inkomster, härrörande
från sjö- och luftfartstrafik ingånget genom utväxling av noter
daterade den 20 november 1948 upphöra att gälla. Bestämmelserna
i 1962 års avtal och 1948 års överenskommelse skall emellertid
fortsätta att gälla till dess bestämmelserna i detta avtal i
överensstämmelse med bestämmelserna i punkt 2 i denna artikel skall
tillämpas.
Artikel 28
Upphörande
Detta avtal förblir i kraft till dess att det säg upp av en
avtalsslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan på diplomatisk
väg skriftligen uppsäga avtalet genom underrättelse härom minst
sex månader före utgången av varje kalenderår som följer efter en
tidrymd av sex år från den dag då avtalet träder i kraft. I händelse
av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla i båda avtalsslutande
staterna.
a) beträffande källskatter, på inkomst som förvärvas den 1 januari
det kalenderår som följer närmast efter det år under vilket
underrättelsen lämnas eller senare;
b) beträffande övriga skatter på inkomst, och för Argentinas del
på tillgångar, på skatter som påförs för beskattningsår som
börjar den 1 januari kalenderåret som följer närmast efter det år
under vilket underrättelsen lämnas eller senare.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen
bemyndigande, undertecknat detta avtal.
Som skedde i Stockholm den 31 maj 1995 i två exemplar på spanska,
svenska och engelska språken, varvid alla tre texterna äger lika
vitsord. För den händelse att tvist uppkommer vid tolkningen skall
dock den engelska texten äga företräde.
För Konungariket
Sveriges regering
Göran Persson
För Republiken
Argentinas regeringen
Atilio Molteni
PROTOKOLL
Vid undertecknandet av avtalet denna dag mellan Konungariket Sverige
och Republiken Argentina för att undvika dubbelbeskattning och
förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst (nedan benämnt
"avtalet"), har undertecknade kommit överens om att följande
bestämmelser skall utgöra en integrerande del av avtalet.
1. Till samtliga bestämmelser i avtalet och protokollet
a) Uttrycket "inkomst" inbegriper, när det sammanhanget föranleder
annat, också realisationsvinster.
b) Om en avtalsslutande stat i framtiden kommer att införa
"offshore"-lagstiftning skall de behöriga myndigheterna genom
ömsesidig överenskommelse bestämma hur avtalet skall tillämpas
i förhållande till företag som åtnjuter förmåner enligt den
lagstiftningen.
2. Till artikel 2
Bestämmelserna i detta avtal berör inte vardera avtalsslutande
statens rätt att beskatta förmögenhet eller tillgångar i enlighet
med sin interna lagstiftning. Förmögenhet eller tillgångar i form
av skepp eller luftfartyg använda i internationell trafik av ett
företag i en avtalsslutande stat samt lös egendom som hänför sig
till användning av sådana skepp och luftfartyg, skall dock endast
beskattas i denna stat.
3. Till artikel 3 punkt 1 a
Vid tillämpningen av detta avtal skall uttrycket "en avtalsslutande
stat" och "den andra avtalsslutande staten" omfatta varje område
över vilket staten i fråga utövar skatterättslig jurisdiktion.
4. Till artikel 7 punkt 1
Punkterna b och c skall inte tillämpas om företaget visar att sådan
försäljning eller affärsverksamhet inte rimligen kan ha bedrivits
genom det fasta driftstället.
5. Till artikel 7 punkt 3
Denna bestämmelse skall inte medföra skyldighet för en avtalsslutande
stat att medge fullt avdrag för utgifter när avdragsrätten för
dessa på något sätt är begränsad vid fastställandet av inkomster
enligt intern lagstiftning eller att medge avdrag för
utgifter, som på grund av sin beskaffenhet, inte är generellt
avdragsgilla enligt denna stats interna lagstiftning.
6. Till artikel 7 punkt 5
Utan hinder av bestämmelsen i artikel 5 punkt 6 d i detta avtal
skall export av varor inköpta av ett företag förbli underkastad
gällande intern lagstiftning angående export.
7. Till artiklarna 8 och 13
Bestämmelserna i artikel 8 punkt 1 och artikel 13 punkt 1 tillämpas
beträffande inkomst respektive realisationsvinst som förvärvas
av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines (SAS) endast i fråga
om den del av inkomsten eller realisationsvinsten som motsvarar
den andel i konsortiet som innehas av AB Aerotransport (ABA), den
svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).
8. Till artikel 10 punkt 2
De behöriga myndigheterna i de avtalssutande staterna skall, före
den 30 juni under det tredje år som detta avtal tillämpas,
rådgöra för att bestämma om de skattesatser, som föreskrivs i
artikel 10 punkt 2 skall nedsättas eller om utdelning mellan
bolag skall vara undantagen från beskattning i den avtalsslutande
stat i vilken det företag som betalar utdelningen har hemvist.
9. Till arikel 12 punkt 2
a) Den begränsning i källbeskattningen som föreskrivs i punkt 2
skall, i fråga om Argentina, vara underkastad det
registreringsförfarande som föreskrivs i dess interna lagstiftning.
b) I stället för den i punkt c föreskrivna skattesatsen om 10
procent skall den i punkt d föreskrivna skattesatsen om 15 procent
tillämpas på royalty som avser betalning för nyttjandet eller rätten
att nyttja industriell eller vetenskaplig utrustning när sådan
betalning sker mellan närstående personer.
10. Till artikel 15 punkt 3
Ersättning, som en person med hemvist i Sverige erhåller för arbete
som utförs ombord på luftfartyg som används i internationell
trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS),
skall beskattas endast i Sverige.
11. Till artikel 22 punkt 2
Om de behöriga myndigheterna inte kommer överens om en sådan
förlängning av tidsperioden som omnämns i punkt g skall alla
bestämmelser som avser begränsning av källstatsbeskattning
omförhandlas.
12. Till artikel 23
Bestämmelserna i detta avtal skall inte förstås så att en avtalsslutande
stat är förhindrad att tillämpa bestämmelserna i dess interna
lagtiftning om bolag som i allt för hög grad finansierats med
främmande kapital ("thin capitalization provisions").
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen
bemyndigande, undertecknat detta protokoll.
Som skedde i Stockholm den 31 maj 1995, i två exemplar på spanska,
svenska och engelska språken, varvid alla tre texterna äger lika
vitsord. För den händelse att tvist uppkommer vid tolkningen skall
dock den engelska texten äga företräde.
För Konungariket
Sverige regering
Göran Persson
För Republiken
Argentinas regering
Atilio Molteni