Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2026:252 ·
Visa register
Lag (2026:252) om verkställighet av säkerhetsförvaring
Departement: Justitiedepartementet L5
Utfärdad: 2026-03-19
Ikraft: 2026-04-15
/Träder i kraft I:2026-04-15/
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om verkställighet av
säkerhetsförvaring enligt 33 kap. brottsbalken och om
särskilda riskutredningar.
2 § Kriminalvården ansvarar för verkställigheten av
säkerhetsförvaring.
3 § Vid verkställighet av säkerhetsförvaring ska följande
bestämmelser i fängelselagen (2010:610) tillämpas:
1. 2 kap. 1, 2 och 4-5 §§ om placering,
2. 3-9 kap. om sysselsättning och ersättning, fritid,
personliga tillhörigheter, vistelse i gemensamhet och
avskildhet, besök och andra kontakter, särskilda kontroll- och
tvångsåtgärder samt hälso- och sjukvård,
3. 10 kap. 2 och 3 §§ om särskild permission och inställelse
vid domstol eller annan myndighet,
4. 12 kap. 1, 3 och 4 §§ om varning och handläggning,
5. 12 a kap. om avbrott i verkställigheten,
6. 13 kap. 6 § om regeringens prövning av ärenden om vistelse
utanför anstalt, och
7. 15 kap. 1-4 a §§ om straff och förpassning m.m.
I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om när sådana åtgärder som
anges i 11 kap. fängelselagen får beviljas och vilka
bestämmelser som ska tillämpas i fråga om sådana åtgärder.
Vid tillämpningen av fängelselagen ska det som där sägs om
- dom på fängelse eller fängelsestraff gälla dom på
säkerhetsförvaring,
- straffets fullgörande gälla påföljdens fullgörande, och
- permission i 10 kap. 2 § 1 gälla permission enligt 2 kap.
5 § denna lag.
4 § Bestämmelser om när säkerhetsförvaring får verkställas och
om hur tiden för verkställigheten ska beräknas finns i
strafftidslagen (2018:1251).
2 kap. Verkställighetens innehåll
1 § Varje intagen ska bemötas med respekt för sitt
människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter
som är förenade med frihetsberövandet.
2 § Verkställigheten ska utformas så att den intagnes
anpassning i samhället underlättas och så att negativa följder
av frihetsberövandet motverkas.
Verkställigheten ska, i den utsträckning det är möjligt utan
att kravet på samhällsskydd eftersätts, särskilt inriktas på
åtgärder som är ägnade att förebygga återfall i brott.
Särskild vikt ska läggas vid att minska risken för ny
brottslighet som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa,
frihet eller frid.
För varje intagen ska det upprättas en individuellt utformad
verkställighetsplan. Verkställigheten ska planeras och
utformas efter samråd med den intagne och i samverkan med
berörda myndigheter.
3 § Verkställigheten får inte innebära andra begränsningar i
den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är
nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna
upprätthållas.
En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den
står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en
mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.
4 § En intagen får under verkställigheten vistas utanför
anstalten i enlighet med vad som följer av denna lag. En
intagen får även vistas utanför anstalten om det sker med stöd
av bestämmelser i annan lag om tillfälligt överförande av
frihetsberövade personer till en annan stat.
Som vistelse utanför anstalt anses inte att en intagen, genom
Kriminalvårdens försorg, transporteras utanför en anstalt med
anledning av att ett beslut enligt lagen ska verkställas.
5 § För att underlätta en intagens anpassning i samhället får
han eller hon beviljas tillstånd att vistas utanför anstalt
för viss kort tid (permission) om
1. minst tre fjärdedelar av minimitiden har avtjänats, och
2. det inte finns en påtaglig risk för att han eller hon
kommer att begå brott, undandra sig påföljdens fullgörande
eller på annat sätt missköta sig.
Om det finns särskilda skäl får permission beviljas trots att
den tid som avses i första stycket 1 inte har förflutit.
6 § Innan tillstånd till villkorad utslussning enligt 33 kap.
6 § brottsbalken har beviljats ska, om det inte är uppenbart
obehövligt, en intagen stå under bevakning då han eller hon
vistas utanför anstalt.
7 § Ett tillstånd till vistelse utanför anstalt som avses i
4 § ska förenas med de villkor som behövs.
Elektroniska hjälpmedel får användas för att kontrollera att
villkor som har meddelats följs.
8 § I anslutning till vistelse utanför anstalt enligt denna
lag, 4 kap. 29, 29 a och 31 §§ lagen (2000:562) om
internationell rättslig hjälp i brottmål samt 2 kap. 12 § och
3 kap. 3 § lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder
får en intagen tillfälligt placeras i häkte, om det är
nödvändigt av säkerhetsskäl eller med hänsyn till
transportförhållandena.
9 § Vid tillämpningen av denna lag ska sådana villkor som
uppställts för överförande av straffverkställighet från en
annan stat till Sverige följas.
3 kap. Om särskild riskutredning
1 § I 33 kap. 3 och 10 §§ brottsbalken finns bestämmelser om
när rätten ska besluta om att hämta in en särskild
riskutredning.
2 § Rättsmedicinalverket ansvarar för genomförandet av
särskilda riskutredningar.
En särskild riskutredning ska innehålla ett utlåtande om
risken för att den tilltalade eller dömde begår nya brott av
allvarligt slag som innefattar angrepp mot annans liv, hälsa,
frihet eller frid samt de omständigheter som bedömningen
grundas på.
Utredningsarbetet ska utföras med största möjliga skyndsamhet
och utredningen ska omedelbart ges in till rätten när arbetet
har avslutats. Utredningen ska ges in inom fyra veckor om den
tilltalade är häktad och annars inom sex veckor från det att
beslutet om riskutredning kom in till Rättsmedicinalverket.
Rätten får bevilja anstånd, om det finns synnerliga skäl.
3 § En tilltalad som inte är häktad är skyldig att inställa
sig till en särskild riskutredning på tid och plats som
Rättsmedicinalverket bestämmer. Om det är möjligt ska
utredningen genomföras så att den tilltalade inte hindras i
sin förvärvsverksamhet eller utsätts för någon annan
olägenhet.
Om den tilltalade är på fri fot ska Polismyndigheten på
Rättsmedicinalverkets begäran lämna biträde för att inställa
den tilltalade till riskutredningen.
4 § Sådana uppgifter om den tilltalade eller dömde som behövs
för en särskild riskutredning ska lämnas ut av
1. Försäkringskassan, trots att uppgifterna omfattas av
sekretess enligt 28 kap. 1 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400),
2. Arbetsförmedlingen, trots att uppgifterna omfattas av
sekretess enligt 28 kap. 11 eller 12 § samma lag,
3. Kriminalvården, trots att uppgifterna omfattas av sekretess
enligt 35 kap. 15 § samma lag,
4. Migrationsverket, trots att uppgifterna omfattas av
sekretess enligt 37 kap. 1 § samma lag,
5. Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, trots att
uppgifterna omfattas av sekretess enligt 38 kap. 1 § första
stycket 1, 2, 3 eller 5 samma lag, och
6. den som bedriver verksamhet där det gäller sekretess enligt
25 kap. 1-5 §§ eller 26 kap. 1 § offentlighets- och
sekretesslagen eller tystnadsplikt enligt 29 §
lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade, 17 kap. 11 § socialtjänstlagen (2025:400)
eller 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen (2010:659), trots
sekretess eller tystnadsplikt.
5 § Ett urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blod- eller
hårprov får tas på en person som genomgår en särskild
riskutredning om det behövs för att kunna bedöma personens
psykiska eller kroppsliga tillstånd.
En urinprovtagning får inte utföras eller bevittnas av någon
av motsatt kön som inte är läkare eller legitimerad
sjuksköterska.
4 kap. Om villkorad utslussning
1 § När rätten har beslutat om tillstånd till villkorad
utslussning enligt 33 kap. 6 § brottsbalken får Kriminalvården
besluta att påföljden ska verkställas utanför anstalt med
särskilt stöd och under kontroll.
Verkställighet utanför anstalt får inledas först efter
utgången av den minimitid som gäller för den dömde.
2 § Verkställighet utanför anstalt ska vara förenad med
övervakning till dess att verkställigheten av
säkerhetsförvaringen är avslutad. Kriminalvården får dock
besluta att övervakningen ska upphöra vid en tidigare
tidpunkt, om det inte finns en beaktansvärd risk för att den
dömde kommer att begå brott, undandra sig påföljdens
fullgörande eller på annat sätt missköta sig.
3 § Kriminalvården får besluta att den dömde under den
villkorade utslussningen ska bli föremål för sådana
utslussningsåtgärder som anges i 11 kap.
fängelselagen (2010:610).
Det som sägs om skyldighet för en intagen att lämna vissa
prover och om upphävande av tillstånd till en
utslussningsåtgärd i 11 kap. 7 och 8 §§ fängelselagen ska
tillämpas även i fråga om den som genomgår villkorad
utslussning. Detsamma gäller det som sägs om beslut om
upphävande av tillstånd till en utslussningsåtgärd och om
överklagande av beslut i 13 kap. 3-5 §§ och 14 kap. 4 § samma
lag.
4 § Bestämmelserna i 26 kap. 11 och 13-17 §§ brottsbalken ska
tillämpas även vid verkställighet utanför anstalt. Därutöver
får en särskild föreskrift avse vilken elektronisk
kommunikationsutrustning den dömde får använda och på vilket
sätt.
Vid tillämpningen av 26 kap. 11 § brottsbalken ska det som där
sägs om prövotid gälla den villkorade utslussningen.
5 § Om det finns anledning till det får Kriminalvården ändra
beslut enligt 4 § om användning av elektronisk
kommunikationsutrustning eller beslut enligt 26 kap. 13 §
andra stycket samt 16 och 17 §§ brottsbalken eller besluta om
nya åtgärder enligt dessa bestämmelser.
6 § Om den dömde bryter mot föreskrifter eller anvisningar om
det som i övrigt ska gälla för verkställigheten utanför
anstalt och sådana åtgärder som avses i 5 § inte är
tillräckliga, får Kriminalvården besluta att en varning ska
meddelas den dömde. Det som föreskrivs om varning i 38 kap.
10 § brottsbalken ska tillämpas även beträffande varning
enligt denna paragraf.
Om överträdelsen inte är av mindre betydelse och det inte är
tillräckligt att Kriminalvården beslutar om åtgärder enligt
5 § eller om varning, får Kriminalvården upphäva beslutet om
verkställighet utanför anstalt.
7 § Om ett beslut om verkställighet utanför anstalt upphävs
enligt 6 § andra stycket, ska den dömde omedelbart föras till
en anstalt för fortsatt verkställighet av påföljden i
anstalten. Detsamma gäller om en utslussningsåtgärd upphävs
enligt 3 § andra stycket.
8 § Bestämmelser om upphävande av tillstånd till villkorad
utslussning när den dömde allvarligt åsidosatt sina
skyldigheter enligt denna lag eller begått ett annat brott
finns i 33 kap. 8 § och 34 kap. 9 § första stycket
brottsbalken.
5 kap. Övriga bestämmelser
1 § Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om inte
något annat beslutas.
2 § Om inte annat föreskrivs, fattas beslut enligt denna lag
av Kriminalvården.
Kriminalvårdens beslut får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol. Ett beslut överklagas till den
förvaltningsrätt inom vars domkrets den anstalt eller det
frivårdskontor där den dömde var inskriven när det första
beslutet i ärendet fattades är belägen.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
3 § Ett beslut får inte överklagas enligt 2 § andra stycket
innan beslutet har omprövats av Kriminalvården. En sådan
omprövning får begäras av den som beslutet gäller om det har
gått honom eller henne emot. Ett överklagande av ett beslut
som inte har omprövats ska anses som en begäran om omprövning.
Vid omprövning enligt första stycket får beslutet inte ändras
till klagandens nackdel.
Kravet på omprövning enligt första stycket gäller inte
upphävande av beslut om verkställighet utanför anstalt enligt
4 kap. 6 § andra stycket.
4 § En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha kommit
in till Kriminalvården inom tre veckor från den dag då
klaganden fick del av beslutet. I begäran om omprövning ska
klaganden ange vilket beslut som avses och vilken ändring i
beslutet som han eller hon begär.
Kriminalvården prövar om skrivelsen med begäran om omprövning
har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent
ska den avvisas, om inte förseningen beror på att myndigheten
inte har lämnat klaganden en korrekt underrättelse om hur man
begär omprövning.
5 § Ett beslut enligt utlänningslagen (2005:716) om att avvisa
eller utvisa en utlänning som har dömts till
säkerhetsförvaring får inte verkställas förrän
1. utlänningen har avtjänat minimitiden, rätten har beslutat
om tillstånd till villkorad utslussning enligt 33 kap. 6 §
brottsbalken och det begärs av den myndighet som ska
verkställa beslutet, eller
2. verkställigheten av säkerhetsförvaringen har förts över
till ett annat land.