Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2026:1653 ·
Visa register
Lag (2026:1653) om verkställighet av villkorligt fängelse
Departement: Justitiedepartementet
Utfärdad: 2026-08-20
/Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens innehåll
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om verkställighet av
villkorligt fängelse.
Bestämmelser om verkställighet av dagsböter som
tilläggssanktion till villkorligt fängelse finns i
bötesverkställighetslagen (1979:189).
Inledande av verkställighet och nöjdförklaring
2 § Ett villkorligt fängelsestraff får verkställas när en dom
eller ett beslut i den del som avser straffet har fått laga
kraft mot den dömde.
Om rätten enligt 27 kap. 3 § tredje stycket brottsbalken har
beslutat att den dömde ska stå under övervakning från dagen
för domen eller beslutet får det villkorliga fängelsestraffet
i den del som avser övervakningen verkställas utan att domen
eller beslutet har fått laga kraft.
Verkställigheten ska påbörjas så snart som möjligt efter det
att domen eller beslutet i den del som avser straffet är
verkställbar mot den dömde.
3 § Den som har dömts till ett villkorligt fängelsestraff får
förklara att han eller hon avstår från att överklaga eller
fullfölja ett överklagande av en dom eller ett beslut i den
del som avser straffet (nöjdförklaring). En sådan förklaring
ska vid en dom på delvis villkorligt fängelse enligt 28 kap.
17 § brottsbalken avse även den del av straffet som är
ovillkorlig.
En nöjdförklaring lämnas inför den domstol som har meddelat
domen eller beslutet eller inför Kriminalvården. En
nöjdförklaring får inte tas emot utan att både den som tar
emot förklaringen och den dömde har tillgång till domen,
beslutet eller rättens bevis om utgången i målet som rör den
dömde (domsbevis). Innan en nöjdförklaring lämnas ska den som
tar emot förklaringen på lämpligt sätt ha klargjort innebörden
och verkan av nöjdförklaringen för den dömde.
När en nöjdförklaring lämnas ska ett vittne närvara. Något
vittne behövs dock inte om nöjdförklaringen lämnas i samband
med huvudförhandlingen i brottmålet. En nöjdförklaring ska
dokumenteras.
En nöjdförklaring får inte tas tillbaka. En nöjdförklaring
innebär att domen eller beslutet i den del som avser straffet
får laga kraft mot den dömde.
Verkställighetens mål och utformning
4 § Kriminalvården ansvarar för verkställigheten av
samhällstjänst och övervakning.
5 § Verkställigheten ska utformas på ett sätt som är ägnat att
förebygga att den dömde återfaller i brott och så att den
dömdes anpassning i samhället även i övrigt underlättas.
6 § En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den
står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en
mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.
7 § Kriminalvården ska upprätta en individuellt utformad
verkställighetsplan för den som har dömts till villkorligt
fängelse med samhällstjänst eller övervakning.
Verkställighetsplanen ska vid samhällstjänst innefatta en
arbetsplan och vid övervakning anvisningar om vad som ska
gälla under övervakningen.
Den dömdes allmänna skyldigheter
8 § Den som har dömts till villkorligt fängelse med
samhällstjänst eller övervakning är skyldig att
1. inställa sig hos Kriminalvården för planering och löpande
uppföljning av verkställigheten,
2. medverka till att tilläggssanktionen fullgörs i enlighet
med Kriminalvårdens anvisningar, och
3. hålla Kriminalvården underrättad om förhållanden som har
betydelse för verkställigheten.
Fotografier
9 § Vid verkställighet av samhällstjänst eller övervakning får
Kriminalvården fotografera den dömde för biometrisk
autentisering eller annan identifiering av honom eller henne.
2 kap. Samhällstjänst
1 § Samhällstjänst fullgörs genom att den dömde under
prövotiden utför oavlönat arbete eller deltar i
programverksamhet, behandling eller någon annan särskilt
anordnad verksamhet. Samhällstjänsten ska utföras under det
antal timmar som anges i domen och på den tid och på det sätt
som Kriminalvården anvisar.
Endast en mindre del av samhällstjänsten får utgöras av någon
annan verksamhet än oavlönat arbete.
2 § Den dömde får vid fullgörandet av de skyldigheter som
gäller vid samhällstjänsten inte vara påverkad av alkohol
eller andra beroendeframkallande medel, sådana medel som avses
i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel
eller sådana varor som omfattas av lagen (1999:42) om förbud
mot vissa hälsofarliga varor.
Den dömde är, om inte annat motiveras av medicinska eller
liknande skäl, skyldig att under verkställigheten på begäran
lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov
för kontroll av att han eller hon inte är påverkad av sådana
medel eller varor som avses i första stycket. Elektroniska
hjälpmedel får användas vid kontrollen. Urinprov får inte tas
eller bevittnas av någon av motsatt kön som inte är läkare
eller legitimerad sjuksköterska.
3 § Kriminalvården får förordna andra än anställda vid
myndigheten att biträda vid kontroll av den som ska fullgöra
samhällstjänst (biträdande kontrollör).
4 § Om det finns särskilda skäl får Kriminalvården sätta ner
antalet timmar samhällstjänst.
3 kap. Övervakning
1 § Övervakning fullgörs genom att den dömde under
övervakningstiden följer den verkställighetsplan som
Kriminalvården har upprättat enligt 1 kap. 7 §.
2 § Kriminalvården ska planera och utforma övervakningen
tillsammans med den dömde och i samverkan med berörda
myndigheter.
3 § Kriminalvården ska förordna en övervakare. Övervakaren ska
vara anställd vid Kriminalvården.
Kriminalvården får förordna en eller flera personer att
biträda vid övervakningen (biträdande övervakare).
4 § Om det villkorliga fängelsestraffet uppgår till sex
månader eller mer, ska Kriminalvården förbjuda den dömde att
vistas utanför bostaden under kvällar och nätter mot lördag,
söndag och måndag, från klockan arton på kvällen till klockan
sju på morgonen (helghemarrest).
Helghemarresten ska gälla under lika många veckor som det
antal hela månader fängelsestraffet uppgår till.
Om endast en del av fängelsestraffet är villkorlig ska
Kriminalvården besluta om helghemarrest om den villkorliga
delen av straffet uppgår till sex månader eller mer.
Helghemarresten ska då gälla under lika många veckor som det
antal hela månader straffet i den delen uppgår till.
Om den dömde med anledning av brott som prövats i målet eller
som påföljden avser har varit berövad friheten på ett sådant
sätt som enligt 2 § lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av
tid för frihetsberövande ska tillgodoräknas som verkställighet
av påföljd, avser det som sägs i denna paragraf om
fängelsestraffet, straffets längd med avdrag för tiden för
frihetsberövandet. Om endast en del av fängelsestraffet är
villkorlig ska ett sådant avdrag inte göras.
5 § Om det bedöms lämpligt får Kriminalvården besluta att hela
eller en del av helghemarresten enligt 4 § ska avse kvällar
och nätter mot andra veckodagar samma vecka än lördag, söndag
och måndag (annan hemarrest).
6 § Kontrollen av att ett beslut om helghemarrest enligt 4 §
eller annan hemarrest enligt 5 § följs ska göras med
elektroniska hjälpmedel, om det inte finns särskilda skäl mot
det.
7 § Kriminalvården får besluta om undantag från vad som gäller
för helghemarrest enligt 4 § eller annan hemarrest enligt 5 §
om det finns särskilda skäl för det. Vid bedömningen av om det
finns sådana skäl ska Kriminalvården särskilt beakta om
innehållet i övervakningen ändå är tillräckligt ingripande med
hänsyn till särskilda föreskrifter som meddelas enligt 8 §.
8 § Om det behövs för att minska risken att den som står under
övervakning begår nya brott eller för att på annat sätt
underlätta hans eller hennes anpassning i samhället, får
Kriminalvården besluta om särskilda föreskrifter som ska
följas av honom eller henne. En särskild föreskrift ska
beslutas för en viss tid, högst ett år åt gången.
En särskild föreskrift får avse
1. på vilket sätt och i vilken omfattning den dömde ska hålla
kontakt med Kriminalvården eller en biträdande övervakare,
2. deltagande i återfallsförebyggande eller missbruksrelaterad
programverksamhet,
3. missbruksvård, psykiatrisk vård eller annan behandling,
4. arbete, utbildning eller annan sysselsättning,
5. anvisningar om boendet,
6. vistelseort eller andra anvisningar om på vilka platser
eller inom vilka områden den dömde ska vistas eller inte får
vistas, eller
7. skyldighet att lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-,
svett- eller hårprov för kontroll av att den dömde inte är
påverkad av alkohol eller andra beroendeframkallande medel,
något sådant medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud
mot vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av
lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.
Elektroniska hjälpmedel får användas vid kontrollen enligt
andra stycket 7. Urinprov får inte tas eller bevittnas av
någon av motsatt kön som inte är läkare eller legitimerad
sjuksköterska.
En särskild föreskrift enligt andra stycket 6 får även
beslutas om det kan antas behövas för att tillgodose
målsägandens behov av trygghet.
9 § Om det behövs för att kontrollera att en särskild
föreskrift enligt 8 § följs får Kriminalvården besluta om
elektronisk övervakning.
Elektronisk övervakning får beslutas för högst sex månader åt
gången.
10 § Om det finns skäl för det, får Kriminalvården under
prövotiden
1. ändra beslut enligt 3-9 §§ eller besluta om nya åtgärder
enligt de bestämmelserna, eller
2. besluta att övervakning som har förkortats enligt 27 kap.
3 § andra stycket brottsbalken ska förkortas ytterligare,
förlängas eller återupptas.
4 kap. Förfarandet vid brister i fullgörandet av en
tilläggssanktion
Anmälan till Kriminalvården
1 § En biträdande kontrollör eller en biträdande övervakare
ska, om han eller hon bedömer att den dömde inte fullgör de
skyldigheter som gäller vid samhällstjänst eller övervakning,
omedelbart anmäla det till Kriminalvården.
2 § Om den som ansvarar för föreskriven vård eller behandling
eller för motsvarande åtgärder bedömer att den dömde på ett
allvarligt sätt bryter mot de skyldigheter som gäller vid
samhällstjänst eller övervakning, ska den ansvarige omedelbart
anmäla det till Kriminalvården.
Varning
3 § Kriminalvården ska avgöra en fråga om varning enligt
27 kap. 5 § brottsbalken skyndsamt. Innan en varning meddelas
ska den dömde ges tillfälle att yttra sig.
Den dömde ska få ett skriftligt besked om varningen.
Omhändertagande
4 § Om Kriminalvården bedömer att den dömde bör omhändertas
enligt 27 kap. 9 § första stycket brottsbalken, ska
Kriminalvården utan dröjsmål anmäla frågan till
övervakningsnämnden eller, om talan har väckts vid domstol
efter begäran enligt 27 kap. 6 § brottsbalken, till åklagare.
5 § Kriminalvårdens beslut om omhändertagande enligt 27 kap.
9 § andra stycket brottsbalken ska omedelbart anmälas till
övervakningsnämnden för prövning.
5 kap. Övriga bestämmelser
Bemyndigande
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela ytterligare föreskrifter om verkställighet av
villkorligt fängelse och om nöjdförklaring.
Beslut och överklagande
2 § Kriminalvårdens beslut enligt denna lag gäller omedelbart,
om inte något annat beslutas.
3 § Kriminalvårdens beslut får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol om beslutet gäller
1. skyldighet att lämna prov för kontroll enligt 2 kap. 2 §
andra stycket,
2. helghemarrest enligt 3 kap. 4 §,
3. annan hemarrest enligt 3 kap. 5 §,
4. elektroniska hjälpmedel vid kontrollen av helghemarrest och
annan hemarrest enligt 3 kap. 6 §,
5. undantag från helghemarrest och annan hemarrest enligt
3 kap. 7 §,
6. särskilda föreskrifter enligt 3 kap. 8 §, eller
7. elektronisk övervakning enligt 3 kap. 9 §.
Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Ett beslut enligt första stycket överklagas till den
förvaltningsrätt inom vars domkrets det frivårdskontor ligger
där den dömde är inskriven.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.