Regeringskansliets rättsdatabaser

/Träder i kraft I:2025-07-29/ Inledande bestämmelser 1 § I denna förordning finns bestämmelser om särskilda exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten. 2 § Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. 3 § Följande bestämmelser i förordningen (2011:211) om utlåning och garantier ska tillämpas på de exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten som denna förordning omfattar: - 4 § om definitioner, - 6 § om förutsättningar, - 8 § om garantiavtal, - 9 § om villkor, - 10 § om regressrätt, - 11 § om kreditförsäkring, - 19 § första stycket om att avgiftens storlek ska framgå av garantivillkoren, - 20 § om uppföljning, - 21 § om bevakning, - 24 § om förvaltning, och - 26 § om uppgiftsskyldighet. Förutsättningar för de särskilda exportkreditgarantierna 4 § I syfte att stödja Ukrainas militära försvarsförmåga får Exportkreditnämnden enligt denna förordning utfärda statsgarantier (exportkreditgarantier) för att täcka förluster vid försvarsexportaffärer till den ukrainska staten. 5 § En exportkreditgaranti får bara utfärdas om 1. den avser den ukrainska statens köp av a) krigsmateriel eller tekniskt bistånd för krigsmateriel i enlighet med definitionerna i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel, eller b) produkter med dubbla användningsområden eller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden enligt lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, 2. den är i överensstämmelse med Sveriges internationella åtaganden om statsstödd exportfinansiering, och 3. den avser transaktioner vars utformning inte strider mot lag eller annan författning. 6 § En exportkreditgaranti får utfärdas bara om den förlust som garantin avser att täcka riskerar att uppstå i en verksamhet som avser export eller indirekt avser export och som genomförs av ett svenskt företag, av ett företag med säte utomlands vars verksamhet bedöms vara av betydande svenskt samhällsintresse eller av ett företag som köper varor och tjänster av Sverige. 7 § En exportkreditgaranti får utfärdas som ett komplement till utbudet av garantier på den privata marknaden och får normalt inte omfatta sådana förluster som företag kan få skydd mot genom vanliga transport-, brand- eller stöldförsäkringar eller på annat liknande sätt. 8 § En exportkreditgaranti får avse endast sådan förlust som beror på 1. att köparen, låntagaren eller någon annan gäldenär inte har fullgjort sina förpliktelser mot garantitagaren, 2. att en myndighet i utlandet har infört ett moratorium eller på ett oförutsägbart sätt hindrat eller fördröjt export, import eller överföring av betalning eller vidtagit någon annan liknande åtgärd, 3. att en myndighet i utlandet har beslutat om beslag eller någon liknande åtgärd, 4. krig, inre oroligheter, naturkatastrof eller någon annan extraordinär händelse i utlandet, 5. någon annan händelse som bedömts vara väsentlig inom ramen för återförsäkringsavtal, eller 6. någon annan jämförbar händelse. 9 § En exportkreditgaranti får inte avse sådan förlust enligt 8 § som garantitagaren själv har orsakat eller medverkat till. 10 § En exportkreditgaranti får avse alla uteblivna betalningar från köparens sida ifall rätten till ersättning från den överlåts till någon som säkerhet vid finansiering av den export som omfattas av exportkreditgarantin. Villkor 11 § En exportkreditgaranti får avse ett belopp som motsvarar upp till 100 procent av de garanterade åtagandena. Exportkreditgarantin får dock endast avse det belopp som återstår efter att den ukrainska staten eller övriga medfinansiärer betalat ett förskott på minst 30 procent av köpeskillingen till det exporterande företaget. Förskotten ska vara inbetalda till företaget innan exportkreditgarantin får ställas ut. Villkoren för en exportkreditgaranti ska utformas så att garantitagaren och Exportkreditnämnden bär förluster proportionellt och på samma sätt. 12 § Ett garantiåtagande får gälla längst till och med den 31 december 2030. 13 § Sökande i samma företagskoncern får inte beviljas exportkreditgarantier som sammantaget överstiger 100 miljoner kronor. Riskbedömning 14 § Innan en garanti beviljas ska en bedömning göras av statens risk. Bedömningen ska dokumenteras i en rapport. Avgift 15 § Garantitagaren ska betala en avgift för exportkreditgarantin som bestäms av Exportkreditnämnden. Avgiften ska bestämmas i enlighet med de minimipremiesatser för kreditrisk som anges i den senast beslutade överenskommelsen om statsstödda exportkrediter, som utarbetats inom ramen för OECD och som tillämpas inom Europeiska unionen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2011 av den 16 november 2011 om tillämpningen av vissa riktlinjer för statsstödda exportkrediter och om upphävande av rådets beslut 2001/76/EG och 2001/77/EG. Även för garantier med kortare återbetalningstid än två år ska avgiften motsvara minimipremiesatserna. Redovisning mot inkomsttitel 16 § Följande medel ska redovisas mot en inkomsttitel på statens budget: 1. den del av avgifterna som överstiger Exportkreditnämndens administrativa kostnader för garantierna, och 2. återvinningar och medel hänförliga till inlösen eller avyttring av säkerhet. Den del av avgifterna som motsvarar administrationskostnaderna disponeras av Exportkreditnämnden. Del- och slutredovisning 17 § Exportkreditnämnden ska redovisa exportkreditgarantierna separat från den övriga verksamheten. Myndigheten ska årligen senast den 20 januari lämna en redovisning till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) för hur ramen för exportkredit-garantierna enligt denna förordning har utnyttjats per den 31 december året innan. Myndigheten ska göra en slutredovisning när den sista kreditgarantin har löpt ut. Valuta 18 § Exportkreditnämnden beslutar i vilken valuta som exportkreditgarantin ska lämnas. Prövning 19 § Ärenden enligt denna förordning prövas av Exportkreditnämnden i den ordning ansökningarna kommer in till myndigheten. Om ett ärende är av större vikt, får myndigheten med ett eget yttrande lämna över ärendet till regeringens prövning. Överklagande 20 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.