Regeringskansliets rättsdatabaser

/Träder i kraft I:2026-01-01/ Inledande bestämmelser Lagens syfte 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/900 av den 13 mars 2024 om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam, i denna lag kallad EU:s förordning om politisk reklam. Ord och uttryck i lagen 2 § Ord och uttryck i denna lag har samma betydelse som i EU:s förordning om politisk reklam. 3 § Med EU:s förordning om digitala tjänster avses i denna lag Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster). Med EU:s dataskyddsförordning avses i denna lag Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Tillsyn och sanktioner Behörig myndighet 4 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer är behörig myndighet enligt artikel 22.3 och 22.4 i EU:s förordning om politisk reklam. I artikel 22.1 i EU:s förordning om politisk reklam finns bestämmelser om att de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 51 i EU:s dataskyddsförordning ska vara behöriga att övervaka tillämpningen av artiklarna 18 och 19 i EU:s förordning om politisk reklam. Befogenheter och åtgärder 5 § Utöver de befogenheter som följer av artikel 51.1 a och c och 51.2 första stycket a i EU:s förordning om digitala tjänster får den behöriga myndigheten vid tillsynen av leverantörer av förmedlingstjänster enligt artikel 22.3 i EU:s förordning om politisk reklam 1. utföra inspektioner i enlighet med artikel 51.1 b i EU:s förordning om digitala tjänster, 2. beordra att överträdelser upphör och besluta om avhjälpande åtgärder i enlighet med artikel 51.2 första stycket b i EU:s förordning om digitala tjänster, 3. ta ut sanktionsavgifter i enlighet med artikel 51.2 första stycket c i EU:s förordning om digitala tjänster och denna lag, och 4. förena förelägganden med vite i enlighet med artikel 51.2 första stycket d i EU:s förordning om digitala tjänster och denna lag. 6 § Utöver de befogenheter som följer av artikel 22.5 a-c och g i EU:s förordning om politisk reklam får den behöriga myndigheten vid tillsynen enligt artikel 22.4 i samma förordning 1. utföra inspektioner i enlighet med artikel 22.5 h i samma förordning, 2. besluta om avhjälpande åtgärder i enlighet med artikel 22.5 f i samma förordning, 3. ta ut sanktionsavgifter i enlighet med artikel 22.5 d i samma förordning och denna lag, och 4. förena förelägganden med vite i enlighet med artikel 22.5 e i samma förordning och denna lag. Föreläggande inför inspektion 7 § Den behöriga myndigheten får, om det behövs för myndighetens tillsyn enligt artikel 22.3 i EU:s förordning om politisk reklam, förelägga fysiska eller juridiska personer som omfattas av artikel 51.1 b i EU:s förordning om digitala tjänster att hålla lokaler tillgängliga för inspektion. Detsamma gäller vid myndighetens tillsyn enligt artikel 22.4 i EU:s förordning om politisk reklam i fråga om fysiska eller juridiska personer som omfattas av artikel 22.5 h i samma förordning. Ett föreläggande om att hålla lokaler tillgängliga får förenas med vite. Handlingar som omfattas av advokaters tystnadsplikt 8 § När den behöriga myndigheten vidtar åtgärder för att ta del av handlingar vid tillsyn enligt artikel 22.3 eller 22.4 i EU:s förordning om politisk reklam får åtgärden inte avse en skriftlig handling - vars innehåll kan antas vara sådant att en advokat eller en advokats biträde inte får höras som vittne om innehållet, och - som innehas av en advokat eller advokats biträde eller av den som tystnadsplikten gäller till förmån för. Om myndigheten anser att en viss handling bör omfattas av åtgärden och den som åtgärden avser åberopar att handlingen är skyddad enligt första stycket, ska myndigheten omedelbart försegla handlingen och skyndsamt överlämna den till allmän förvaltningsdomstol. Domstolen ska så snart som möjligt pröva om handlingen ska omfattas av åtgärden. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Återkallande av beslut om att godkänna ett åtagande 9 § Den behöriga myndigheten får ändra eller återkalla ett beslut som innebär att ett frivilligt åtagande från en leverantör av förmedlingstjänster godkänts och gjorts bindande av myndigheten med stöd av artikel 22.3 i EU:s förordning om politisk reklam och artikel 51.2 första stycket a i EU:s förordning om digitala tjänster, om 1. sakförhållandena som låg till grund för beslutet har ändrats, 2. den som beslutet avser agerar i strid med sitt åtagande, eller 3. beslutet grundade sig på ofullständig, oriktig eller vilseledande information som tillhandahållits av a) leverantören, eller b) andra fysiska eller juridiska personer som agerar för ändamål som rör deras handels-, närings-, hantverks- eller yrkesverksamhet och som rimligen kan ha kännedom om information om en misstänkt överträdelse. Begränsning av vitets storlek 10 § Ett vite får inte per dag överstiga fem procent av den genomsnittliga globala dagsomsättningen eller dagsinkomsten för den som föreläggandet avser. Omsättningen eller inkomsten ska avse det föregående räkenskapsåret. Sanktionsavgifter 11 § En sanktionsavgift får tas ut av en tillhandahållare av politiska reklamtjänster som överträder någon av sina skyldigheter enligt artiklarna 7.1 första meningen, 7.2, 9.1, 9.3, 11.1, 11.3, 12.1, 12.3, 12.4, 13.2-13.4, 14.1 och 21.1 i EU:s förordning om politisk reklam, i den ursprungliga lydelsen. En sanktionsavgift får även tas ut vid överträdelse av ett åtagande som den behöriga myndigheten har gjort bindande med stöd av EU:s förordning om politisk reklam eller denna lag och som avser en skyldighet enligt någon av de artiklar som anges i första stycket. 12 § En sanktionsavgift enligt 11 § får inte beslutas om 1. överträdelsen omfattas av ett föreläggande som har förenats med vite och överträdelsen ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet, eller 2. den som anspråket riktas mot inte har fått tillfälle att yttra sig inom två år från det att överträdelsen ägde rum. 13 § En sanktionsavgift enligt 11 § ska bestämmas till lägst 5 000 kronor och högst sex procent av den globala årsomsättningen för den berörda tillhandahållaren av politiska reklamtjänster under det föregående räkenskapsåret. 14 § En sanktionsavgift enligt artikel 25.6 i EU:s förordning om politisk reklam får inte beslutas om den som anspråket riktas mot inte har fått tillfälle att yttra sig inom fem år från det att överträdelsen ägde rum. 15 § Ett beslut om sanktionsavgift ska delges den avgiftsskyldige. Betalning av sanktionsavgifter 16 § En sanktionsavgift ska betalas till den myndighet som har beslutat avgiften, eller till en annan myndighet som denna myndighet anger, inom 30 dagar från det att beslutet om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet. Om avgiften inte betalas i tid ska myndigheten som skulle ta emot avgiften lämna den obetalda avgiften för indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Avgiften tillfaller staten. 17 § Skyldigheten att betala en beslutad sanktionsavgift upphör i den del beslutet om avgiften inte har verkställts inom fem år från det att beslutet fick laga kraft. Behörig domstol och överklagande Behörig domstol 18 § Förvaltningsrätten i Stockholm är rätt domstol i mål enligt EU:s förordning om politisk reklam och denna lag. Överklagande 19 § Beslut enligt EU:s förordning om politisk reklam och denna lag får överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Övergångsbestämmelser 2025:1408 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026. 2. En sanktionsavgift får beslutas endast för sådana åsidosättanden av skyldigheter som har skett efter ikraftträdandet.