Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 2022:524 · Visa register
Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
Departement: Justitiedepartementet L4
Utfärdad: 2022-05-19
Ikraft: 2022-10-01
/Träder i kraft I:2022-10-01/ Tillämpningsområde 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om uppgifter som statliga myndigheter under regeringen har inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Syftet med förordningen är att statliga myndigheter under regeringen genom sin verksamhet ska minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. 2 § Bestämmelserna i denna förordning ska tillämpas bara om något annat inte följer av lag eller annan förordning. Undantag från förordningens tillämpningsområde 3 § För Regeringskansliet, kommittéväsendet och Försvarsmakten gäller endast bestämmelsen i 13 § om informationshanteringssystem. För Bokföringsnämnden och Finanspolitiska rådet gäller inte bestämmelsen i 7 § om risk- och sårbarhetsanalys. För Klimatpolitiska rådet gäller inte bestämmelserna i 7 § om risk- och sårbarhetsanalys och 8 § om utbildning och övning. För Säkerhetspolisen gäller inte bestämmelserna i 12 § andra stycket och 22 § andra, tredje och femte styckena om informationsskyldighet, 14 § om it-incidentrapportering och 19 § om risk- och sårbarhetsbedömning. För Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarshögskolan, Försvarsunderrättelsedomstolen, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Totalförsvarets forskningsinstitut och Totalförsvarets plikt- och prövningsverk gäller inte bestämmelserna i 12 § andra stycket om informationsskyldighet, 14 § om it-incidentrapportering och 17 § om risk- och sårbarhetsbedömning. För utlandsmyndigheterna tillämpas denna förordning endast i den utsträckning som bestäms i föreskrifter som meddelas av Regeringskansliet (Utrikesdepartementet). Bestämmelser om statliga myndigheters beredskap i andra författningar 4 § I lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap samt förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap finns allmänna bestämmelser om totalförsvar och höjd beredskap. I lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap finns bestämmelser om kommuners och regioners uppgifter. I förordningen (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter inför och vid höjd beredskap finns ytterligare bestämmelser om länsstyrelsers uppgifter. I förordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser finns bestämmelser om civilområdesansvariga länsstyrelser och deras uppgifter. Uttryck i förordningen 5 § Med höjd beredskap och totalförsvar avses i denna förordning detsamma som i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. 6 § I denna förordning avses med 1. fredstida krissituationer: situationer som - avviker från det normala, - drabbar många människor, stora delar av samhället eller hotar grundläggande värden, - innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner, och - kräver samordnade och skyndsamma åtgärder från flera aktörer, och 2. samhällsviktig verksamhet: verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. Statliga myndigheters uppgifter inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap Risk- och sårbarhetsanalys 7 § Varje myndighet ska 1. identifiera samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde, 2. kontinuerligt analysera om det inför eller vid fredstida krissituationer och höjd beredskap finns sårbarhet och hot eller risker som allvarligt kan hota, skada eller försämra förmågan till den samhällsviktiga verksamheten inom ansvarsområdet, 3. bedriva ett systematiskt arbete för att kunna upprätthålla den egna samhällsviktiga verksamheten (kontinuitet) och verka för att andra aktörer inom ansvarsområdet också bedriver ett sådant arbete, och 4. minst vartannat år värdera och sammanställa resultatet av analysarbetet enligt 1-3 i en risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysen ska även omfatta vilka åtgärder som myndigheten vidtagit och planerar för att minska sårbarheten mot sådana hot och risker som identifierats samt en övergripande bedömning av vilka övriga åtgärder inom myndighetens ansvarsområde som bör vidtas i samma syfte. Bestämmelser om vissa myndigheters skyldighet att lämna en sammanfattande redovisning av risk- och sårbarhetsanalysen (risk- och sårbarhetsbedömning) finns i 17 och 19 §§. Uppgifter inför och vid fredstida krissituationer 8 § Varje myndighet ska ansvara för att personalen vid myndigheten får den utbildning och övning som behövs för att den ska kunna utföra sina uppgifter vid fredstida krissituationer. 9 § Varje myndighet vars ansvarsområde berörs av en fredstida krissituation ska vidta de åtgärder som behövs för att hantera den uppkomna situationen och konsekvenserna av den. Myndigheterna ska samverka och stödja varandra vid en sådan krissituation. Uppgifter inför och vid höjd beredskap 10 § Varje myndighet ska i sin verksamhet beakta totalförsvarets krav. I detta ingår att planera för att myndigheten vid höjd beredskap ska fortsätta sin verksamhet så långt det är möjligt med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt. Myndigheternas planering för totalförsvaret ska ske i samverkan med de övriga statliga myndigheter, kommuner, regioner, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda. 11 § Personal som är anställd hos en myndighet och som inte tas i anspråk i totalförsvaret i övrigt får, med stöd av anställningsavtalet, krigsplaceras vid myndigheten. Personal som är krigsplacerad vid myndigheten med stöd av anställningsavtalet och personal som kan komma att beordras att tjänstgöra hos någon annan myndighet än den där den är anställd, ska genom myndighetens försorg ges skriftligt besked om sin krigsplacering eller avsedda tjänstgöring. Beskedet ska innehålla uppgift om inställelseplats. Varje myndighet ska ansvara för att personal som är krigsplacerad vid myndigheten får den utbildning och övning som behövs för att den ska kunna utföra sina uppgifter vid höjd beredskap. Informationsskyldighet 12 § Varje myndighet ska på förfrågan från Regeringskansliet lämna den information som behövs för samlade lägesbilder. Varje myndighet ska även på förfrågan från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lämna den information som behövs för att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt 7 § förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. När det gäller det civila försvarets stöd till det militära försvaret ska information endast lämnas i fråga om den eventuella påverkan stödet har på möjligheterna att tillgodose civila behov av samhällets resurser. Informationssäkerhet 13 § Varje myndighet ansvarar för att egna informationshanteringssystem uppfyller sådana grundläggande och särskilda säkerhetskrav att myndighetens verksamhet kan utföras på ett tillfredsställande sätt. I ansvaret ingår att myndigheten särskilt ska beakta behovet av säkra ledningssystem. 14 § Till stöd för arbetet med samhällets informationssäkerhet ska en myndighet till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skyndsamt rapportera it-incidenter som inträffat i den rapporterande myndighetens informationssystem och som allvarligt kan påverka säkerheten i den informationshantering som myndigheten ansvarar för, eller som inträffat i tjänster som myndigheten tillhandahåller åt en annan organisation. En myndighet som tillhandahåller tjänster åt en annan organisation ska i samband med rapporteringen informera och vid behov samråda med den eller de uppdragsgivare som berörs av incidenten. Rapporteringsskyldigheten omfattar inte sådana incidenter som ska anmälas enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 säkerhetsskyddsförordningen (2021:955). Om det kan antas att en incident som rapporterats till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har sin grund i en brottslig gärning, ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skyndsamt uppmana den rapporterande myndigheten att anmäla incidenten till Polismyndigheten. Tjänsteman i beredskap 15 § Vissa myndigheter ska enligt ett särskilt regeringsbeslut ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid fredstida krissituationer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vid behov lämna förslag till Regeringskansliet på förändringar av vilka myndigheter som ska ha en sådan tjänsteman. Ledningsfunktion 16 § Vissa myndigheter ska enligt ett särskilt regeringsbeslut ha förmåga att, vid en fredstida krissituation som berör myndighetens eget ansvarsområde eller medför behov av samverkan med en annan myndighet, omgående kunna upprätta en ledningsfunktion. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vid behov lämna förslag till Regeringskansliet på förändringar av vilka myndigheter som ska ha en sådan förmåga. Risk- och sårbarhetsbedömning 17 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får i enskilda fall besluta att statliga myndigheter som inte är beredskapsmyndigheter senast vid utgången av september månad varje jämnt årtal ska lämna en sammanfattande redovisning (risk- och sårbarhetsbedömning) baserad på den risk- och sårbarhetsanalys som gjorts enligt 7 § till 1. Regeringskansliet, och 2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Risk- och sårbarhetsbedömningen ska innehålla dels uppgifter om de åtgärder som myndigheten vidtagit och planerar för att minska sårbarheten mot sådana hot och risker som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen, dels en övergripande bedömning av vilka övriga åtgärder inom myndighetens ansvarsområde som bör vidtas i samma syfte samt hur dessa åtgärder ska prioriteras. Beredskapsmyndigheters uppgifter inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap Beredskapsmyndigheter 18 § Statliga myndigheter med ansvar inom en eller flera viktiga samhällsfunktioner och vars verksamhet har särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvaret ska vara beredskapsmyndigheter. Av bilaga 1 till denna förordning framgår vilka myndigheter som är beredskapsmyndigheter. Beredskapsmyndigheternas uppgifter, utöver de uppgifter som de har enligt 7-16 §§, följer av 19-22 §§. Risk- och sårbarhetsbedömning 19 § Beredskapsmyndigheterna ska senast vid utgången av september månad varje jämnt årtal lämna en sammanfattande redovisning (risk- och sårbarhetsbedömning) baserad på den risk- och sårbarhetsanalys som gjorts enligt 7 § till 1. Regeringskansliet, och 2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. De beredskapsmyndigheter som ingår i en beredskapssektor ska även lämna en risk- och sårbarhetsbedömning till den sektorsansvariga myndigheten. Länsstyrelser ska även lämna en risk- och sårbarhetsbedömning till den civilområdesansvariga länsstyrelsen. Risk- och sårbarhetsbedömningen ska innehålla dels uppgifter om de åtgärder som myndigheten vidtagit och planerar för att minska sårbarheten mot sådana hot och risker som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen, dels en övergripande bedömning av vilka övriga åtgärder inom myndighetens ansvarsområde som bör vidtas i samma syfte samt hur dessa åtgärder ska prioriteras. Beredskapsmyndigheters uppgifter inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap 20 § Beredskapsmyndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap. De ska även verka för att de övriga statliga myndigheter, kommuner, regioner, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda utvecklar sin förmåga i dessa avseenden. Beredskapsmyndigheterna ska särskilt 1. samverka med varandra, 2. samverka med berörda länsstyrelser och civilområdesansvariga länsstyrelser i deras roll som geografiskt områdesansvariga myndigheter, 3. samverka med de övriga statliga myndigheter, kommuner, regioner, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda, 4. samverka med Försvarsmakten avseende behovet av stöd till det militära försvaret, 5. beakta det samarbete som sker inom Norden, Europeiska unionen, internationella forum och organisationer i frågor som rör samhällets krisberedskap och totalförsvar, 6. beakta behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser och annan kunskapsinhämtning såsom erfarenhetsåterföring av inträffade händelser, 7. beakta behovet av säkerhet och kompatibilitet i de tekniska system som är nödvändiga för att myndigheterna ska kunna utföra sitt arbete, 8. beakta behovet av deltagande i det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet som förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 9. informera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om sin övningsverksamhet för att den ska kunna samordnas med den övningsverksamhet som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller Försvarsmakten planerar samt delta i den övningsverksamhet som berör beredskapsmyndighetens ansvarsområde, 10. genomföra den omvärldsbevakning, de utvecklingsinsatser samt de övriga förberedelser, inklusive anskaffning av förnödenheter och utrustning, som krävs för att myndigheten ska klara sina uppgifter vid fredstida krissituationer och höjd beredskap, 11. planera, öva och utbilda personal och därutöver ha de planer som i övrigt behövs för att under höjd beredskap kunna övergå till krigsorganisation, och 12. planera för att, efter beslut av regeringen, kunna påskynda nödvändiga åtgärder inför höjd beredskap. 21 § Beredskapsmyndigheterna ska vid höjd beredskap i första hand inrikta sin verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret. Rapportering och annan informationsskyldighet 22 § Beredskapsmyndigheterna ska vid fredstida krissituationer och höjd beredskap hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet, den förväntade utvecklingen och tillgängliga resurser inom sitt ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder. Beredskapsmyndigheterna ska vid fredstida krissituationer och höjd beredskap även lämna Myndigheten för samhällsskydd och beredskap den information som behövs för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt 7 § förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. När det gäller det civila försvarets stöd till det militära försvaret ska information endast lämnas i fråga om den eventuella påverkan stödet har på möjligheterna att tillgodose civila behov av samhällets resurser. De beredskapsmyndigheter som ingår i en beredskapssektor ska inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap även lämna den sektorsansvariga myndigheten den information som behövs för att den sektorsansvariga myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt 24 och 25 §§. I 8 § förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap finns bestämmelser om att beredskapsmyndigheterna inför och vid höjd beredskap ska lämna underlag till Försvarsmakten. Beredskapsmyndigheterna ska inför och vid höjd beredskap lämna underlag till de civilområdesansvariga länsstyrelserna för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt förordningen (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser. Sektorsansvariga myndigheters uppgifter inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap 23 § Vissa beredskapsmyndigheter ska ingå i beredskapssektorer. I varje beredskapssektor ska en av beredskapsmyndigheterna vara sektorsansvarig myndighet. Övriga beredskapsmyndigheter i sektorn ska delta i arbetet. Av bilaga 2 till denna förordning framgår beredskapssektorernas indelning och vilka beredskapsmyndigheter som är sektorsansvariga myndigheter. De sektorsansvariga myndigheternas uppgifter, utöver de uppgifter som beredskapsmyndigheterna har enligt 7-16 §§ och 19-22 §§, följer av 24 och 25 §§. 24 § En sektorsansvarig myndighet ska inom sin beredskapssektor leda arbetet med att samordna åtgärder inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Den ska också driva på arbetet inom beredskapssektorn, stödja beredskapsmyndigheterna samt verka för att uppgifter och roller inom beredskapssektorn tydliggörs. En sektorsansvarig myndighet ska därutöver verka för att de åtgärder som beredskapsmyndigheterna inom beredskapssektorn vidtar är samordnade med de åtgärder som andra beredskapsmyndigheter, inklusive länsstyrelser och civilområdesansvariga länsstyrelser, samt Försvarsmakten vidtar. Den ska vidare verka för att samverkan med näringslivet sker i den utsträckning det behövs. 25 § En sektorsansvarig myndighets skyldighet att lämna information enligt 22 § och 8 § förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap ska även omfatta läget inom beredskapssektorns ansvarsområde. En sektorsansvarig myndighet ska vid en fredstida krissituation eller höjd beredskap vid behov lämna underlag till regeringen avseende prioritering och fördelning av resurser inom beredskapssektorn. Bemyndiganden 26 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela ytterligare föreskrifter om sådana säkerhetskrav för informationshanteringssystem som avses i 13 § utom i fråga om Regeringskansliet, kommittéväsendet och Försvarsmakten. Myndigheten ska därvid beakta nationell och internationell standard för informationssäkerhet. 27 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela närmare föreskrifter om 1. risk- och sårbarhetsanalyser enligt 7 § och risk- och sårbarhetsbedömningar enligt 17 och 19 §§, 2. it-incidentrapportering enligt 14 § efter att ha gett Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten tillfälle att yttra sig, 3. beredskapsmyndigheternas informationsskyldighet enligt 22 § andra stycket, 4. uppgifter inför höjd beredskap enligt 10 och 11 §§ utom i fråga om Kustbevakningen, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets forskningsinstitut, Fortifikationsverket och Försvarshögskolan, och 5. uppgifter inför och vid höjd beredskap enligt 20 § 10 och 11 samt 21 § utom i fråga om Kustbevakningen. Bilaga 1 Förteckning över beredskapsmyndigheter Affärsverket svenska kraftnät Arbetsförmedlingen Bolagsverket Domstolsverket E-hälsomyndigheten Energimarknadsinspektionen Finansinspektionen Folkhälsomyndigheten Försäkringskassan Kriminalvården Kustbevakningen Lantmäteriet Livsmedelsverket Luftfartsverket Läkemedelsverket Länsstyrelserna Migrationsverket Myndigheten för digital förvaltning Myndigheten för psykologiskt försvar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Pensionsmyndigheten Polismyndigheten Post- och telestyrelsen Riksgäldskontoret Sjöfartsverket Skatteverket Socialstyrelsen Statens energimyndighet Statens jordbruksverk Statens servicecenter Statens skolverk Statens veterinärmedicinska anstalt Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Säkerhetspolisen Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket Åklagarmyndigheten Bilaga 2 Förteckning över beredskapssektorernas indelning Beredskapssektor Sektorsansvarig Övriga myndighet myndigheter som ingår i beredskapssektorn Ekonomisk säkerhet Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Pensionsmyndigheten Riksgäldskontoret Skatteverket Statens servicecenter Elektroniska kommunikationer och post Post- och Affärsverket telestyrelsen svenska kraftnät Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Trafikverket Energiförsörjning Statens Affärsverket energimyndighet svenska kraftnät Energimarknads- inspektionen Strålsäkerhets- myndigheten Finansiella tjänster Finansinspektionen Riksgäldskontoret Försörjning av grunddata Skatteverket Bolagsverket Lantmäteriet Myndigheten för digital förvaltning Hälsa, vård och omsorg Socialstyrelsen E-hälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Läkemedelsverket Livsmedelsförsörjning och dricksvatten Livsmedelsverket Länsstyrelserna Naturvårdsverket Statens jordbruksverk Statens veterinärmedicinska anstalt Ordning och säkerhet Polismyndigheten Domstolsverket Kriminalvården Kustbevakningen Säkerhetspolisen Tullverket Åklagarmyndigheten Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen Myndigheten för Kustbevakningen samhällsskydd och beredskap Länsstyrelserna Polismyndigheten Sjöfartsverket Strålsäkerhets- myndigheten Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Transporter Trafikverket Luftfartsverket Sjöfartsverket Transportstyrelsen