Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
2010:2043 ·
Visa register
Försäkringsrörelselag (2010:2043)
Departement: Finansdepartementet FMA FPM
Utfärdad: 2010-12-22
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:867
Ikraft: 2011-04-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om försäkringsrörelse
som drivs av försäkringsföretag och om verksamhet som drivs
av svenska specialföretag. Lagen gäller inte
försäkringsrörelse som drivs enligt andra författningar än
denna lag. Lag (2015:700).
2 § För utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige
gäller lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
Försäkringsföretag
3 § Med försäkringsföretag avses försäkringsaktiebolag,
ömsesidigt försäkringsbolag och försäkringsförening.
4 § Med livförsäkringsföretag avses försäkringsföretag som
uteslutande eller så gott som uteslutande driver direkt
livförsäkringsrörelse eller rörelse avseende återförsäkring av
livförsäkring. Andra försäkringsföretag är
skadeförsäkringsföretag.
Skadeförsäkring och livförsäkring
5 § Med skadeförsäkring avses en sådan försäkring som anges i
2 kap. 11 § första stycket. Med livförsäkring avses en sådan
försäkring som anges i 2 kap. 12 §.
Särskilt om tillämpningen av bestämmelserna om livförsäkring
Tillämpning av bestämmelser om livförsäkring på sjuk- och
olycksfallsförsäkring m.m.
6 § Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 8 kap.,
får tillämpas på skadeförsäkringar som avses i 2 kap. 11 §
första stycket klasserna 1 och 2 samt på
avgångsbidragsförsäkringar.
Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 5 och 8
kap., behöver inte tillämpas på sådana livförsäkringar som
avses i 2 kap. 12 § klasserna I b och IV, om premien är
beräknad och bestämd för längst fem år. Lag (2015:700).
Livränta och sjukränta
7 § Ersättning som betalas i form av livränta eller sjukränta
utgör livförsäkring om ersättningen betalas från en
livförsäkring, och skadeförsäkring om ersättningen betalas
från en skadeförsäkring. Om en sådan ränta har köpts i ett
livförsäkringsföretag, ska den dock i detta företag utgöra
livförsäkring.
För sådan livränta eller sjukränta som tillhör
skadeförsäkring gäller de särskilda bestämmelserna om
livförsäkring i 14 kap. 16 och 17 §§. Lag (2015:700).
8 § Har upphävts genom lag (2015:700).
Återförsäkring
9 § Med återförsäkring avses verksamhet som består i att
överta risker som överlåts av ett försäkringsföretag, en
utländsk försäkringsgivare eller ett tjänstepensionsföretag.
Lag (2019:766).
Återförsäkringsbolag
10 § Med återförsäkringsbolag avses ett försäkringsaktiebolag
eller ett ömsesidigt försäkringsbolag som har fått tillstånd
för rörelse som bara avser återförsäkring.
Försäkringstagare och försäkrad
11 § Med försäkringstagare avses den som har ingått ett avtal
om försäkring med ett försäkringsföretag. Med försäkrad avses
den vars intresse är försäkrat mot en skada eller den vars liv
eller hälsa en försäkring gäller för.
Övriga definitioner
Behörig myndighet, EES, försäkringsholdingföretag och
specialföretag
12 § I denna lag betyder
1. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet
att utöva tillsyn över en utländsk försäkringsgivare eller
över ett försäkringsföretag,
2. blandat finansiellt holdingföretag: ett sådant företag som
avses i 1 kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över
finansiella konglomerat,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. EES-försäkringsgivare: en utländsk försäkringsgivare vars
hemland hör till EES och som omfattas av Solvens II-
direktivet,
5. externt kreditvärderingsinstitut: ett
kreditvärderingsinstitut som har fått tillstånd eller blivit
certifierat enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om
kreditvärderingsinstitut eller en centralbank som utfärdar
kreditvärderingar som inte omfattas av den förordningen,
6. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett
försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, ett
försäkringsföretag från tredjeland eller ett blandat
finansiellt holdingföretag och vars huvudsakliga verksamhet är
att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som
uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag, EES-
försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredjeland,
7. försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet: ett
moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, en EES-
försäkringsgivare, en försäkringsgivare från tredjeland, ett
blandat finansiellt holdingföretag eller ett
försäkringsholdingföretag och som har minst ett dotterföretag
som är försäkringsföretag,
8. försäkringsgivare från tredjeland: en utländsk
försäkringsgivare vars hemland inte hör till EES och som
skulle omfattas av Solvens II-direktivet om dess hemland hörde
till EES,
9. grupptillsynsmyndighet: den myndighet som enligt 19 kap.
6 § ansvarar för grupptillsynen,
10. Solvens II-direktivet: Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och
utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet
(Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2019/2177,
11. specialföretag: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening
som, utan att vara ett försäkringsföretag eller en utländsk
försäkringsgivare, övertar försäkringsrisker från ett
försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare och som till
fullo finansierar sin exponering för riskerna genom inkomster
från emissioner av skuldebrev eller någon annan liknande form
av finansiering, för vilken rätten till återbetalning är
underordnad företagens skyldigheter enligt avtal om
riskövertagande,
12. tillsynskollegium: en permanent men flexibel struktur för
samarbete, samordning och beslutsfattande mellan
Finansinspektionen och en eller flera behöriga myndigheter
eller mellan flera behöriga myndigheter vid tillsynen över en
grupp enligt 19 kap., och
13. tjänstepensionsföretag: ett företag som har tillstånd att
driva tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om
tjänstepensionsföretag. Lag (2021:461).
Ägarintresse
13 § Med ägarintresse avses att ett företag direkt eller
indirekt innehar minst 20 procent av kapitalet eller minst 20
procent av samtliga röster i ett annat företag. Lag (2015:700).
Nära förbindelser
14 § Ett försäkringsföretag och ett annat företag ska anses ha
nära förbindelser, om
1. det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterföretag
äger minst 20 procent av kapitalet eller disponerar över minst
20 procent av samtliga röster i det andra företaget,
2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag
till det andra eller det finns en annan likartad förbindelse
mellan företagen, eller
3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad
förbindelse med en och samma juridiska person eller står i ett
motsvarande förhållande till en och samma fysiska person.
Nära förbindelser ska även ett försäkringsföretag och en fysisk
person anses ha, om
1. den fysiska personen
a) äger minst 20 procent av kapitalet i försäkringsföretaget,
b) disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i
försäkringsföretaget, eller
c) på annat sätt har sådant inflytande över
försäkringsföretaget att personens ställning motsvarar den som
ett moderföretag har i förhållande till ett dotterföretag,
eller
2. det finns en annan likartad förbindelse mellan denna person
och försäkringsföretaget.
Kvalificerat innehav
15 § Med ett kvalificerat innehav avses enligt denna lag ett
direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet
representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av
samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt
inflytande över ledningen av företaget.
16 § Vid bedömningen av om ett innehav är kvalificerat enligt
15 § ska följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument tillämpas:
– 2 § första stycket 1 om depåbevis,
– 4 § om beräkning av innehavet,
– 5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller
röstetal,
– 12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för
clearing och avveckling eller förvaltas för någon annans
räkning,
– 13 § om aktier som ingår i handelslager,
– 14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt
– 16 och 17 §§ om undantag för vissa moderföretag.
Vid bedömningen ska det också tillämpas föreskrifter
– om aktier som innehas av marknadsgaranter, som har
meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 3 lagen om handel med
finansiella instrument eller 23 kap. 15 § 1 lagen (2007:528)
om värdepappersmarknaden, och
– om undantag för vissa moderföretag, som har meddelats med
stöd av 7 kap. 1 § 4 lagen om handel med finansiella
instrument.
Det som föreskrivs om aktier i de bestämmelser som ska
tillämpas enligt första och andra styckena ska också
tillämpas för andra andelar i företag.
Aktier eller andelar som ett värdepappersinstitut eller ett
kreditinstitut som driver finansieringsrörelse innehar till
följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 lagen om
värdepappersmarknaden ska dock inte beaktas vid bedömningen,
under förutsättning att
1. rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för
att ingripa i emittentens förvaltning, samt
2. aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från
förvärvet.
Det som föreskrivs i fjärde stycket ska också gälla för
aktier eller andelar som innehas under motsvarande
förutsättningar av ett utländskt värdepappersföretag eller av
ett utländskt kreditinstitut som driver finansieringsrörelse.
Lag (2017:233).
Anknutet företag
16 a § Ett anknutet företag är ett företag som är
1. ett dotterföretag,
2. ett företag som annars är föremål för ägarintresse, eller
3. ett företag som har gemensam eller i huvudsak gemensam
ledning enligt 16 b § med ett annat företag. Lag (2015:700).
16 b § Företag har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning
om de
1. står under samma ledning på grund av ett avtal mellan
företagen eller en bestämmelse i företagens bolagsordning,
bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar, eller
2. har styrelser eller motsvarande organ i utländska företag
som till större delen består av samma personer och som har
fullgjort sitt uppdrag under räkenskapsåret och fram till
dess att årsredovisningar har upprättats i de berörda
företagen. Lag (2015:700).
Land där risken är belägen vid skadeförsäkring
17 § För skadeförsäkring avses med land där risken är belägen
1. det land där försäkringstagaren har sin vanliga
vistelseort, om försäkringstagaren är en fysisk person, och
2. det land där det etableringsställe som försäkringen gäller
är beläget, om försäkringstagaren är en juridisk person.
När det gäller följande skadeförsäkringar ska dock med land
där risken är belägen avses
1. det land som byggnaden är belägen i, om försäkringen avser
byggnad eller byggnad och dess innehåll, till den del
byggnaden och innehållet omfattas av samma försäkring,
2. det land där fordonet är registrerat, om försäkringen avser
ett registreringspliktigt fordon, utom i de fall som avses i
3,
3. det land till vilket fordonet ska införas, under 30 dagar
från det att fordonet har kommit i en köpares besittning, om
försäkringen avser ett fordon som är registrerat i ett EES-
land och som köps i syfte att införas till och stadigvarande
brukas i ett annat EES-land och köparen väljer att försäkra
fordonet i det landet, och
4. det land där försäkringstagaren har tecknat försäkringen,
om försäkringen har en giltighetstid av fyra månader eller
mindre och omfattar rese- eller semesterrisker oberoende av
försäkringsklass. Lag (2023:671).
Land där åtagandet ska fullgöras vid livförsäkring
18 § För livförsäkring avses med land där åtagandet ska
fullgöras
1. det land där försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort,
om försäkringstagaren är en fysisk person, och
2. det land där det etableringsställe som försäkringen gäller
är beläget, om försäkringstagaren är en juridisk person.
Undantag
Undantag beroende på storlek
19 § Ett försäkringsföretag får beviljas undantag från 5-9, 16
och 19 kap. om
1. företagets årliga tecknade bruttopremieinkomster inte
överstiger ett belopp som motsvarar 5 400 000 euro,
2. företagets totala försäkringstekniska avsättningar brutto,
inklusive belopp som kan återvinnas enligt
återförsäkringsavtal och från specialföretag, inte överstiger
ett belopp som motsvarar 26 600 000 euro,
3. företaget ingår i en grupp, om gruppens totala
försäkringstekniska avsättningar, inklusive belopp som kan
återvinnas brutto enligt återförsäkringsavtal och från
specialföretag, inte överstiger ett belopp som motsvarar
26 600 000 euro,
4. företagets verksamhet inte omfattar försäkrings- eller
återförsäkringsrisker som täcker kredit- och
borgensförbindelser,
5. företagets verksamhet inte omfattar försäkrings- eller
återförsäkringsrisker som täcker ansvarsförbindelser, såvida
de inte utgör underordnade risker,
6. företagets verksamhet inte omfattar mottagen återförsäkring
a) med premier som överstiger ett belopp som motsvarar
600 000 euro eller tio procent av bruttopremieinkomsterna,
eller
b) där försäkringstekniska avsättningar brutto, för belopp som
kan återvinnas enligt återförsäkringsavtal och från
specialföretag, inte överstiger ett belopp som motsvarar
2 700 000 euro eller tio procent av de försäkringstekniska
avsättningarna, och
7. inte något av de belopp som anges i 1-3 och 6 har
överskridits under de föregående tre på varandra följande åren
och inte heller förväntas göra detta inom de följande fem
åren.
Undantag enligt första stycket får inte beviljas för ett
försäkringsföretag som driver gränsöverskridande verksamhet
eller verksamhet som sekundäretablering. Lag (2023:724).
19 a § Om något av de belopp som anges i 19 § första
stycket 1-3 och 6 har överskridits under tre på varandra
följande år, ska ett beviljat undantag upphöra att gälla från
och med det fjärde året. Ett försäkringsföretag ska snarast
möjligt anmäla ett sådant överskridande till
Finansinspektionen. Lag (2023:111).
19 b § Ett företag får beviljas undantag från 5-9, 16 och
19 kap. i samband med att det får tillstånd att bedriva
försäkringsrörelse, om företagets tecknade
bruttopremieinkomster eller försäkringstekniska avsättningar
brutto, inklusive belopp som kan återvinnas enligt
återförsäkringsavtal och från specialföretag, inte förväntas
överskrida något av de belopp som anges i 19 § första stycket
1-3 och 6 inom de följande fem åren. Lag (2023:111).
19 c § Ett försäkringsföretag som beviljats undantag enligt
19 eller 19 b § ska åtminstone ha
1. tillgångar som uppgår till ett belopp som motsvarar
försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
2. ett särskilt anpassat, riskbaserat kapitalkrav,
3. särskilt anpassade garantibelopp,
4. en tillräcklig kapitalbas, och
5. ett företagsstyrningssystem som säkerställer att företaget
styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Lag (2015:700).
Undantag för försäkringsföreningar som har varit registrerade
som understödsföreningar
19 d § En försäkringsförening som uppfyller villkoren i 19 §
får i samband med att den ges tillstånd att driva
försäkringsrörelse beviljas undantag från 4 kap. 2 och 4 §§
och 5-10, 16 och 19 kap., om föreningen
1. vid tidpunkten för ansökan om tillstånd att driva
försäkringsrörelse är registrerad enligt lagen (1972:262) om
understödsföreningar,
2. inte meddelar annan tjänstepensionsförsäkring än sådan som
avses i 1 kap. 4 § andra stycket 1 lagen (2019:742) om
tjänstepensionsföretag, och
3. inte väsentligen ändrat inriktningen eller utökat
omfattningen av sin verksamhet i förhållande till den
verksamhet som drevs enligt lagen om understödsföreningar.
En försäkringsförening som beviljats undantag enligt första
stycket anses vara en mindre förening om dess genomsnittligt
beräknade försäkringsförmåner per medlem eller annan
ersättningsberättigad understiger 50 procent av det
prisbasbelopp som fastställs enligt 2 kap. 7 §
socialförsäkringsbalken. Lag (2021:1322).
19 e § En försäkringsförening som har beviljats undantag
enligt 19 d § ska
1. säkerställa att information till försäkringstagare och de
som erbjuds att teckna en försäkring är anpassad efter
försäkringens art och tydligt visar försäkringens villkor och
värdeutveckling, att andra ersättningsberättigade ges den
information de behöver och att försäkringsbrev innehåller
uppgifter om villkoren för försäkringen,
2. ha tillgångar som minst uppgår till ett belopp som
motsvarar de beräknade försäkringsförmånerna med tillägg av
ett belopp som motsvarar ett schablonberäknat kapitalkrav,
3. ha samtliga tillgångar placerade på ett aktsamt sätt, och
4. styras på ett sunt och ansvarsfullt sätt i medlemmarnas
intresse.
Kraven i första stycket ska vara anpassade efter om det
beviljade undantaget avser en mindre förening.
Lag (2020:660).
19 f § Om något av de belopp som anges i 19 § första
stycket 1-3 och 6 har överskridits under tre på varandra
följande år, ska ett undantag enligt 19 d § upphöra att gälla
från och med det fjärde året. En försäkringsförening ska
snarast möjligt anmäla ett sådant överskridande till
Finansinspektionen.
Finansinspektionen får besluta att ett beviljat undantag
enligt 19 d § ska upphöra att gälla om en försäkringsförening
väsentligen ändrar inriktningen eller utökar omfattningen av
sin verksamhet. En försäkringsförening ska snarast möjligt
anmäla en sådan ändring till Finansinspektionen.
Lag (2023:111).
Undantag beroende på verksamhet
20 § Undantag från denna lag i ett enskilt fall får beslutas
helt eller till vissa delar för
1. försäkringsföretag som bara tillhandahåller
försäkringsförmåner vid dödsfall, om förmånerna inte
överstiger den genomsnittliga begravningskostnaden för en
avliden person eller utgår i annan form än pengar, och
2. lokala skadeförsäkringsbolag som bara meddelar försäkring
enligt 2 kap. 11 § första stycket klass 18 (assistans) i form
av naturaförmåner och vilkas årliga premieinkomst inte
överstiger ett belopp som motsvarar 200 000 euro.
Lag (2015:700).
Undantag för försäkringsrörelse i utlandet
21 § I fråga om försäkringsrörelse som drivs i utlandet får
undantag från denna lag beslutas i ett enskilt fall, om det på
grund av innehållet i utländsk rätt eller utländsk
rättstillämpning finns skäl för det.
Prövningen av frågor om undantag
22 § Frågor om undantag enligt 19–21 §§ prövas av
Finansinspektionen. Lag (2013:456).
Bemyndiganden
23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. drivande av försäkringsrörelse för att uppfylla Sveriges
åtaganden till följd av avtal mellan Europeiska unionen (EU)
och Schweiz,
2. hur tillgångarna enligt 19 c § 1 ska definieras, placeras
och värderas,
3. hur kapitalkravet enligt 19 c § 2 ska beräknas,
4. fastställande av garantibelopp enligt 19 c § 3,
5. kapitalbasens nivå, sammansättning och beräkningen av denna
enligt 19 c § 4,
6. hur ett företagsstyrningssystem enligt 19 c § 5 ska
utformas,
7. hur försäkringsförmånerna enligt 19 d § andra stycket och
19 e § första stycket 2 ska beräknas,
8. information enligt 19 e § första stycket 1,
9. kapitalkrav enligt 19 e § första stycket 2,
10. tillgångar enligt 19 e § första stycket 3,
11. styrning av en förening enligt 19 e § första stycket 4,
och
12. den genomsnittliga begravningskostnaden enligt 20 § 1.
Lag (2020:660).
Övergångsregler för vissa försäkringar
24 § För försäkringar som har tecknats i ett
försäkringsaktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsbolag
före den 1 januari 2000 gäller kravet på skälighet enligt
7 kap. 4 § första stycket och 19 kap. 5 §
försäkringsrörelselagen (1982:713) i deras lydelse före
utgången av år 1999, om inte annat avtalas. Detsamma gäller om
en sådan försäkring har förnyats efter utgången av år 1999.
25 § För försäkringar som har meddelats av en
understödsförening enligt lagen (1972:262) om
understödsföreningar före den 1 april 2011 gäller kravet på
skälighet enligt 11 § första stycket första meningen den lagen,
om inte annat avtalas. Detsamma gäller om sådana försäkringar
har förnyats efter det att den här lagen har börjat tillämpas.
2 kap. Tillstånd för försäkringsföretag
Tillståndsplikt
1 § Försäkringsrörelse får drivas bara efter tillstånd.
Tillstånd får ges ett aktiebolag, ett ömsesidigt
försäkringsbolag, en försäkringsförening, ett ömsesidigt
tjänstepensionsbolag eller en tjänstepensionsförening.
Lag (2019:766).
Europabolag och europakooperativ
2 § I fråga om europabolag och europakooperativ som driver
försäkringsrörelse och som har ett sådant förvaltningssystem
som avses i artiklarna 39-42 i rådets förordning (EG) nr
2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag
eller artiklarna 37-41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003
av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa
föreningar ska följande bestämmelser i denna lag om styrelsen
eller dess ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess
ledamöter:
2 kap. 4 § första stycket 4 om ledningsprövning,
4 kap. 9 § första stycket 1 om avtal med eller till förmån för
styrelseledamot,
11 kap. 8 § och 13 kap. 17 § om uppgifter inför styrelseval,
11 kap. 10 § och 13 kap. 11 § om jäv för styrelseledamot,
17 kap. 13 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla
styrelsen och närvara vid sådant sammanträde samt delta i
överläggningarna,
18 kap. 11 § om återkallelse av tillstånd, och
19 kap. 45 § om tystnadsplikt.
Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag
samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om
europakooperativ framgår att de i första stycket angivna
bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter ska tillämpas
också på ett europabolags eller ett europakooperativs
lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.
Lag (2019:766).
Förhandsbesked
3 § Finansinspektionen ska, efter ansökan, lämna förhandsbesked
om huruvida det krävs tillstånd för en planerad verksamhet.
Förutsättningar för tillstånd att driva försäkringsrörelse
Förutsättningar för tillstånd
4 § Ett företag ska ges tillstånd att driva
försäkringsrörelse, om
1. bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med denna
lag och andra författningar som reglerar ett företags
bolagsordning eller stadgar samt i övrigt innehåller de
särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen
och arten av den planerade verksamheten,
2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla
kraven enligt bestämmelserna i denna lag och andra
författningar som reglerar företagets verksamhet,
3. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett
försäkringsaktiebolag bedöms lämplig att utöva ett väsentligt
inflytande över ledningen av försäkringsaktiebolaget, och
4. de som avses ingå i styrelsen för företaget eller vara
verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon
av dem, eller de som avses ansvara för en sådan central
funktion som avses i 10 kap. 4 § har de insikter och den
erfarenhet som måste krävas av den som deltar i styrningen av
ett försäkringsföretag och även i övrigt är lämpliga för en
sådan uppgift.
Vid bedömningen enligt första stycket 3 ska kriterierna i
15 kap. 5 § första stycket 1, 3 och 4 samt 6 § beaktas.
Lag (2023:111).
Omvandling
4 a § Ett tjänstepensionsföretag ska ges tillstånd att driva
försäkringsrörelse enligt denna lag (omvandling), om
1. förutsättningarna enligt 4 § är uppfyllda,
2. den rätt som tillkommer försäkringstagarna, de försäkrade
och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar inte
försämras, och
3. ansökan om tillstånd har godkänts,
a) i fråga om ett tjänstepensionsaktiebolag, genom ett bolags-
stämmobeslut som stöds av aktieägare med minst två tredjedelar
av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda
på stämman,
b) i fråga om ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, genom ett
bolagsstämmobeslut som stöds av minst två tredjedelar av de
röstande, och
c) i fråga om en tjänstepensionsförening, genom ett förenings-
stämmobeslut som stöds av minst två tredjedelar av de
röstande. Lag (2019:766).
Nära förbindelser
5 § Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära
förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om
förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.
Tillstånds varaktighet
Tidsperiod
6 § Tillstånd enligt 4 § ges tills vidare eller, om särskilda
omständigheter ger anledning till detta, för bestämd tid, högst
tio år, och därutöver till det löpande räkenskapsårets slut.
Vid förlängning av ett tillstånd som har getts ett
försäkringsföretag för bestämd tid samt vid ändring av ett
meddelat tillstånd gäller 4 och 5 §§ i tilllämpliga delar.
Beslut att ansöka om förlängning av tillstånd
7 § Beslut att ansöka om förlängning av ett tillstånd ska i ett
försäkringsaktiebolag och ett ömsesidigt försäkringsbolag
fattas av bolagsstämman och i en försäkringsförening av
föreningsstämman.
Prövning av bolagsordning m.m.
8 § Frågan om godkännande av bolagsordning eller stadgar för
ett företag ska prövas i samband med att frågan om företaget
ska få tillstånd att driva försäkringsrörelse prövas.
Ett företags beslut om att anta bolagsordning eller stadgar får
inte registreras innan bolagsordningen eller stadgarna har
godkänts.
9 § Ett försäkringsföretag som har beslutat att ändra sin
bolagsordning eller sina stadgar ska ansöka om godkännande av
ändringen. Ändringen ska godkännas om bolagsordningen eller
stadgarna överensstämmer med denna lag och andra författningar
som reglerar ett företags bolagsordning eller stadgar samt i
övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med
hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet.
Ett försäkringsföretags beslut om ändring av bolagsordning
eller stadgar får inte registreras innan det har godkänts.
Kapitalbas när försäkringsrörelsen påbörjas
10 § Ett försäkringsföretag ska när rörelsen påbörjas ha en
kapitalbas som uppgår minst till garantibeloppet enligt 8
kap. 17 eller 18 §. Lag (2015:700).
Tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse
11 § Tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse ska avse en
eller flera av följande försäkringsklasser eller risk som
hänför sig till en sådan klass:
1. olycksfall, dock inte försäkring som avses i 12 § klass IV,
2. sjukdom, dock inte försäkring som avses i 12 § klass IV,
3. landfordon (andra än spårfordon),
4. spårfordon,
5. luftfartyg,
6. fartyg,
7. godstransport,
8. brand och naturkrafter,
9. annan sakskada,
10. motorfordonsansvar,
11. luftfartygsansvar,
12. fartygsansvar,
13. allmän ansvarighet,
14. kredit,
15. borgen,
16. annan förmögenhetsskada,
17. rättsskydd, och
18. assistans.
Ett försäkringsföretag får försäkra risker som inte omfattas av
företagets tillstånd, om risken är underordnad i förhållande
till den risk som omfattas av tillståndet (huvudrisken). En
rättsskyddsförsäkring får dock behandlas som underordnad bara
om den avser tvister eller risker med anknytning till
högsjöfart under klass 6 eller 12 eller om huvudrisken faller
under klass 18. Risker enligt klass 14 och 15 får inte
behandlas som underordnade.
Tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse
12 § Tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse ska avse en
eller flera av följande försäkringsklasser eller risk som
hänför sig till en sådan klass:
– I. a) försäkring där utbetalning av försäkringsbelopp
(engångsbelopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av
en persons eller flera personers liv, dock inte försäkringar
enligt klass III,
– I. b) försäkring som meddelas som tillägg till försäkring
enligt klass I a,
– II. a) försäkring som utfaller vid giftermål,
– II. b) försäkring som utfaller vid födelse,
– III. försäkring som avses i klasserna I a, II a och II b
som är anknuten till fonder vilka förvaltas av den som har
rätt att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om
värdepappersfonder eller till specialfonder vilka förvaltas
av den som har rätt att förvalta specialfonder enligt lagen
(2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder
(fondförsäkring), och
– IV. sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som gäller för
längre tid än fem år, under obestämd tid eller till dess den
försäkrade uppnått en viss ålder och som inte får sägas upp
av försäkringsföretaget eller får sägas upp bara under
särskilda förhållanden som anges i försäkringsavtalet.
Lag (2013:583).
Tillstånd för rörelse avseende mottagen återförsäkring
13 § Tillstånd för rörelse avseende mottagen återförsäkring ska
avse risker som hänför sig till en eller flera av de skade-
eller livförsäkringsklasser som anges i 11 och 12 §§.
Tillstånd att uteslutande driva återförsäkringsrörelse
14 § Tillstånd att uteslutande driva återförsäkringsrörelse får
endast ges ett aktiebolag eller ett ömsesidigt
försäkringsbolag.
Prövningen av ansökan
15 § En ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse,
liksom frågor om godkännande av bolagsordning eller stadgar
enligt 8 eller 9 §, prövas av Finansinspektionen.
Lag (2013:456).
Finansinspektionens samråd med behörig myndighet
16 § Finansinspektionen ska innan den beslutar i fråga om
tillstånd samråda med behörig myndighet i ett annat land inom
EES, om företaget
1. är eller kan förväntas bli dotterföretag till en
försäkringsgivare, ett kreditinstitut eller ett
värdepappersföretag med auktorisation i det landet,
2. är eller kan förväntas bli dotterföretag till
moderföretaget till en försäkringsgivare, ett kreditinstitut,
ett företag för elektroniska pengar eller ett
värdepappersföretag med auktorisation i det landet, eller
3. kontrolleras eller kan förväntas komma att kontrolleras av
samma fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll
över en försäkringsgivare, ett kreditinstitut, ett företag
för elektroniska pengar eller ett värdepappersföretag med
auktorisation i det landet. Lag (2013:456).
Finansinspektionens underrättelse om gränsöverskridande
verksamhet eller sekundäretablering
16 a § Finansinspektionen ska innan den beslutar i fråga om
tillstånd underrätta Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten och den behöriga myndigheten i ett
annat land inom EES, om
1. företaget avser att driva gränsöverskridande verksamhet
eller inrätta en sekundäretablering i det landet, och
2. det med hänsyn till det som anges i företagets
verksamhetsplan är sannolikt att dess verksamhet kommer att
vara relevant för marknaden i det landet. Lag (2021:461).
Ansökan om tillstånd
Aktiebolags ansökan före registrering
17 § Ett aktiebolag får ansöka om tillstånd att driva
försäkringsrörelse innan bolaget har registrerats i
aktiebolags- eller europabolagsregistret.
Om ett aktiebolag har ansökt om tillstånd inom sex månader från
stiftelseurkundens undertecknande, ska tidsfristen i 2 kap.
22 § aktiebolagslagen (2005:551) för när styrelsen ska anmäla
bolaget för registrering räknas från tillståndsbeslutet.
Ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening ska
ansöka om tillstånd innan bolaget respektive föreningen har
bildats.
Verksamhetsplan
18 § En ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse ska
innehålla en plan för den tilltänkta verksamheten.
Bemyndiganden
19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. de krav som ska gälla för deltagande i styrningen av ett
försäkringsföretag enligt 4 § första stycket 4,
2. de risker som hänför sig till varje försäkringsklass
enligt 11 och 12 §§ samt om beteckningar för grupper av
försäkringsklasser enligt 11 §, och
3. vad en verksamhetsplan enligt 18 § ska innehålla.
Lag (2015:700).
3 kap. Verksamhet i ett annat land inom EES
Allmänna bestämmelser om sekundäretablering
Underrättelse till Finansinspektionen om avsikt att inrätta en
sekundäretablering
1 § Ett försäkringsföretag som inte är ett
återförsäkringsbolag, och som avser att inrätta en filial,
agentur eller annat liknande driftställe (sekundäretablering)
inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten
påbörjas. Underrättelsen ska innehålla
1. en plan för den tilltänkta verksamheten, med uppgift om
sekundäretableringens organisation och vilken
försäkringsverksamhet som ska drivas där, och
2. uppgift om i vilket land sekundäretableringen ska inrättas
samt om sekundäretableringens adress och dess företrädare.
Om ett försäkringsföretag från en sekundäretablering avser att
meddela försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket
klass 10 (motorfordonsansvar) och som inte uteslutande avser
försäkring av fraktförares ansvar, ska underrättelsen dessutom
innehålla en försäkran om att företaget är medlem i
motsvarigheten till Trafikförsäkringsföreningen i det EES-land
där sekundäretableringen ska inrättas och ansluten till det
landets nationella garantifond.
Meddelande från Finansinspektionen till behörig myndighet
2 § Om förutsättningarna enligt andra stycket är uppfyllda,
ska Finansinspektionen inom tre månader från det att en
underrättelse enligt 1 § togs emot lämna meddelande om
underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där
sekundäretableringen avses inrättas. Inspektionen ska
samtidigt lämna ett intyg om att försäkringsföretaget
uppfyller solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet enligt
8 kap.
Ett meddelande enligt första stycket ska lämnas om det inte
finns skäl att ifrågasätta att
1. försäkringsföretagets organisation är ändamålsenlig,
2. försäkringsföretagets finansiella situation är
tillfredsställande med hänsyn till den planerade
verksamhetens omfattning och art, eller
3. företrädaren för sekundäretableringen har tillräcklig
kompetens och erfarenhet och i övrigt är lämpad att leda
verksamheten vid sekundäretableringen. Lag (2015:700).
Underrättelse till försäkringsföretaget om att meddelande
lämnas
3 § Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när
inspektionen lämnar ett meddelande enligt 2 § första stycket.
När verksamheten får påbörjas
4 § Verksamheten vid en sekundäretablering får påbörjas
tidigast två månader efter det att Finansinspektionen har
lämnat det meddelande som avses i 2 § första stycket.
Om förutsättningar för inrättande av en sekundäretablering inte
finns
5 § Om Finansinspektionen finner att det inte finns
förutsättningar för att inrätta en sekundäretablering, ska
inspektionen meddela beslut om det inom tre månader från det
att underrättelsen enligt 1 § togs emot.
Underrättelse om ändrade förhållanden
6 § Om ett försäkringsföretag avser att ändra något av de
förhållanden som har angetts i en underrättelse enligt 1 §
efter det att en sekundäretablering har inrättats, ska
företaget underrätta Finansinspektionen och den behöriga
myndigheten minst en månad innan ändringen genomförs.
Finansinspektionens beslut att vägra godkänna en ändring
7 § Om Finansinspektionen finner att en sådan ändring som har
angetts i en underrättelse enligt 6 § inte får göras, ska
inspektionen meddela beslut om det inom en månad från det att
underrättelsen togs emot. Den behöriga myndigheten ska genast
underrättas om beslutet.
8 § Har upphävts genom lag (2015:700).
9 § Har upphävts genom lag (2015:700).
10 § Har upphävts genom lag (2015:700).
11 § Har upphävts genom lag (2015:700).
12 § Har upphävts genom lag (2015:700).
13 § Har upphävts genom lag (2015:700).
14 § Har upphävts genom lag (2015:700).
Allmänna bestämmelser om gränsöverskridande verksamhet
Underrättelse till Finansinspektionen om avsikt att driva
gränsöverskridande verksamhet
15 § Om ett försäkringsföretag som inte är ett
återförsäkringsbolag vill meddela försäkringar från Sverige
eller från en sekundäretablering i ett land inom EES för risker
belägna i eller för åtaganden som ska fullgöras i något annat
EES-land och om detta ska ske utan förmedling av en
sekundäretablering i det andra landet (gränsöverskridande
verksamhet), ska företaget underrätta Finansinspektionen om
det. I underrättelsen ska det anges vilket eller vilka slag av
risker eller åtaganden försäkringarna ska omfatta.
Undantag för samförsäkring avseende stora risker
16 § Bestämmelserna i 15 § gäller inte när ett
försäkringsföretag i annan egenskap än ledande
försäkringsgivare deltar i samförsäkring (koassuransavtal)
avseende stora risker.
Med stora risker avses
1. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket
klasserna 4-7 samt 11 och 12,
2. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket
klasserna 14 och 15, om försäkringstagaren är näringsidkare
och den försäkrade risken avser näringsverksamheten, och
3. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket
klasserna 3, 8-10, 13 och 16, om försäkringstagaren är
näringsidkare och minst två av följande förutsättningar är
uppfyllda enligt senast fastställda resultat- och
balansräkning:
a) försäkringstagaren har en balansomslutning som uppgår till
minst ett belopp motsvarande 6 600 000 euro,
b) försäkringstagaren har en bruttoomsättning som uppgår till
minst ett belopp motsvarande 13 600 000 euro,
c) försäkringstagaren har haft i genomsnitt minst 250 personer
anställda.
Om försäkringstagaren ingår i en koncern som avger
koncernredovisning, ska förutsättningarna i andra stycket 3
gälla koncernen. Lag (2023:724).
Meddelande från Finansinspektionen till behörig myndighet
17 § Finansinspektionen ska, inom en månad från det att en
underrättelse enligt 15 § togs emot, lämna meddelande om
underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där
den gränsöverskridande verksamheten ska drivas.
Finansinspektionen ska samtidigt lämna ett intyg om att
försäkringsföretaget uppfyller solvenskapitalkravet och
minimikapitalkravet enligt 8 kap. och en upplysning om vilka
försäkringsklasser företagets tillstånd för
försäkringsrörelse omfattar. Lag (2015:700).
Underrättelse till försäkringsföretaget om att meddelande
lämnas
18 § Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när
inspektionen lämnar ett meddelande enligt 17 §.
När verksamheten får inledas
19 § Den gränsöverskridande verksamheten får påbörjas tidigast
när Finansinspektionen har underrättat företaget enligt 18 §.
Finansinspektionens beslut att inte lämna meddelande till
behörig myndighet
20 § Om Finansinspektionen finner att det inte finns
förutsättningar för företaget att driva gränsöverskridande
verksamhet, ska inspektionen inte lämna något meddelande enligt
17 §. Beslut om detta ska fattas inom en månad från det att en
underrättelse enligt 15 § togs emot.
Underrättelse om ändrade förhållanden
21 § Om ett försäkringsföretag avser att ändra något av de
förhållanden som har angetts i en underrättelse enligt 15 §,
efter det att den gränsöverskridande verksamheten har inletts,
ska 15-20 §§ tillämpas.
Samarbetsplattformar
22 § Finansinspektionen får tillsammans med berörda behöriga
myndigheter inrätta en sådan samarbetsplattform som avses i
artikel 152b i Solvens II-direktivet för att förbättra
informationsutbytet och stärka samarbetet mellan dem när ett
försäkringsföretag driver verksamhet i ett eller flera andra
länder inom EES. Lag (2021:461).
22 a § Om Finansinspektionen och de berörda behöriga
myndigheterna inte kan enas om inrättandet av en
samarbetsplattform, får inspektionen begära att Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inrättar en
samarbetsplattform. Lag (2021:461).
22 b § Finansinspektionen ska på begäran av Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten lämna de uppgifter
som den myndigheten behöver för att en samarbetsplattform ska
fungera väl. Lag (2021:461).
Bemyndigande
23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om vad en verksamhetsplan enligt 1 §
första stycket 1 i övrigt ska innehålla.
4 kap. Grundläggande bestämmelser om ett försäkringsföretags
rörelse
Stabilitet
1 § Försäkringsrörelse ska drivas med en för rörelsens
omfattning och art tillfredsställande soliditet, likviditet och
kontroll över försäkringsrisker, placeringsrisker och
rörelserisker, så att åtagandena mot försäkringstagarna och
andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar kan
fullgöras.
Information
2 § Information till försäkringstagare och dem som erbjuds
att teckna en försäkring ska vara anpassad efter
försäkringens art och tydligt visa försäkringens villkor och
värdeutveckling. Även andra ersättningsberättigade på grund
av försäkringar ska ges den information de behöver.
Ett försäkringsbrev ska innehålla uppgifter både om de
allmänna försäkringsvillkoren och om de särskilda villkoren
för den försäkring som avses i brevet. Lag (2015:700).
God försäkringsstandard
3 § Ett försäkringsföretags rörelse ska drivas enligt god
försäkringsstandard.
Försäkringsfrämmande verksamhet
4 § Ett försäkringsföretag får inte driva annan rörelse än
försäkringsrörelse och därmed sammanhängande verksamhet.
Utvecklande och distribution av PEPP-produkter
4 a § Ett försäkringsföretag som har tillstånd för direkt
livförsäkringsrörelse enligt 2 kap. 12 § får, trots det som
anges i 4 §, utveckla och distribuera sådana PEPP-produkter
som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat
pensionsprodukt (PEPP-produkt). Lag (2022:1759).
Proportionalitetsprincip
5 § Bestämmelserna i 5–10, 17 och 19 kap. ska tillämpas
proportionellt i förhållande till arten, omfattningen och
komplexiteten av riskerna i varje försäkringsföretags
verksamhet. Lag (2015:700).
Upplåning
6 § Ett försäkringsföretag får ta upp eller ta över lån
(upplåning) bara om det görs för att effektivisera
kapitalförvaltningen eller om det i övrigt är motiverat av
försäkringsrörelsen.
Utöver första stycket krävs att den samlade upplåningen är av
ringa betydelse med hänsyn till rörelsens omfattning och
kapitalbasens storlek.
Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett
enskilt fall besluta om undantag från kravet på att
upplåningen ska vara av ringa betydelse. Lag (2015:700).
Direkt liv- och skadeförsäkringsrörelse i samma företag
7 § Direkt livförsäkringsrörelse får bara förenas med direkt
skadeförsäkringsrörelse som avses i 2 kap. 11 § första stycket
klasserna 1 och 2 samt med rörelse avseende återförsäkring av
försäkring enligt någon av dessa klasser och av livförsäkring.
Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse får
dock drivas i samma försäkringsföretag, om sådan verksamhet
samtidigt drevs vid tidpunkten för undertecknandet av avtalet
om EES, den 2 maj 1992.
Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som
drivs i samma försäkringsföretag ska hållas åtskilda hos
företaget.
8 § Har upphävts genom lag (2015:700).
Avtal med en jävskrets om tjänster
9 § Ett försäkringsföretag får inte ingå avtal om tjänster på
andra villkor än sådana som företaget normalt tillämpar eller
ingå andra avtal på villkor som inte är affärsmässigt betingade
med eller till förmån för
1. styrelseledamot eller verkställande direktör i
försäkringsföretaget eller i annat företag i samma koncern,
2. aktuarie eller anställd som innehar en ledande ställning
inom företaget,
3. den som är gift eller sambo med eller är syskon eller
släkting i rätt upp- eller nedstigande led till den som avses i
1 eller 2,
4. den som är besvågrad med den som avses i 1 eller 2 i rätt
upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den
andres syskon, eller
5. en juridisk person i vilken sådan person som avses i 1-4 har
ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare.
Första stycket gäller inte i fråga om ställande av säkerhet i
verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring.
Finansinspektionen prövar om en anställd har en sådan ledande
ställning som avses i första stycket 2.
10 § Försäkringsföretagets styrelse ska behandla ärenden som
avses i 9 § första stycket. Den ska vidare i en förteckning
föra in uppgifter om de avtal som har träffats.
Försäkringar med solidarisk ansvarighet
11 § Försäkringsföretag får inte utan Finansinspektionens
tillstånd meddela försäkringar med solidarisk ansvarighet.
Förbud mot att förespegla återbäring
12 § Försäkringsföretag får inte förespegla framtida återbäring
som saknar grund i försäkringsavtalet.
Förbud mot meddelande av nya försäkringar vid likvidation eller
konkurs
13 § När ett försäkringsföretag har gått i likvidation eller
försatts i konkurs, får det inte meddela nya försäkringar.
Ett försäkringsföretag som har gått i likvidation får dock
meddela sådana livförsäkringar som föranleds av gällande
försäkringsavtal.
Sekretess m.m.
14 § En personuppgift som anger att en försäkringstagare
har vidtagit dispositioner beträffande försäkringsbelopp som
utfaller i framtiden till förmån för någon annan får inte
lämnas ut till förmånstagaren om uppgiften behandlas enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den
27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av
sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG
(allmän dataskyddsförordning). Lag (2018:330).
15 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 14 §
döms till böter eller fängelse i högst ett år.
16 § Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk
information som avser en enskild person får inte obehörigen
röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället för 14 och 15 §§
samt första stycket bestämmelserna i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400).
Huvudkontor i Sverige
17 § Ett försäkringsföretag ska ha sitt huvudkontor i Sverige.
Återköp och överföring
17 a § Om en försäkringstagare har rätt till återköp eller
överföring enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen
(2005:104), ska försäkringsföretaget se till att detta och de
närmare villkoren för återköpet eller överföringen framgår av
försäkringsavtalet. Lag (2015:700).
17 b § Om en försäkringstagare som har rätt till återköp
eller överföring enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen
(2005:104) vill flytta försäkringens värde till ett annat
försäkringsföretag, ska det försäkringsföretag från vilket
värdet flyttas så snart som möjligt överföra värdet och de
uppgifter om försäkringen som behövs till det andra
företaget. Lag (2015:700).
17 c § Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) får försäkringsföretaget ta
ut avgifter som högst uppgår till ett belopp som motsvarar
1. direkta kostnader för den administrativa hanteringen av
återköp eller överföringar, beräknade för försäkringar av
samma slag, och
2. kvarstående anskaffningskostnader som är direkt hänförliga
till den återköpta eller överförda försäkringen.
Försäkringsföretaget får inte ta ut avgift enligt första
stycket 2 senare än tio år efter det att försäkringsavtalet
ingicks.
I fråga om försäkringar där försäkringstagarna eller andra
ersättningsberättigade bär placeringsrisken, får avgiften bara
avse sådana kostnader som anges i första stycket 1. Avgiften
får högst uppgå till ett belopp som motsvarar
0,0127 prisbasbelopp. Om försäkringens värde uppgår till högst
ett prisbasbelopp, får försäkringsföretaget inte ta ut någon
avgift. Lag (2021:130).
Bemyndiganden
18 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att
uppfylla de krav på soliditet, likviditet och riskhantering
som avses i 1 §,
2. vilken information enligt 2 § som ett försäkringsföretag
ska lämna till försäkringstagarna, till andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar och till dem
som erbjuds att teckna en försäkring i företaget,
3. vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att
uppfylla de krav på god försäkringsstandard som avses i 3 §,
4. villkor för upplåning enligt 6 §, och
5. vilka kostnader som får beaktas vid beräkningen av de
direkta kostnaderna för den administrativa hanteringen av
återköp eller överföring enligt 17 c § första stycket 1.
Lag (2019:740).
5 kap. Tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar
Solvensbalansräkning
1 § Ett försäkringsföretag ska upprätta en särskild
balansräkning för solvensändamål (solvensbalansräkning).
I solvensbalansräkningen ska tillgångar och skulder värderas
enligt 2 § och försäkringstekniska avsättningar beräknas
enligt 3–16 §§. Lag (2015:700).
Värdering av tillgångar och skulder
2 § Tillgångar och skulder ska tas upp till verkligt värde.
Med verkligt värde avses det belopp till vilket en tillgång
eller en skuld skulle kunna överlåtas eller regleras i en
transaktion mellan sinsemellan oberoende parter som har ett
intresse av att transaktionen genomförs.
Vid värderingen av skulder får hänsyn inte tas till
försäkringsföretagets egen kreditvärdighet. Lag (2015:700).
Försäkringstekniska avsättningar
Värdering av försäkringstekniska avsättningar
3 § Ett försäkringsföretag ska göra försäkringstekniska
avsättningar för sina åtaganden med anledning av ingångna
försäkringsavtal.
De försäkringstekniska avsättningarna ska motsvara det belopp
som försäkringsföretaget skulle få betala om det omedelbart
skulle föra över sina åtaganden till ett annat
försäkringsföretag, som är oberoende och som har intresse av
att transaktionen genomförs.Lag (2015:700).
Ansvarsfull beräkning
4 § Beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna ska
grundas på antaganden om riskmått, räntesatser och
driftskostnader som var för sig är ansvarsfulla,
tillförlitliga och objektiva. Lag (2015:700).
Försäkringstekniska avsättningarnas sammansättning
5 § De försäkringstekniska avsättningarna ska utgöras av
summan av en bästa skattning av framtida kassaflöden enligt
6, 7 och 9–12 §§ samt en riskmarginal enligt 13 §.
Någon separat beräkning av riskmarginal ska inte göras, om de
förväntade framtida kassaflödena till följd av ingångna
försäkringsavtal har en motsvarighet i kassaflöden hos
finansiella instrument för vilka det finns ett säkert
marknadsvärde. I ett sådant fall ska värdet av de
försäkringstekniska avsättningarna i stället motsvara
marknadsvärdet för dessa finansiella instrument.
Lag (2015:700).
Beräkning av den bästa skattningen
6 § Den bästa skattningen av framtida kassaflöden ska
motsvara det förväntade nuvärdet av de framtida kassaflöden
som kan uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal.
Den ska beräknas med en relevant riskfri räntestruktur.
Lag (2015:700).
7 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett
försäkringsföretag får använda en matchningsjusterad riskfri
räntestruktur vid beräkningen av den bästa skattningen.
Ett försäkringsföretag som har fått tillstånd enligt första
stycket får inte återgå till att använda en riskfri
räntestruktur utan matchningsjustering. Lag (2015:700).
8 § Ett försäkringsföretag ska omedelbart underrätta
Finansinspektionen, om företaget inte uppfyller villkoren för
användning av matchningsjustering enligt 7 §. Av
underrättelsen ska det framgå när villkoren inte längre var
uppfyllda.
Ett försäkringsföretag som har fått ett föreläggande enligt
17 kap. 7 a § att omedelbart upphöra med användningen av
matchningsjustering, får inte beviljas tillstånd enligt 7 §
första stycket inom två år från föreläggandet. Lag (2015:700).
9 § Ett försäkringsföretag får använda en
volatilitetsjusterad riskfri räntestruktur vid beräkningen av
de försäkringstekniska avsättningarna.
Om Europeiska kommissionen har antagit en genomförandeakt med
stöd av Solvens II-direktivet och denna gäller för
försäkringsföretaget, får företaget för
volatilitetsjusteringen endast använda de tekniska uppgifter
som anges i den rättsakten. Lag (2018:1982).
10 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att
ett försäkringsföretag får använda en tillfälligt justerad
riskfri räntestruktur vid beräkningen av den bästa
skattningen. Lag (2015:700).
11 § Den bästa skattningen av framtida kassaflöden ska
beräknas utan att avdrag görs för avgiven återförsäkring
eller för belopp som kan återfås från specialföretag.
Ett försäkringsföretag ska göra en separat beräkning av
belopp som kan återfås på grund av avgiven återförsäkring
eller från specialföretag. Sådana belopp ska tas upp på
solvensbalansräkningens tillgångssida. Lag (2015:700).
12 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att
ett försäkringsföretag får använda ett tillfälligt avdrag vid
beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.
Lag (2015:700).
Beräkning av riskmarginalen
13 § Riskmarginalen ska motsvara det belopp som ett annat
försäkringsföretag kan förväntas kräva, utöver den bästa
skattningen av framtida kassaflöden, för att ta över och
infria försäkringsföretagets åtaganden mot försäkringstagarna
och andra ersättningsberättigade. Lag (2015:700).
Garantier och optioner
14 § Vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna
ska hänsyn tas till värdet av garantier och optioner i
ingångna försäkringsavtal. Lag (2015:700).
Separat beräkning för olika försäkringsrisker
15 § Vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna
ska ett försäkringsföretag dela upp sina försäkringsåtaganden
i försäkringsrisker av likartat slag eller åtminstone efter
företagets olika affärsgrenar. Lag (2015:700).
Beräkning vid solidarisk ansvarighet
16 § Om flera försäkringsföretag ansvarar solidariskt för en
försäkring, ska bara den del av försäkringen som enligt avtal
mellan företagen avser det enskilda företaget beaktas vid
beräkningen av det företagets försäkringstekniska
avsättningar. Lag (2015:700).
Bestämmande av premier för livförsäkringar och vissa
skadeförsäkringar
17 § Premier för livförsäkringar, och skadeförsäkringar som
meddelas för längre tid än tio år ska bestämmas på antaganden
om dödlighet och andra riskmått, räntesats och
driftskostnader som var för sig är ansvarsfulla,
tillförlitliga och objektiva, om inte en avvikelse är
försvarlig med hänsyn till försäkringsföretagets ekonomiska
situation. Lag (2015:700).
Bemyndiganden
18 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. de försäkringstekniska avsättningarnas innehåll och
beräkning enligt 4, 6, 11 och 13–16 §§,
2. vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett
försäkringsföretag ska få tillstånd att använda
matchningsjustering enligt 7 §,
3. hur en volatilitetsjustering enligt 9 § ska beräknas,
4. villkoren för undantag enligt 10 § och beräkningen av en
tillfälligt justerad riskfri räntestruktur, och
5. villkoren för undantag enligt 12 § och beräkningen av det
tillfälliga avdraget. Lag (2015:700).
6 kap. Investeringar
Inledande bestämmelser
Aktsamhet
1 § Ett försäkringsföretags tillgångar ska investeras på ett
aktsamt sätt enligt 2–10 §§.
Vid intressekonflikter mellan försäkringsföretaget och
försäkringstagarna ska tillgångarna investeras på det sätt
som bäst gagnar försäkringstagarnas och andra
ersättningsberättigades intressen. Lag (2015:700).
Riskkontroll
2 § Investeringar får endast göras i sådana finansiella
instrument och andra tillgångar vars risker
försäkringsföretaget kan identifiera, mäta, övervaka,
hantera, kontrollera och rapportera samt på lämpligt sätt
beakta i den egna risk- och solvensbedömningen enligt 10 kap.
11 § andra stycket 1. Lag (2015:700).
Riskspridning
3 § Investeringar i finansiella instrument och andra
tillgångar ska göras så att lämplig riskspridning uppnås.
Samtliga tillgångar ska, med beaktande av
försäkringsföretagets försäkringsåtaganden och förändringar i
tillgångarnas framtida värde och avkastning, investeras så
att företagets betalningsberedskap är tillfredsställande och
den förväntade avkastningen tillräcklig. Lag (2015:700).
Lokalisering av tillgångar
4 § Ett försäkringsföretags tillgångar ska förvaras så att de
är åtkomliga för företaget. Lag (2015:700).
Särskilda begränsningar för investeringar i vissa
tillgångar
Derivatinstrument
5 § Derivatinstrument får användas för att sänka risken i ett
försäkringsföretag eller för att i övrigt effektivisera
förvaltningen av företagets tillgångar och skulder.
Lag (2015:700).
Onoterade tillgångar
6 § Investeringar i finansiella instrument och andra
tillgångar som inte är upptagna till handel på en reglerad
marknad ska hållas på aktsamma nivåer. Lag (2015:700).
Tillgångar som svarar mot försäkringstekniska avsättningar
Hänsyn till åtagandenas art och löptid
7 § Tillgångar som motsvarar försäkringstekniska avsättningar
enligt 5 kap. 3–7 och 9–16 §§ ska, utöver vad som följer av
1–6 §§, investeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn
till åtagandenas art och löptid. Investering av dessa
tillgångar ska även göras på ett sätt som bäst gagnar
försäkringstagarnas intressen, mot bakgrund av de mål för
investeringarna som har uppställts och offentliggjorts.
Lag (2015:700).
Tillgångar för vilka försäkringstagaren bär
placeringsrisken
8 § Bestämmelserna i 3 § första stycket samt 5 och 6 §§
gäller inte för tillgångar som svarar mot avsättningar för
vilka försäkringstagaren eller andra ersättningsberättigade
bär placeringsrisken. För sådana tillgångar ska 1 §, 2 §, 3 §
andra stycket och 4 § tillämpas, och i förekommande fall även
9 och 10 §§.
När förmåner som är knutna till tillgångar enligt första
stycket innefattar en garanterad avkastning på investeringar
eller någon annan garanterad förmån, gäller 1–6 §§ för de
tillgångar som motsvarar ytterligare avsättningar för den
garanterade förmånen. Lag (2015:700).
Särskilt om fondförsäkringstillgångar
9 § Premier för fondförsäkringar ska investeras så att de så
nära som möjligt motsvarar andelar i sådana fonder som är
knutna till försäkringen och som försäkringstagaren eller den
försäkrade från tid till annan bestämmer.
Försäkringsföretaget får begränsa antalet fonder i vilka
premier får placeras.
Utdelning och ersättning vid inlösen av andelarna får bara
användas för förvärv av nya andelar i anknutna fonder och för
utbetalning eller betalning av kostnader enligt
försäkringsavtalet. Lag (2015:700).
Särskilt om tillgångar knutna till annat referensvärde
10 § Premier för försäkringsförmåner som är knutna till ett
aktieindex eller till något annat referensvärde, ska
investeras så att de så nära som möjligt motsvarar de
förmåner som referensvärdet baseras på. Lag (2015:700).
Register över tillgångar som svarar mot försäkringstekniska
avsättningar
Krav på registerföring
11 § Ett försäkringsföretag ska föra ett register som vid
varje tidpunkt utvisar de tillgångar, värderade enligt 5 kap.
2 §, som används för att täcka de försäkringstekniska
avsättningarna.
Om en tillgång som har antecknats i registret har upplåtits
med sådan rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas för
att täcka försäkringstekniska avsättningar, ska detta
antecknas i registret. Lag (2015:700).
Tillgångar som inte ska antecknas i registret
12 § Följande tillgångar ska inte antecknas i registret:
1. fordringar på någon annan än försäkringstagare som
understiger det belopp som gäldenären har att fordra av
försäkringsföretaget, och
2. försäkringsaktiebolags egna aktier.
Lag (2015:700).
Förmånsrätt
13 § Förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979)
följer med fordran som
1. grundas på försäkringsavtal, eller
2. avser återbetalning av premier för att ett
försäkringsavtal inte har kommit till stånd eller har upphört
att gälla.
Förmånsrätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i det
register som anges i 11 § när företaget försätts i konkurs
eller utmätning äger rum.
Fordran grundad på avtal om återförsäkring har förmånsrätt
efter sådan fordran som anges i första stycket.
Lag (2015:700).
Livförsäkringsföretags principer för aktieägarengagemang
13 a § Ett livförsäkringsföretag som investerar i aktier som
är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses
i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och
som har getts ut av ett bolag inom EES, ska anta principer för
sitt aktieägarengagemang i fråga om sådana aktier. Av
principerna ska det framgå hur försäkringsföretaget integrerar
aktieägarengagemanget i sin investeringsstrategi.
Principerna ska beskriva hur försäkringsföretaget
1. övervakar relevanta frågor om bolag som det investerar i
(portföljbolag), däribland bolagens strategi, finansiella och
icke-finansiella resultat och risker, kapitalstruktur, sociala
och miljömässiga påverkan och bolagsstyrning,
2. för dialoger med företrädare för portföljbolag,
3. utövar rösträtt och andra rättigheter som är knutna till
aktieinnehavet,
4. samarbetar med andra aktieägare,
5. kommunicerar med relevanta intressenter i portföljbolag,
och
6. hanterar faktiska och potentiella intressekonflikter.
Denna paragraf gäller inte sådana placeringar där
försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär
placeringsrisken. Lag (2019:290).
13 b § Ett livförsäkringsföretag ska varje år redogöra för hur
principerna för aktieägarengagemang som avses i 13 a § har
tillämpats.
Redogörelsen ska innehålla
1. en allmän beskrivning av försäkringsföretagets
röstningsbeteende i portföljbolagen,
2. en förklaring av de viktigaste omröstningarna, och
3. uppgift om i vilka frågor som försäkringsföretaget har
använt sig av råd eller röstningsrekommendationer från en
röstningsrådgivare.
Av redogörelsen ska det också framgå hur försäkringsföretaget
har röstat på portföljbolagens stämmor. Omröstningar som är
obetydliga på grund av ämnet eller storleken på aktieinnehavet
behöver dock inte redovisas. Lag (2019:290).
13 c § Ett livförsäkringsföretag får avstå från att uppfylla
ett eller flera av kraven i 13 a och 13 b §§, om företaget
tydligt anger skälen för det. Lag (2019:290).
13 d § Principerna för aktieägarengagemang enligt 13 a §, den
årliga redogörelsen enligt 13 b § och uppgifter enligt 13 c §
ska hållas tillgängliga på livförsäkringsföretagets webbplats.
Om försäkringsföretaget inte har en egen webbplats får
informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som
enkelt kan nås.
Om försäkringsföretaget inte redovisar omröstningar i den
årliga redogörelsen på grund av att företaget har gett en
sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den
11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares
rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, i
uppdrag att ansvara för investeringarna, ska
försäkringsföretaget på webbplatsen uppge var
kapitalförvaltaren har offentliggjort informationen om
omröstningarna.
Informationen ska tillhandahållas utan kostnad.
Lag (2019:290).
Bemyndigande
14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. vad som avses med lämplig riskspridning enligt 3 § första
stycket,
2. förvaring av tillgångar enligt 4 §,
3. användning av derivatinstrument enligt 5 §, och
4. förande av register enligt 11 §.
Lag (2015:700).
7 kap. Kapitalbas
Tillräcklig kapitalbas
1 § Ett försäkringsföretag ska ha en kapitalbas som minst
uppgår till solvenskapitalkravet beräknat enligt 8 kap. 1 §
eller 17 kap. 26 §.
Kapitalbasen ska dock aldrig vara mindre än
minimikapitalkravet beräknat enligt 8 kap. 13–15 och
17–21 §§. Lag (2015:700).
Kapitalbasens sammansättning
2 § Kapitalbasen består av primärkapital och av
tilläggskapital som har godkänts av Finansinspektionen enligt
6 §. Lag (2015:700).
Primärkapital
3 § I primärkapitalet ska följande poster ingå:
1. den positiva skillnaden mellan tillgångar och skulder,
inklusive försäkringstekniska avsättningar, och
2. efterställda skulder.
Tillgångar och skulder enligt första stycket ska värderas
enligt 5 kap. 1–7 och 9–16 §§.
Den positiva skillnaden mellan tillgångar och skulder enligt
första stycket 1 ska minskas med värdet på innehav av egna
aktier. Lag (2015:700).
Tilläggskapital
4 § Tilläggskapital är en post som inte ingår i
primärkapitalet men som kan krävas in för att täcka
förluster. Lag (2015:700).
5 § I tilläggskapitalet får följande poster ingå:
1. aktiekapital eller garantikapital som inte har betalats in
och som inte heller har begärts in,
2. kreditutrymme hos bank,
3. garantier,
4. framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt, och
5. andra rättsligt bindande utfästelser till
försäkringsföretaget.
För att få godkännas som tilläggskapital krävs att postens
förlusttäckningsförmåga är tillräcklig. Posten ska värderas
till ett belopp som återspeglar dess förmåga att täcka
förluster. Lag (2015:700).
6 § Finansinspektionen ska fastställa det belopp som en post
i tilläggskapitalet får tas upp till eller den metod som ska
användas för att fastställa ett visst belopp.
Finansinspektionens beslut om att använda en metod enligt
första stycket ska gälla för en viss tid. Lag (2015:700).
Indelning av kapitalbasen
7 § Posterna i kapitalbasen ska delas in i nivåer enligt
följande.
Nivå 1: poster i primärkapitalet som kan täcka förluster helt
och är fullt efterställda.
Nivå 2: poster i primärkapitalet som är fullt efterställda
samt poster i tillläggskapitalet som kan täcka förluster helt
och är fullt efterställda.
Nivå 3: övriga poster.
En post ska anses kunna täcka förluster helt om den i sin
helhet är tillgänglig eller kan infordras på begäran för att
täcka förluster, både i den löpande verksamheten och vid
likvidation eller konkurs.
En post ska anses vara fullt efterställd om den i sin helhet,
vid likvidation eller konkurs, inte får återbetalas till
innehavaren förrän försäkringsföretagets alla andra
förpliktelser har uppfyllts. Lag (2015:700).
8 § Vid bedömning av om en post ska anses kunna täcka
förluster helt eller vara fullt efterställd enligt 7 §, ska
det beaktas om posten är fri från
1. krav på eller incitament till att lösa in det nominella
beloppet,
2. obligatoriska fasta kostnader, och
3. belastningar.
Vid bedömningen enligt första stycket ska även postens löptid
beaktas. Om en post är tidsbunden, ska hänsyn tas till om den
genomsnittliga löptiden på posten är tillräcklig i
förhållande till löptiden på åtagandena. Lag (2015:700).
Klassificering av kapitalbasposter
9 § En post ska klassificeras som nivå 1 eller 2 om den i
väsentlig grad uppfyller förutsättningarna för en sådan
klassificering enligt 7 och 8 §§. Lag (2015:700).
10 § Ackumulerade vinster som inte har gjorts tillgängliga
för utdelning till försäkringstagare och andra
ersättningsberättigade (överskottsmedel) får klassificeras
som nivå 1, om posterna uppfyller förutsättningarna för en
sådan klassificering enligt 7 och 8 §§.
En post i tilläggskapitalet får klassificeras som nivå 2 om
den avser
1. kreditutrymme hos bank och garantier som förvaras som
säkerhet för försäkringsgivares borgenärer av en oberoende
förvaltare och är utfärdade av kreditinstitut som är
auktoriserade enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva
verksamhet i kreditinstitut, och
2. framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt under de
kommande tolv månaderna som kan ställas på delägare eller
medlemmar i ömsesidiga försäkringsföretag. Lag (2015:700).
Täckande av solvenskapitalkravet
11 § Primärkapital som har klassificerats som nivå 1 enligt 9 §
eller 10 § första stycket ska uppgå till mer än en
tredjedel av solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 1 §.
Primärkapital eller tilläggskapital som har klassificerats
som nivå 3 enligt 9 § ska vara mindre än en tredjedel av
solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 1 §. Lag (2015:700).
Täckande av minimikapitalkravet
12 § Den kapitalbas som ska täcka minimikapitalkravet enligt
8 kap. 13 § får bestå av primärkapital som har delats in i
nivå 1 och 2 enligt 9 § och 10 § första stycket.
Primärkapital som har klassificerats som nivå 1 enligt 9 §
och 10 § första stycket ska uppgå till mer än hälften av
minimikapitalkravet.
Minimikapitalkravet får i övrigt täckas av primärkapital som
har klassificerats som nivå 2 enligt 9 §. Lag (2015:700).
Bemyndiganden
13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. de krav som ska gälla för godkännande av poster som
tilläggskapital och grunder för värdering av poster i
tilläggskapitalet enligt 5 §,
2. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid
indelning i nivåer enligt 7 §,
3. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid
klassificeringen av kapitalbasposter enligt 9 §, och
4. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid
klassificering av poster i tilläggskapitalet enligt 10 §
andra stycket. Lag (2015:700).
8 kap. Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav
Solvenskapitalkrav
Beräkning av solvenskapitalkrav
1 § Solvenskapitalkravet utgör den minsta storlek på det
medräkningsbara primärkapitalet som krävs för att
försäkringsföretaget med 99,5 procents sannolikhet ska ha
tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av
åtagandena gentemot försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar (skyddsnivå).
Denna skyddsnivå ska även beaktas vid beräkningen av
kapitalkravet för var och en av de risker som ingår i
solvenskapitalkravet.
Solvenskapitalkravet ska beräknas under antagandet att
försäkringsföretaget kommer att fortsätta att driva sin
verksamhet. Lag (2015:700).
2 § Solvenskapitalkravet ska beräknas med beaktande av alla
mätbara risker som företaget är utsatt för.
Vid beräkningen ska minst följande risker beaktas:
1. försäkringsrisker,
2. marknadsrisker,
3. kreditrisker, och
4. operativa risker.
Lag (2015:700).
3 § Vid beräkningen av solvenskapitalkravet ska
försäkringsföretaget beakta effekterna av sådana tekniker som
företaget använder för att reducera sina risker.
Lag (2015:700).
Beräkningsmetoder
4 § Solvenskapitalkravet ska beräknas enligt en
standardformel som anges i 5 §. Finansinspektionen får i ett
enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag får använda
en intern modell enligt 9 kap. 1 § första stycket för att
beräkna solvenskapitalkravet. Lag (2015:700).
Beräkning enligt standardformeln
5 § Solvenskapitalkravet beräknat enligt standardformeln ska
utgöra summan av
– ett primärt solvenskapitalkrav beräknat enligt 6–8 §§,
och
– ett kapitalkrav för operativ risk beräknat enligt 9 §,
minskat med
– ett justeringsbelopp beräknat enligt 10 §.
Lag (2015:700).
Primärt solvenskapitalkrav
6 § Det primära solvenskapitalkravet ska beräknas genom en
justerad sammanläggning av kapitalkraven för minst följande
risker:
1. försäkringsrisker,
2. marknadsrisker, och
3. motpartsrisker.
Lag (2015:700).
7 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett
försäkringsföretag får använda lämpliga parametrar som är
specifika för företaget vid beräkningen av kapitalkravet för
försäkringsrisker. Lag (2015:700).
8 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett
försäkringsföretag som meddelar sådana pensionsförsäkringar
som anges i 58 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) får
beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk, som ingår i
kapitalkravet för marknadsrisk, enligt en särskild metod
anpassad för denna verksamhet. Lag (2015:700).
Kapitalkrav för operativ risk
9 § Kapitalkravet för operativ risk ska beräknas med
beaktande av sådana operativa risker som försäkringsföretaget
är utsatt för och som inte har beaktats vid beräkningen av
kapitalkravet för försäkringsrisker, marknadsrisker eller
motpartsrisker. Lag (2015:700).
Justeringsbelopp
10 § Justeringsbeloppet enligt 5 § ska motsvara den minskning
av försäkringsföretagets oförutsedda förluster som beror på
1. att företagets åtaganden gentemot försäkringstagare eller
andra ersättningsberättigade minskar till följd av villkoren
i försäkringsavtalet,
2. att företagets uppskjutna skatt förändras, eller
3. en kombination av 1 och 2.
Lag (2015:700).
Förenklade beräkningar
11 § Ett försäkringsföretag får göra förenklade beräkningar
av kapitalkravet för en specifik risk om
1. det är motiverat med hänsyn till arten, omfattningen och
komplexiteten av de risker som företaget är utsatt för, och
2. det är oproportionerligt betungande att göra beräkningar
enligt standardformeln. Lag (2015:700).
Underrättelse om bristande solvenskapitalkrav
12 § Ett försäkringsföretag ska omedelbart underrätta
Finansinspektionen, om företaget inte uppfyller
solvenskapitalkravet eller om det finns risk för detta under
de närmaste tre månaderna.
Ett försäkringsföretag som tillämpar 5 kap. 10 eller 12 § ska
omedelbart underrätta Finansinspektionen, om företaget inte
skulle uppfylla solvenskapitalkravet utan en tillämpning av
dessa bestämmelser. Lag (2015:700).
Minimikapitalkrav
Beräkning av minimikapitalkrav
13 § Minimikapitalkravet utgör den minsta storlek på det
medräkningsbara primärkapitalet som krävs för att
försäkringsföretaget med 85 procents sannolikhet ska ha
tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av
åtagandena gentemot försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar.
Lag (2015:700).
14 § Minimikapitalkravet ska beräknas med beaktande helt
eller delvis av
1. försäkringstekniska avsättningar,
2. premieinkomst,
3. positiv risksumma,
4. uppskjutna skatter,
5. administrativa kostnader, och
6. avgiven återförsäkring.
Lag (2015:700).
Justering av beräknat minimikapitalkrav
15 § Minimikapitalkravet beräknat enligt 13 och 14 §§ får
varken understiga 25 procent eller överstiga 45 procent av
solvenskapitalkravet, inklusive kapitaltillägg enligt 17 kap.
24 §. Minimikapitalkravet får aldrig vara lägre än
garantibeloppet enligt 17–21 §§. Lag (2015:700).
Underrättelse om bristande minimikapitalkrav
16 § Ett försäkringsföretag ska omedelbart underrätta
Finansinspektionen, om
1. företaget inte uppfyller minimikapitalkravet,
2. företaget inte uppfyller ett kapitalkrav som gäller efter
det att företaget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19
eller 19 b §, eller
3. det finns risk för att någon av situationerna enligt 1 och
2 inträffar under de närmaste tre månaderna.
Lag (2015:700).
Garantibelopp
17 § För skadeförsäkringsföretag ska garantibeloppet uppgå
till ett belopp som minst motsvarar 2 700 000 euro. Om
rörelsen omfattar försäkring eller risk som hänför sig till
någon av klasserna 10-15 enligt 2 kap. 11 § första stycket ska
dock garantibeloppet uppgå till ett belopp som minst motsvarar
4 000 000 euro. Lag (2023:724).
18 § För livförsäkringsföretag ska garantibeloppet uppgå till
ett belopp som minst motsvarar 4 000 000 euro. Lag (2023:724).
19 § För återförsäkringsbolag som inte är captivebolag ska
garantibeloppet uppgå till ett belopp som minst motsvarar
3 900 000 euro. Lag (2023:724).
20 § För ett sådant captivebolag för återförsäkring som avses
i artikel 13.5 i Solvens II-direktivet ska garantibeloppet
uppgå till ett belopp som minst motsvarar 1 300 000 euro.
Lag (2023:724).
21 § För försäkringsföretag som bedriver både liv- och
skadeförsäkring enligt 4 kap. 7 § andra stycket ska
garantibeloppet uppgå till summan av de belopp som anges i 17
första meningen och 18 §§. Lag (2015:700).
Bemyndiganden
22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. hur det primära solvenskapitalkravet ska beräknas enligt
6 §,
2. vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett
försäkringsföretag ska få tillstånd att använda
företagsspecifika parametrar enligt 7 §,
3. vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett
försäkringsföretag ska få beräkna kapitalkravet för
aktiekursrisk utifrån en särskild metod enligt 8 §,
4. hur kapitalkravet för operativ risk ska beräknas enligt
9 §, och
5. hur justeringsbeloppet ska beräknas enligt 10 §.
Lag (2015:700).
9 kap. Interna modeller
Allmänna bestämmelser
Krav på tillstånd
1 § Ett försäkringsföretag får, efter tillstånd av
Finansinspektionen, använda en intern modell för att beräkna
solvenskapitalkravet. Ett sådant tillstånd får avse en
fullständig intern modell eller en partiell intern modell.
Bestämmelserna i 8 kap. 1 och 2 §§ gäller även när
solvenskapitalkravet beräknas med en intern modell.
Lag (2015:700).
Förutsättningar för att använda en intern modell
2 § Tillstånd för ett försäkringsföretag att använda en intern
modell ska ges, om
1. försäkringsföretaget har ett för ändamålet lämpligt
utformat riskhanteringssystem som uppfyller kraven i 10 kap.
6 §, och
2. kraven i 6 och 9-18 §§ är uppfyllda.
Lag (2021:461).
Underrättelse till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten om en ansökan om tillstånd
2 a § Finansinspektionen ska underrätta Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om en ansökan om
tillstånd att använda en intern modell. Lag (2021:461).
Hjälp av Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten vid prövning av en ansökan om
tillstånd
2 b § Finansinspektionen får begära hjälp av Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten när inspektionen
prövar en ansökan om tillstånd att använda en intern modell.
Lag (2021:461).
Handläggning av en ansökan om tillstånd
2 c § Finansinspektionen ska fatta beslut i fråga om tillstånd
att använda en intern modell inom sex månader från det att en
fullständig ansökan kom in till inspektionen. Lag (2021:461).
Partiell intern modell
3 § En partiell intern modell får användas för att beräkna
1. kapitalkravet för en eller flera av de risker eller
undergrupper av risker som ingår i det primära
solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 6 §,
2. kapitalkravet för operativ risk enligt 8 kap. 9 §,
3. justeringsbeloppet enligt 8 kap. 10 §, eller
4. kombinationer av 1, 2 eller 3.
En partiell intern modell får tillämpas på hela verksamheten
eller på en eller flera av försäkringsföretagets större
affärsenheter. Lag (2015:700).
Tillstånd att använda en partiell intern modell
4 § För att ett försäkringsföretag ska få tillstånd att
använda en partiell intern modell krävs, utöver det som anges
i 2 §, att
1. det finns godtagbara skäl att avgränsa tillämpningsområdet
för den interna modellen på det sätt som försäkringsföretaget
har gjort,
2. solvenskapitalkravet kan beräknas mer rättvisande utifrån
försäkringsföretagets riskprofil och bestämmelserna i 8 kap. 1
och 2 §§ än utifrån standardformeln enligt 8 kap. 5-11 §§, och
3. den partiella interna modellen kan integreras helt med de
beräkningar som ska ske enligt standardformeln.
För Finansinspektionens prövning gäller 2 a-2 c §§.
Lag (2021:461).
Övergångsplan för utvidgning av en partiell intern modell
5 § Finansinspektionen får i samband med handläggningen av en
ansökan om användning av en partiell intern modell som är
avgränsad till att avse endast en eller flera risker eller
undergrupper av risker, eller en eller flera större
affärsenheter, eller avgränsad i båda dessa avseenden,
förelägga ett försäkringsföretag att ge in en övergångsplan
för hur företaget avser att utvidga modellens
tillämpningsområde. Lag (2015:700).
Godkännande av styrdokument för ändring av en intern modell
6 § När ett försäkringsföretag ansöker om tillstånd att
använda en intern modell, ska företaget lämna in ett
styrdokument för ändring av modellen. Styrdokumentet ska
innehålla en förteckning eller specifikation över möjliga
större och mindre ändringar av den interna modellen. När
Finansinspektionen prövar ansökan, ska inspektionen också
pröva om styrdokumentet kan godkännas. Lag (2015:700).
Ändring av en intern modell och styrdokument
7 § Ett försäkringsföretag som fått tillstånd att använda en
intern modell får göra mindre ändringar av denna i enlighet
med det styrdokument för ändring av den interna modellen som
godkänts av Finansinspektionen enligt 6 §.
För större ändringar i den interna modellen krävs tillstånd
från Finansinspektionen, som vid sin prövning ska tillämpa
kraven i 2 §. Vid prövningen gäller 2 a-2 c §§.
Samtliga ändringar av styrdokumentet ska godkännas av
Finansinspektionen, som vid sin prövning ska tillämpa kraven i
2 §. Vid prövningen gäller 2 c §. Lag (2021:461).
Återgång till standardformeln
8 § Ett försäkringsföretag som använder en intern modell får,
efter tillstånd av Finansinspektionen, återgå till att helt
eller delvis beräkna solvenskapital-kravet enligt
standardformeln i 8 kap. 5–11 §§. Ett sådant tillstånd får
ges endast om försäkringsföretaget har visat att det finns
godtagbara skäl för en återgång till standardformeln.
Lag (2015:700).
Krav på en intern modell och på användningen av den
Krav på användning
9 § En intern modell ska användas i ett försäkringsföretags
företagsstyrnings- och riskhanteringssystem, i dess
beslutsprocesser och i den egna risk- och
solvensbedömningen.
Styrelsen ska ansvara för att säkerställa att utformningen
och användningen av den interna modellen är ändamålsenlig och
ger ett tillfredsställande uttryck för riskprofilen.
Lag (2015:700).
Statistisk kvalitet
10 § Den beräkning av sannolikhetsfördelning som ligger till
grund för en intern modell ska bygga på
1. relevanta försäkringsmatematiska och statistiska tekniker
som stämmer överens med de metoder som används för beräkning
av försäkringstekniska avsättningar, och
2. realistiska antaganden som ska kunna motiveras av
försäkringsföretaget.
Uppgifter som används för den interna modellen ska vara
lämpade för ändamålet. De ska vara korrekta, fullständiga och
aktuella.
Försäkringsföretaget ska minst en gång per år uppdatera de
uppgifter som används för beräkningen av
sannolikhetsfördelningen. Lag (2015:700).
Diversifiering
11 § Ett försäkringsföretag får i en intern modell ta hänsyn
till inbördes beroenden inom och mellan olika risker
(diversifieringseffekter), om de metoder som används är
ändamålsenliga. Lag (2015:700).
Riskreducerande tekniker
12 § Ett försäkringsföretag får i en intern modell beakta
effekterna av riskreduceringstekniker, om företaget även
fullt ut inkluderar de risker som är förenade med dessa
tekniker. Lag (2015:700).
Beaktande av finansiella garantier och optioner
13 § Ett försäkringsföretag ska i en intern modell ta hänsyn
till värdet av garantier och optioner i ingångna
försäkringsavtal. Lag (2015:700).
Beaktande av samtliga förväntade utbetalningar
14 § Ett försäkringsföretag ska i en intern modell beakta
alla förväntade utbetalningar till försäkringstagare och
andra ersättningsberättigade, oavsett om betalningarna är
garanterade genom avtal eller inte. Lag (2015:700).
Kalibrering av en intern modell
15 § Ett försäkringsföretag ska kalibrera en intern modell på
ett sätt som ger försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade en skyddsnivå som är likvärdig med den
nivå som anges i 8 kap. 1 §. Lag (2015:700).
Resultatanalys
16 § Ett försäkringsföretag som använder en intern modell ska
minst en gång per år granska vad som gett upphov till vinster
eller orsakat förluster inom de olika större affärsenheterna.
Analysen ska visa hur den kategorisering av risker som har
valts i den interna modellen förklarar källor och orsaker
till vinster och förluster. Riskkategoriseringen ska
återspegla försäkringsföretagets riskprofil. Lag (2015:700).
Validering av en intern modell
17 § En intern modell ska regelbundet valideras. Valideringen
ska innefatta en utvärdering av modellens funktion och en
kontroll av att modellen är lämplig med hänsyn till
företagets riskprofil. Lag (2015:700).
Krav på dokumentation
18 § Ett försäkringsföretag som använder en intern modell ska
dokumentera
1. hur den är utformad och fungerar,
2. att den stämmer överens med de krav som gäller för interna
modeller enligt 9–17 §§,
3. vilka omständigheter som skulle kunna medföra att den inte
fungerar effektivt, och
4. vilka större ändringar som gjorts i den enligt 7 §.
Lag (2015:700).
Bemyndiganden
19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. förutsättningarna för tillstånd att använda en fullständig
eller partiell intern modell enligt 1, 2 och 3-5 §§,
2. förutsättningarna för ändring av en intern modell och
styrdokument enligt 6 och 7 §§,
3. krav på användning av statistiska kvalitetsnormer för en
intern modell enligt 9-14 §§,
4. kalibrering av en intern modell enligt 15 §,
5. validering av en intern modell enligt 17 §, och
6. krav på dokumentation enligt 18 §.
Lag (2021:461).
10 kap. Företagsstyrning
Företagsstyrningssystem
1 § Ett försäkringsföretag ska ha ett företagsstyrningssystem
som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och
ansvarsfullt sätt.
Systemet ska ses över regelbundet av företaget. Lag (2015:700).
Styrdokument
2 § Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa
styrdokument för
1. riskhantering,
2. internkontroll,
3. internrevision,
4. verksamhet som omfattas av uppdragsavtal enligt 19 §,
5. uppgiftslämnande till Finansinspektionen och
kvalitetskontroll av uppgifterna, och
6. ändring av företagets interna modell, om en sådan modell
används.
Styrdokumenten ska fastställas av styrelsen. De ska
utvärderas och ses över minst en gång per år.
Lag (2015:700).
Kontinuitet i verksamheten
3 § Ett försäkringsföretag ska ha system, resurser och
rutiner som är lämpliga för att verksamheten ska kunna
bedrivas med kontinuitet och i enlighet med gällande
regler.
Ett försäkringsföretag ska ha en beredskapsplan.
Lag (2015:700).
Centrala funktioner
4 § Ett försäkringsföretag ska ha funktioner för
riskhantering, regelefterlevnad och internrevision samt en
aktuariefunktion (centrala funktioner). Lag (2015:700).
Lämplighetskrav
5 § Ett försäkringsföretag ska säkerställa att den som ingår i
styrelsen för företaget eller är verkställande direktör i det,
eller är ersättare för någon av dem, eller den som ansvarar
för eller utför arbete i en central funktion i företaget
uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 § första stycket 4.
Försäkringsföretaget ska snarast möjligt till
Finansinspektionen anmäla ändringar av vilka som ingår i dess
ledning enligt första stycket eller som ansvarar för en
central funktion i företaget.
Försäkringsföretaget ska underrätta inspektionen om någon av
de personer som avses i första stycket har ersatts på grund av
att han eller hon inte längre uppfyller lämplighetskraven.
Lag (2020:400).
System för riskhantering
6 § Ett försäkringsföretag ska ha ett system för
riskhantering som ska innehålla de strategier, processer och
rapporteringsrutiner som behövs för att säkerställa att
företaget fortlöpande kan identifiera, värdera, övervaka,
hantera och rapportera risker samt beroenden mellan risker.
Systemet ska vara integrerat i företagets organisations- och
beslutsstruktur. Det ska vara utformat med lämplig hänsyn
till de personer som leder företaget eller annars ingår i en
central funktion. Lag (2015:700).
Risker och krav på innehåll i styrdokumentet för
riskhantering
7 § Ett försäkringsföretags system för riskhantering ska avse
såväl de risker som täcks av solvenskapitalkravet, eller ett
kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag som har
beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §, som risker
som inte, eller endast delvis, beaktas vid beräkningen av
detta.
Systemet ska omfatta
1. försäkringsrisker,
2. matchningsrisker,
3. investeringsrisker, särskilt avseende derivatinstrument
och liknande åtaganden,
4. likviditets- och koncentrationsrisker,
5. operativa risker,
6. risker hänförliga till återförsäkring och andra
riskreduceringstekniker, och
7. beroenden mellan risker som företaget är eller kan komma
att bli exponerade för.
Ett försäkringsföretags styrdokument för riskhantering enligt
2 § 1 ska omfatta de risker som avses i andra stycket 1–6.
I ett försäkringsföretag som använder volatilitetsjustering
enligt 5 kap. 9 § ska styrdokument för riskhantering också
innehålla riktlinjer för volatilitetsjusteringen.
Lag (2015:700).
Krav på företag som använder matchningsjustering eller
volatilitetsjustering
8 § Ett försäkringsföretag som använder matchningsjustering
enligt 5 kap. 7 § eller volatilitetsjustering enligt 5 kap.
9 § ska
1. upprätta en likviditetsplan, och
2. regelbundet utvärdera sin användning av justeringar.
Lag (2015:700).
Krav på regelbunden utvärdering
9 § Ett försäkringsföretag ska regelbundet bedöma hur
känsliga de försäkringstekniska avsättningarna och de
medräkningsbara kapitalbasmedlen är för de antaganden som
ligger till grund för fastställandet av den ränta som används
vid beräkningen av den bästa skattningen av framtida
kassaflöden. Lag (2015:700).
Krav på analys av externa bedömningar
10 § Ett försäkringsföretag som använder bedömningar från
externa kreditvärderingsinstitut vid beräkningar av de
försäkringstekniska avsättningarna eller solvenskapitalkravet
ska, när det är möjligt, göra en egen bedömning av de externa
värderingarna. Lag (2015:700).
En egen risk- och solvensbedömning
11 § Ett försäkringsföretag ska genomföra en egen risk- och
solvensbedömning.
I den egna risk- och solvensbedömningen ska
försäkringsföretaget göra en bedömning av
1. företagets totala solvensbehov med hänsyn till dess
specifika riskprofil, risktolerans och affärsstrategi,
2. företagets fortlöpande efterlevnad av bestämmelserna om
solvens- och minimikapitalkraven, eller ett kapitalkrav som
ska uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 eller 19 b §, samt försäkringstekniska
avsättningar, och
3. hur betydande skillnaderna är mellan företagets riskprofil
och de antaganden om risker som har legat till grund för
beräkningen av solvenskapitalkravet eller ett kapitalkrav som
ska uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 eller 19 b §.
För bedömningen enligt andra stycket 1 ska
försäkringsföretaget ha processer som säkerställer att de
risker som företaget är eller kan komma att bli exponerade
för, på såväl kort som lång sikt, identifieras och värderas.
Företaget ska kunna redovisa de metoder som använts vid
bedömningen.
Ett försäkringsföretag som använder matchningsjustering
enligt 5 kap. 7 §, volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 §,
en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur enligt 5 kap.
10 § eller ett tillfälligt avdrag vid beräkningen av de
försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. 12 §, ska i
den bedömning som avses i andra stycket 2 göra en bedömning
av efterlevnaden av bestämmelserna om solvens- och
minimikapitalkraven, såväl med som utan användning av
matchningsjustering, volatilitetsjustering, justerad riskfri
räntestruktur eller tillfälligt avdrag vid beräkningen av de
försäkringstekniska avsättningarna.
Den egna risk- och solvensbedömningen ska ingå som en
integrerad del i ett försäkringsföretags affärsstrategier och
ska beaktas vid företagets strategiska beslut.
Lag (2015:700).
Regelbundna bedömningar
12 § Ett försäkringsföretag ska genomföra en egen risk- och
solvensbedömning minst en gång per år. Om en väsentlig
förändring skett av de risker som försäkringsföretaget är
utsatt för, ska en ny sådan bedömning genomföras snarast
möjligt. Lag (2015:700).
Rapportering
13 § Ett försäkringsföretag ska rapportera resultatet av
varje egen risk- och solvensbedömning till
Finansinspektionen. Lag (2015:700).
System för internkontroll
14 § Ett försäkringsföretag ska ha ett system för
internkontroll.
Systemet ska omfatta förvaltnings- och redovisningsmetoder,
ramar för internkontrollen, lämpliga rapporteringsrutiner och
en funktion för regelefterlevnad. Lag (2015:700).
Funktion för riskhantering
15 § Funktionen för riskhantering ska ges en struktur som
underlättar genomförande av riskhanteringssystemet.
Lag (2015:700).
Funktion för regelefterlevnad
16 § Funktionen för regelefterlevnad ska
1. rapportera till styrelsen och den verkställande direktören
i fråga om efterlevnaden av
a) bestämmelserna i denna lag och föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen,
b) bestämmelser som har meddelats av Europeiska kommissionen
med anledning av Solvens II-direktivet, och
c) de riktlinjer och rekommendationer som har meddelats med
anledning av det direktivet av Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten, Finansinspektionen och, om
företaget har inrättat en sekundäretablering i ett land inom
EES, den behöriga myndigheten i det landet,
2. lämna råd till företagets styrelse och den verkställande
direktören om förebyggande av bristande efterlevnad av
bestämmelser enligt 1,
3. bedöma konsekvenserna av förändringar i bestämmelser,
riktlinjer och rekommendationer enligt 1, och
4. identifiera och bedöma risker för bristande efterlevnad av
bestämmelser, riktlinjer och rekommendationer enligt 1.
Lag (2015:700).
Funktion för internrevision
17 § Funktionen för internrevision ska
1. utvärdera systemet för internkontroll,
2. utvärdera andra delar av företagsstyrningssystemet, och
3. rapportera resultat och lämna rekommendationer efter
utvärderingarna till företagets styrelse.
Funktionen för internrevision ska utföra sina uppgifter med
opartiskhet och vara oberoende från den verksamhet som
utvärderas. Lag (2015:700).
Aktuariefunktion
18 § Aktuariefunktionen ska
1. samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstekniska
beräkningarna och utredningarna,
2. bistå styrelsen och den verkställande direktören och på
eget initiativ rapportera till dem i frågor som rör metoder,
beräkningar och bedömningar av
a) de försäkringstekniska avsättningarna,
b) värderingen av försäkringsriskerna, och
c) återförsäkringsskydd och andra riskreduceringstekniker,
och
3. bidra till företagets riskhanteringssystem.
Den som ska ansvara för eller utföra uppgifter i
aktuariefunktionen ska ha de kunskaper och erfarenheter av
funktionens uppgifter som är tillräckliga med hänsyn till
arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i
företagets verksamhet.
Finansinspektionen får för ett försäkringsföretag som har
beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b § besluta om
undantag från villkoren för behörighet för den som ansvarar
för eller utför uppgifter i aktuariefunktionen och från
kravet att upprätta en aktuariefunktion. Lag (2015:700).
Uppdragsavtal
19 § Ett försäkringsföretag får, med de begränsningar som
följer av 20 §, uppdra åt någon annan att utföra ett visst
arbete och vissa funktioner som ingår i företagets
försäkringsrörelse (uppdragsavtal). Ett sådant uppdrag
inskränker dock inte företagets ansvar enligt denna lag.
Lag (2015:700).
Begränsningar i möjligheten att ingå uppdragsavtal
20 § Ett uppdragsavtal får inte avse operativ verksamhet
eller funktioner som är av väsentlig betydelse, om det kan
leda till att
1. kvaliteten i företagsstyrningssystemet försämras
väsentligt,
2. den operativa risken i företaget ökar väsentligt,
3. Finansinspektionens möjlighet att utöva tillsyn försämras,
eller
4. försäkringstagarnas möjlighet till tillfredsställande och
fortlöpande service inte kan upprätthållas. Lag (2015:700).
Anmälan av uppdragsavtal
21 § Ett försäkringsföretag som har ingått ett uppdragsavtal
som avser sådan operativ verksamhet eller sådana funktioner
som är av väsentlig betydelse ska innan avtalet börjar gälla
anmäla detta till Finansinspektionen. Ett försäkringsföretag
ska snarast möjligt anmäla till Finansinspektionen om det
inträffar väsentliga förändringar inom den operativa
verksamheten eller funktionerna. Lag (2015:700).
Åtgärder som krävs av ett försäkringsföretag som ingår ett
uppdragsavtal
22 § Ett försäkringsföretag som ingår ett uppdragsavtal ska
vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att
uppdragstagaren
1. samarbetar med Finansinspektionen när det gäller den
verksamhet eller de funktioner som omfattas av
uppdragsavtalet,
2. ger försäkringsföretaget, dess revisorer och
Finansinspektionen tillgång till uppgifter som rör den
verksamhet eller de funktioner som omfattas av
uppdragsavtalet, och
3. ger Finansinspektionen faktiskt tillträde till
uppdragstagarens lokaler. Lag (2015:700).
Kompletterande riktlinjer m.m.
23 § Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa
försäkringstekniska riktlinjer. Riktlinjerna ska kompletteras
med ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag.
Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring ska ges in
till Finansinspektionen senast den dag de börjar användas
eller ändras.
Tillsammans med riktlinjerna ska det lämnas en redogörelse
för de konsekvenser som riktlinjerna får för
försäkringsföretaget samt för försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar.
Om det med hänsyn till försäkringarnas beskaffenhet eller av
något annat särskilt skäl saknas anledning att upprätta ett
försäkringstekniskt beräkningsunderlag, får
Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag
från skyldigheten att upprätta ett sådant underlag.
Lag (2015:700).
24 § Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa riktlinjer
för hantering av intressekonflikter mellan företagets
intressenter. Lag (2015:700).
25 § Styrelsen ska fastställa försäkringstekniska riktlinjer
och riktlinjer för hantering av intressekonflikter.
Riktlinjerna ska utvärderas och ses över minst en gång per
år. Lag (2015:700).
Bemyndiganden
26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. vad ett system för riskhantering enligt 6 § ska innehålla
när ett försäkringsföretag fått tillstånd att använda en
partiell eller fullständig intern modell,
2. innehållet i de riktlinjer för volatilitetsjustering som
avses i 7 § fjärde stycket,
3. innehållet i en sådan likviditetsplan som avses i 8 § 1,
4. kraven på regelbundna utvärderingar som ska göras av
försäkringsföretag som använder matchnings- eller
volatilitetsjustering enligt 8 § 2,
5. kraven på regelbundna utvärderingar som ska göras av
försäkringsföretag när det gäller företagets känslighet för
de antaganden som ligger till grund för fastställandet av den
relevanta riskfria räntestrukturen enligt 9 §,
6. hur en sådan egen bedömning som avses i 10 § ska
genomföras,
7. rapportering av resultat av den egna risk- och
solvensbedömning enligt 13 §,
8. vad funktionen för riskhantering enligt 15 § ska ansvara
för när ett försäkringsföretag fått tillstånd att använda en
partiell eller fullständig intern modell,
9. villkor för behörighet för den som ska ansvara för eller
utföra uppgifter i aktuariefunktionen enligt 18 §,
10. innehållet i försäkringstekniska riktlinjer och
beräkningsunderlag som avses i 23 §, och
11. vilka uppgifter som riktlinjer för hantering av
intressekonflikter enligt 24 § ska omfatta.
Lag (2015:700).
11 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för
försäkringsaktiebolag
Tillämpning av allmänna bestämmelser för aktiebolag
1 § För försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för
aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna
lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i
aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska
i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som
gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i
aktiebolagslagen.
I fråga om försäkringsaktiebolag ska det som anges om
Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:
- 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen,
- 23 kap. 45 b § aktiebolagslagen,
- 24 kap. 47 § aktiebolagslagen, och
- 24 a kap. 24 § aktiebolagslagen.
Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med
särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för
försäkringsaktiebolag. Lag (2022:1650).
Hinder mot bildande
2 § Om teckning av aktier innebär att någon som inte har
prövats enligt 2 kap. 4 § första stycket 3 kommer att ha ett
kvalificerat innehav i försäkringsaktiebolaget, får bolaget
inte bildas utan att en sådan prövning görs. Om personen vid
den prövningen inte anses lämplig, får bolaget inte bildas.
Bolagsordningens innehåll
3 § Ett försäkringsaktiebolags bolagsordning ska, utöver det
som följer av 3 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551), innehålla
uppgift om huruvida
1. rörelsen ska avse såväl direkt försäkring som mottagen
återförsäkring, och
2. bolaget ska driva försäkringsrörelse utanför EES.
I ett livförsäkringsaktiebolag gäller, i stället för 3 kap. 3 §
aktiebolagslagen, att det i bolagsordningen ska anges hur
bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst eller på annat
sätt täcka bolagets förlust.
Bolagsstämma
Finansinspektionens skyldighet att kalla till bolagsstämma
4 § Den skyldighet att kalla till bolagsstämma som
Bolagsverket har enligt 7 kap. 17 § andra stycket
aktiebolagslagen (2005:551) ska för försäkringsaktiebolag i
stället gälla för Finansinspektionen. Lag (2013:745).
Inskränkning av beslutanderätten
5 § Utöver 7 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att
bolagsstämman i ett försäkringsaktiebolag inte får fatta ett
beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en
aktieägare eller någon annan till nackdel för de
försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade som på
grund av försäkringsavtal har rätt till en andel av de
ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.
Talan mot bolagsstämmobeslut
6 § Utöver 7 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller för
försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst, att talan
får föras mot ett bolagsstämmobeslut som strider mot de
försäkringstekniska riktlinjerna. Lag (2015:700).
Bolagets ledning
Styrelsen
7 § I stället för 8 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller
att ett försäkringsaktiebolag ska ha en styrelse med minst tre
ledamöter. I ett försäkringsaktiebolag som inte får dela ut
vinst ska mer än hälften av styrelseledamöterna vara personer
som varken är anställda i bolaget eller anställda eller
styrelseledamöter i företag som ingår i samma koncern som
bolaget eller i en företagsgrupp av motsvarande slag.
I ett försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska
minst en av styrelseledamöterna utses av försäkringstagarna
eller av någon intressegrupp som har anknytning till dem. Sådan
styrelseledamot får inte vara
1. aktieägare i bolaget,
2. anställd i bolaget, eller
3. aktieägare, anställd eller styrelseledamot i företag som
ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av
motsvarande slag.
Arbetsordning och instruktioner om arbetsfördelningen mellan
bolagsorganen
7 a § Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a § aktiebolagslagen
(2005:551) för styrelsen i ett publikt aktiebolag att årligen
fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete gäller
även för styrelsen i ett privat försäkringsaktiebolag.
Detsamma gäller skyldigheten enligt 8 kap. 46 b § samma lag
för styrelsen i ett publikt aktiebolag att i skriftliga
instruktioner ange arbetsfördelningen mellan bolagsorganen.
Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de
uppgifter som anges i denna paragraf. Lag (2014:552).
Revisionsutskott
7 b § I fråga om revisionsutskott ska ett
försäkringsaktiebolag som inte har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 eller 20 § anses som ett sådant aktiebolag som
avses i 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551).
Lag (2016:439).
Uppgifter inför styrelseval
8 § Bolagsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i ett
försäkringsaktiebolag lämna uppgift till stämman om vilka
uppdrag den som valet gäller har i andra företag.
Verkställande direktör
9 § I stället för 8 kap. 27 § aktiebolagslagen (2005:551)
gäller att styrelsen i ett försäkringsaktiebolag ska utse en
verkställande direktör. Den verkställande direktören får inte
vara ordförande i styrelsen.
Jäv för styrelseledamot och den verkställande direktören
10 § För försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska
andra stycket tillämpas i stället för 8 kap. 23 § andra stycket
och 34 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551).
Bestämmelserna om jäv i 8 kap. 23 § första stycket 3 och 34 §
första stycket 3 aktiebolagslagen gäller inte om
1. försäkringsaktiebolaget äger samtliga aktier i bolagets
motpart, och
2. motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst.
Inskränkning av befogenheten
11 § Utöver 8 kap. 41 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att
styrelsen eller någon annan ställföreträdare för ett
försäkringsaktiebolag inte får företa en rättshandling eller
någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel åt
en aktieägare eller någon annan till nackdel för de
försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade som på
grund av försäkringsavtal har rätt till en andel av de
ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.
En ställföreträdare för bolaget får inte heller följa en
anvisning av bolagsstämman eller något annat bolagsorgan, om
anvisningen inte gäller därför att den strider mot denna lag.
Revision
Kompetenskrav
12 § I stället för 9 kap. 13–16 §§ aktiebolagslagen
(2005:551) gäller för försäkringsaktiebolag att minst en
revisor som bolagsstämman har utsett ska vara auktoriserad
revisor. Lag (2013:235).
Jäv för revisor och lekmannarevisor
13 § Vid tillämpningen av 9 kap. 17 § och 10 kap. 10 §
aktiebolagslagen (2005:551) om jäv för revisor och
lekmannarevisor ska försäkringsaktiebolag anses som aktiebolag
som avses i 9 kap. 13 eller 14 § samma lag.
Revisorns uppdragstid
13 a § I fråga om uppdragstid för revisorn ska ett
försäkringsaktiebolag som inte har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 eller 20 § anses som ett sådant aktiebolag som
avses i 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen (2005:551).
Möjligheten enligt den paragrafen att förlänga
revisionsuppdraget till högst tjugo eller tjugofyra år gäller
dock inte uppdrag i ett försäkringsaktiebolag.
Lag (2016:439).
Domstols entledigande av revisorn
13 b § I fråga om en domstols entledigande av revisorn ska
ett försäkringsaktiebolag som inte har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som ett sådant aktiebolag
som avses i 9 kap. 22 a § aktiebolagslagen (2005:551).
Lag (2016:439).
EU:s revisorsförordning
13 c § Bestämmelser om revision av försäkringsaktiebolag som
inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § eller
vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en
reglerad marknad finns även i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda
krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt
intresse och om upphävande av kommissionens beslut
2005/909/EG. Lag (2016:439).
Särskilt om vissa penninglån och emissioner i
livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst
14 § För livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst
gäller inte följande bestämmelser i aktiebolagslagen
(2005:551):
1. 11 kap. 11 § om upptagande av vissa penninglån,
2. 12 kap. om fondemission,
3. 14 kap. om emission av teckningsoptioner, och
4. 15 kap. om emission av konvertibler.
15 § Ett livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst
får inte ta upp ett penninglån på villkor att lånet ska betalas
på något annat sätt än med ett nominellt penningbelopp eller
med ett penningbelopp som bestäms med hänsyn till förändringar
i penningvärdet.
Särskilt om värdeöverföringar från och överskottshantering i
livförsäkringsaktiebolag
Vinstutdelning
16 § I ett livförsäkringsaktiebolag får vinstutdelning ske bara
om det följer av bolagsordningen.
Bestämmelserna i 19 kap. 13-30 §§ aktiebolagslagen (2005:551)
om vissa publika aktiebolags förvärv av egna aktier gäller inte
för livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst.
Användningen av årsvinsten
17 § Årsvinsten i ett livförsäkringsaktiebolag och belopp som
förs över från bundet eget kapital till fritt eget kapital i
bolaget ska användas för återbäring, i den utsträckning inte
1. vinsten eller det överförda beloppet får tas i anspråk för
vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt
bestämmelser i bolagsordningen, eller
2. annat följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.
Fördelning av återbäring
18 § Ett livförsäkringsaktiebolag ska gottskriva återbäring
till försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade med
en fördelning som utgår från försäkringens bidrag till
överskottet, om inte annat följer av bestämmelser i
försäkringsavtalet eller i bolagsordningen.
Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) ska rätten till återbäring
bestämmas enligt samma fördelning och principer som skulle ha
gällt för försäkringsfall, om inte en avvikelse är försvarlig
med hänsyn till det kvarvarande försäkringstagarkollektivets
rätt till återbäring eller försäkringsbolagets ekonomiska
situation. Lag (2019:740).
18 a § Har upphävts genom lag (2015:68).
Konsolideringsfond
19 § Livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska ha
en konsolideringsfond. Konsolideringsfonden får sättas ned bara
för att täcka förluster eller för ett annat ändamål som anges i
bolagsordningen. En sådan nedsättning får bara beslutas av
bolagsstämman.
Ombildning till livförsäkringsaktiebolag som får dela ut vinst
20 § Villkor om vinstutdelning som införs i bolagsordningen för
ett livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst får
godkännas bara om
1. beslutet har biträtts vid bolagsstämman av aktieägare som
företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget,
2. de försäkringstagare vars rätt berörs av villkoret har
underrättats om att detta tas in eller ändras,
3. högst femtio procent av de underrättade försäkringstagare
som hörts av eller högst tio procent av samtliga underrättade
försäkringstagare motsätter sig ändringen,
4. ändringen inte kan antas försämra rätten för
försäkringstagare och andra ersättningsberättigade på grund av
försäkringar.
Första stycket 4 gäller även villkor i bolagsordningen om
förlusttäckning.
En sådan underrättelse som avses i första stycket 2 ska ske
genom att en redogörelse för ändringen av bolagsordningen och
dess konsekvenser tillställs försäkringstagarna på deras senast
kända postadress.
Första stycket 2-4 och tredje stycket gäller även när en
livförsäkring övergår från en verksamhet där vinstutdelning
inte är tillåten till en vinstutdelande verksamhet genom fusion
eller överlåtelse av försäkringsbestånd, om det inte finns
särskilda skäl för undantag. Det som föreskrivs om godkännande
av villkor om vinstutdelning gäller då i stället tillstånd att
verkställa fusionsplan och överlåtelseavtal.
21 § För ett livförsäkringsaktiebolag som driver verksamhet
utan villkor om vinstutdelning i bolagsordningen och som ska
övergå till vinstutdelande verksamhet får sådana villkor om
vinstutdelning som avses i 20 § godkännas bara om
uppskrivningsfonden, konsolideringsfonden,
kapitalandelsfonden, fonden för verkligt värde, fonden för
utvecklingsutgifter och andra övervärden i bolaget, med avdrag
för aktiekapitalet och överkursfonderna, gottskrivs
försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund
av försäkringarna som återbäring eller på annat sätt.
Lag (2020:993).
Minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden och
reservfonden
Tillstånd att verkställa minskningsbeslut för återbetalning
till aktieägarna
22 § Vid minskning av aktiekapitalet i ett
försäkringsaktiebolag för avsättning till fritt eget kapital
eller för återbetalning till aktieägarna gäller inte 20 kap.
23–29 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller
23–27 §§ i det här kapitlet. Lag (2014:552).
23 § Om minskningsbeloppet helt eller delvis ska användas för
ändamål som avses i 20 kap. 1 § första stycket 2 eller 3
aktiebolagslagen (2005:551), får bolaget inte verkställa
minskningsbeslutet utan tillstånd från allmän domstol.
Finansinspektionen får besluta att aktiekapitalet får minskas
utan tillstånd från allmän domstol, om bolaget samtidigt vidtar
åtgärder som medför att varken bolagets bundna egna kapital
eller dess aktiekapital minskar.
Ansökan om tillstånd
24 § Bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa ett
minskningsbeslut enligt 23 § hos tingsrätten i den ort där
styrelsen har sitt säte. Ansökan ska ges in inom två månader
efter det att minskningsbeslutet registrerades. Tillsammans med
ansökan ska bolaget ge in ett bevis om att minskningsbeslutet
har registrerats.
Inhämtande av Finansinspektionens yttrande och kallelse på
borgenärer
25 § Domstolen ska omgående inhämta Finansinspektionens
yttrande om och i så fall i vilken utsträckning minskningen kan
komma att inverka på den rätt som tillkommer försäkringstagarna
och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. Om
domstolen med hänsyn till yttrandets innehåll finner att
minskningen inte bör verkställas, ska ansökan genast avslås. I
annat fall ska domstolen kalla bolagets borgenärer och
förelägga dem som vill motsätta sig ansökan att senast en viss
dag skriftligen anmäla detta hos domstolen. Domstolen ska dock
inte kalla de borgenärer vilkas anspråk avser en fordran på
lön, pension eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti
enligt lönegarantilagen (1992:497).
Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att den som inte
gör någon anmälan ska anses ha medgett ansökan. I kallelsen ska
ett kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande tas in.
Domstolen ska se till att kallelsen skyndsamt kungörs i Post-
och Inrikes Tidningar.
När allmän domstol ska lämna tillstånd
26 § Tillstånd ska ges, om inte någon av de borgenärer som har
kallats motsätter sig ansökan inom förelagd tid eller om det
visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått
full betalning eller har betryggande säkerhet för sina
fordringar. Att en försäkringstagare eller någon annan
ersättningsberättigad på grund av en försäkring motsätter sig
ansökan utgör dock inte något hinder, om Finansinspektionens
yttrande ger grund för att ge tillstånd.
Registrering
27 § Domstolen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt 24 § och om lagakraftvunna beslut som meddelats med
anledning av sådana ansökningar.
Tillstånd till vinstutdelning efter minskningsbeslut för
förlusttäckning
28 § I stället för 20 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551)
gäller för försäkringsaktiebolag att vinstutdelning inte får
beslutas utan tillstånd från allmän domstol under tre år efter
registreringen av ett beslut om minskning av aktiekapitalet för
förlusttäckning. Tillstånd behövs dock inte om aktiekapitalet
efter eller i samband med minskningsbeslutet har ökats med
minst minskningsbeloppet. I fråga om domstolens tillstånd
gäller 24-27 §§ i tillämpliga delar.
Minskning av den bundna överkursfonden och reservfonden
29 § I stället för 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen (2005:551)
gäller för försäkringsaktiebolag att minskning av den bundna
överkursfonden och reservfonden får ske för återbetalning till
aktieägarna eller något annat ändamål, om allmän domstol med
tillämpning av 24-26 §§ ger tillstånd till minskningen.
Lag (2020:993).
Lån m.m. till närstående
30 § I stället för 21 kap. 1-4 §§ aktiebolagslagen (2005:551)
om penninglån och ställande av säkerhet gäller 4 kap. 9 § denna
lag för en sådan person som avses i 21 kap. 1 § 2
aktiebolagslagen och för en person eller ett företag som har en
sådan anknytning som avses i 3-5 samma paragraf till denna
person.
Fusion
Överlåtande bolag
31 § Ett försäkringsaktiebolag får vara överlåtande bolag vid
en fusion bara om ett annat svenskt försäkringsaktiebolag eller
en motsvarande juridisk person med hemvist i ett annat land
inom EES än Sverige är övertagande bolag.
Tillämpliga bestämmelser
32 § Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag tillämpas inte
23 kap. 19-21, 22-24, 45, 45 a och 45 c-45 e §§
aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 33-35 §§ i
detta kapitel. I 37 § finns det särskilda bestämmelser om
fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag.
Lag (2022:1650).
Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen
33 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag,
ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande
bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att
verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska
ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i
fusionen.
Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om
tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen
enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid
gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande
bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad
efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag. Om planen
har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket
aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska
ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen
har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt första stycket och om beslut som har meddelats med
anledning av sådana ansökningar. Lag (2022:1650).
34 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa
en fusionsplan ska det prövas att försäkringstagarna och andra
borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant
skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens
ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en
sådan säkerhet.
När en ansökan ska avslås
35 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 33 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller
till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning
eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579)
eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20
januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om
prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den
nämnda förordningen,
3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 §
aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande
bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande
bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,
4. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har
tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 §
eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i
övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med
försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen,
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
6. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen finns hinder mot
att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en
gränsöverskridande fusion,
7. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga
ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt
undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för
brottsliga ändamål, eller
8. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9)
om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner,
delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte
har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår
enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG)
nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort
tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex
månader. Lag (2022:1650).
Registrering av fusionen
36 § I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 25 § andra
stycket aktiebolagslagen (2005:551) om tidpunkten för anmälan
av fusionen för registrering ska anmälan göras senast två
månader från det att Finansinspektionens tillstånd att
verkställa fusionsplanen har vunnit laga kraft.
Lag (2013:456).
Absorption av helägt dotterbolag
37 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte
23 kap. 32 och 33 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället
ska moderbolaget ansöka om tillstånd att verkställa
fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in
senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit
gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats
enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, gäller dessutom att
ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om
att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §
samma lag.
I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag
gäller 34 och 35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om
överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om
övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt första stycket och om beslut som har meddelats med
anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en
sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 §
aktiebolagslagen. Lag (2022:1650).
Ogiltighet
38 § Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket
aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte.
I stället gäller för ett försäkringsaktiebolag, utöver det som
anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23
kap. 56 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas
efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett
beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 33-
35 §§ att verkställa fusionsplanen. Lag (2022:1650).
Inhemsk delning
Krav på tillstånd för överlåtelse av viss verksamhet
39 § När ett försäkringsaktiebolag genomför en inhemsk delning
tillämpas 40-43 §§.
Ett försäkringsaktiebolag får inte genom inhemsk delning
överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till
ett bolag som inte har ett sådant tillstånd. Lag (2022:1650).
Delning
Undantag från krav på underrättelse till vissa borgenärer
40 § Ett försäkringsaktiebolag behöver inte underrätta sina
kända borgenärer enligt 24 kap. 21 § aktiebolagslagen
(2005:551). Lag (2022:1650).
Inhämtande av Finansinspektionens yttrande
41 § Bolagsverket ska inte kalla ett försäkringsaktiebolags
borgenärer enligt 24 kap. 24 § aktiebolagslagen (2005:551). I
stället ska verket inhämta ett yttrande från
Finansinspektionen. Yttrandet ska innehålla uppgift om huruvida
1. försäkringsaktiebolagets försäkringstagare och andra
borgenärer har tillförsäkrats en betryggande säkerhet, om ett
sådant skydd behövs med hänsyn till de deltagande bolagens
ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en
sådan säkerhet, och
2. de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är
sådana att delningen kan anses förenlig med försäkringstagares
och andra fordringsägares intressen. Lag (2022:1650).
Överlämnande av ärendet till allmän domstol
42 § När Finansinspektionen har kommit in med sitt yttrande och
den tid inom vilken borgenärerna kan motsätta sig ansökan
enligt 24 kap. 25 § aktiebolagslagen (2005:551) har gått ut,
ska Bolagsverket överlämna ärendet till tingsrätten i den ort
där styrelsen i det överlåtande bolaget har sitt säte.
Lag (2022:1650).
När allmän domstol ska avslå en ansökan
43 § I stället för 24 kap. 26 § aktiebolagslagen (2005:551)
gäller att allmän domstol ska avslå en ansökan om tillstånd att
verkställa delningsplanen om
1. det inte av Finansinspektionens yttrande framgår att
a) försäkringsaktiebolagets försäkringstagare och andra
borgenärer har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som
avses i 42 § 1, eller
b) de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är
sådana att delningen kan anses förenlig med försäkringstagares
och andra fordringsägares intressen, och
2. det inte visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan
har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina
fordringar.
Att någon av försäkringsaktiebolagets borgenärer motsätter sig
ansökan innebär inte att ansökan ska avslås, om
Finansinspektionens yttrande ger grund för att tillstånd ska
ges.
Om domstolen anser det nödvändigt får den begära att
Finansinspektionen kompletterar sitt yttrande. Lag (2022:1650).
Gränsöverskridande delning
44 § När ett försäkringsaktiebolag genomför en
gränsöverskridande delning tillämpas 44 a-44 e §§ i stället
för 24 kap. 21-26, 45, 46, 48 och 49 §§ aktiebolagslagen
(2005:551). Lag (2022:1650).
44 a § När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska
bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att
verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det
att delningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om
delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första
stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att
ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om
att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §
samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om
ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av
sådana ansökningar. Lag (2022:1650).
44 b § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att
verkställa en delningsplan ska det prövas om bolagets
borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett
sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska
förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan
säkerhet. Lag (2022:1650).
44 c § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 44 a §,
om
1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller
till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning
eller mot bolagsordningen,
2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579)
eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av
företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår
enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen
(2005:551) inte visar att den del av det överlåtande bolaget
som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt
värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen vid
partiell delning eller delning genom separation inte visar att
det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna
kapitalet,
5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan
betryggande säkerhet som avses i 44 b § eller bolagets
ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte
kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra
fordringsägares intressen,
6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
7. det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot
att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande
delning,
8. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga
ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt
undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för
brottsliga ändamål, eller
9. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9)
om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner,
delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte
har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår
enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr
139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid,
får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex
månader. Lag (2022:1650).
44 d § Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i
Sverige ska bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag gäller
utöver det som anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen
(2005:551) att Bolagsverket får registrera det övertagande
bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol genom
ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd
att driva sådan rörelse. Lag (2022:1650).
44 e § Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket
aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte.
I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första
stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 61 § första stycket samma
lag, att talan inte får väckas efter det att
Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har
fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 44 a-44 c §§ att
verkställa delningsplanen. Lag (2022:1650).
Gränsöverskridande ombildning
44 f § När ett försäkringsaktiebolag genomför en
gränsöverskridande ombildning tillämpas inte 24 a kap. 21-23
och 25-27 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas
44 g-44 j §§ i detta kapitel. Lag (2022:1650).
44 g § När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget,
ska det ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att
verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det
att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om
ombildningsplanen har registrerats enligt 24 a kap. 13 §
första stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom
att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift
om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap.
3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om
ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av
sådana ansökningar. Lag (2022:1650).
44 h § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att
verkställa en ombildningsplan ska det prövas om bolagets
borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett
sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska
förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan
säkerhet. Lag (2022:1650).
44 i § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 44 g §,
om
1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan
betryggande säkerhet som avses i 44 h § eller bolagets
ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att ombildningen
inte kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra
fordringsägares intressen,
2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
3. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller
till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan
författning,
4. det enligt 24 a kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) finns
hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande
ombildning,
5. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga
ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt
undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för
brottsliga ändamål, eller
6. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen
(2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande
fusioner, delningar och ombildningar men något sådant
förfarande inte har inletts. Lag (2022:1650).
44 j § Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska
utgöra ett svenskt aktiebolag som ska bedriva
försäkringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som
anges i 24 a kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551) att
Bolagsverket får registrera bolaget endast om
Finansinspektionen eller en domstol i ett beslut som har fått
laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
Lag (2022:1650).
44 k § Det som anges i 24 a kap. 38 § andra stycket
aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte.
I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första
stycket aktiebolagslagen och 24 a kap. 38 § första stycket
samma lag, att talan inte får väckas efter det att
Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har
fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 44 g-44 i §§ att
verkställa ombildningsplanen. Lag (2022:1650).
Likvidation
Tvångslikvidation på grund av Bolagsverkets beslut
45 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. aktiebolagslagen
(2005:551) om likvidation gäller att Bolagsverket ska besluta
att bolaget ska gå i likvidation om
1. ett tillstånd att driva försäkringsrörelse för bestämd tid
har gått ut utan att något nytt tillstånd har beviljats, eller
2. tillståndet att driva försäkringsrörelse har återkallats
utan att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva
tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om
tjänstepensionsföretag eller någon annan tillståndspliktig
finansiell rörelse.
Beslutet enligt första stycket 2 ska fattas så snart det är
praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan
eller anmälan om likvidation kom in till Bolagsverket.
Beslutet om likvidation gäller omedelbart.
I ärenden om likvidation av försäkringsaktiebolag vars
tillstånd att driva försäkringsrörelse har återkallats utan
att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva
tjänstepensionsverksamhet enligt lagen om
tjänstepensionsföretag eller någon annan tillståndspliktig
finansiell rörelse, ska 25 kap. 24 § aktiebolagslagen inte
tillämpas.
En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på
ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande
direktören, en aktieägare eller på anmälan av
Finansinspektionen. Lag (2020:400).
46 § I stället för det som föreskrivs i 25 kap. 11 § första
stycket 2 aktiebolagslagen (2005:551) om 8 kap. 3 § första
stycket och 16 § årsredovisningslagen (1995:1554) ska 8 kap. 5
och 8 §§ lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag gälla för försäkringsaktiebolag.
Finansinspektionens anmälan
47 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 11 § tredje stycket
och 17 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) ska en fråga
om likvidation enligt dessa paragrafer också prövas efter
anmälan av Finansinspektionen.
Kontrollbalansräkningens innehåll
48 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 14 § aktiebolagslagen
(2005:551) om kontrollbalansräkningens innehåll gäller för
försäkringsaktiebolag följande.
Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek ska det lämnas
uppgift om den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som
skulle följa om de redovisades till försäljningsvärdet med
avdrag för de förväntade försäljningskostnaderna. I fråga om
sådana tillgångar som anges i 4 kap. 2 § 4 och 5 lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag gäller att
de tas upp till anskaffningsvärdet minskat med nödvändiga
avskrivningar och nedskrivningar, om ett högre värde fås genom
detta.
Följande värdehandlingar får tas upp till högre värde än det
som följer av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, om
de motsvarar försäkringstekniska avsättningar enligt 6 kap.
11 § första stycket och kan avyttras till detta högre värde
vid sådana tidpunkter att förutsättningarna att infria de
försäkringsåtaganden som värdehandlingarna säkerställer kan
anses tillfredsställande:
1. obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska
staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet
svarar för,
2. obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska
unionen eller en utländsk stat eller centralbank svarar för,
3. obligationer eller andra skuldförbindelser som en utländsk
kommun eller därmed jämförlig utländsk samfällighet med
befogenhet att kräva in skatter eller avgifter svarar för,
4. obligationer eller andra skuldförbindelser som en
internationell organisation svarar för,
5. obligationer och andra skuldförbindelser som en bank, ett
kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan eller ett
värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första
stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
svarar för,
6. obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt
kreditinstitut svarar för,
7. obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt
aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för,
8. skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än
de som anges i 1-7 svarar för och för vilka panträtt i
fastighet eller tomträtt har lämnats som säkerhet, och
9. skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än
de som anges i 1-7 svarar för och för vilka en annan
betryggande säkerhet än panträtt i fastighet eller tomträtt
har lämnats.
Om det finns särskilda skäl för det får andra värdehandlingar
än de som avses i tredje stycket tas upp över det verkliga
värdet, dock högst till anskaffningsvärdet. Detta gäller dock
bara värdehandlingar som utgörs av reversfordringar som ska
betalas eller kan sägas upp till betalning av
försäkringsaktiebolaget först efter längre tid än ett år.
Lag (2020:400).
Hinder mot beslut om upphörande av likvidation
49 § Utöver 25 kap. 45 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att
ett beslut om att en likvidation ska upphöra och
försäkringsaktiebolagets verksamhet återupptas inte får fattas,
om
1. bolaget har fått tillstånd att driva försäkringsrörelse för
en bestämd tid och den tiden har gått ut utan att något nytt
tillstånd har beviljats, eller
2. bolagets tillstånd att driva försäkringsrörelse har
återkallats.
Försäkringsaktiebolagets företagsnamn
50 § Ett försäkringsaktiebolags företagsnamn ska innehålla
ordet försäkring. Lag (2018:1689).
Skadestånd
51 § Det som föreskrivs i 29 kap. 1-3 §§ aktiebolagslagen
(2005:551) om skadeståndsansvar vid överträdelse av där angivna
bestämmelser gäller för försäkringsaktiebolag även vid
överträdelse av denna lag.
12 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för ömsesidiga
försäkringsbolag
Inledande bestämmelser
Delägare
1 § Delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag är
försäkringstagarna. Återförsäkringstagare ska dock inte på
grund av återförsäkringen anses som delägare.
I bolagsordningen får det föreskrivas att också de försäkrade,
även om de inte samtidigt är försäkringstagare, ska vara
delägare för en försäkring som
1. tecknas av en arbetsgivare för att ge försäkringsskydd åt
anställda, och
2. grundas på kollektivavtal.
Ansvar för ett ömsesidigt försäkringsbolags förpliktelser
2 § I ett ömsesidigt försäkringsbolag har delägarna inte något
personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser.
I bolagsordningen för ett ömsesidigt skadeförsäkringsbolag får
det dock föreskrivas att en delägare ska täcka skulder,
avsättningar eller förluster i direkt skadeförsäkringsrörelse,
som bolaget inte kan täcka genom att ta i anspråk egna
tillgångar eller medel, genom att göra kapitaltillskott till
bolaget (uttaxering).
En delägares skyldighet enligt andra stycket gäller bara för
skadeförsäkring som inte har tecknats av en konsument eller ett
dödsbo för enskilt eller i huvudsak enskilt ändamål.
Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett
enskilt fall besluta om undantag från bestämmelserna i tredje
stycket för lokala skadeförsäkringsbolag med en årlig
premieinkomst från skadeförsäkringsrörelsen som inte överstiger
ett belopp motsvarande fem miljoner euro och där minst hälften
av premieinkomsten kommer från bolagets delägare.
Hänvisningar till allmänna bestämmelser för ekonomiska
föreningar
3 § När det i detta kapitel hänvisas till lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar ska det som sägs om
1. ekonomisk förening i stället avse ömsesidigt
försäkringsbolag,
2. medlem i stället avse delägare,
3. stadgar i stället avse bolagsordning,
4. föreningsstämma i stället avse bolagsstämma, och
5. föreningsregistret i stället avse försäkringsregistret.
Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till
bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de
bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver
bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.
När 7 kap. 8 och 30 §§ lagen om ekonomiska föreningar
tillämpas på ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som sägs
om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
Lag (2020:400).
Definitioner m.m.
4 § Bestämmelserna i 1 kap. 10–15 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar om moderförening, dotterföretag,
koncern och avancerad elektronisk underskrift ska gälla för
ömsesidiga försäkringsbolag. Lag (2018:731).
4 a § Bestämmelserna om information med elektroniska
hjälpmedel i 1 kap. 16 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar gäller när ett ömsesidigt försäkringsbolag skickar
kallelser och annan information i enlighet med detta kapitel
eller lagen om ekonomiska föreningar. Lag (2018:731).
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om att bestämmelserna om
koncerner i denna lag, i föreskrifter som har meddelats med
stöd av denna lag och i lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar, ska gälla helt eller delvis för en grupp av
företag som inte utgör en koncern enligt 1 kap. 10–14 §§
lagen om ekonomiska föreningar, men som har en gemensam eller
i huvudsak gemensam ledning. Lag (2018:731).
Bildande av ett ömsesidigt försäkringsbolag
Stiftare
6 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas av en eller flera
fysiska eller juridiska personer (stiftare). Lag (2014:552).
7 § Den som är underårig eller i konkurs eller som har
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara
stiftare. Att detsamma gäller den som har näringsförbud
följer av 11 § lagen (2014:836) om näringsförbud.
Lag (2014:852).
8 § Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen och
upprättar en bolagsordning. De ska bestämma att ett visst antal
försäkringar till minst ett visst sammanlagt belopp ska vara
tecknade, innan bolaget får anses bildat. Vid bestämmandet av
antal försäkringar och belopp ska hänsyn tas till arten av den
planerade rörelsen och till garantikapitalets storlek.
Garantikapital
9 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag får inte bildas utan
garantikapital, om det inte finns särskilda skäl för det.
Om det behövs får tillskott av garantikapital göras även under
rörelsens gång. Beslut om sådant tillskott ska anmälas för
registrering senast sex månader efter beslutet. För
registrering krävs att hälften av tillskottet har betalats in.
Garantikapitalet är ökat när registrering har skett.
Garantikapitalet ska vara helt inbetalat senast sex månader
efter registreringen av tillskottet.
Tillskott av garantikapital ska alltid göras med pengar.
10 § Garantikapitalet ska återbetalas när det inte längre
behövs för att rörelsen ska kunna drivas ändamålsenligt och en
återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens
sammansättning och storlek i 7 kap. Bestämmelser om villkor för
sådan återbetalning finns i 66 §.
Garantikapitalet ska också återbetalas om inte registrering
sker enligt 18 §.
Bolagsordning
11 § Ett ömsesidigt försäkringsbolags bolagsordning ska
innehålla uppgifter om
1. bolagets företagsnamn,
2. den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt
säte,
3. föremålet för bolagets verksamhet, varvid det ska
anges särskilt om rörelsen ska avse såväl direkt försäkring
som mottagen återförsäkring,
4. om försäkringsrörelse ska drivas utanför EES,
5. antalet eller lägsta och högsta antalet av de
styrelseledamöter, revisorer och eventuella
styrelsesuppleanter som får utses av bolagsstämman och tiden
för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,
6. den krets av försäkrade som i denna egenskap är delägare,
om inte bara försäkringstagarna är delägare,
7. garantikapitalet,
8. regler för hur rösträtten och förslagsrätten ska utövas
och hur beslut ska fattas på stämman, varvid det ska anges
särskilt i vilken utsträckning garanterna ska ha rösträtt,
9. för vilka försäkringar, i vilka situationer, intill vilket
belopp och i vilken ordning uttaxering kan ske hos delägarna
i skadeförsäkringsföretag och hur uttaxeringen ska
genomföras,
10. i vilken ordning garanterna ska betala in det tecknade
garantikapitalet,
11. om och i vilken ordning vinst ska delas ut till
garanterna och i vilken ordning garantikapitalet ska
återbetalas,
12. hur en bolagsstämma ska sammankallas,
13. de ärenden som ska förekomma på en ordinarie
bolagsstämma,
14. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över
bolagets vinst eller, i ett livförsäkringsbolag, på annat
sätt täcka bolagets förlust,
15. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som ska
vara tecknade innan bolaget kan anses bildat,
16. hur tillgångarna ska fördelas mellan delägarna vid
bolagets upplösning, och
17. det som ska gälla för sådana förlagsinsatser som avses i
11 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, om sådana
ska förekomma.
Om försäkringsbolaget ska ha euro som redovisningsvaluta, ska
det anges i bolagsordningen. Lag (2018:1689).
Stiftelseurkund
12 § Sedan tillstånd att driva försäkringsrörelse har
meddelats, ska stiftarna upprätta och skriva under en daterad
stiftelseurkund som ska innehålla uppgifter om sättet och tiden
för kallelse till den konstituerande stämman.
Teckning av försäkringar
13 § Teckning av försäkringar i bolaget ska ske på
stiftelseurkunden eller på en teckningslista som innehåller en
kopia av stiftelseurkunden. Tillsammans med stiftelseurkunden
ska det finnas kopior av tillståndet att driva
försäkringsrörelse och bolagsordningen.
En teckning av försäkring som har gjorts på ett annat sätt än
det som anges i första stycket kan göras gällande bara om
bolaget registreras utan att tecknaren dessförinnan har anmält
felet hos Bolagsverket.
Om en försäkring har tecknats med villkor är teckningen
ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos Bolagsverket före
bolagets registrering, är dock tecknaren bunden fastän han
eller hon inte kan åberopa villkoret.
Konstituerande stämma
14 § Beslutet om bolagets bildande ska fattas på en
konstituerande stämma.
Stiftarna ska kalla dem som har tecknat försäkringar och
röstberättigade garanter till den konstituerande stämman enligt
bestämmelserna i bolagsordningen om kallelse till bolagsstämma.
Stiftarna ska även se till att teckningslistorna och de
handlingar som stiftelseurkunden hänvisar till hålls
tillgängliga för tecknarna under minst en vecka före stämman på
den plats som har angetts i kallelsen.
Om alla försäkringar tecknas vid stämman och alla de som har
tecknat försäkringar och röstberättigade garanter är ense, kan
beslutet om bolagets bildande fattas även om någon kallelse
till stämman inte har skett.
På den konstituerande stämman ska stiftarna lägga fram
stiftelseurkunden och de till den fogade handlingarna i
original. Stiftarna ska lämna uppgifter om antalet tecknade
försäkringar, det sammanlagda beloppet av dessa och det belopp
som har inbetalats på garantikapitalet. Samtliga uppgifter ska
föras in i protokollet.
Beslut vid konstituerande stämma
15 § Om det vid den konstituerande stämman inte visas att
försäkringar har tecknats till minst det antal och det
sammanlagda belopp som anges i bolagsordningen och att
garantikapitalet har betalats in till den andel som
föreskrivs i bolagsordningen, har frågan om bolagets bildande
fallit.
Om flertalet av de närvarande röstberättigade röstar för
beslutet att bilda bolaget, är bolaget bildat. I annat fall
har frågan om bolagets bildande fallit.
När ett ömsesidigt försäkringsbolag är bildat, ska en
styrelse och revisorer väljas.
I fråga om den konstituerande stämman gäller i övrigt
bestämmelserna om stämma i denna lag, lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar och bolagsordningen. Lag (2018:731).
Betalning av försäkringar och garantikapital
16 § En skuld på grund av teckning av garantikapital får inte
kvittas mot en fordran hos bolaget.
Bolaget får inte överlåta eller pantsätta fordringar på
garantikapital.
17 § Betalningar i pengar av försäkringar och garantikapitalet
ska ske genom insättning på ett särskilt konto som stiftarna
har öppnat för ändamålet hos en bank, ett kreditmarknadsföretag
eller ett motsvarande utländskt kreditinstitut i ett land inom
EES. Belopp som har satts in på kontot får lyftas av bolaget
först när styrelsen har valts.
Om frågan om bolagets bildande har fallit eller om teckningen
av försäkringar eller garantikapital av annat skäl inte är
bindande, ska de inbetalda beloppen betalas tillbaka enligt
19 § andra stycket.
Registrering av bolaget
Förutsättningar för registrering
18 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag ska anmälas för
registrering senast sex månader efter beslutet om tillstånd att
driva försäkringsrörelse.
För registrering av ett ömsesidigt försäkringsbolag, där
garantikapital ska finnas, krävs att hela garantikapitalet är
inbetalt.
Verkan av att registrering inte sker
19 § Frågan om bolagsbildning faller, om
1. någon anmälan för registrering av bolaget inte har gjorts
inom föreskriven tid, eller
2. Bolagsverket genom ett beslut som vunnit laga kraft har
avskrivit ett ärende om sådan registrering eller har vägrat
registrering av bolaget.
Om frågan om bolagsbildning har fallit, ansvarar
styrelseledamöterna solidariskt för återbetalningen av de
belopp som har betalats på grund av garantiavtalet eller de
tecknade försäkringarna. Uppkommen avkastning ska läggas till
beloppen och avdrag ska göras för kostnaderna på grund av
åtgärder enligt 20 § tredje meningen.
Rättshandlingar före bolagets registrering
20 § Innan det ömsesidiga försäkringsbolaget har registrerats,
kan det inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter.
Det kan inte heller föra talan inför domstol eller någon annan
myndighet. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande
bolagsbildningen och i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de
belopp som tecknats som garantikapital.
21 § För en åtgärd som vidtas på bolagets vägnar före
registreringen svarar de som har deltagit i åtgärden eller
beslutet om denna solidariskt. När bolaget har registrerats,
övergår ansvaret på bolaget, om förpliktelsen följer av
stiftelseurkunden eller har tillkommit efter det att bolaget
har bildats.
22 § Om det har slutits avtal för bolaget före registreringen
gäller följande. En avtalspart som inte kände till att bolaget
inte var registrerat, kan frånträda avtalet till dess att
bolaget har registrerats. En avtalspart som kände till att
bolaget inte var registrerat kan, om annat inte har avtalats,
frånträda avtalet bara om frågan om bolagets bildande har
fallit enligt 19 §.
Ändring av bolagsordningen
22 a § Bestämmelserna i 3 kap. 4, 5 och 7–9 §§ lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar om ändring av stadgarna
gäller för ändring av bolagsordningen för ett ömsesidigt
försäkringsbolag. Lag (2018:731).
Förlagsinsatser
23 § Ömsesidiga försäkringsbolag ska i bolagsordningen
kunna ange att kapital får skjutas till i enlighet med det
som gäller om förlagsinsatser enligt 11 kap. lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar. Lag (2018:731).
Bolagets ledning
Tillämpliga bestämmelser om bolagets ledning
24 § Bestämmelserna i 7 kap. lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar om föreningens ledning ska gälla även
för ömsesidiga försäkringsbolag med de undantag och tillägg
som följer av 25–30 §§. Lag (2018:731).
Styrelsen
25 § Bestämmelsen i 7 kap. 7 § första stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar om att styrelseledamöter
ska vara medlemmar i föreningen ska inte gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag.
I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska mer än hälften av
styrelseledamöterna vara personer som varken är anställda i
bolaget eller anställda eller styrelseledamöter i företag som
ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av
motsvarande slag. Lag (2018:731).
Revisionsutskott
25 a § I fråga om revisionsutskott ska ett ömsesidigt
försäkringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 1 kap.
19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses
i 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Vid tillämpningen av bestämmelsen om revisionsutskottets
uppgifter i 7 kap. 48 § lagen om ekonomiska föreningar ska det
som sägs om finansiell rapportering och revision även omfatta
hållbarhetsrapportering och granskning av en
hållbarhetsrapport. Lag (2024:358).
Uppgifter inför styrelseval
26 § Bolagsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i
ett ömsesidigt försäkringsbolag lämna uppgift till stämman om
vilka uppdrag den som valet gäller har i andra företag.
Verkställande direktör
27 § I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska styrelsen utse en
verkställande direktör. Den verkställande direktören får inte
vara ordförande i styrelsen.
Jäv för styrelseledamot och den verkställande direktören
28 § I stället för 7 kap. 23 § andra stycket och 34 §
andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
gäller följande för ömsesidiga försäkringsbolag.
Bestämmelserna i 7 kap. 23 § första stycket 3 och 34 § första
stycket 3 i den lagen gäller inte om
1. det ömsesidiga försäkringsbolaget äger samtliga aktier i
bolagets motpart, och
2. motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst. Lag (2018:731).
Generella inskränkningar
29 § Utöver 6 kap. 38 § och 7 kap. 42 § första stycket
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller att beslut,
rättshandlingar eller andra åtgärder enligt dessa
bestämmelser inte heller får fattas eller företas till
nackdel för garanter eller ersättningsberättigade som på
grund av försäkringsavtal har rätt till en andel av de
ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.
Lag (2018:731).
30 § Bestämmelserna i 7 kap. 42 § andra stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar om förbud för en
ställföreträdare att följa vissa föreskrifter av
föreningsorgan gäller även föreskrifter som står i strid med
denna lag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag. Lag (2018:731).
31 § Har upphävts genom lag (2016:121).
Bolagsstämma
Tillämpliga bestämmelser om bolagsstämma
32 § Bestämmelserna om föreningsstämma i 6 kap. lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar ska gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag med de undantag och tillägg som följer av 29
och 33–41 §§. Lag (2018:731).
Tillhandahållande av handlingar vid och inför årsstämman
32 a § Vid tillämpningen av bestämmelserna om årsstämman och
tillhandahållandet av handlingar inför årsstämman i 6 kap. 9
och 23 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det
som sägs om revisionsberättelsen och
koncernrevisionsberättelsen även gälla granskningsberättelsen
och granskningsberättelsen för koncernen. Lag (2024:358).
Rösträtt för garanter
33 § Garanters rätt att besluta i ett ömsesidigt
försäkringsbolags angelägenheter utövas vid bolagsstämman.
Bestämmelserna i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar om
rösträtt för medlemmar gäller även garanter, om en garant
enligt bolagsordningen har rösträtt på bolagsstämman.
Lag (2018:731).
Ort för bolagsstämman
34 § Bestämmelserna om ort för stämman i 6 kap. 14 §
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska inte gälla för
ömsesidiga försäkringsbolag. Lag (2018:731).
Fortsatt bolagsstämma
35 § Bestämmelserna om uppskov med beslut till en
fortsatt stämma i 6 kap. 13 § andra stycket lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar ska gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag, om en tiondel av de närvarande
röstberättigade begär det. Lag (2018:731).
Förslagsrätt
36 § Den förslagsrätt som delägarna har enligt 6 kap. 15 §
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får inskränkas i ett
ömsesidigt försäkringsbolags bolagsordning, om fullmäktige har
utsetts.
Det som sägs i första stycket gäller dock inte ett förslag om
att utse en revisor att granska vissa delar av
hållbarhetsrapporten. Lag (2024:358).
Finansinspektionens skyldighet att kalla till bolagsstämma
37 § Den skyldighet att kalla till stämma som
Bolagsverket har enligt 6 kap. 16 § andra stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar ska för ömsesidiga
försäkringsbolag i stället gälla för Finansinspektionen.
Lag (2018:731).
Fullmäktige m.m.
38 § Utöver bestämmelserna om fullmäktige i 6 kap. lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar gäller för ömsesidiga
försäkringsbolag att minst hälften av fullmäktige ska utses
av delägarna eller av organisationer som kan anses företräda
delägarnas intressen.
Bestämmelserna om fullmäktiges mandattid och vem som får
utses till fullmäktig i 6 kap. 43 respektive 44 § lagen om
ekonomiska föreningar ska inte gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag.
Om fullmäktige har utsetts får bestämmelser tas in i
bolagsordningen om att årsredovisningen och
revisionsberättelsen och i förekommande fall
koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen ska
tillhandahållas enligt 6 kap. 23 § lagen om ekonomiska
föreningar, genom att fram till bolagsstämman hållas
tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av
förlagsandelar på bolagets webbplats.
Delägarna har rätt att närvara och yttra sig vid ett
fullmäktigemöte, om inte något annat anges i bolagsordningen.
Lag (2018:731).
Ändring av bolagsordningen
39 § I stället för 6 kap. 35 § lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar gäller att ett beslut att ändra
bolagsordningen i ett ömsesidigt försäkringsbolag är giltigt
om två tredjedelar av samtliga röstande har förenat sig om
det. Lag (2018:731).
40 § En ändring av villkor om vinstutdelning till garanter
eller innehavare av förlagsandelar eller om förlusttäckning i
ett ömsesidigt livförsäkringsbolags bolagsordning får godkännas
bara om ändringen inte kan antas försämra rättten för
försäkringstagare och andra ersättningsberättigade på grund av
försäkringar.
41 § Om ett beslut att ändra bolagsordningen avser delägarnas
ansvarighet vid uttaxering enligt 2 § andra stycket, får
beslutet inte tillämpas tidigare än ett år efter registreringen
av beslutet, om inte samtliga delägare har biträtt det.
Efter registrering ska beslutet genast kungöras i Post- och
Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen
bestämmer. Dessutom ska en underrättelse om beslutet sändas
till varje delägare vars postadress är känd.
Den som är delägare när beslutet fattas men som inte samtycker
till beslutet har rätt att inom ett år från beslutets
registrering häva försäkringsavtalet utan att rätta sig efter
den uppsägningstid som annars skulle ha gällt. Om avtalet hävs
har delägare rätt att få ut den på försäkringen belöpande
andelen av ej intjänade premier och återbäring. Beräkningen av
denna andel ska göras för den tidpunkt då avtalet upphör att
gälla.
Revision och särskild granskning
Tillämpliga bestämmelser om revision och särskild granskning
42 § Bestämmelserna i 8 och 9 kap. lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar om revision respektive särskild
granskning ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag med de
avvikelser och tillägg som följer av 43–43 d §§.
Lag (2018:731).
Granskning av en hållbarhetsrapport
42 a § Granskningen av en hållbarhetsrapport eller av en
hållbarhetsrapport för en koncern ska göras enligt de
standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den
17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsredovisning,
årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av
rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande
av rådets direktiv 84/253/EEG, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.
För granskningen gäller också det som sägs i 8 kap. 3 § första
stycket andra och tredje meningarna lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar. Lag (2024:358).
42 b § Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en
granskningsberättelse till föreningsstämman. Om det ömsesidiga
försäkringsbolaget är en moderförening ska revisorn även lämna
en granskningsberättelse för koncernen.
Det ömsesidiga försäkringsbolaget får utse en revisor att
enbart granska hållbarhetsrapporten. Detsamma gäller för
granskningen av hållbarhetsrapporten för koncernen, om bolaget
är en moderförening.
Om samma revisor utför revisionen av de finansiella
rapporterna och granskningen av hållbarhetsrapporten får
granskningsberättelsen tas in som ett eget avsnitt i
revisionsberättelsen. Detsamma gäller om den revisor som utför
revisionen av koncernens finansiella rapporter även utför
granskningen av hållbarhetsrapporten för koncernen.
Lag (2024:358).
42 c § Det som föreskrivs om erinringar och påpekanden i
8 kap. 6 och 42 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
gäller även vid granskningen av hållbarhetsrapporten.
Lag (2024:358).
Jäv för en revisor
42 d § Det som föreskrivs om vem revisorn får anlita vid
revisionen i 8 kap. 20 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar gäller även vid granskningen av
hållbarhetsrapporten. Lag (2024:358).
Huvudansvarig revisor
42 e § Det som gäller för den huvudansvariga för revisionen
enligt 17 § revisorslagen (2001:883) ska även gälla den
huvudansvariga för granskningen av en hållbarhetsrapport.
Lag (2024:358).
Kompetenskrav m.m.
43 § I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska minst en revisor
utses av bolagsstämman. Av de revisorer som utses att enbart
granska en hållbarhetsrapport, ska minst en utses av
bolagsstämman.
Bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara
revisor i ett ömsesidigt försäkringsbolag. Minst en av de
revisorer som bolagsstämman har utsett ska vara auktoriserad
revisor. En hållbarhetsrapport får granskas endast av en
auktoriserad revisor med särskild behörighet för granskning av
hållbarhetsrapport.
Bestämmelserna i 8 kap. 51 och 52 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar om registrering av revisor ska även
gälla för en revisor som har utsetts enligt denna paragraf.
Lag (2024:358).
Revisorns uppdragstid
43 a § I fråga om uppdragstid för revisorn ska ett
ömsesidigt försäkringsbolag som inte har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk
förening som avses i 8 kap. 54 § lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar. Möjligheten enligt den paragrafen att
förlänga revisionsuppdraget till högst tjugo eller tjugofyra
år gäller dock inte uppdrag i ett ömsesidigt
försäkringsbolag.
Revisionsberättelsen
43 b § I fråga om revisionsberättelsens innehåll ska ett
ömsesidigt försäkringsbolag som inte har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk
förening som avses i 8 kap. 56–59 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar. Lag (2018:731).
Koncernrevision
43 c § I fråga om koncernrevision ska ett ömsesidigt
försäkringsbolag som inte har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening
som avses i 8 kap. 60 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar. Lag (2018:731).
Domstols entledigande av revisorn
43 d § I fråga om en domstols entledigande av revisorn
ska ett ömsesidigt försäkringsbolag som inte har beviljats
undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan
ekonomisk förening som avses i 8 kap. 55 § lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar. Lag (2018:731).
EU:s revisorsförordning
43 e § Bestämmelser om revision av ömsesidiga
försäkringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 1
kap. 19 eller 20 § eller vars överlåtbara värdepapper är
upptagna till handel på en reglerad marknad finns även i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av
den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad
revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av
kommissionens beslut 2005/909/EG. Lag (2016:439).
Granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport
43 f § I fråga om granskningsberättelsen gäller 8 kap. 32, 33,
56 och 58 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Det
som sägs där om revision, revisionsberättelsen och
årsredovisningen ska avse granskning av en hållbarhetsrapport,
granskningsberättelsen och hållbarhetsrapporten.
En granskningsberättelse ska utarbetas i enlighet med de
standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.
Granskningsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida
hållbarhetsrapporten har upprättats i överensstämmelse med
tillämplig lag om årsredovisning och de standarder som avses i
andra stycket samt kraven i artikel 8 i förordning (EU)
2020/852. Lag (2024:358).
Granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport för koncernen
43 g § Bestämmelserna i 43 f § gäller även
granskningsberättelsen för koncernen. Det som sägs där om
revision, revisionsberättelsen och årsredovisningen ska i
stället avse granskning av en hållbarhetsrapport för
koncernen, granskningsberättelsen för koncernen och
hållbarhetsrapporten för koncernen. Lag (2024:358).
43 h § I samband med granskning av en hållbarhetsrapport för
koncernen ska revisorn bedöma och utvärdera det
granskningsarbete som har utförts av revisorer och andra
oberoende granskare i de övriga koncernföretagen. Revisorn ska
se till att han eller hon kan få tillgång till dokumentation
av det granskningsarbete som är relevant för
koncerngranskningen.
Om revisorn är förhindrad att göra den bedömning och
utvärdering som avses i första stycket, ska han eller hon
utföra kompletterande granskningsarbete avseende
dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Revisorn
ska också underrätta Revisorsinspektionen om hindret.
Lag (2024:358).
Allmän granskning
44 § Om inte något annat anges i bolagsordningen, får det
i ett ömsesidigt försäkringsbolag utses en eller flera
personer (lekmannarevisorer) att utföra sådan granskning som
anges i 46 §.
Bestämmelserna om revisorer i denna lag och lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar är inte tillämpliga på
lekmannarevisorer. Lag (2018:731).
45 § För en lekmannarevisor får en eller flera suppleanter
utses. Bestämmelserna i denna lag om lekmannarevisor gäller i
tillämpliga delar även suppleant.
Lekmannarevisorns uppgifter
46 § Lekmannarevisorn ska granska om bolagets verksamhet sköts
på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt
tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är
tillräcklig. Granskningen ska vara så ingående och omfattande
som god sed vid detta slag av granskning kräver.
47 § Lekmannarevisorn ska följa bolagsstämmans anvisningar, om
de inte strider mot lag, bolagsordningen eller god sed.
48 § Lekmannarevisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en
granskningsrapport till bolagsstämman. Bestämmelser om
rapportens innehåll och den tidpunkt då den ska lämnas till
bolagets styrelse finns i 56 §.
49 § Lekmannarevisorn får inte underteckna en sådan
revisionsberättelse som avses i 8 kap. 5 § lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar. Lag (2018:731).
Tillhandahållande av upplysningar m.m.
50 § Styrelsen och den verkställande direktören ska ge
lekmannarevisorn tillfälle att genomföra granskningen i den
omfattning lekmannarevisorn anser vara nödvändig. De ska lämna
de upplysningar och det biträde som lekmannarevisorn begär.
Samma skyldigheter har styrelsen, den verkställande direktören,
revisorn och lekmannarevisorn i ett dotterbolag gentemot en
lekmannarevisor i moderbolaget.
Hur en lekmannarevisor utses
51 § En lekmannarevisor väljs av bolagsstämman, om inte
bolagsordningen innehåller bestämmelser om att lekmannarevisorn
ska utses på något annat sätt.
Obehörighetsgrunder
52 § Den som är underårig eller i konkurs eller har fått
näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken får inte vara lekmannarevisor.
Jäv
53 § Lekmannarevisor får inte den vara som
1. är styrelseledamot, verkställande direktör eller innehar en
befattning i ledande ställning i försäkringsbolaget eller dess
dotterföretag eller biträder vid bolagets bokföring eller
medelsförvaltning eller bolagets kontroll däröver,
2. är anställd hos eller på något annat sätt har en underordnad
eller beroende ställning till försäkringsbolaget eller till
någon som avses i 1,
3. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder
bolaget vid bokföringen eller medelsförvaltningen eller
bolagets kontroll däröver,
4. är gift med eller sambo med eller är syskon eller släkting i
rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses i 1,
5. är besvågrad med en person som avses i 1 i rätt upp- eller
nedstigande led eller är gift med den andres syskon, eller
6. står i låneskuld till bolaget eller något annat företag i
samma koncern eller har en förpliktelse som ett sådant företag
har ställt säkerhet för.
Den som enligt första stycket inte är behörig att vara
lekmannarevisor i ett moderbolag får inte heller vara
lekmannarevisor i dess dotterföretag.
Anlitande av biträde
54 § En lekmannarevisor får vid granskningen av bolaget inte
anlita någon som enligt 53 § inte är behörig att vara
lekmannarevisor. Om bolaget eller dess moderbolag har anställda
med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den
interna revisionen, får lekmannarevisorn dock vid granskningen
anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med
god sed.
Lekmannarevisorns avgång
55 § Ett uppdrag som lekmannarevisor upphör, om
lekmannarevisorn eller den som har utsett lekmannarevisorn
anmäler att uppdraget ska upphöra. Anmälan ska göras hos
styrelsen. Om en lekmannarevisor som inte är vald på
bolagsstämma vill avgå, ska han eller hon anmäla det också hos
den som har utsett honom eller henne.
Lekmannarevisorns granskningsrapport
56 § Granskningsrapporten ska lämnas till bolagets styrelse
senast två veckor före den ordinarie bolagsstämman.
I rapporten ska lekmannarevisorn uttala sig om sådana
förhållanden som avses i 46 § och om sådana förhållanden som
han eller hon har varit skyldig att granska enligt 47 §. Om
lekmannarevisorn finner anledning till anmärkning mot någon
styrelseledamot eller mot den verkställande direktören, ska han
eller hon upplysa om detta i rapporten och lämna uppgift om
anledningen till anmärkningen.
Lekmannarevisorn får i granskningsrapporten även lämna andra
upplysningar som han eller hon anser att delägarna, de
delegerade eller garanterna bör få kännedom om.
57 § Granskningsrapporten ska tillhandahållas på samma
sätt som anges i 6 kap. 23 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar. Lag (2018:731).
Lekmannarevisorns närvaro vid bolagsstämma
58 § Lekmannarevisorn har rätt att närvara vid bolagsstämma.
Han eller hon är skyldig att närvara, om det med hänsyn till
ärendena kan anses nödvändigt.
Lekmannarevisorns tystnadsplikt
59 § Lekmannarevisorn får inte till en enskild delägare,
delegerad, garant eller utomstående obehörigen lämna
upplysningar om sådana bolagsangelägenheter som
lekmannarevisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt
uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.
Lekmannarevisorns upplysningsplikt
60 § Lekmannarevisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna
alla upplysningar som bolagsstämman begär, i den mån det inte
skulle vara till väsentlig skada för bolaget.
61 § /Upphör att gälla U:2024-11-08/
Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor,
annan lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget
har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som
behövs om bolagets angelägenheter.
Lekmannarevisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna
upplysningar om bolagets angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
61 § /Träder i kraft I:2024-11-08/
Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor,
annan lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget
har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som
behövs om bolagets angelägenheter.
Lekmannarevisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna
upplysningar om bolagets angelägenheter till
undersökningsledaren under en förundersökning i brottmål eller
till åklagaren under en utredning om självständigt
förverkande. Lag (2024:867).
Registrering
62 § Bestämmelserna i 7 kap. 44 och 45 §§ lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar om registrering av styrelseledamöter
ska även gälla för lekmannarevisorer. Lag (2018:731).
Vinstutdelning m.m.
Tillåtna former för värdeöverföring till garanter och
innehavare av förlagsandelar
63 § Ett ömsesidigt försäkringsbolags medel får betalas ut
till garanter och innehavare av förlagsandelar bara enligt
bestämmelserna i denna lag om vinstutdelning, återbetalning
av garantikapital och det som gäller enligt denna lag och
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar om utskiftning vid
bolagets likvidation. Lag (2018:731).
Vinstutdelning
64 § Vinstutdelning till garanter och innehavare av
förlagsandelar får bara ske om det följer av
bolagsordningen.
Vinstutdelningen får inte överstiga det som i den fastställda
balansräkningen och, i fråga om moderbolag som ska upprätta
koncernredovisning, i den fastställda koncernbalansräkningen
för det senaste räkenskapsåret redovisats som bolagets
respektive koncernens nettovinst för året, vinst och fria
fonder sedan avdrag gjorts för
1. det belopp som enligt 68 § ska användas för återbäring,
2. den redovisade förlusten,
3. det belopp som enligt lag eller bolagsordning ska avsättas
till bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, det
belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt
årsredovisningarna för företag inom denna ska föras över till
det bundna egna kapitalet, och
4. det belopp som enligt bolagsordningen på annat sätt ska
användas för något annat ändamål än vinstutdelning.
Även om det inte finns något hinder enligt andra stycket, får
bolaget genomföra vinstutdelning endast om den framstår som
försvarlig med hänsyn till
1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker
ställer på storleken av det egna kapitalet, och
2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i
övrigt.
Om bolaget är ett moderbolag, ska vid tillämpningen av tredje
stycket hänsyn tas även till de krav som koncernverksamhetens
art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital
samt till koncernens konsolideringsbehov, likviditet och
ställning i övrigt. Lag (2016:121).
65 § Beslut om vinstutdelning till garanter eller innehavare av
förlagsandelar fattas av bolagsstämman. Stämman får bara i den
utsträckning den har skyldighet till detta enligt
bolagsordningen besluta om utdelning av större belopp än det
som styrelsen föreslagit eller godkänt.
Återbetalning av garantikapital m.m.
66 § Återbetalning av garantikapitalet får bara beslutas av
bolagsstämman. Stämmans beslut ska anmälas till Bolagsverket
för registrering. För registrering krävs att Finansinspektionen
har gett sitt tillstånd till återbetalningen. Någon
återbetalning får inte göras innan beslutet har registrerats.
Om ett ömsesidigt försäkringsbolag har gått i likvidation eller
försatts i konkurs, får en garant eller innehavare av
förlagsandelar inte ta emot betalning ur bolagets tillgångar
för fordran avseende inbetalt garantikapital eller
förlagsinsatser förrän bolagets övriga skulder har blivit fullt
betalda eller tillräckliga medel avsatts till detta.
Olagliga värdeöverföringar
67 § Om utbetalning till garanter eller innehavare av
förlagsandelar görs i strid med denna lag eller lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar, ska mottagaren betala
tillbaka det belopp som tagits emot med ränta, beräknad
enligt 5 § räntelagen (1975:635), från det att beloppet togs
emot intill dess ränta, till följd av 3 eller 4 § räntelagen,
ska betalas enligt 6 § samma lag. Om utbetalningen har skett
i form av vinstutdelning, är dock mottagaren
återbäringsskyldig bara om bolaget visar att mottagaren insåg
eller borde ha insett att utbetalningen stred mot denna lag
eller lagen om ekonomiska föreningar.
Om det uppstår en brist vid återbäring enligt första stycket,
är de personer som har medverkat till beslutet om
värdeöverföringen ansvariga för bristen. Detsamma gäller de
som har medverkat till verkställandet av beslutet eller till
upprättandet eller fastställandet av en oriktig balansräkning
som har legat till grund för beslutet om värdeöverföring.
För ansvar enligt andra stycket förutsätts i fråga om
styrelseledamöter, verkställande direktör, revisor och
särskild granskare, uppsåt eller oaktsamhet, och, i fråga om
delägare och andra, uppsåt eller grov oaktsamhet.
För en brist som uppstår vid återbäring av vinstutdelning
ansvarar även den som har tagit emot egendom från en person
som avses i första stycket med vetskap om att den härrör från
en olaglig värdeöverföring.
Vid tillämpningen av andra–fjärde styckena gäller 21 kap. 4
och 5 §§ lagen om ekonomiska föreningar. Lag (2018:731).
Förlusttäckning och fördelning av överskott i ömsesidiga
livförsäkringsbolag
Användning av årsvinsten
68 § Årsvinsten i ett ömsesidigt livförsäkringsbolag och belopp
som förs över från bundet eget kapital till fritt eget kapital
i bolaget ska användas för återbäring, i den utsträckning
1. vinsten eller det överförda beloppet inte får tas i anspråk
för vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt
bestämmelser i bolagsordningen, eller
2. annat inte följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.
Fördelning av återbäring
69 § Ett ömsesidigt livförsäkringsbolag ska gottskriva
återbäring till försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar med en
fördelning som utgår från försäkringens bidrag till
överskottet, om inte annat följer av bestämmelser i
försäkringsavtalet eller bolagsordningen.
Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) ska rätten till återbäring
bestämmas enligt samma fördelning och principer som skulle ha
gällt för försäkringsfall, om inte en avvikelse är försvarlig
med hänsyn till det kvarvarande försäkringstagarkollektivets
rätt till återbäring eller försäkringsbolagets ekonomiska
situation. Lag (2019:740).
69 a § Har upphävts genom lag (2015:68).
Konsolideringsfond
70 § Ett ömsesidigt livförsäkringsbolag ska ha en
konsolideringsfond. Konsolideringsfonden får sättas ned bara
för att täcka förluster eller för ett annat ändamål som anges i
bolagsordningen. En sådan nedsättning får bara beslutas av
bolagsstämman.
Reservfond
71 § För reservfond i ömsesidiga försäkringsbolag gäller
10 kap. 14 §, 11 kap. 6 § och 15 kap. lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar. Lag (2018:731).
Gåvor till allmännyttiga eller jämförliga ändamål
72 § Bolagsstämman eller, om saken är av ringa betydelse med
hänsyn till bolagets ställning, styrelsen får besluta om en
gåva till ett allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål,
om det med hänsyn till ändamålets art, bolagets ställning och
omständigheterna i övrigt får anses skäligt och gåvan inte
strider mot 64 § andra–fjärde styckena. Lag (2016:121).
Likvidation
Frivillig likvidation
73 § Beslut om frivillig likvidation av ett ömsesidigt
försäkringsbolag fattas av bolagsstämman.
För beslut om likvidation i andra fall än när det finns grund
för tvångslikvidation enligt 74 § krävs att det biträds av
två tredjedelar av samtliga röstande. Längre gående villkor
för att beslutet ska bli giltigt får föreskrivas i
bolagsordningen.
När det finns grund för tvångslikvidation enligt 74 §, har
beslutet omedelbar verkan. I övriga fall kan bolagsstämman
besluta att likvidationen ska inträda en viss senare dag.
Bestämmelsen i 17 kap. 9 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar om anmälan av beslutet ska gälla också för
ömsesidiga försäkringsbolag. Lag (2018:731).
Tvångslikvidation
74 § Bestämmelsen i 17 kap. 16 § första stycket 1 lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar om allmän domstols beslut
om likvidation ska gälla också för ömsesidiga
försäkringsbolag.
Bolagsverket ska besluta att ett ömsesidigt försäkringsbolag
ska gå i likvidation om
1. bolagets hela försäkringsbestånd har överlåtits,
2. ett tillstånd att driva försäkringsrörelse som har
beviljats för en bestämd tid har gått ut utan att något nytt
tillstånd har beviljats,
3. tillståndet att driva försäkringsrörelse har återkallats
utan att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva
tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om
tjänstepensionsföretag, eller
4. bolaget saknar till försäkringsregistret anmäld behörig
styrelse eller verkställande direktör.
En fråga om likvidation enligt första eller andra stycket
prövas på anmälan av Finansinspektionen eller på ansökan av
styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören,
en delägare eller en röstberättigad som inte är delägare. I de
fall som avses i andra stycket 4 prövas frågan på ansökan även
av en borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende
av att det finns någon som kan företräda bolaget.
I de fall som avses i andra stycket 3 ska Bolagsverket fatta
beslutet om likvidation så snart det är praktiskt möjligt,
dock senast dagen efter det att ansökan eller anmälan om
likvidation kom in till Bolagsverket. Ett beslut om
likvidation ska inte meddelas, om det styrks att
likvidationsgrunden upphört under ärendets handläggning.
Bestämmelser om allmän domstols beslut om likvidation vid
konkurs finns i 18 kap. 13 och 14 §§ lagen om ekonomiska
föreningar. Lag (2023:671).
74 a § Det som föreskrivs om likvidation i 17 kap. 11 § lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar ska också gälla när det
ömsesidiga försäkringsbolaget inte har kommit in med en
granskningsberättelse eller en granskningsberättelse för
koncernen. Lag (2024:358).
Genomförande av likvidationen
75 § I ärenden enligt 74 § andra stycket 3 ska 17 kap. 12 och
18 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar inte
tillämpas.
I övrigt gäller för genomförandet av likvidationen för
ömsesidiga försäkringsbolag 17 kap. 13, 18, 19 och 23-45 §§
lagen om ekonomiska föreningar med de tillägg som följer av
76-78 §§.
I ett ärende enligt 74 § andra stycket 1, 2 eller 4 gäller
även 17 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar.
Lag (2023:671).
Redovisning för tiden innan en likvidator utses
75 a § Det som sägs om redovisningen och revisionsberättelsen
i 17 kap. 29 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska
även gälla granskningsberättelsen. Lag (2024:358).
Redovisning under likvidationen
76 § I 17 kap. 33 § första stycket lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar anges att vissa bestämmelser inte ska
tillämpas på likvidatorernas årsredovisning och dess
behandling på stämman. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 6
och 7 lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 20, 37–44 och
48 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) ska inte heller
tillämpas. Lag (2018:731).
Skifte
77 § Vid skifte av ett ömsesidigt försäkringsbolags tillgångar
ska de som var delägare i bolaget vid tiden för
likvidationsbeslutet få del i tillgångarna enligt de
fördelningsgrunder som anges i bolagsordningen.
Hinder mot beslut om upphörande av likvidation
78 § Utöver 17 kap. 43 § första stycket andra meningen
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller att ett
beslut om att en likvidation ska upphöra och det ömsesidiga
försäkringsbolagets verksamhet återupptas inte får fattas, om
det finns anledning till likvidationen enligt denna lag. Ett
beslut om att återuppta verksamheten får inte fattas om det
inte finns full täckning för bolagets skyldigheter.
Lag (2018:731).
Konkurs
79 § Bestämmelserna om konkurs i 18 kap. 10–14 §§ lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar ska även gälla för
ömsesidiga försäkringsbolag. Lag (2018:731).
Fusion
Överlåtande bolag
80 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag får vara överlåtande bolag
vid en fusion bara om ett annat ömsesidigt försäkringsbolag
eller motsvarande juridisk person med hemvist inom ett annat
land inom EES än Sverige är övertagande bolag.
Tillämpliga bestämmelser
81 § Vid fusion med ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller 16
kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de undantag
och tillägg som följer av andra stycket.
I stället för 16 kap. 17-19, 21-23, 41, 41 a och 41 c-41 e §§
lagen om ekonomiska föreningar tillämpas 82-84 och 86 §§ i
detta kapitel. I 85 § i detta kapitel finns det regler om
tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. I
86 § i detta kapitel finns det regler om tillämpning av 16
kap. 28 och 29 §§ samma lag.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på
ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som där anges om
Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
Lag (2022:1650).
Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen
82 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga
försäkringsbolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen
som det övertagande bolaget ansöka hos Finansinspektionen om
tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande
fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som
deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska försäkringsbolagen dessutom
ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av
bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget.
Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det
övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad
efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag. Om
fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att
ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift
om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap.
5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt första stycket och om beslut som har meddelats med
anledning av sådana ansökningar. Lag (2022:1650).
83 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att
verkställa en fusionsplan ska Finansinspektionen pröva om
försäkringstagarna och andra borgenärer tillförsäkras en
betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn
till de fusionerande försäkringsbolagens ekonomiska
förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan
säkerhet. Lag (2013:456).
När en ansökan ska avslås
84 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 82 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller
till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning
eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579)
eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den
20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller
om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den
nämnda förordningen,
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har
tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 83 §
eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i
övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med
försäkringstagarnas eller andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska
föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga
ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt
undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för
brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9)
om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner,
delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte
har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår
enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG)
nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort
tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
Lag (2022:1650).
Registrering av fusionen
85 § I stället för det som föreskrivs om tidpunkten för
anmälan för registrering i 16 kap. 24 § andra stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar, ska en sådan anmälan
göras senast två månader från det att Finansinspektionens
tillstånd till verkställande av fusionsplanen har fått laga
kraft. Lag (2020:400).
Absorption av helägt dotterbolag
86 § Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap. 28
och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara
gälla vid fusion mellan bolag enligt 80 § i detta kapitel.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa
fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska lämnas in
senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit
gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats
enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, gäller
dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år efter det att
en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt
19 kap. 5 § samma lag.
I fråga om ett sådant ärende gäller 83 och 84 §§ i tillämpliga
delar. Det som sägs om överlåtande bolag ska då avse
dotterbolag och det som sägs om övertagande bolag ska avse
moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt andra stycket och om beslut som har meddelats med
anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en
underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet
enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar.
Lag (2022:1650).
Skadestånd
87 § Bestämmelserna i 21 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar om ansvar vid överträdelse av bestämmelserna som
anges där gäller även för ömsesidiga försäkringsbolag. Det som
föreskrivs där ska för ömsesidiga försäkringsbolag även gälla
vid överträdelse av denna lag.
Det som föreskrivs i 21 kap. 1 § lagen om ekonomiska
föreningar om styrelseledamot ska även gälla för stiftare av
ett ömsesidigt försäkringsbolag.
Vid tillämpningen av 21 kap. 9, 10 och 12 §§ lagen om
ekonomiska föreningar om tid för att väcka talan och hinder
för att väcka talan ska det som föreskrivs om
revisionsberättelsen även tillämpas i fråga om
granskningsberättelsen. Lag (2024:358).
Företagsnamn
88 § Ett ömsesidigt försäkringsbolags företagsnamn ska
innehålla orden ömsesidig och försäkring. Om verksamheten
avser att meddela försäkring av egendom bara inom ett
begränsat geografiskt område, ska företagsnamnet ange området
för bolagets verksamhet men ordet ömsesidig får utelämnas.
Bolagets styrelse får anta ett särskilt företagsnamn. Ett
särskilt företagsnamn får inte innehålla ordet ömsesidig.
Företagsnamnet ska tydligt skilja sig från företagsnamn som är
införda i det register som avses i 17 kap. 1 §. I övrigt finns
bestämmelser om registreringen i lagen (2018:1653) om
företagsnamn. Lag (2019:766).
Registrering m.m.
89 § I 17 kap. 1 § finns bestämmelser om
registreringsmyndighet och försäkringsregister.
Lag (2019:766).
90 § För registrering av ett ömsesidigt försäkringsbolag
gäller 19 kap.
2-9 §§ och 23 kap. 1 och 2 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar.
För överklagande av beslut av Finansinspektionen gäller
21 kap. 1-3 §§ i denna lag i stället för 23 kap. 1 och 2 §§
lagen om ekonomiska föreningar. Lag (2020:400).
Straff och vite
91 § Bestämmelserna i 22 kap. 1 § första stycket 2 och 3
och andra och tredje styckena samt 2 och 3 §§ lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar om straff och vite gäller
för ömsesidiga försäkringsbolag. Lag (2018:731).
13 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för
försäkringsföreningar
Inledande bestämmelser
Vad en försäkringsförening är
1 § En försäkringsförening är en förening som har till ändamål
att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva
försäkringsrörelse i vilken medlemmarna deltar genom att
använda föreningens tjänster som försäkringstagare eller som
försäkrad.
Tillämpning av allmänna bestämmelser för ekonomiska föreningar
2 § Lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller för
försäkringsföreningar om inte något annat följer av denna lag.
Vid tillämpning av lagen om ekonomiska föreningar på
försäkringsföreningar ska det som sägs om
1. ekonomisk förening avse försäkringsförening, och
2. föreningsregistret avse försäkringsregistret.
Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till
bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de
bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver
lagen om ekonomiska föreningar.
När 7 kap. 8 och 30 §§ lagen om ekonomiska föreningar
tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om
Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
Lag (2020:400).
3 § De grundläggande bestämmelserna om en ekonomisk
förening i 1 kap. 4, 5 och 7 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar gäller inte för
försäkringsföreningar.
Bestämmelserna om investerande medlemmar i lagen om
ekonomiska föreningar gäller inte för
försäkringsföreningar. Lag (2018:731).
Ansvar för en försäkringsförenings förpliktelser
4 § Utöver bestämmelserna om ansvar för en förenings
skyldigheter i 1 kap. 9 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar får det i en försäkringsförenings stadgar
föreskrivas att en medlem ska täcka skulder, avsättningar
eller förluster i försäkringsrörelsen, som föreningen inte
kan täcka genom att ta i anspråk egna tillgångar eller medel,
genom att göra kapitaltillskott till föreningen
(uttaxering). Lag (2018:731).
Bildande av en försäkringsförening
Verksamhetskapital
5 § En försäkringsförening får inte bildas utan
verksamhetskapital. Kapitalet får tillskjutas även av andra än
medlemmar.
För registrering av en försäkringsförening, krävs att hela
verksamhetskapitalet har betalats in.
Verksamhetskapitalet ska återbetalas när det inte längre behövs
för att rörelsen ska kunna drivas ändamålsenligt och en
återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens
storlek och sammansättning i 7 kap.
Verksamhetskapitalet ska också återbetalas om inte registrering
sker enligt 7 §.
Stadgar
6 § En försäkringsförenings stadgar ska, utöver det som följer
av 3 kap. 1 § 1-3 och 5-10 lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar, innehålla uppgifter om
1. huruvida rörelsen ska avse såväl direkt försäkring som
mottagen återförsäkring,
2. huruvida föreningen ska driva försäkringsrörelse utanför
EES,
3. de villkor som ska gälla för inträde i föreningen,
4. storleken på verksamhetskapitalet,
5. den eventuella rätt till avkastning som tillfaller den som
skjutit till verksamhetskapital,
6. den eventuella rösträtt på föreningsstämma som tillfaller
den som skjutit till verksamhetskapital,
7. i vilken ordning verksamhetskapitalet ska betalas in och
återbetalas, och
8. för vilka slag av försäkringar, i vilka situationer, intill
vilket belopp och i vilken ordning uttaxering kan göras hos
medlemmarna samt hur uttaxeringen ska genomföras.
I en livförsäkringsförening gäller dessutom att det i
stadgarna ska anges hur föreningens förlust får täckas.
I en försäkringsförening som har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 d § gäller i stället för första stycket 1 och 4-7
att det i stadgarna ska anges
1. vilken typ av försäkringsrörelse som ska drivas,
2. försäkringsförmånernas beskaffenhet och storlek eller
grunderna för hur de ska beräknas,
3. de premier och avgifter som ska betalas till föreningen
eller grunderna för hur de ska beräknas,
4. villkor för utbetalning av försäkringsbelopp och, i fråga
om kapitalförsäkring, högsta tillåtna försäkringsbelopp för en
medlem,
5. villkor för belåning av försäkringsbrev hos föreningen och
för fribrev och återköp, om sådana ska tillåtas, och
6. villkor för återbäring och annan värdeöverföring.
Lag (2020:660).
Registrering m.m.
7 § I stället för bestämmelserna om registrering i 2 kap.
2 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller för en
försäkringsförening att
1. verksamheten får påbörjas när beslut om tillstånd att
driva försäkringsrörelse har meddelats, och
2. anmälan för registrering ska göras senast sex månader
efter det att ett sådant beslut har meddelats.
Det som föreskrivs i 2 kap. 4 § tredje meningen lagen om
ekonomiska föreningar om åtgärder för att kräva in utfästa
insatser eller avgifter ska i stället avse
verksamhetskapitalet. Lag (2018:731).
Föreningens medlemmar m.m.
8 § Det som föreskrivs om en medlems rätt att säga upp
medlemskapet i föreningen i 4 kap. 7 § första stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar gäller inte i fråga om
försäkringsföreningar, om medlemmen på grund av sin
anställning är skyldig att tillhöra försäkringsföreningen.
Bestämmelsen om skyldighet att hålla medlemsförteckningen
tillgänglig i 5 kap. 5 § lagen om ekonomiska föreningar
gäller inte för försäkringsföreningar. Lag (2018:731).
Förlagsinsatser
9 § Har upphävts genom lag (2016:121).
Revisionsutskott
9 a § I fråga om revisionsutskott ska en försäkringsförening
som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 d eller
20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 7 kap.
47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Vid tillämpningen av bestämmelsen om revisionsutskottets
uppgifter i 7 kap. 48 § lagen om ekonomiska föreningar ska det
som sägs om finansiell rapportering och revision även omfatta
hållbarhetsrapportering och granskning av en
hållbarhetsrapport. Lag (2024:358).
Föreningens ledning
Verkställande direktör
10 § Bestämmelsen om verkställande direktör i 7 kap. 27 §
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller inte för
försäkringsföreningar. I stället gäller att styrelsen i en
försäkringsförening ska utse en verkställande direktör. Den
verkställande direktören får inte vara ordförande i styrelsen.
I en mindre försäkringsförening som har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 d § behöver det inte utses någon
verkställande direktör. Lag (2020:660).
Jäv för styrelseledamot och den verkställande direktören
11 § I stället för bestämmelserna om jäv för en
styrelseledamot och den verkställande direktören i 7 kap.
23 § andra stycket respektive 34 § andra stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar gäller följande för
försäkringsföreningar. Bestämmelserna i 7 kap. 23 § första
stycket 3 och 7 kap. 34 § första stycket 3 gäller inte om
1. försäkringsföreningen äger samtliga aktier i föreningens
motpart, och
2. motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst. Lag (2018:731).
12 § Bestämmelserna om förbud för ställföreträdare att
följa vissa föreskrifter av föreningsorgan i 7 kap. 42 §
andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
gäller för försäkringsföreningar, om föreskrifterna står i
strid med denna lag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning
i försäkringsföretag. Lag (2018:731).
13 § Har upphävts genom lag (2016:121).
Föreningsstämma
Rätt att besluta i föreningens angelägenheter
14 § Utöver bestämmelserna om föreningsmedlemmarnas rätt
att besluta i föreningens angelägenheter i 6 kap. 1–3 §§
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får en
försäkringsförening i stadgarna föreskriva om rösträtt för
den som har skjutit till verksamhetskapital.
Lag (2018:731).
Ort för föreningsstämman
14 a § Bestämmelserna om ort för föreningsstämman i 6
kap. 14 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller
inte för försäkringsföreningar. Lag (2018:731).
Tillhandahållande av handlingar vid och inför årsstämman
14 b § Vid tillämpningen av bestämmelserna om årsstämman och
tillhandahållandet av handlingar inför årsstämman i 6 kap. 9
och 23 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska det
som sägs om revisionsberättelsen och
koncernrevisionsberättelsen även gälla granskningsberättelsen
och granskningsberättelsen för koncernen. Lag (2024:358).
Finansinspektionens skyldighet att kalla till föreningsstämma
15 § Den skyldighet att kalla till föreningsstämma som
Bolagsverket har enligt 6 kap. 16 § andra stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar ska för
försäkringsföreningar i stället gälla för
Finansinspektionen. Lag (2018:731).
Fullmäktige
16 § Utöver bestämmelserna om fullmäktige i 6 kap.
41–46 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller
för försäkringsföreningar att minst hälften av fullmäktige
ska utses av föreningens medlemmar eller av organisationer
som kan anses företräda medlemmarna. Lag (2018:731).
Uppgifter inför styrelseval
17 § Föreningsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i
en försäkringsförening lämna uppgift till stämman om vilka
uppdrag den som valet gäller har i andra företag.
Revision och särskild granskning
Granskning av en hållbarhetsrapport
17 a § Granskningen av en hållbarhetsrapport eller en
hållbarhetsrapport för koncernen ska göras enligt de
standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.
För granskningen gäller också det som sägs i 8 kap. 3 § första
stycket andra och tredje meningarna lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar. Lag (2024:358).
17 b § Revisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en
granskningsberättelse till föreningsstämman. Om
försäkringsföreningen är en moderförening ska revisorn även
lämna en granskningsberättelse för koncernen.
Försäkringsföreningen får utse en revisor att enbart granska
hållbarhetsrapporten. Om föreningen är en moderförening gäller
detta även för granskningen av hållbarhetsrapporten för
koncernen.
Om samma revisor utför revisionen av de finansiella
rapporterna och granskningen av hållbarhetsrapporten, får
granskningsberättelsen tas in som ett eget avsnitt i
revisionsberättelsen. Detsamma gäller om den revisor som utför
revisionen av koncernens finansiella rapporter även utför
granskningen av hållbarhetsrapporten för koncernen.
Lag (2024:358).
17 c § Det som föreskrivs om erinringar och påpekanden i
8 kap. 6 och 42 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
ska även gälla vid granskningen av hållbarhetsrapporten.
Lag (2024:358).
Jäv för en revisor
17 d § Det som föreskrivs om vem revisorn får anlita vid
revisionen i 8 kap. 20 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar gäller även vid granskningen av en
hållbarhetsrapport. Lag (2024:358).
Huvudansvarig revisor
17 e § Det som gäller för den huvudansvariga för revisionen
enligt 17 § revisorslagen (2001:883) ska även gälla den
huvudansvariga för granskningen av en hållbarhetsrapport.
Lag (2024:358).
Kompetenskrav m.m.
18 § I stället för 8 kap. 1 § och 8 § första stycket och 14-
16 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller för
försäkringsföreningar att
1. föreningsstämman ska välja minst en revisor,
2. det i stadgarna får bestämmas att en eller flera revisorer
ska utses på något annat sätt,
3. bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara
revisor i en försäkringsförening, och
4. minst en av de revisorer som utses av föreningsstämman ska
vara auktoriserad revisor.
Första stycket 3 och 4 gäller inte för mindre
försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap.
19 d §.
En hållbarhetsrapport får granskas endast av en auktoriserad
revisor med särskild behörighet för granskning av
hållbarhetsrapport. Det som sägs i första stycket 1 och 2
gäller även en revisor som enbart ska granska
hållbarhetsrapporten.
Bestämmelserna i 8 kap. 51 och 52 §§ lagen om ekonomiska
föreningar om registrering av revisor ska även gälla för en
revisor som har utsetts enligt denna paragraf. Lag (2024:358).
Revisorns uppdragstid
18 a § I fråga om uppdragstid för revisorn ska en
försäkringsförening som inte har beviljats undantag enligt
1 kap. 19, 19 d eller 20 § anses som en sådan ekonomisk
förening som avses i 8 kap. 54 § lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar. Möjligheten enligt den paragrafen att
förlänga revisionsuppdraget till högst tjugo eller tjugofyra
år gäller dock inte uppdrag i en försäkringsförening.
Lag (2020:660).
Revisionsberättelsen och granskningsberättelsen
18 b § I fråga om revisionsberättelsens innehåll ska en
försäkringsförening som inte har beviljats undantag enligt
1 kap. 19, 19 d eller 20 § anses som en sådan ekonomisk
förening som avses i 8 kap. 56-59 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar.
I fråga om granskningsberättelsen gäller 8 kap. 32, 33, 56 och
58 §§ lagen om ekonomiska föreningar. Det som sägs där om
revision, revisionsberättelsen och årsredovisningen ska avse
granskning av en hållbarhetsrapport, granskningsberättelsen
och hållbarhetsrapporten.
En granskningsberättelse ska utarbetas i enlighet med de
standarder som har antagits med stöd av artikel 26a.3 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG, i lydelsen
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464.
Granskningsberättelsen ska innehålla ett uttalande om huruvida
hållbarhetsrapporten har upprättats i överensstämmelse med
tillämplig lag om årsredovisning och de standarder som avses i
tredje stycket samt kraven i artikel 8 i förordning (EU)
2020/852. Lag (2024:358).
Koncernrevision
18 c § I fråga om koncernrevision ska en försäkringsförening
som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 d eller
20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap.
60 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
I samband med granskning av en hållbarhetsrapport för
koncernen ska revisorn bedöma och utvärdera det
granskningsarbete som har utförts av revisorer och andra
oberoende granskare i de övriga koncernföretagen. Revisorn ska
se till att han eller hon kan få tillgång till dokumentation
av det granskningsarbete som är relevant för
koncerngranskningen.
Om revisorn är förhindrad att göra den bedömning och
utvärdering som avses i andra stycket, ska han eller hon
utföra kompletterande granskningsarbete avseende
dotterföretagen eller vidta andra lämpliga åtgärder. Revisorn
ska också underrätta Revisorsinspektionen om hindret.
Bestämmelserna i 18 b § andra-fjärde styckena gäller även
granskningsberättelsen för koncernen. Det som sägs där om
revision, revisionsberättelsen och årsredovisningen ska i
stället avse granskning av en hållbarhetsrapport för
koncernen, granskningsberättelsen för koncernen och
hållbarhetsrapporten för koncernen. Lag (2024:358).
Domstols entledigande av revisorn
18 d § I fråga om en domstols entledigande av revisorn ska en
försäkringsförening som inte har beviljats undantag enligt
1 kap. 19, 19 d eller 20 § anses som en sådan ekonomisk
förening som avses i 8 kap. 55 § lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar. Lag (2020:660).
EU:s revisorsförordning
18 e § Bestämmelser om revision av försäkringsföreningar som
inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 d eller 20 §
eller vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på
en reglerad marknad finns även i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda
krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt
intresse och om upphävande av kommissionens beslut
2005/909/EG. Lag (2020:660).
Återbäring och annan användning av föreningens egendom
Utdelning av föreningens medel till medlemmar
19 § I stället för bestämmelserna om värdeöverföringar
från föreningen i 12 kap. 1 och 2 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar gäller för försäkringsföreningar att
föreningens medel får delas ut till medlemmar bara i form av
återbäring eller, i samband med föreningens likvidation, som
skifteslikvid.
Bestämmelserna om insatsemission, värdeöverföringar,
vinstutdelning och gottgörelse i 10 kap. 3–10 §§, 12 kap.
3–5 §§, 13 kap. respektive 14 kap. lagen om ekonomiska
föreningar gäller inte för utbetalningar av föreningens medel
till medlemmarna i en försäkringsförening. Lag (2018:731).
Vinstutdelning till dem som tillskjutit verksamhetskapital
20 § I en försäkringsförening får vinstutdelning ske till dem
som tillskjutit verksamhetskapital, om det följer av stadgarna.
Användning av årsvinsten
21 § Årsvinsten i en livförsäkringsförening och belopp som
förs över från bundet eget kapital till fritt eget kapital ska
användas för återbäring, i den utsträckning
1. vinsten eller det överförda beloppet inte får tas i anspråk
för vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt
bestämmelser i stadgarna, eller
2. annat inte följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.
Första stycket gäller inte för försäkringsföreningar som har
beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d §. Lag (2020:660).
Konsolideringsfond
22 § En livförsäkringsförening ska ha en konsolideringsfond.
Konsolideringsfonden får sättas ned bara för att täcka
förluster eller för ett annat ändamål som anges i stadgarna.
En sådan nedsättning får bara beslutas av föreningsstämman.
Första stycket gäller inte för försäkringsföreningar som har
beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d §. Lag (2020:660).
Fördelning av återbäring
23 § En livförsäkringsförening ska gottskriva återbäring till
försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund
av försäkringar med en fördelning som utgår från försäkringens
bidrag till överskottet, om inte annat följer av bestämmelser
i försäkringsavtalet eller stadgarna.
Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) ska rätten till återbäring
bestämmas enligt samma fördelning och principer som skulle ha
gällt för försäkringsfall, om inte en avvikelse är försvarlig
med hänsyn till det kvarvarande försäkringstagarkollektivets
rätt till återbäring eller försäkringsföreningens ekonomiska
situation.
I en mindre försäkringsförening som har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 d § gäller i stället för andra stycket de
förutsättningar för fördelning av återbäring och överföring
som anges i stadgarna. Lag (2020:660).
23 a § Har upphävts genom lag (2015:68).
24 § Har upphävts genom lag (2016:121).
Återbetalning av verksamhetskapital
25 § Återbetalning av verksamhetskapital får bara beslutas av
föreningsstämman. Stämmans beslut ska anmälas till Bolagsverket
för registrering. För registrering krävs att Finansinspektionen
har gett sitt tillstånd till återbetalningen. Någon
återbetalning får inte göras innan beslutet har registrerats.
Om en försäkringsförening har gått i likvidation eller försatts
i konkurs, får den som betalat in verksamhetskapital inte ta
emot betalning ur föreningens tillgångar för fordran avseende
inbetalt verksamhetskapital förrän föreningens övriga skulder
har blivit fullt betalda eller tillräckliga medel avsatts till
detta.
Likvidation
Tvångslikvidation
26 § Det som föreskrivs om likvidation i 17 kap. 11 § lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar ska också gälla när
försäkringsföreningen inte har kommit in med en
granskningsberättelse eller en granskningsberättelse för
koncernen. Lag (2024:358).
27 § Utöver bestämmelserna om tvångslikvidation i 17 kap. 11 §
och 16 § första stycket 1-3 lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar gäller för försäkringsföreningar att Bolagsverket
ska besluta att föreningen ska gå i likvidation, om
1. föreningens hela försäkringsbestånd har överlåtits,
2. ett tillstånd att driva försäkringsrörelse för bestämd tid
har gått ut utan att något nytt tillstånd har beviljats, eller
3. tillståndet att driva försäkringsrörelse har återkallats
utan att föreningen i stället har fått ett tillstånd att driva
tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om
tjänstepensionsföretag.
I de fall som avses i första stycket 3 ska Bolagsverket fatta
beslutet om likvidation så snart det är praktiskt möjligt,
dock senast dagen efter det att ansökan eller anmälan om
likvidation kom in till Bolagsverket. Beslutet om likvidation
gäller omedelbart.
En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på
ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande
direktören, en föreningsmedlem eller en innehavare av
förlagsandelar eller på anmälan av Finansinspektionen.
I ärenden enligt första stycket 3 ska 17 kap. 12 § lagen om
ekonomiska föreningar inte tillämpas. Lag (2019:766).
Redovisning för tiden innan en likvidator utses
27 a § Det som sägs om redovisningen och revisionsberättelsen
i 17 kap. 29 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska
även gälla granskningsberättelsen. Lag (2024:358).
Finansinspektionens anmälan
28 § I 17 kap. 11 § tredje stycket och 17 § lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar finns det bestämmelser om
att frågor om tvångslikvidation av en ekonomisk förening i
vissa fall ska prövas efter anmälan av Bolagsverket eller på
ansökan av vissa befattningshavare i föreningen. Dessutom ska
frågor om likvidation av en försäkringsförening enligt dessa
paragrafer prövas efter anmälan av Finansinspektionen.
Lag (2018:731).
Redovisning under likvidationen
29 § I 17 kap. 33 § första stycket lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar anges att vissa bestämmelser inte ska
tillämpas på likvidatorernas årsredovisning och dess
behandling på stämman. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 6
och 7 lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 20, 37–44 och
48 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) ska inte heller
tillämpas. Lag (2018:731).
Hinder mot beslut om upphörande av likvidation
30 § Utöver 17 kap. 43 § första stycket andra meningen
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller för
försäkringsföreningar att ett beslut om att en
likvidation ska upphöra och föreningens verksamhet
återupptas inte får fattas, om det finns anledning till
likvidationen enligt denna lag. Ett beslut om att återuppta
verksamheten får inte fattas om det inte finns full täckning
för föreningens skyldigheter. Lag (2018:731).
Upplösning utan föregående likvidation
30 a § Bestämmelserna i 18 kap. 1–7 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar om upplösning genom förenklad
avveckling gäller inte för försäkringsföreningar.
Lag (2018:731).
Fusion
Överlåtande förening
31 § En försäkringsförening får vara överlåtande förening vid
en fusion bara om en annan försäkringsförening eller en
motsvarande juridisk person med hemvist i en annat land inom
EES än Sverige är övertagande förening.
Tillämpliga bestämmelser
32 § Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 16 kap.
17-19, 21-23, 41, 41 a och 41 c-41 e §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar. I stället gäller 33-35 §§ i detta
kapitel. I 36 § i detta kapitel finns särskilda bestämmelser
om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar.
När fusionen avser en försäkringsförening och ett helägt
dotterbolag, gäller 33-35 §§ i tillämpliga delar. Det som där
anges om överlåtande förening ska i stället avse
dotterbolaget.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på
en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i
stället avse Finansinspektionen. Lag (2022:1650).
Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen
33 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga
föreningar, ska såväl den eller de överlåtande
försäkringsföreningarna som den övertagande
försäkringsföreningen ansöka hos Finansinspektionen om
tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande
fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar
som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska försäkringsföreningarna
dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande
av stadgarna enligt 2 kap. 8 § för den övertagande föreningen.
Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den
övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige.
Ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad
efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar. Om
fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att
ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift
om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap.
5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt första stycket och om beslut som har meddelats med
anledning av sådana ansökningar. Lag (2022:1650).
34 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att
verkställa en fusionsplan ska Finansinspektionen pröva om
försäkringstagarna och andra borgenärer tillförsäkras en
betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn
till de fusionerande försäkringsföreningarnas ekonomiska
förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan
säkerhet. Lag (2013:456).
När en ansökan ska avslås
35 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 33 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller
till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning
eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579)
eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari
2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning
av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda
förordningen,
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har
tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 §
eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i
övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med
försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska
föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga
ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt
undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för
brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9)
om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner,
delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte
har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår
enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG)
nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort
tid, får Finansinspektionen förklara att ärendet ska vila
under en viss tid som inte får överstiga sex månader.
Lag (2022:1650).
Registrering av fusionen
36 § I stället för det som föreskrivs om anmälan till
Bolagsverket i 16 kap. 24 § andra stycket lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar ska anmälan göras senast två månader
från det att Finansinspektionens tillstånd till verkställande
av fusionsplanen har fått laga kraft. Lag (2018:731).
Talan mot stämmobeslut om gränsöverskridande fusion
37 § I stället för bestämmelsen om väckande av talan i 6
kap. 48 § tredje stycket första meningen lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar gäller, utöver det som anges i 6 kap.
48 § första stycket samma lag, följande. Talan mot ett
stämmobeslut om godkännande av en fusionsplan rörande en
gränsöverskridande fusion får inte väckas efter det att
Finansinspektionen genom ett beslut som har fått laga kraft
har lämnat tillstånd till verkställande av fusionsplanen.
Lag (2018:731).
Skadestånd
38 § Bestämmelserna i 21 kap. 1-3 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar om ansvar vid överträdelse av
bestämmelser som anges där gäller för försäkringsföreningar
även vid överträdelse av denna lag.
Vid tillämpningen av 21 kap. 9, 10 och 12 §§ lagen om
ekonomiska föreningar om tid för att väcka talan och hinder
för att väcka talan ska det som föreskrivs om
revisionsberättelsen även tillämpas i fråga om
granskningsberättelsen. Lag (2024:358).
Företagsnamn
39 § I stället för bestämmelserna i 20 kap. 1 § första stycket
första meningen och 2 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar om en förenings företagsnamn gäller för
försäkringsföreningar att dess företagsnamn ska innehålla
ordet försäkringsförening och att ordet försäkringsförening
eller en förkortning av det uttrycket inte får finnas med i
ett särskilt företagsnamn.
Endast försäkringsföreningar får i sitt företagsnamn använda
uttrycket försäkringsförening.
Utöver första stycket gäller för en försäkringsförening som
har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d § att företagsnamnet
i stället för ordet försäkringsförening får innehålla ordet
understödsförening eller, om föreningen huvudsakligen meddelar
sjukförsäkring, ordet sjukkassa. Lag (2020:660).
Straff
40 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot 13 kap. 39 § andra stycket denna lag.
Lag (2018:731).
14 kap. Överlåtelse av försäkringsbestånd
Avtal om överlåtelse
1 § Ett försäkringsföretag (det överlåtande företaget) får
helt eller delvis överlåta sitt försäkringsbestånd till en
annan försäkringsgivare (den övertagande försäkringsgivaren).
Överlåtelse får ske till
1. ett svenskt försäkringsföretag,
2. en utländsk försäkringsgivare som har tillstånd att driva
försäkringsrörelse i Sverige eller som är auktoriserad i ett
land inom EES, eller
3. ett tjänstepensionsföretag.
Försäkringsbestånd får överlåtas även om det överlåtande
företaget har gått i likvidation. Lag (2019:766).
Stämmans godkännande
2 § Ett avtal mellan försäkringsföretag om överlåtelse av
försäkringsbestånd ska för att bli giltigt godkännas av
stämman i det överlåtande företaget. Detsamma gäller för ett
avtal om överlåtelse från ett försäkringsföretag till ett
tjänstepensionsföretag. Lag (2019:766).
Handlingar som ska hållas tillgängliga för stämman
3 § Följande handlingar ska hållas tillgängliga för aktieägarna
och de röstberättigade i det överlåtande företaget under minst
en vecka före den stämma vid vilken frågan om godkännande av
överlåtelseavtalet ska behandlas samt läggas fram på stämman:
1. ett förslag till stämmobeslut,
2. avtalet om överlåtelse,
3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan
vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för
företaget och för försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar,
4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse
enligt 3, samt
5. om årsredovisningen inte ska behandlas på stämman,
a) en kopia av den årsredovisning som innehåller de senast
fastställda balans- och resultaträkningarna, försedd med en
anteckning om stämmans beslut om företagets vinst eller
förlust,
b) en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen
avser,
c) en av styrelsen undertecknad redogörelse för sådana
händelser efter det att årsredovisningen lämnades som är av
väsentlig betydelse för företagets ställning, och
d) ett yttrande över den redogörelse som avses i c,
undertecknat av företagets revisorer.
Handlingarna ska genast sändas till de aktieägare och de
röstberättigade som begär det och uppger sin postadress.
Lag (2015:700).
Registrering av stämmans godkännande
4 § När ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd har
godkänts av stämman, ska det överlåtande företaget anmäla
stämmans beslut för registrering.
Om en anmälan enligt första stycket inte har gjorts inom fyra
månader från beslutet eller om Bolagsverket genom ett beslut
som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller
vägrat registrering av beslutet, har frågan om överlåtelse av
försäkringsbeståndet fallit. Om en talan mot stämmans beslut
har ogillats, ska tiden dock räknas från den dag när domen vann
laga kraft. Lag (2015:700).
Tillstånd till överlåtelse
5 § Ett försäkringsföretag får verkställa ett överlåtelseavtal
med tillstånd av Finansinspektionen. Lag (2015:700).
Ansökan om tillstånd till verkställighet
6 § Ansökan om tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal
ska göras av såväl det överlåtande företaget som den
övertagande försäkringsgivaren. Ansökningarna ska ges in till
Finansinspektionen inom fyra månader från det att
stämmobeslutet i det överlåtande företaget om godkännande av
överlåtelseavtalet registrerades.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna
och om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av
dem.
Om ansökningarna inte har gjorts inom föreskriven tid eller om
de har avslagits, ska Bolagsverket förklara att frågan om
överlåtelse har fallit. Lag (2015:700).
Förutsättningar för tillstånd
7 § Tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal ska ges, om
1. den rätt som tillkommer försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar inte försämras,
2. den övertagande försäkringsgivaren har den kapitalbas som
krävs sedan överlåtelsen har beaktats, varvid hänsyn har tagits
till sådant undantag som kan ha medgetts i enlighet med 5 kap.
16 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och
tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, och
3. behörig myndighet i det land där risker är belägna eller där
åtaganden ska fullgöras samtycker till överlåtelsen eller inte
har yttrat sig.
Om den övertagande försäkringsgivaren saknar tillstånd att
driva försäkringsverksamhet i Sverige, ska kapitalbasen intygas
av tillsynsmyndighet. Med tillsynsmyndighet avses, för EES-
försäkringsgivare, den behöriga myndigheten i dess hemland och,
för försäkringsgivare hemmahörande i ett land utanför EES, den
behöriga myndigheten i det EES-land som övervakar
försäkringsgivarens soliditet. Lag (2015:700).
Föreläggande om kompletterande utredning
8 § Finansinspektionen får förelägga det överlåtande företaget
eller den övertagande försäkringsgivaren att komma in med den
ytterligare utredning som är nödvändig för att inspektionen ska
kunna fastställa att den rätt som tillkommer försäkringstagarna
och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar inte
försämras. Lag (2015:700).
Kungörande av ansökan
9 § Om ansökan inte ska avslås genast, ska Finansinspektionen i
Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som
inspektionen finner lämpliga kungöra ansökans innehåll med
uppgift om att ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd
har träffats och var avtalet och annan utredning hålls
tillgängliga.
Kungörelsen ska innehålla föreläggande för de försäkringstagare
och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar som
berörs av överlåtelsen att på bestämd tid, minst en månad efter
kungörelsen, hos Finansinspektionen anmäla om de har något att
invända mot ansökan. Lag (2015:700).
Yttrande från behörig myndighet
10 § Innan tillstånd lämnas, ska Finansinspektionen ge den
behöriga myndigheten i det land där risker är belägna eller där
åtaganden ska fullgöras tillfälle att yttra sig. Om
överlåtelsen avser försäkringsavtal som har träffats genom en
sekundäretablering i ett annat land, ska även den behöriga
myndigheten i det landet ges tillfälle att yttra sig.
Lag (2015:700).
När ansökan får prövas
11 § Finansinspektionen får pröva ansökan om tillstånd att
verkställa överlåtelseavtalet när myndigheterna som avses i
10 § har yttrat sig eller, om de inte har yttrat sig, tre
månader från det att den utländska myndigheten tog emot
Finansinspektionens meddelande. Lag (2015:700).
Registrering av tillstånd till verkställighet
12 § När tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet har
lämnats, ska den övertagande försäkringsgivaren genast anmäla
beslutet för registrering. Om den övertagande
försäkringsgivaren är en utländsk försäkringsgivare, ska
anmälan göras av det överlåtande företaget.
Bolagsverket ska genast registrera beslutet. När registrering
har skett övergår ansvaret för det överlåtna
försäkringsbeståndet på den övertagande försäkringsgivaren.
Lag (2015:700).
Underrättelser från den övertagande försäkringsgivaren
13 § Om överlåtelsen sker till ett försäkringsföretag, till en
utländsk försäkringsgivare med tillstånd att driva
försäkringsrörelse i Sverige eller till ett
tjänstepensionsföretag ska, sedan överlåtelsen har
verkställts, den övertagande försäkringsgivaren lämna en
underrättelse om överlåtelsen till varje försäkringstagare som
berörs av den. Finansinspektionen får i ett enskilt fall
besluta på vilket sätt underrättelsen ska lämnas.
Lag (2019:766).
Kungörande av beståndsöverlåtelser i ett annat land inom EES
14 § Om det i ett bestånd av direkt försäkring som har
överlåtits ingår risker som är belägna i eller åtaganden som
ska fullgöras i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen
offentliggöra den tillåtna överlåtelsen i det landet enligt
bestämmelserna där. Om överlåtelsebeslutet offentliggörs på
motsvarande sätt i det berörda landet, behöver inspektionen
inte offentliggöra beslutet där. Lag (2015:700).
Talan i konkurs om återgång av överlåtelseavtal
15 § Om det överlåtande företaget försätts i konkurs sedan
tillstånd till överlåtelsen har getts, ska, vid tillämpning av
det som föreskrivs i konkurslagen (1987:672) om rätt till talan
om återgång av avtal, sådana avtal som avses i 1 § detta
kapitel anses ingångna den dag tillstånd att verkställa avtalen
gavs. Lag (2015:700).
Särskilda bestämmelser om överlåtelse av livförsäkringsbestånd
vid likvidation eller konkurs
16 § När ett livförsäkringsföretag har gått i likvidation eller
försatts i konkurs, ska beståndet av livförsäkringar om möjligt
överlåtas till en eller flera andra försäkringsgivare som anges
i 1 § första stycket. Lag (2015:700).
17 § Tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal vid
likvidation eller konkurs ska ges om de förutsättningar som
anges i 7 § första stycket 2 och 3 och andra stycket är
uppfyllda. I fråga om ett sådant avtal gäller i övrigt 8-15 §§.
Lag (2015:700).
15 kap. Lämplighetsprövning av ägare i försäkringsaktiebolag
Krav på förvärvstillstånd
1 § Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett
försäkringsaktiebolag, som medför att förvärvarens sammanlagda
innehav utgör ett kvalificerat innehav enligt 1 kap. 15 §, får
bara ske efter tillstånd av Finansinspektionen. Detsamma gäller
förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas
1. så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller
50 procent av aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga
aktier, eller
2. så att försäkringsaktiebolaget blir dotterföretag.
Tillstånd enligt första stycket ska ha meddelats före
förvärvet. En ansökan om tillstånd ska göras skriftligen.
2 § Om ett förvärv som anges i 1 § första stycket har gjorts
genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat
liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren
ska få behålla aktierna. Förvärvaren ska ansöka om tillstånd
till ett sådant förvärv inom sex månader efter det att aktierna
erhållits.
Bekräftelse av att ansökan kommit in
3 § Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en
fullständig ansökan enligt 1 § kommit in till inspektionen
skicka en bekräftelse till förvärvaren om detta.
Förutsättningar för tillstånd till förvärv
4 § Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 och 2 §§, om
förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande
över ledningen av försäkringsaktiebolaget och det kan antas att
förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens
sannolika påverkan på försäkringsaktiebolaget.
5 § Vid bedömningen enligt 4 § ska följande beaktas:
1. förvärvarens anseende och kapitalstyrka,
2. om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i
styrelsen för försäkringsaktiebolaget eller vara verkställande
direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har
tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av
ett försäkringsaktiebolag och även i övrigt är lämplig för en
sådan uppgift,
3. om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att
motverka att försäkringsaktiebolagets verksamhet drivs på ett
sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar
som reglerar bolagets verksamhet, och
4. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med
eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder
mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen
(2022:666) eller försök till sådant brott, avseende
terroristbrott enligt 4 § samma lag. Lag (2022:683).
Förvärvstillstånd för försäkringsholdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag
6 § Om förvärvaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag, ska det vid bedömningen
av förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning
uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant
företag enligt 19 kap. 63 § första stycket denna lag
respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn
över finansiella konglomerat. Lag (2017:233).
Förvärvstillstånd vid nära förbindelser
7 § Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan
försäkringsaktiebolaget och någon annan, ska tillstånd ges bara
om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av
försäkringsaktiebolaget.
När beslut i fråga om förvärvstillstånd ska meddelas m.m.
8 § Finansinspektionens beslut i en fråga om tillstånd till
förvärv som avses i 1 och 2 §§ ska meddelas inom 60 arbetsdagar
efter det att den bekräftelse som avses i 3 § skickades
(bedömningsperioden). Om inspektionen begär kompletterande
uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.
Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till förvärv
som avses i 1 och 2 §§, om inspektionen inte inom
bedömningsperioden har meddelat slutligt beslut i ärendet.
Samråd med behörig myndighet
9 § Frågan om tillstånd enligt 1 § får avgöras först efter
samråd med behörig myndighet i ett annat land inom EES om
förvärvaren är
1. ett i det landet auktoriserat försäkringsföretag,
kreditinstitut, företag för elektroniska pengar eller
värdepappersföretag, eller ett i det landet hemmahörande
förvaltningsbolag som där har tillstånd att driva verksamhet
enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och
andra författningar som avser företag för kollektiva
investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag),
2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1,
eller
3. en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant
företag som avses i 1. Lag (2011:887).
Beslut om tid för genomförande av förvärv
10 § Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till ett förvärv,
får inspektionen besluta att förvärvet ska genomföras inom en
viss tid. Inspektionen får besluta att förlänga denna tid.
Anmälningsskyldighet för den som avyttrar
11 § Den som har beslutat att avyttra ett kvalificerat innehav
eller en så stor del av ett kvalificerat innehav av aktierna i
ett försäkringsaktiebolag att det återstående innehavet kommer
att understiga någon av de i 1 § första stycket angivna
gränserna ska skriftligen underrätta Finansinspektionen om det.
Anmälningsskyldighet för försäkringsaktiebolag
12 § Ett försäkringsaktiebolag ska årligen till
Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett
kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på
innehaven.
När ett försäkringsaktiebolag får kännedom om att bolagets
aktier har blivit föremål för ett sådant förvärv som avses i 1
eller 2 § eller för en sådan avyttring som avses i 11 §, ska
bolaget snarast anmäla förvärvet eller avyttringen till
Finansinspektionen.
När ett försäkringsaktiebolag i annat fall får kännedom om att
det har nära förbindelser med någon annan, ska bolaget snarast
anmäla det till Finansinspektionen.
Anmälningsskyldighet för ägare som är juridisk person
13 § Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i ett
försäkringsaktiebolag, ska den juridiska personen snarast
anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning till
Finansinspektionen.
Röstförbud
14 § Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett
kvalificerat innehav av aktier vid stämman inte får företräda
fler aktier än som motsvarar ett innehav som inte är
kvalificerat
1. om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att
försäkringsaktiebolagets verksamhet drivs på ett sätt som är
förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som
reglerar bolagets verksamhet,
2. om ägaren i väsentlig mån har åsidosatt skyldigheter i
näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter
eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,
3. om ägaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte
uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag
enligt 19 kap. 63 § första stycket denna lag respektive 5 kap.
16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella
konglomerat, eller
4. om det finns skäl att anta att innehavet har samband med
eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder
mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen
(2022:666) eller försök till sådant brott, avseende
terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier inte har
ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 eller 2 §,
får Finansinspektionen besluta att ägaren vid stämman inte får
företräda aktierna till den del de omfattas av ett krav på
tillstånd.
Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett
kvalificerat innehav av aktier, får innehavaren inte företräda
aktierna vid stämman till den del innehavet står i strid med
beslutet. Lag (2022:683).
Avyttringsplikt
15 § Finansinspektionen får förelägga en ägare som avses i 14 §
första stycket att avyttra så stor del av aktierna att
innehavet därefter inte är kvalificerat. En ägare som avses i
14 § andra eller tredje stycket får föreläggas att avyttra så
stor del av aktierna att innehavet inte står i strid med
inspektionens beslut.
16 § Om ett försäkringsaktiebolag har nära förbindelser med
någon annan och det hindrar en effektiv tillsyn av bolaget, får
Finansinspektionen förelägga innehavare av aktier, vilka medför
att förbindelserna är nära, att avyttra så stor del av aktierna
att detta inte längre är fallet.
Finansinspektionen får även besluta att den eller de som
omfattas av ett beslut enligt första stycket inte får företräda
aktierna vid stämman. I så fall ska 18 § tillämpas.
När aktier inte får medräknas
17 § Aktier som omfattas av ett förbud enligt 14 § eller
föreläggande enligt 15 § ska inte medräknas när det fordras
samtycke av ägare till en viss del av aktierna i
försäkringsaktiebolaget för att ett beslut ska bli giltigt
eller en befogenhet ska få utövas såvida inte förvaltare har
förordnats enligt 18 §.
Förordnande av förvaltare
18 § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära
att tingsrätten förordnar en lämplig person att som förvaltare
företräda sådana aktier som enligt 14 § inte får företrädas av
ägaren. Sådan ansökan prövas av tingsrätten i den ort där
ägaren har sin hemvist, eller om ägaren inte har hemvist i
Sverige, av Stockholms tingsrätt.
En förvaltare har rätt till skälig ersättning för arbete och
utlägg. Ersättningen ska betalas av ägaren till aktierna och
ska på begäran förskotteras av försäkringsaktiebolaget. Om den
betalningsskyldige inte godtar förvaltarens anspråk, bestäms
ersättningen av tingsrätten.
Bemyndiganden
19 § Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av
tillståndsärenden enligt 1-7 §§.
16 kap. Offentliggörande
Offentliggörande av solvens- och verksamhetsrapport
1 § Ett försäkringsföretag ska offentliggöra en solvens- och
verksamhetsrapport en gång per år. Rapporten ska uppdateras i
de fall som anges i 4 och 6 §§. Lag (2015:700).
Innehållet i solvens- och verksamhetsrapporten
2 § Solvens- och verksamhetsrapporten ska innehålla en
beskrivning av försäkringsföretagets
1. verksamhet och resultat,
2. företagsstyrningssystem,
3. riskprofil,
4. värderingsmetoder för solvensändamål, och
5. solvenssituation.
Ett försäkringsföretag som använder matchningsjustering
enligt 5 kap. 7 § ska i rapporten beskriva denna och den
portfölj av åtaganden och motsvarande tillgångar på vilka
justeringen används samt kvantifiera effekterna av en slopad
matchningsjustering på företagets finansiella ställning. Ett
försäkringsföretag som använder volatilitetsjustering enligt
5 kap. 9 § ska i rapporten kvantifiera effekterna av en
slopad volatilitetsjustering på företagets finansiella
ställning.
Ett försäkringsföretag får helt eller delvis lämna de
uppgifter som ska offentliggöras genom rapporten genom
hänvisning till uppgifter som företaget offentliggjort för
att uppfylla andra rättsliga eller administrativa krav, om
dessa uppgifter är likvärdiga till art och omfattning.
Lag (2015:700).
Undantag från kravet på offentliggörande
3 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett
försäkringsföretag inte behöver offentliggöra uppgifter som
anges i 2 § första stycket 1–4, om ett offentliggörande
skulle innebära att
1. företagets konkurrenter otillbörligt gynnas, eller
2. företaget bryter mot tystnadsplikt avsedd att skydda
försäkringstagare eller annan som företaget har en
motpartsrelation till.
Ett försäkringsföretag som har beviljats undantag ska ange
detta och skälen för undantaget i rapporten.
Lag (2015:700).
Uppdateringar av solvens- och verksamhetsrapporten
Uppdateringar om solvenskapitalkravet inte är uppfyllt
4 § Ett försäkringsföretag som inte uppfyller
solvenskapitalkravet ska omedelbart uppdatera tidigare
offentliggjorda uppgifter i solvens- och
verksamhetsrapporten, om
1. underskottet är betydande, och
2. Finansinspektionen inte har fått någon realistisk
åtgärdsplan inom två månader räknat från det datum då
företaget upptäckte att underskottet var betydande.
Om Finansinspektionen har ansett att åtgärdsplanen är
realistisk, men underskottet inte har korrigerats inom sex
månader från det att det upptäcktes, ska underskottet
offentliggöras av företaget vid utgången av denna period.
Samtidigt ska företaget offentliggöra en förklaring av
orsakerna till det kvarvarande underskottet, följderna av
detta, vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits av
företaget och vilka ytterligare korrigerande åtgärder som är
planerade. Lag (2015:700).
5 § På begäran av Finansinspektionen ska ett
försäkringsföretag som inte uppfyller solvenskapitalkravet,
samtidigt som underskottet är betydande och någon realistisk
åtgärdsplan inte har överlämnats till inspektionen inom den
tid som anges i 4 § första stycket 2, offentliggöra
1. hur stort underskottet är,
2. en förklaring av orsakerna till underskottet,
3. följderna av underskottet, och
4. vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits av
företaget. Lag (2015:700).
Uppdateringar om minimikapitalkravet inte är uppfyllt
6 § Ett försäkringsföretag som inte uppfyller
minimikapitalkravet ska omedelbart uppdatera tidigare
offentliggjorda uppgifter i solvens- och
verksamhetsrapporten, om Finansinspektionen
1. bedömer att företaget inte kommer att kunna överlämna en
realistisk, kortsiktig finansiell saneringsplan, eller
2. inte har fått någon sådan plan inom en månad från den dag
då företaget upptäckte att minimikapitalkravet inte var
uppfyllt.
Om Finansinspektionen har ansett att en finansiell
saneringsplan är realistisk, men underskottet inte har
korrigerats inom tre månader från det att det upptäcktes, ska
underskottet offentliggöras av företaget senast vid utgången
av denna period. Samtidigt ska företaget offentliggöra en
förklaring av orsakerna till det kvarvarande underskottet,
följderna av detta, vilka korrigerande åtgärder som har
vidtagits av företaget och vilka ytterligare korrigerande
åtgärder som är planerade. Lag (2015:700).
7 § På begäran av Finansinspektionen ska ett
försäkringsföretag som inte uppfyller minimikapitalkravet,
samtidigt som någon av de omständigheter som anges i 6 §
första stycket föreligger, offentliggöra
1. hur stort underskottet är,
2. en förklaring av orsakerna till underskottet,
3. följderna av underskottet, och
4. vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits av
företaget. Lag (2015:700).
System och styrdokument
8 § Ett försäkringsföretag ska ha upprättat lämpliga
informations- och rapporteringssystem för att kunna uppfylla
bestämmelserna i 1–7 §§ och ha styrdokument som säkerställer
att alla uppgifter som offentliggörs fortlöpande är
relevanta.
Solvens- och verksamhetsrapporter samt uppdateringar av dessa
ska godkännas av försäkringsföretagets styrelse innan de
offentliggörs. Lag (2015:700).
Livförsäkringsföretags redogörelser för investeringar i aktier
8 a § Ett livförsäkringsföretag som investerar i aktier som är
upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i
1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som
har getts ut av ett bolag inom EES, ska i fråga om sådana
aktier redogöra för hur de viktigaste inslagen i
investeringsstrategin stämmer överens med profilen och
löptiden för försäkringsföretagets åtaganden och hur de
inslagen bidrar till tillgångarnas utveckling på medellång
till lång sikt.
Denna paragraf gäller inte sådana placeringar där
försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär
placeringsrisken. Lag (2019:290).
8 b § Om en sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11
juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i
börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och
rådets direktiv (EU) 2017/828, investerar för ett
livförsäkringsföretag och investeringarna avser aktier som är
upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i
1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som
har getts ut av ett bolag inom EES, ska försäkringsföretaget i
fråga om sådana aktier redogöra för
1. hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar att
investeringsstrategin och investeringsbesluten stämmer överens
med profilen och löptiden för försäkringsföretagets åtaganden,
2. hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar
investeringsbeslut som grundas på bedömningar av
portföljbolagens finansiella och icke-finansiella resultat på
medellång till lång sikt och främjar ett engagemang i
portföljbolagen i syfte att förbättra deras resultat på
medellång till lång sikt,
3. hur dels metoden och tiden för utvärdering av
kapitalförvaltarens prestationer, dels ersättningen för
kapitalförvaltningstjänsterna stämmer överens
med profilen och löptiden för försäkringsföretagets åtaganden
och hur det långsiktiga resultatet i absoluta tal beaktas,
4. hur försäkringsföretaget bevakar dels kapitalförvaltarens
kostnader för portföljens omsättning, dels portföljens avsedda
omsättningshastighet eller gränser för omsättningshastigheten,
och
5. hur lång tid som överenskommelsen med kapitalförvaltaren
gäller.
Om överenskommelsen med kapitalförvaltaren saknar en eller
flera av de delar som redogörelsen ska omfatta, ska
försäkringsföretaget tydligt ange skälen för det.
Lag (2019:290).
8 c § Den information som avses i 8 a och 8 b §§ ska hållas
tillgänglig utan kostnad på livförsäkringsföretagets
webbplats. Om försäkringsföretaget inte har en egen webbplats
får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som
enkelt kan nås.
Informationen ska uppdateras varje år. Försäkringsföretaget
får dock avstå från att göra en uppdatering om det inte har
skett någon väsentlig förändring.
Försäkringsföretaget får lämna informationen i den solvens-
och verksamhetsrapport som avses i 2 §. Lag (2019:290).
Bemyndiganden
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. innehållet i solvens- och verksamhetsrapporten enligt
2 §,
2. vilka uppgifter en ansökan om undantag från kravet på
offentliggörande enligt 3 § ska innehålla, och
3. innehållet i informations- och rapporteringssystem och
styrdokument enligt 8 §. Lag (2015:700).
17 kap. Tillsyn
Registreringsmyndighet
1 § Bolagsverket är registreringsmyndighet för
försäkringsföretag. Bolagsverket ska föra ett
försäkringsregister. I detta skrivs de uppgifter in som
enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar eller andra författningar
ska anmälas för registrering. Lag (2018:731).
Tillsynen och dess omfattning
2 § Finansinspektionen har tillsyn över försäkringsföretag.
Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt
1. denna lag,
2. andra författningar som reglerar företagets verksamhet,
3. företagets bolagsordning eller stadgar,
4. företagets försäkringstekniska riktlinjer och
beräkningsunderlag samt riktlinjer för hantering av
intressekonflikter, och
5. styrdokument som företaget har upprättat och som har sin
grund i författningar som reglerar företagets verksamhet.
Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att
försäkringsföretagets ägare och styrning uppfyller
lämplighetskraven i denna lag.
Finansinspektionens tillsyn ska utgå från en proaktiv och
riskbaserad metod. Lag (2015:700).
Samarbete med behöriga myndigheter
3 § Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin
tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med
- behöriga myndigheter,
- Europeiska kommissionen,
- Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, och
- Europeiska centralbanken.
Lag (2021:461).
3 a § Finansinspektionen ska underrätta Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och den behöriga
myndigheten i ett annat land inom EES, om
1. inspektionen konstaterar försämringar av de ekonomiska
förhållandena eller andra framväxande risker i ett
försäkringsföretag som driver gränsöverskridande verksamhet
eller verksamhet från en sekundäretablering i det landet, och
2. riskerna kan ha en gränsöverskridande effekt.
Lag (2021:461).
3 b § Finansinspektionen får hänskjuta frågor som rör ett
förfarande av en behörig myndighet inom EES till Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för tvistlösning i
de fall som framgår av artiklarna 33, 38, 155 och 158 i
Solvens II-direktivet.
Finansinspektionen får även hänskjuta frågor till Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och begära hjälp
av myndigheten i de fall som framgår av artikel 152a i Solvens
II-direktivet. Lag (2021:461).
Underrättelse från ett försäkringsföretag om påbörjad
verksamhet
4 § När ett försäkringsföretag har påbörjat sin verksamhet, ska
styrelsen eller den verkställande direktören genast underrätta
Finansinspektionen om det. Lag (2015:700).
Upplysningar från ett försäkringsföretag
5 § Ett försäkringsföretag ska lämna Finansinspektionen de
upplysningar om sin verksamhet som inspektionen begär. Om
företaget driver verksamhet i ett annat land inom EES, ska det,
i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen, lämna de upplysningar till behörig
myndighet i det landet som den myndigheten behöver för att
fullgöra sina uppgifter. Lag (2015:700).
5 a § En försäkringsförening som har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 d § ska omedelbart underrätta Finansinspektionen om
föreningen inte uppfyller det krav på tillgångar som ska
uppfyllas av en sådan förening eller det finns risk för att
föreningen inte kommer göra det under de närmaste tre
månaderna. Lag (2020:660).
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om att vissa uppgifter som enligt 5 §
ska lämnas till Finansinspektionen i stället ska lämnas till
Statistiska centralbyrån. Lag (2014:494). Lag (2015:700).
Platsundersökning
7 § Finansinspektionen får när inspektionen anser att det är
nödvändigt genomföra en undersökning hos ett
försäkringsföretag.
Styrelsen och den verkställande direktören ska vid den
tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer hålla
försäkringsföretagets tillgångar, räkenskapsmaterial och
andra handlingar tillgängliga för granskning av
befattningshavare hos inspektionen eller av någon annan som
inspektionen har förordnat.
Finansinspektionen får genomföra en undersökning hos ett
företag som har fått i uppdrag av ett försäkringsföretag att
utföra viss verksamhet eller vissa funktioner, om det behövs
för tillsynen av försäkringsföretaget. Lag (2015:700).
Matchningsjustering
7 a § Om ett försäkringsföretag inte längre uppfyller
villkoren för tillstånd att använda matchningsjustering
enligt 5 kap. 7 §, ska Finansinspektionen förelägga företaget
att åtgärda bristerna inom två månader från den dag då
villkoren inte längre var uppfyllda.
Om bristerna inte har åtgärdats inom den tid som anges i
första stycket, ska företaget föreläggas att omedelbart
upphöra med användningen av matchningsjustering.
Lag (2015:700).
Upplysningar från och undersökningar hos andra än
försäkringsföretag
8 § Skyldigheten enligt 5 och 7 §§ att lämna upplysningar och
hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning
gäller även för
1. styrelsen och den verkställande direktören eller
motsvarande organ i ett företag vars verksamhet uteslutande
ska vara att biträda ett försäkringsföretag eller som ett
försäkringsföretag har ett bestämmande inflytande i,
2. ordföranden och den verkställande direktören eller
motsvarande befattningshavare i en skaderegleringsnämnd,
villkorsnämnd eller i annat liknande organ, som biträder ett
försäkringsföretag, och
3. styrelsen och den verkställande direktören i ett
aktiebolag, om Finansinspektionen med bolagets samtycke har
fattat beslut om en sådan skyldighet. Lag (2015:700).
9 § Om det finns intressegemenskap mellan å ena sidan ett
försäkringsföretag och å andra sidan ett aktiebolag som denna
lag inte är tillämplig på eller en ekonomisk förening, får
Finansinspektionen förelägga aktiebolaget eller föreningen att
lämna en särskild redovisning över intressegemenskapen. Sådant
föreläggande får dock bara meddelas om det behövs med hänsyn
till tillsynen över försäkringsverksamheten. Redovisningen ska
lämnas enligt anvisningar av Finansinspektionen.
Lag (2015:700).
Förordnande av aktuarie
10 § Finansinspektionen får förordna en eller flera aktuarier
att tillsammans med försäkringsföretagets aktuarie utföra de
försäkringstekniska utredningarna och beräkningarna i
företaget.
Aktuarien har rätt till skäligt arvode från
försäkringsföretaget för sitt arbete. Storleken på arvodet
beslutas av Finansinspektionen.
Finansinspektionen ska utfärda en instruktion för de aktuarier
som har förordnats av inspektionen. En aktuarie som har
förordnats av Finansinspektionen ska oavsett stämmans
anvisningar följa den instruktion som inspektionen har
utfärdat. Lag (2015:700).
Förordnande av revisor
11 § Finansinspektionen får förordna en eller flera revisorer
att tillsammans med övriga revisorer delta i revisionen av ett
försäkringsföretag.
Revisorn har rätt till skäligt arvode från försäkringsföretaget
för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av
Finansinspektionen.
Finansinspektionen ska utfärda en instruktion för de revisorer
som har förordnats av inspektionen. En revisor som har
förordnats av Finansinspektionen ska oavsett stämmans
anvisningar följa den instruktion som inspektionen har
utfärdat. Lag (2015:700).
Revisors och särskild granskares rapporteringsskyldighet
12 § En revisor eller en särskild granskare ska genast
rapportera till Finansinspektionen om han eller hon vid
fullgörandet av sitt uppdrag i ett försäkringsföretag får
kännedom om förhållanden som
1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar
som reglerar företagets verksamhet,
2. kan påverka företagets fortsatta drift negativt,
3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen
eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning
enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551) eller
8 kap. 36 eller 37 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar, eller
4. kan innebära att företaget brister eller har brustit i
uppfyllandet av solvens- eller minimikapitalkravet eller av
ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag som har
beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 b eller 19 d §.
Revisorn och granskaren har en motsvarande
rapporteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om
förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av
uppdrag som revisorn eller den särskilda granskaren har i
försäkringsföretagets moderföretag eller dotterföretag eller
ett företag som har en likartad förbindelse med
försäkringsföretaget. Lag (2020:660).
Sammankallande av styrelsen eller stämma
13 § Finansinspektionen får sammankalla styrelsen i ett
försäkringsföretag. Inspektionen får även begära att styrelsen
kallar till extra stämma. Om styrelsen inte rättar sig efter en
sådan begäran, får inspektionen utfärda en sådan kallelse.
Företrädare för inspektionen får närvara vid stämman och vid
ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har
sammankallat samt delta i överläggningarna. Lag (2015:700).
Allmänt ombud vid konkurs
14 § När ett försäkringsföretag har försatts i konkurs, ska
Finansinspektionen förordna ett allmänt ombud. Det allmänna
ombudet ska som konkursförvaltare delta i konkursboets
förvaltning tillsammans med den eller de förvaltare som utses
enligt konkurslagen (1987:672).
Det allmänna ombudet ska se till att försäkringstagarna
omfattas av den förmånsrätt som följer av försäkringsavtalen.
Det allmänna ombudet kan göra en sådan framställning om
entledigande av förvaltare som avses i 7 kap. 5 § konkurslagen.
Även om beslut om delning av konkursboets förvaltning har
fattats, får det allmänna ombudet delta i förvaltningen i dess
helhet.
Bestämmelserna i konkurslagen om arvode till konkursförvaltare
gäller också det allmänna ombudet. Lag (2015:700).
Finansinspektionens befogenheter vid ett försäkringsföretags
likvidation
15 § Under ett försäkringsföretags likvidation har
Finansinspektionen samma befogenheter i fråga om likvidatorerna
som inspektionen har i fråga om styrelsen. Lag (2015:700).
Redogörelse för företagets förmåga att hantera ändrade
ekonomiska förhållanden
16 § På begäran av Finansinspektionen ska ett
försäkringsföretag upprätta och till inspektionen lämna en
redogörelse avseende företagets förmåga att hantera händelser
eller förändringar av ekonomiska förhållanden som skulle
kunna påverka företagets finansiella ställning negativt.
Skyldigheten enligt första stycket gäller även för verksamhet
som omfattas av uppdragsavtal enligt 10 kap. 19 §.
Lag (2015:700).
Rapport angående de försäkringstekniska avsättningarna
17 § På begäran av Finansinspektionen ska ett
försäkringsföretag lämna in en rapport som utvisar att nivån
på de försäkringstekniska avsättningarna är lämplig och att
beräkningen av dem utförs med relevanta metoder och med
adekvata statistiska underlag. Lag (2015:700).
Försäkringsteknisk utredning i vissa försäkringsföreningar
17 a § En försäkringsförening som har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 d § ska på begäran av Finansinspektionen
upprätta och till inspektionen ge in en försäkringsteknisk
utredning. Lag (2020:660).
Tillsyn av intern modell
18 § På begäran av Finansinspektionen ska ett
försäkringsföretag som använder en intern modell lämna in en
beräkning av solvenskapitalkravet med användning av
standardformeln. Lag (2015:700).
19 § På begäran av Finansinspektionen ska ett
försäkringsföretag som använder en intern modell, men som
inte längre uppfyller kraven för att få använda en sådan,
lämna in en handlingsplan för hur företaget avser att inom
skälig tid rätta till bristerna. En sådan plan behöver inte
upprättas, om företaget kan visa att överträdelsen är
ringa. Lag (2015:700).
20 § Ett företag som inte upprättar och genomför den
plan som anges i 19 § ska efter beslut av Finansinspektionen
beräkna solvenskapitalkravet med användning av
standardformeln. Lag (2015:700).
21 § På begäran av Finansinspektionen ska ett
försäkringsföretag som använder en intern modell verifiera
kalibreringen av den interna modellen och kontrollera att
dess specifikation stämmer överens med allmänt accepterad
marknadspraxis. Detta ska ske genom användning av relevanta
referensportföljer och antaganden som har sin grund i externa
uppgifter. Lag (2015:700).
Företagsspecifika parametrar
22 § Om ett försäkringsföretags riskprofil avviker väsentligt
från de antaganden som ligger till grund för beräkning av
solvenskapitalkravet enligt standardformeln och det därför är
olämpligt att beräkna solvenskapitalkravet enligt denna, får
Finansinspektionen besluta att företaget, vid beräkningen av
kapitalkravet för riskkategorier som avser försäkringsrisk,
ska ersätta en undergrupp av parametrar enligt
standardformeln med företagsspecifika parametrar.
Lag (2015:700).
Beräkning enligt en intern modell i stället för med
standardformeln
23 § Om ett försäkringsföretags riskprofil avviker väsentligt
från de antaganden som ligger till grund för beräkning av
solvenskapitalkravet enligt standardformeln och det därför är
olämpligt för företaget att beräkna solvenskapitalkravet
enligt denna, får Finansinspektionen besluta att företaget
ska använda en fullständig eller partiell intern modell för
beräkning av solvenskapitalkravet. Lag (2015:700).
Kapitaltillägg
24 § Finansinspektionen får efter granskning besluta om ett
tillägg till solvenskapitalkravet (kapitaltillägg) för ett
försäkringsföretag, om
1. företagets riskprofil avviker väsentligt från de
antaganden som ligger till grund för beräkningen av
solvenskapitalkravet enligt standardformeln, och
a) ett beslut om användning av en intern modell enligt 23 §
är olämpligt eller har visat sig sakna verkan, eller
b) en fullständig eller partiell intern modell håller på att
utarbetas,
2. företagets riskprofil avviker väsentligt från de
antaganden som ligger till grund för beräkningen av
solvenskapitalkravet enligt en fullständig eller partiell
intern modell, till följd av att en eller flera
kvantifierbara risker inte beaktats i tillräcklig
utsträckning och företaget inte inom skälig tid har anpassat
modellen till sin riskprofil,
3. företaget använder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 §,
volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 §, en tillfälligt
justerad riskfri räntestruktur enligt 5 kap. 10 § eller ett
tillfälligt avdrag vid beräkningen av de försäkringstekniska
avsättningarna enligt 5 kap. 12 § och företagets riskprofil
avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund
för justeringarna, eller
4. företagets företagsstyrningssystem avviker väsentligt från
kraven i 10 kap. 1 §, samtidigt som avvikelserna medför att
företaget inte kan garantera en korrekt identifiering,
mätning, övervakning, hantering och rapportering av de risker
som företaget exponeras för eller kan komma att bli exponerat
för och det är osannolikt att bristerna kan åtgärdas inom
skälig tid. Lag (2015:700).
25 § Ett kapitaltillägg som avses i 24 § 1 och 2 ska beräknas
så att det säkerställer att försäkringsföretaget uppfyller
skyddsnivån enligt 8 kap. 1 §.
Ett kapitaltillägg som avses i 24 § 3 ska vara proportionellt
till de väsentliga risker som uppstår till följd av de
avvikelser som har föranlett kapitaltillägget.
Ett kapitaltillägg som avses i 24 § 4 ska vara proportionellt
mot de risker som finns på grund av bristerna i
företagsstyrningssystemet. Lag (2015:700).
26 § Efter ett beslut om kapitaltillägg ska
försäkringsföretagets solvenskapitalkrav utgöras av summan av
kapitaltillägget och solvenskapitalkravet beräknat enligt
standardformeln eller, om företaget har fått tillstånd att
använda en fullständig eller partiell intern modell, i
enlighet med denna. Ett kapitaltillägg som beslutas med stöd
av 24 § 4 ska inte ingå i solvenskapitalkravet vid beräkning
av riskmarginalen i ett företag som värderar bästa
skattningen och riskmarginalen separat. Lag (2015:700).
27 § När kapitaltillägg beslutas enligt 24 § 2 eller 4, ska
Finansinspektionen förelägga försäkringsföretaget att vidta
de åtgärder som behövs för att avhjälpa de brister som har
föranlett kapitaltillägget. Lag (2015:700).
28 § Ett beslut om kapitaltillägg ska omprövas minst en gång
per år. Beslutet ska ändras när de förhållanden som låg till
grund för beslutet har ändrats. Lag (2015:700).
Avgifter till Finansinspektionen
29 § Försäkringsföretag ska med avgifter bidra till att täcka
kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet samt
Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484)
om en databas för övervakning av och tillsyn över
finansmarknaderna. Lag (2014:494). Lag (2015:700).
Bemyndiganden
30 § Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter
som avses i 29 §.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om
1. vilka upplysningar ett försäkringsföretag ska lämna till
Finansinspektionen enligt 5 § samt när och hur de ska lämnas,
och
2. när och hur en försäkringsförening ska upprätta och ge in
en försäkringsteknisk utredning enligt 17 a §. Lag (2020:660).
18 kap. Ingripanden
Ingripande mot försäkringsföretag och vissa fysiska
personer
När Finansinspektionen ska ingripa
1 § Finansinspektionen ska ingripa om
1. ett försäkringsföretag har åsidosatt sina skyldigheter
enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets
verksamhet, företagets bolagsordning eller stadgar eller
företagets försäkringstekniska riktlinjer,
beräkningsunderlag, riktlinjer för hantering av
intressekonflikter eller sådana styrdokument som har sin
grund i författningar som reglerar företagets verksamhet,
2. bolagsordningen, stadgarna, de försäkringstekniska
riktlinjerna, beräkningsunderlaget, riktlinjerna för
hantering av intressekonflikter eller styrdokumenten inte
längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och
arten av företagets verksamhet, eller
3. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig
riskutjämning. Lag (2015:700).
1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i
försäkringsföretagets styrelse eller är dess verkställande
direktör, eller ersättare för någon av dem, om företaget har
befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630)
om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om
överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och
personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat
överträdelsen. Lag (2017:653).
Hur Finansinspektionen ska ingripa
2 § Ingripande med stöd av 1 § sker genom utfärdande av
föreläggande att vidta rättelse inom viss tid, genom förbud
att verkställa beslut eller genom anmärkning.
Finansinspektionen får också med stöd av 10 § begränsa ett
försäkringsföretags förfoganderätt eller förbjuda företaget
att förfoga över sina tillgångar i Sverige.
Om en överträdelse är allvarlig ska försäkringsföretagets
tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning
meddelas. Lag (2015:700).
2 a § Ingripande enligt 1 a § sker genom
1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre
och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses
i 1 a § första stycket i ett försäkringsföretag, eller
2. beslut om sanktionsavgift. Lag (2017:653).
Omständigheter som ska beaktas och Finansinspektionens
möjligheter att avstå från ingripande
3 § Vid valet av ingripande ska Finansinspektionen ta
hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den
har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har
uppstått och graden av ansvar.
Finansinspektionen får avstå från ingripande om
1. en överträdelse är ringa eller ursäktlig,
2. försäkringsföretaget gör rättelse eller om den fysiska
personen verkat för att företaget gör rättelse, eller
3. någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot företaget
eller den fysiska personen och dessa åtgärder bedöms
tillräckliga. Lag (2017:653).
3 a § I försvårande riktning ska det beaktas om
försäkringsföretaget tidigare har begått en överträdelse
eller om den fysiska personen tidigare orsakat en sådan
överträdelse.
I förmildrande riktning ska det beaktas om
1. företaget eller den fysiska personen i väsentlig
utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat
Finansinspektionens utredning, och
2. företaget snabbt har upphört med överträdelsen, eller den
fysiska personen snabbt verkat för att överträdelsen ska
upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av
Finansinspektionen. Lag (2017:653).
Åtgärdsplan vid bristande solvenskapitalkrav
4 § Om ett försäkringsföretag inte uppfyller
solvenskapitalkravet, ska Finansinspektionen förelägga
företaget att
1. inom två månader från dagen då bristerna konstaterades
upprätta en åtgärdsplan och överlämna planen till
inspektionen för godkännande, och
2. vidta nödvändiga åtgärder för att inom sex månader från
dagen då bristen konstaterades åter uppfylla
solvenskapitalkravet.
Om det är lämpligt, får Finansinspektionen förlänga
tidsfristen enligt första stycket 2 med tre månader.
Lag (2015:700).
Förlängd tidsfrist vid exceptionella förhållanden
5 § Om den Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten har meddelat att det föreligger
exceptionella förhållanden och dessa förhållanden påverkar
ett försäkringsföretag som är föremål för åtgärder enligt
4 §, får Finansinspektionen förlänga den tidsfrist som avses i
4 § 2 med högst sju år.
Ett försäkringsföretag ska under en sådan tidsfrist var
tredje månad ge in en lägesrapport om vilka åtgärder som har
vidtagits och i vilken mån solvenskapitalkravet åter
uppfyllts.
Om ett försäkringsföretags lägesrapport visar att det inte
har skett några väsentliga framsteg med att åter uppfylla
solvenskapitalkravet från det att bristen konstaterades fram
till dess rapporten gavs in, ska Finansinspektionen besluta
att den förlängda tidsfristen ska upphöra att gälla.
Lag (2015:700).
6 § Finansinspektionen ska förelägga ett försäkringsföretag
att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att
företaget kan uppfylla solvenskapitalkravet utan tillämpning
av en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur enligt 5 kap.
10 § eller ett tillfälligt avdrag enligt 5 kap. 12 § senast
den 1 januari 2032 och att inom två månader från dagen då
bristen konstaterades överlämna en plan för infasning till
inspektionen.
Företaget ska varje år lämna en lägesrapport till
Finansinspektionen. Lag (2020:400).
7 § Finansinspektionen ska återkalla ett tillstånd att
använda en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur enligt
5 kap. 10 § eller ett tillfälligt avdrag enligt 5 kap. 12 §,
om den lägesrapport som avses i 6 § andra stycket visar att
företaget inte kommer att kunna uppfylla solvenskapitalkravet
senast den 1 januari 2032. Lag (2015:700).
Finansiell saneringsplan vid bristande minimikapitalkrav
m.m.
8 § Om ett försäkringsföretag inte uppfyller
minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som gäller efter
det att företaget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19
eller 19 b §, ska Finansinspektionen förelägga företaget att
inom en månad från dagen då bristen konstaterades upprätta en
finansiell saneringsplan och överlämna planen till
inspektionen för godkännande.
Den finansiella saneringsplanen ska innehålla åtgärder som
företaget ska vidta för att inom tre månader från den dag då
bristen konstaterades åter uppfylla minimikapitalkravet eller
det kapitalkrav som gäller efter det att företaget har
beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §.
Lag (2015:700).
Åtgärdsplan vid bristande uppfyllelse av kapitalkrav i vissa
försäkringsföreningar
8 a § Om en försäkringsförening som har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 d § inte uppfyller det kapitalkrav som ska
uppfyllas enligt 1 kap. 19 e § första stycket 2, ska
Finansinspektionen förelägga föreningen att inom en månad från
dagen då bristen konstaterades upprätta en åtgärdsplan och
överlämna planen till inspektionen för godkännande.
Åtgärdsplanen ska innehålla åtgärder som föreningen ska vidta
för att inom tre månader från den dag då bristen konstaterades
åter uppfylla kapitalkravet. Lag (2020:660).
Överträdelser av beslut om rättelse
9 § Om ett försäkringsföretag driver verksamhet i ett annat
land inom EES och företaget inte rättar sig efter
Finansinspektionens eller behörig myndighets begäran om
rättelse, ska inspektionen vidta de åtgärder som behövs för
att förhindra fortsatta överträdelser. Inspektionen ska
underrätta den behöriga myndigheten om vilka åtgärder som
vidtas. Lag (2021:461).
Förbud eller begränsning i rätten att förfoga över tillgångar
10 § Finansinspektionen får begränsa ett försäkringsföretags
förfoganderätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina
tillgångar i Sverige, om
1. företaget inte följer gällande bestämmelser om
försäkringstekniska avsättningar,
2. företaget inte uppfyller solvenskapitalkravet och det
föreligger särskilda omständigheter som ger anledning att
befara att företagets finansiella ställning kommer att
försämras ytterligare,
3. företaget inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett
kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag som har beviljats
undantag enligt 1 kap. 19, 19 b eller 19 d §, eller
4. det vid beslut om återkallelse av företagets tillstånd
bedöms vara nödvändigt för att skydda de intressen som
försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund
av försäkringar har.
Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten ska
drivas efter ett sådant beslut som avses i första stycket.
Lag (2020:660).
Återkallelse av tillstånd
11 § Om någon som ingår i ett försäkringsföretags styrelse
eller är dess verkställande direktör eller ansvarar för en
central funktion inte uppfyller de krav som anges i 2 kap.
4 § 4, ska Finansinspektionen återkalla företagets tillstånd.
Det får dock ske bara om inspektionen först har beslutat att
anmärka på att personen ingår i styrelsen eller är
verkställande direktör eller ansvarar för en central funktion
och om han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid om
högst tre månader har gått, fortfarande finns kvar i
styrelsen eller som verkställande direktör eller som ansvarig
för en central funktion.
I stället för att återkalla tillståndet får
Finansinspektionen besluta att en styrelseledamot eller
verkställande direktör eller den som ansvarar för en central
funktion inte längre får kvarstå i sin befattning.
Finansinspektionen får då förordna en ersättare. Ersättarens
uppdrag gäller till dess försäkringsföretaget har utsett en
ny styrelseledamot eller verkställande direktör eller
ansvarig för en central funktion. Lag (2015:700).
12 § Finansinspektionen ska återkalla ett försäkringsföretags
tillstånd, om företaget
1. inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid
eller anmälan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut
som har fått laga kraft,
2. har förklarat sig avstå från tillståndet,
3. har försatts i konkurs eller om beslut har fattats om att
företaget ska gå i tvångslikvidation,
4. inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav
som ska uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19, 19 b eller 19 d §, och företagets
finansiella saneringsplan eller åtgärdsplan är uppenbart
otillräcklig,
5. inte inom tre månader från den tidpunkt då företaget inte
längre uppfyllde minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som
ska uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag enligt
1 kap. 19, 19 b eller 19 d §, har vidtagit de åtgärder som
finns angivna i en godkänd finansiell saneringsplan eller
åtgärdsplan, eller
6. får tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som
tjänstepensionsföretag. Lag (2020:660).
13 § Finansinspektionen får återkalla ett försäkringsföretags
tillstånd, om företaget
1. inte längre uppfyller kraven för tillstånd,
2. inte inom ett år från det tillstånd gavs har börjat driva
sådan rörelse som tillståndet avser,
3. under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit
försäkringsrörelse,
4. inte inom de tidsfrister som anges i 4 och 5 §§ har
vidtagit de åtgärder för att åter uppfylla
solvenskapitalkravet som finns angivna i en godkänd
åtgärdsplan, eller
5. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser
för verksamheten.
I de fall som anges i första stycket får i stället varning
meddelas, om det är tillräckligt. Lag (2015:700).
14 § Om ett försäkringsföretags tillstånd återkallas, får
Finansinspektionen bestämma hur avvecklingen av rörelsen ska
ske.
Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta
hela eller delar av rörelsen. Lag (2015:700).
Anmälan till behörig myndighet och till Europeiska försäkrings-
och tjänstepensionsmyndigheten
15 § Finansinspektionen ska anmäla ett beslut enligt 10 §
till de behöriga myndigheterna i de EES-länder där företaget
enligt underrättelse driver försäkringsverksamhet enligt 3
kap. 1 eller 8 §. Ett sådant beslut ska dessutom anmälas till
behöriga myndigheter i de EES-länder där företaget har
tillgångar samt till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten.
Finansinspektionen ska anmäla ett beslut om återkallelse av
tillstånd för ett försäkringsföretag att driva
försäkringsrörelse till behöriga myndigheter i övriga länder
inom EES samt till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten.
Finansinspektionen får i samband med en anmälan enligt första
eller andra stycket begära att den behöriga myndigheten i
samarbete med inspektionen vidtar motsvarande åtgärder. Om
företagets tillstånd har återkallats, får begäran avse att
den behöriga myndigheten även i övrigt vidtar de åtgärder som
behövs för att skydda de intressen som försäkringstagarna och
andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar har.
Lag (2015:700).
Sanktionsavgift
16 § Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om
anmärkning eller varning mot ett försäkringsföretag, får
inspektionen besluta att företaget ska betala en
sanktionsavgift.
Avgiften tillfaller staten. Lag (2017:653).
17 § Sanktionsavgiften ska fastställas till lägst 5 000
kronor och högst 50 miljoner kronor.
Avgiften får inte överstiga tio procent av
försäkringsföretagets omsättning närmast föregående
räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under
försäkringsföretagets första verksamhetsår eller om uppgifter
om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får
omsättningen uppskattas.
Avgiften får inte vara så stor att försäkringsföretaget
därefter inte uppfyller kraven enligt 4 kap. 1 §.
Lag (2017:653).
17 a § När det är fråga om en överträdelse av lagen
(2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av
den lagen, ska den sanktionsavgift som kan beslutas enligt
16 § första stycket uppgå till lägst 5 000 kronor och som
högst fastställas till det högsta av
1. tio procent av försäkringsföretagets omsättning närmast
föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall,
motsvarande omsättning på koncernnivå,
2. två gånger den vinst som försäkringsföretaget gjort till
följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa,
eller
3. ett belopp i kronor motsvarande fem miljoner euro.
Avgiften får inte vara så stor att försäkringsföretaget
därefter inte uppfyller kraven enligt 4 kap. 1 §.
Lag (2017:653).
17 b § En sanktionsavgift för en fysisk person ska som högst
fastställas till det högsta av
1. två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till
följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa,
eller
2. ett belopp som per den 25 juni 2015 i kronor motsvarade
fem miljoner euro.
Avgiften tillfaller staten. Lag (2017:653).
18 § När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild
hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 3 § första
stycket och 3 a § samt till försäkringsföretagets eller den
fysiska personens finansiella ställning och, om det går att
fastställa, den vinst som gjorts till följd av
regelöverträdelsen. Lag (2017:653).
Sanktionsföreläggande
18 a § Frågor om ingripanden mot fysiska personer för
överträdelser enligt 1 a § tas upp av Finansinspektionen
genom sanktionsföreläggande.
Finansinspektionen ska då tillämpa bestämmelserna om
sanktionsföreläggande i 15 kap. 9 a–9 d §§ lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsrörelse. Lag (2017:653).
Förseningsavgift
19 § Om ett försäkringsföretag inte i tid lämnar de
upplysningar som har föreskrivits med stöd av 17 kap. 30 §
andra stycket, får Finansinspektionen besluta att företaget
ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.
Avgiften tillfaller staten. Lag (2017:233).
Verkställighet av beslut om sanktionsavgift och
förseningsavgift
20 § Sanktionsavgiften eller förseningsavgiften ska betalas
till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att
beslutet om den har fått laga kraft eller
sanktionsföreläggandet godkänts eller inom den längre tid som
anges i beslutet. Lag (2017:653).
21 § Finansinspektionens beslut att ta ut sanktionsavgift
eller förseningsavgift får verkställas utan föregående dom
eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid som
anges i 20 §. Lag (2017:653).
22 § Om sanktionsavgiften eller förseningsavgiften inte
betalas inom den tid som anges i 20 §, ska Finansinspektionen
lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om
indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m. Lag (2017:653).
23 § En beslutad sanktionsavgift eller förseningsavgift
faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett
inom fem år från det att beslutet fick laga kraft eller
sanktionsföreläggandet godkändes. Lag (2017:653).
Ingripande mot försäkringsholdingföretag
24 § Om någon i ledningen för ett försäkringsholdingföretag
eller ett blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller de
krav som anges i 19 kap. 63 § första stycket, får
Finansinspektionen förelägga företaget att rätta till
förhållandet.
Detsamma gäller om ett försäkringsholdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller de krav som
ställs på det enligt EU-förordningar som antagits med stöd av
Solvens II-direktivet, 19 kap. eller föreskrifter som meddelats
med stöd av det kapitlet. Lag (2020:400).
Ingripande mot den som saknar tillstånd
25 § Om någon driver sådan rörelse som omfattas av denna lag
utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen
förelägga denne att upphöra med rörelsen. Inspektionen får
besluta hur avvecklingen av rörelsen ska ske. I föreläggandet
ska Finansinspektionen upplysa om att rätten efter ansökan av
inspektionen kan komma att besluta att företaget ska gå i
likvidation om föreläggandet inte följs.
Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss rörelse, får
Finansinspektionen förelägga den som driver rörelsen att lämna
de upplysningar om rörelsen som inspektionen behöver för att
bedöma om så är fallet. Den som är revisor i ett företag är
skyldig att på begäran av inspektionen lämna sådana
upplysningar om företagets rörelse som revisorn har fått
kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag. Lag (2015:700).
26 § Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening inte
följer ett föreläggande enligt 25 § första stycket att
upphöra med rörelsen, ska rätten, efter ansökan av
Finansinspektionen, besluta att företaget ska gå i
likvidation.
I dessa fall tillämpas 25 kap. 10, 25, 28–44, 46 och 47 §§
aktiebolagslagen (2005:551) och 17 kap. 18, 19, 26–42, 44 och
45 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Ett beslut om likvidation ska inte meddelas om det under
ärendets handläggning vid rätten visas att rörelsen har
upphört.
Beslutet om likvidation gäller omedelbart. Lag (2018:731).
Vite
27 § Om Finansinspektionen meddelar föreläggande eller förbud
enligt denna lag, får inspektionen förena föreläggandet med
vite. Lag (2015:700).
Bemyndigande
28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. innehållet i en åtgärdsplan enligt 4 §,
2. innehållet i en plan för infasning och en lägesrapport
enligt 6 §, och
3. innehållet i en finansiell saneringsplan enligt 8 §.
Lag (2015:700).
19 kap. Grupptillsyn
Företag som ingår i en grupp
1 § I en grupp ingår ett företag, dess dotterföretag och
andra anknutna företag samt de företag som dotterföretaget
har ett ägarintresse i.
I en grupp ingår även företag som förenas av starka och
varaktiga finansiella förbindelser på grund av avtal eller på
annat sätt, under förutsättning att ett av företagen genom
att samordna beslutsfattandet i företagen utövar ett
bestämmande inflytande över de övriga företagen. Det företag
som utövar ett bestämmande inflytande ska betraktas som
moderföretag och övriga företag som dotterföretag.
Andra stycket gäller endast om det för att upprätta och
avsluta sådana finansiella förbindelser som avses där krävs
tillstånd av grupptillsynsmyndigheten. Lag (2015:700).
Fall då grupptillsyn ska utövas
2 § Särskild tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en
grupp (grupptillsyn) ska utövas enligt detta kapitel.
Grupptillsyn enligt 4, 5, 7–40, 42–64 och 74–103 §§ ska
utövas över
1. försäkringsföretag som är moderföretag till eller har
ägarintresse i åtminstone ett försäkringsföretag, en
EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från
tredjeland,
2. försäkringsföretag som har en gemensam eller i huvudsak
gemensam ledning med ett annat försäkringsföretag, en
EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från
tredjeland, och
3. försäkringsföretag vars moderföretag är ett
försäkringsholdingföretag med huvudkontor inom EES eller ett
blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom
EES.
Grupptillsyn enligt 65–73 §§ ska utövas över
försäkringsföretag vars moderföretag är en försäkringsgivare
från tredjeland, ett försäkringsholdingföretag med
huvudkontor utanför EES eller ett blandat finansiellt
holdingföretag med huvudkontor utanför EES.
Grupptillsyn enligt 41 § ska utövas över försäkringsföretag
vars moderföretag är ett försäkringsholdingföretag med
blandad verksamhet. Lag (2015:700).
3 § I 4–10 §§ finns allmänna bestämmelser om grupptillsyn och
i 11 och 12 §§ bestämmelser om beslut att, helt eller delvis,
inte beakta ett företag som ingår i en grupp vid
grupptillsynen. Lag (2015:700).
3 a § Bestämmelser om grupptillsyn finns även i det bilaterala
avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater
om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring (EUT L
258, 6.10.2017, s. 4-21). Lag (2020:408).
Nivån för grupptillsyn
4 § Om det i toppen av en grupp finns ett försäkringsföretag,
en EES-försäkringsgivare, ett försäkringsholdingföretag med
huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt
holdingföretag med huvudkontor inom EES som är moderföretag
till ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra
stycket 1 eller 2, ska bestämmelserna om grupptillsyn i 5,
7–40, 42–64 och 74–103 §§ tillämpas enbart på nivån för detta
yttersta moderföretag inom EES.
Om det i toppen av en grupp finns ett försäkringsföretag, en
EES-försäkringsgivare, ett försäkringsholdingföretag med
huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt
holdingföretag med huvudkontor inom EES som är moderföretag
till ett försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt
holdingföretag som i sin tur är moderföretag till ett sådant
försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 3, ska
bestämmelserna om grupptillsyn i 5, 7–40, 42–64 och 74–103 §§
tillämpas enbart på nivån för detta yttersta moderföretag
inom EES. Lag (2015:700).
Fortsatt tillsyn över de enskilda försäkringsföretagen
5 § Ett försäkringsföretag som ingår i en grupp som omfattas
av grupptillsyn står även under tillsyn som enskilt
försäkringsföretag enligt denna lag. Lag (2015:700).
Grupptillsynsmyndigheten och dess ansvar
6 § För försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1–3
ska det finnas en grupptillsynsmyndighet med ansvar för
grupptillsynen. Om det finns flera berörda myndigheter, ska
grupptillsynsmyndigheten utses bland dem. Lag (2015:700).
När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet
7 § Finansinspektionen ska vara grupptillsynsmyndighet, om
det i gruppen finns ett eller flera försäkringsföretag, men
ingen EES-försäkringsgivare.
Finansinspektionen ska även vara grupptillsynsmyndighet
1. om det i toppen av en grupp finns ett
försäkringsföretag,
2. om det i toppen av en grupp finns ett
försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag som är moderföretag till ett
försäkringsföretag,
3. om ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor i Sverige
eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor
i Sverige är moderföretag till ett försäkringsföretag och en
eller flera EES-försäkringsgivare,
4. om det i gruppen finns fler än ett sådant
försäkringsholdingföretag eller ett sådant blandat
finansiellt holdingföretag som avses i artikel 247.2 b iii i
Solvens II-direktivet, med huvudkontor i olika stater inom
EES, däribland Sverige, och det dessutom i samma stater finns
dotterföretag som är försäkringsföretag eller
EES-försäkringsgivare varav det dotterföretag som har den
största balansomslutningen är ett försäkringsföretag,
5. om ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat
finansiellt holdingföretag är moderföretag till ett eller
flera försäkringsföretag och en eller flera
EES-försäkringsgivare men inte har huvudkontor i något av de
länder där dotterföretagen finns, och det dotterföretag som
har den största balansomslutningen är ett försäkringsföretag,
6. i andra fall än de som anges i 1–5, när ett eller flera
försäkringsföretag och en eller flera EES-försäkringsgivare
ingår i en grupp och det företag som har den största
balansomslutningen är ett försäkringsföretag, eller
7. om inspektionen tillsammans med berörda behöriga
myndigheter kommer överens om det i enlighet med
bestämmelserna i 8 § andra stycket. Lag (2015:700).
Överenskommelse och beslut om utseende av
grupptillsynsmyndighet
8 § När Finansinspektionen enligt 7 § ska vara
grupptillsynsmyndighet, får inspektionen tillsammans med
berörda behöriga myndigheter komma överens om att en annan
myndighet inom EES än inspektionen ska utses till
grupptillsynsmyndighet. Finansinspektionen får träffa en sådan
överenskommelse, om det är olämpligt att inspektionen utses
till grupptillsynsmyndighet med hänsyn till gruppens struktur
och den relativa betydelsen av gruppens verksamhet i olika
länder.
Om det i ett annat fall än det som avses i första stycket
skulle vara olämpligt med hänsyn till en grupps struktur och
den relativa betydelsen av dess verksamhet i olika länder att
grupptillsynsmyndigheten utses enligt de grunder som anges i
artikel 247.2 i Solvens II-direktivet, får Finansinspektionen
träffa en överenskommelse om att inspektionen eller en behörig
myndighet ska vara grupptillsynsmyndighet för gruppen.
Om en överenskommelse enligt andra stycket innebär att
Finansinspektionen utses till grupptillsynsmyndighet, ska
inspektionen fatta ett beslut om detta och överlämna beslutet
till gruppen.
En överenskommelse enligt första eller andra stycket får
träffas inom tre månader från den dag då frågan om en sådan
överenskommelse väcktes av en berörd myndighet. Den berörda
gruppen ska ges tillfälle att yttra sig. Finansinspektionen
får högst en gång om året väcka frågan om en sådan
överenskommelse. Lag (2020:934).
Hänskjutande av ett ärende om utseende av
grupptillsynsmyndighet till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten
9 § Om Finansinspektionen eller någon av de berörda behöriga
myndigheterna inom den tremånadersfrist som anges i 8 § har
hänskjutit ärendet till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten och begärt myndighetens hjälp i
enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om
inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av
beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens
beslut 2009/79/EG, ska inspektionen och de berörda behöriga
myndigheterna invänta det beslut som Europeiska försäkrings-
och tjänstepensionsmyndigheten kan komma att fatta enligt
artikel 19.3 i samma förordning. Om Finansinspektionen utsetts
till grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen överlämna
beslutet och skälen för det till försäkringsföretaget och
tillsynskollegiet.
Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter
det att tremånadersperioden löpt ut eller ett beslut har
fattats. Lag (2021:461).
10 § Om ett beslut enligt 8 och 9 §§ inte kan fattas, ska
uppgiften som grupptillsynsmyndighet utföras av den myndighet
som följer av artikel 247.2 i Solvens II-direktivet.
Lag (2015:700).
Samordningsöverenskommelse
10 a § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet eller
utövar tillsyn över ett enskilt försäkringsföretag som
omfattas av grupptillsyn, ska inspektionen ingå en
samordningsöverenskommelse med de berörda behöriga
myndigheterna. En sådan överenskommelse ska avse inrättandet
av ett tillsynskollegium och reglera verksamheten i det.
Överenskommelsen ska undertecknas av inspektionen.
Samordningsöverenskommelsen ska åtminstone innehålla
förfaranden för
1. beslutsprocessen vid de beslut som avses i artiklarna 231,
232 och 247 i Solvens II-direktivet, och
2. det samråd som avses i artiklarna 218.5 och 248.4 i
Solvens II-direktivet.
Om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har
fattat ett beslut om upprättande av en
samordningsöverenskommelse ska Finansinspektionen, när
inspektionen är grupptillsynsmyndighet, fatta sitt slutliga
beslut i enlighet med Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndighetens beslut. Finansinspektionen ska
överlämna sitt beslut till de berörda behöriga myndigheterna.
Lag (2020:400).
Möte i tillsynskollegiet
10 b § Finansinspektionen ska omedelbart kalla till möte i
tillsynskollegiet, om
1. inspektionen får kännedom om en betydande överträdelse av
solvenskapitalkravet för ett försäkringsföretag i den aktuella
gruppen eller en överträdelse av minimikapitalkravet för ett
försäkringsföretag i gruppen,
2. inspektionen får kännedom om en betydande överträdelse av
det gruppbaserade solvenskapitalkravet för den aktuella
gruppen, beräknat enligt den metod som används i gruppen,
eller
3. andra exceptionella omständigheter inträffar eller har
inträffat. Lag (2020:400).
Samråd med behöriga myndigheter inom ett tillsynskollegium
10 c § Om ett beslut är av betydelse för behöriga myndigheter
inom ett tillsynskollegium, ska Finansinspektionen samråda med
dem innan inspektionen fattar beslut i fråga om
1. en förändring i aktieägarstruktur, organisationsstruktur
eller ledningsstruktur för ett försäkringsföretag i den
aktuella gruppen, om förändringen kräver inspektionens
tillstånd,
2. en förlängning av tidsfristerna för upprättande och
överlämnande av en återhämtningsplan enligt 18 kap. 4 § 1
eller för att vidta åtgärder enligt en åtgärdsplan enligt
18 kap. 4 § 2 eller 5 §, eller
3. betydande sanktioner eller exceptionella åtgärder som ska
vidtas.
Om Finansinspektionen inte är grupptillsynsmyndighet, ska
samråd ske med grupptillsynsmyndigheten innan inspektionen
fattar sådana beslut som avses i första stycket 2 och 3.
Finansinspektionen ska också samråda med en behörig myndighet
innan inspektionen fattar ett beslut som bygger på information
från den behöriga myndigheten.
Samråd enligt första-tredje styckena behöver inte ske om ett
beslut är brådskande eller om samrådet kan äventyra beslutets
effekt. I så fall ska Finansinspektionen utan dröjsmål
underrätta de berörda behöriga myndigheterna om beslutet.
Lag (2020:400).
Beslut om att inte beakta ett företag i en grupp vid
grupptillsynen
11 § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet får
inspektionen i ett enskilt fall besluta att, helt eller
delvis, inte beakta ett företag som ingår i en grupp vid
grupptillsynen om
1. företaget är beläget i ett land utanför EES och det finns
rättsliga hinder mot överföring av nödvändig information,
2. företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med
grupptillsynen, eller
3. det skulle vara olämpligt eller vilseledande med hänsyn
till syftet med grupptillsynen att låta företaget omfattas av
den.
När bestämmelsen i första stycket 2 är tillämplig på flera
företag, får ett sådant beslut inte fattas, utom om företagen
tillsammans är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med
grupptillsynen.
Innan Finansinspektionen fattar ett beslut med stöd av första
stycket 2 eller 3 att inte beakta ett försäkringsföretag
eller en EES-försäkringsgivare i en grupp ska inspektionen
höra de behöriga myndigheter som berörs av beslutet.
Lag (2015:700).
12 § Om Finansinspektionen med stöd av 11 § första stycket 2
eller 3 beslutar att inte beakta en EES-försäkringsgivare i
en grupp ska det företag som finns i toppen av gruppen i
Sverige, på begäran av Finansinspektionen, lämna de
upplysningar som en behörig myndighet i
EES-försäkringsgivarens hemland behöver för sin tillsyn av
EES-försäkringsgivaren. Lag (2015:700).
Parallella regelverk
13 § Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av
likvärdiga bestämmelser om tillsyn över försäkringsföretag
som ingår i en grupp och tillsyn av konglomerat, särskilt
avseende riskbaserad tillsyn, får Finansinspektionen, när
inspektionen är grupptillsynsmyndighet, efter samråd med
berörda behöriga myndigheter, bevilja undantag från detta
kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara
behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för
konglomerat. Lag (2015:700).
14 § Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av
likvärdiga bestämmelser om tillsyn över försäkringsföretag
som ingår i en grupp och om gruppbaserad tillsyn enligt lagen
(2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag, särskilt avseende riskbaserad tillsyn, får
Finansinspektionen, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, efter samråd med den myndighet som
ansvarar för den gruppbaserade tillsynen enligt den lagen,
bevilja undantag från detta kapitel så att det blandade
finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de
relevanta bestämmelserna för den största sektorn enligt 2
kap. 3 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över
finansiella konglomerat. Lag (2015:700).
15 § Finansinspektionen ska underrätta Europeiska
bankmyndigheten och Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten om sådana beslut som inspektionen
fattar enligt 13 och 14 §§. Lag (2015:700).
Gruppsolvens
Kapitalbas och kapitalkrav på gruppnivå
16 § Ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra
stycket 1, 2 eller 3 ska säkerställa att det inom gruppen
sammantaget finns en gruppbaserad kapitalbas som alltid är
minst lika med
1. ett gruppbaserat solvenskapitalkrav beräknat enligt
17–22 §§, eller
2. det högre belopp som Finansinspektionen har beslutat med
stöd av 29 §.
Vid gruppsolvensberäkningen ska tillgångarna och skulderna
värderas enligt 5 kap. 2 §. Lag (2015:700).
Metoder för beräkning av kapitalbas och kapitalkrav
17 § För företag som ingår i en grupp där det finns ett
sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1
eller 2 ska den gruppbaserade kapitalbasen och det
gruppbaserade solvenskapitalkravet beräknas enligt
konsolideringsmetoden (metod 1 enligt artiklarna 230–232 i
Solvens II-direktivet).
Om det är lämpligt får Finansinspektionen, när inspektionen
är grupptillsynsmyndighet, besluta att den gruppbaserade
kapitalbasen och det gruppbaserade solvenskapitalkravet i
stället ska beräknas enligt sammanläggnings- och
avräkningsmetoden (metod 2 enligt artikel 233 i Solvens
II-direktivet) eller enligt en kombination av de angivna
metoderna.
Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut som avses i
andra stycket, ska inspektionen samråda med berörda behöriga
myndigheter och med den grupp som beslutet rör. När
konsolideringsmetoden används ska bestämmelserna i 7 kap.
2–11 §§ om kapitalbas gälla vid beräkningen av den
gruppbaserade kapitalbasen. Lag (2015:700).
Proportionellt beaktande av innehav
18 § Vid beräkningen av den gruppbaserade kapitalbasen och
det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska ett anknutet
företag beaktas proportionellt efter det innehav som ett
sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1
eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra
stycket 3 har i det anknutna företaget. Om särskilda skäl
talar för det, får innehav och ägarintressen beaktas till en
annan andel. Lag (2015:700).
19 § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska
inspektionen besluta vilken proportionell andel enligt 18 §
som ska beaktas i följande fall:
1. då det inte finns kapitalbindningar mellan vissa av
företagen i en grupp,
2. då en berörd behörig myndighet har bedömt att ett direkt
eller indirekt innehav av röster eller kapital i ett företag
ska räknas som ägarintresse på grund av att ett betydande
inflytande utövas över det företaget, eller
3. då en berörd behörig myndighet har bedömt att ett företag
är ett moderföretag på grund av att det utövar ett
dominerande inflytande över ett annat företag.
Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut, ska
inspektionen samråda med berörda behöriga myndigheter och den
grupp som beslutet rör. Lag (2015:700).
Vissa avdrag vid beräkning av den gruppbaserade kapitalbasen
20 § Vid beräkningen av den gruppbaserade kapitalbasen ska
avdrag göras så att inte dubbelräkning sker av poster som
ingår i kapitalbasen i flera företag i gruppen. Vid
beräkningen ska avdrag också göras för värden som skapats
internt inom gruppen och som härrör från ömsesidig
finansiering. Lag (2015:700).
Standardformeln och interna modeller på gruppnivå
21 § Om det gruppbaserade solvenskapitalkravet beräknas enligt
konsolideringsmetoden, kan beräkningen ske antingen med
användning av standardformeln eller med användning av en
fullständig eller partiell intern modell.
Bestämmelserna i 8 kap. 1-3 och 5-11 §§ ska gälla vid
beräkning av det gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt
standardformeln. Bestämmelserna i 9 kap. 1-18 §§ ska gälla för
en intern modell som används för att beräkna det gruppbaserade
solvenskapitalkravet. Om det finns ett tillsynskollegium, ska
9 kap. 2 a-2 c §§ inte gälla för en sådan ansökan som avses i
23 a §. Lag (2021:461).
Minsta värde av det gruppbaserade solvenskapitalkravet om
konsolideringsmetoden används
22 § Det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska, om
konsolideringsmetoden används, uppgå till minst summan av
1. minimikapitalkravet enligt 8 kap. 13–21 §§ för ett sådant
försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2,
och
2. den proportionella andelen av minimikapitalkravet för
anknutna försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare.
Det minsta värdet av det gruppbaserade solvenskapitalkravet
enligt första stycket ska täckas genom medräkningsbara poster
i primärkapitalbasen enligt 7 kap. 12 §. Lag (2015:700).
Tillstånd till användning av interna modeller inom en grupp
23 § En intern modell som används för beräkning av det
gruppbaserade solvenskapitalkravet får även användas för
beräkning av solvenskapitalkravet för ett enskilt
försäkringsföretag eller en enskild EES-försäkringsgivare som
ingår i gruppen. Lag (2021:461).
Ansökan om tillstånd att använda en intern modell inom en
grupp
23 a § En ansökan om tillstånd att använda en intern modell
för beräkning av det gruppbaserade solvenskapitalkravet och
solvenskapitalkravet för försäkringsföretag eller EES-
försäkringsgivare som ingår i gruppen får lämnas in till
Finansinspektionen, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet. En sådan ansökan får göras av ett
försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare och dess anknutna
företag eller gemensamt av företag som är anknutna till ett
försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag.
När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska
inspektionen också ta emot ansökningar om tillstånd att
använda en intern modell för beräkningen av
solvenskapitalkravet för de försäkringsföretag och EES-
försäkringsgivare som ingår i gruppen, om en sådan ansökan
görs
1. gemensamt av ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 §
andra stycket 1 eller 2 och de övriga försäkringsföretag och
EES-försäkringsgivare som ingår i gruppen, eller
2. gemensamt av sådana försäkringsföretag i en grupp som avses
i 2 § andra stycket 3 och sådana EES-försäkringsgivare som
ingår i gruppen. Lag (2021:461).
Överlämnande av ansökningar
23 b § Finansinspektionen ska, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, snarast möjligt överlämna ansökningar
enligt 23 a § till övriga medlemmar i tillsynskollegiet,
inbegripet Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten. Även de handlingar som företag har
lämnat in tillsammans med en sådan ansökan ska överlämnas.
Lag (2021:461).
23 c § Om Finansinspektionen, när inspektionen inte är
grupptillsynsmyndighet, har tagit emot en sådan ansökan som
avses i 23 a §, ska den överlämnas till
grupptillsynsmyndigheten. Lag (2021:461).
Tillämplig lag vid prövningen av en tillståndsansökan
24 § När Finansinspektionen prövar en ansökan enligt 23 a §
tillämpas denna lag. Inspektionen får dock även tillämpa
bestämmelser som enligt författningar i en annan stat inom EES
gäller för en sådan intern modell som avses i ansökan. När
ansökan har lämnats in till inspektionen, gäller detta dock
bara om det är nödvändigt för en effektiv tillsyn över
försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare.
Lag (2021:461).
Hjälp av Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten vid prövning av en
tillståndsansökan
24 a § Finansinspektionen får begära hjälp av Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten när inspektionen
prövar en ansökan enligt 23 a §. Lag (2021:461).
Handläggningen av tillståndsansökningar
25 § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska
inspektionen inom sex månader från det att en fullständig
ansökan enligt 23 a § har lämnats in, om möjligt, komma
överens med de berörda behöriga myndigheterna om vilket beslut
som bör fattas med anledning av ansökan. Denna överenskommelse
och skälen för den ska redovisas skriftligen.
Finansinspektionen ska fatta ett beslut i enlighet med
överenskommelsen och sända över det till sökandena.
Om en sådan överenskommelse som avses i första stycket inte
kan träffas inom den angivna perioden, ska Finansinspektionen
ensam fatta beslut med anledning av ansökan. Beslutet ska
innehålla de skäl som bestämt utgången i ärendet och redovisa
synpunkter och reservationer från behöriga myndigheter som
kommit till uttryck under sexmånadersperioden. Lag (2021:461).
Tvistlösning
26 § Om Finansinspektionen eller någon av de berörda behöriga
myndigheterna inom den sexmånadersperiod som avses i 25 §
första stycket har hänskjutit ärendet till Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med
artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
1094/2010, ska inspektionen avvakta med ett beslut enligt 25 §
andra stycket och invänta det beslut som Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten kan komma att
fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning.
Om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har
fattat ett sådant beslut som avses i första stycket, ska
Finansinspektionen fatta sitt slutliga beslut i enlighet med
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens
beslut.
Om ett ärende hänskjutits till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten och den myndigheten inte fattar ett
sådant beslut som avses i första stycket inom den tid som
anges i artikel 231.3 andra stycket i Solvens II-direktivet,
ska Finansinspektionen fatta det slutliga beslutet.
Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter
det att den sexmånadersperiod som avses i första stycket har
löpt ut eller ett beslut har fattats. Lag (2021:461).
Beslut av en utländsk grupptillsynsmyndighet
27 § Ett beslut av en utländsk grupptillsynsmyndighet gäller
i Sverige om det har fattats
1. efter en överenskommelse med anledning av en ansökan
enligt artiklarna 231 och 233.5 i Solvens II-direktivet, att
använda en intern modell för att beräkna både det
gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet
för ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare som
ingår i en grupp eller solvenskapitalkravet för ett
försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare som ingår i
gruppen, eller
2. på grund av att myndigheterna inte har kommit överens inom
sex månader.
Beslutet är bindande för de berörda företagen och
Finansinspektionen och ska ligga till grund för inspektionens
tillsyn. Lag (2015:700).
Åtgärder om ett försäkringsföretags riskprofil avviker från
antaganden för den interna modellen på gruppnivå
28 § När ett försäkringsföretags riskprofil avviker
väsentligt från de antaganden som ligger till grund för en
intern modell som beslutats enligt 27 § som omfattar
försäkringsföretaget och används för beräkning av ett
gruppbaserat solvenskapitalkrav, får Finansinspektionen
besluta om ett kapitaltillägg utöver det solvenskapitalkrav
som gäller för försäkringsföretaget enligt den interna
modellen, om företaget inte på ett korrekt sätt har vidtagit
åtgärder med anledning av de synpunkter som myndigheten
framfört. Bestämmelserna i 17 kap. 24–28 §§ ska gälla för ett
sådant beslut om kapitaltillägg.
Om ett sådant kapitaltillägg som avses i första stycket på
grund av särskilda omständigheter inte är en lämplig åtgärd,
får Finansinspektionen i stället förelägga
försäkringsföretaget att beräkna solvenskapitalkravet enligt
standardformeln i 8 kap. 1–3 och 5–11 §§. Finansinspektionen
får för ett sådant försäkringsföretag, i enlighet med 17 kap.
24 §, besluta om ett kapitaltillägg utöver det
solvenskapitalkrav som framkommer med tillämpning av
standardformeln. Lag (2015:700).
Kapitaltillägg på gruppnivå till det gruppbaserade
solvenskapitalkravet
29 § Finansinspektionen får, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, besluta om ett kapitaltillägg utöver
det gruppbaserade solvenskapitalkravet, om detta kapitalkrav
inte stämmer överens med gruppens riskprofil eller om
förutsättningarna enligt 17 kap. 24 § 4 är uppfyllda.
Vid bedömningen av om gruppens riskprofil stämmer överens med
det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska Finansinspektionen
särskilt beakta om sådana omständigheter som avses i 17 kap.
24 § föreligger med avseende på gruppen.
Bestämmelserna i 17 kap. 25–28 §§ ska gälla för ett sådant
beslut om kapitaltillägg som avses i första stycket.
Lag (2015:700).
Kontroll av likvärdighet avseende anknutna försäkringsgivare
från tredjeland
30 § I artikel 227.1 och 227.2 i Solvens II-direktivet finns
bestämmelser om
1. beaktande av anknutna försäkringsgivare från tredjeland,
när solvensen på gruppnivå beräknas, och
2. kontroll av likvärdighet.
Finansinspektionen ska, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet och inga bestämmelser om likvärdighet
har antagits av Europeiska kommissionen, på eget initiativ
eller på begäran av ett sådant försäkringsföretag som avses i
2 § andra stycket 1 eller 2 eller ett sådant
försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt
holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 kontrollera om
krav på solvensordning, solvenskapitalkrav och
kapitalbasposter i ett tredjeland där en anknuten
försäkringsgivare är belägen, är likvärdiga med kraven i
denna lag.
Innan inspektionen, efter kontroll enligt första stycket,
fattar ett beslut om likvärdighet ska den samråda med
eventuella berörda behöriga tillsynsmyndigheter och med
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten. Om en
annan myndighet har fattat beslut om likvärdighet, får
Finansinspektionen fatta ett beslut som avviker från det bara
om det skett väsentliga förändringar i tillsynsordningen i
det tredjelandet. Lag (2015:700).
Hänskjutande till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten vid oenighet om likvärdighet
31 § Finansinspektionen får hänskjuta ett ärende till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i
enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1094/2010 om inspektionen inte samtycker
till ett beslut i fråga om likvärdighet som fattats av en
grupptillsynsmyndighet enligt artikel 227.2 i Solvens II-
direktivet. Ett ärende får hänskjutas till Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inom tre månader
från det att grupptillsynsmyndigheten meddelat sitt beslut.
Lag (2021:461).
Återkommande beräkningar av kapitalbas och kapitalkrav på
gruppnivå
32 § Den gruppbaserade kapitalbas och det gruppbaserade
solvenskapitalkrav som gäller enligt detta kapitel ska
beräknas minst en gång per år. Beräkningarna ska utföras av
ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1
eller 2 eller av ett sådant försäkringsholdingföretag eller
blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra
stycket 3. Lag (2015:700).
33 § Om det i toppen av en grupp finns ett sådant
försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2
ska det företaget rapportera resultatet av beräkningarna
enligt 32 § och väsentliga uppgifter som ligger till grund
för dem till grupptillsynsmyndigheten. Om det i toppen av en
grupp finns ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor
inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med
huvudkontor inom EES, ska i stället det moderföretaget
ansvara för rapporteringen.
Finansinspektionen får, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, efter att ha hört berörda behöriga
myndigheter och gruppen, bestämma att ett annat företag i
gruppen ska ansvara för rapporteringen enligt första
stycket. Lag (2015:700).
34 § Det företag som ska ansvara för rapporteringen enligt 33 §
ska fortlöpande övervaka solvenskapitalkravet för gruppen.
Om det finns grundad anledning att anta att gruppens
riskprofil förändrats väsentligt sedan dagen för den senaste
rapporteringen av solvenskapitalkravet på gruppnivå, ska
företaget göra en ny beräkning av detta krav och snarast
möjligt rapportera denna till Finansinspektionen, när
inspektionen är grupptillsynsmyndighet. Finansinspektionen
får under samma förutsättningar begära en förnyad beräkning
av solvenskapitalkravet. Lag (2015:700).
Åtgärder vid bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet
för gruppen
35 § Om en grupp inte uppfyller det gruppbaserade
solvenskapitalkravet enligt 16 § eller om det finns risk för
en sådan brist inom tre månader, ska ett sådant
försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2
eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat
finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3
underrätta grupptillsynsmyndigheten omgående.
Grupptillsynsmyndigheten ska informera berörda myndigheter.
Gruppens situation ska analyseras inom tillsynskollegiet.
Bestämmelserna i 18 kap. 4–8 §§ om åtgärdsplan, förlängd
tidsfrist, underrättelse och finansiell saneringsplan ska
gälla i tillämpliga delar vid en sådan brist som avses i
första stycket. Lag (2015:700).
Gruppsolvens för försäkringsföretag som är dotterföretag till
försäkringsholdingföretag och blandade finansiella
holdingföretag
36 § När ett försäkringsföretag är dotterföretag till ett
försäkringsholdingföretag med huvudkontor inom EES eller ett
blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES,
ska beräkningen av gruppsolvens göras med hänsyn även till
försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella
holdingföretaget. Beräkningen ska ske enligt 16 § andra
stycket samt 17–22 och 29 §§.
Vid beräkningen enligt första stycket ska moderföretaget
hanteras som ett försäkringsföretag som omfattas av
1. bestämmelserna om solvenskapitalkrav i 8 kap. 1–11 §§, 9
kap. 1–18 §§, och
2. villkor enligt 7 kap. 2–11 §§, för att poster i
kapitalbasen ska få medräknas för att täcka detta krav.
Lag (2015:700).
Rapportering av väsentliga riskkoncentrationer och betydande
transaktioner inom en grupp
37 § Väsentliga riskkoncentrationer och betydande
transaktioner av vissa slag inom en grupp ska minst en gång
per år rapporteras till Finansinspektionen, när inspektionen
är grupptillsynsmyndighet. Vilka dessa slag av
riskkoncentrationer och transaktioner är ska, tillsammans med
lämpliga tröskelvärden, beslutas av Finansinspektionen för
varje enskild grupp. Tröskelvärdena ska baseras på
solvenskapitalkrav eller försäkringstekniska avsättningar
eller båda dessa värden och hänsyn ska tas till gruppens
struktur och riskhanteringssystem. Inspektionen ska, innan
dessa beslut meddelas, ha hört berörda behöriga myndigheter
och gruppen.
Vid bedömningen av riskkoncentrationer enligt första stycket
ska Finansinspektionen beakta risker för spridning inom
gruppen, intressekonflikter samt riskernas nivå och
omfattning.
Även transaktioner som gjorts med fysiska personer som har
nära förbindelser med något företag inom gruppen ska
rapporteras.
Om en transaktion har en mycket betydande omfattning, ska den
rapporteras snarast möjligt. Lag (2015:700).
38 § Rapporteringen enligt 37 § ska göras av det
försäkringsföretag som finns i toppen av gruppen eller om det
inte finns ett sådant företag, av det försäkringsföretag,
försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella
holdingföretag som Finansinspektionen, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, bestämmer efter att ha hört berörda
behöriga myndigheter och gruppen.
Skyldigheten att rapportera enligt första stycket gäller dock
inte om Finansinspektionen enligt 39 § beslutat att inte
tillämpa bestämmelserna i denna paragraf. Lag (2015:700).
Undantag då tillsyn även ska utövas enligt lagen om särskild
tillsyn över finansiella konglomerat
39 § Om det i en grupp finns ett sådant moderföretag som
avses i 4 § och det företaget i sin tur är dotterföretag till
ett sådant företag som avses i 3 kap. 1 § lagen (2006:531) om
särskild tillsyn över finansiella konglomerat, får
Finansinspektionen, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, besluta att på nivån för detta
dotterföretag inte tillämpa bestämmelserna om tillsyn enligt
37 och 38 §§ avseende riskkoncentrationer och transaktioner
inom en grupp.
Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut ska
inspektionen samråda med de behöriga myndigheter som berörs
av beslutet. Lag (2015:700).
Undantag från kravet på tillsyn över riskkoncentrationer och
transaktioner inom en grupp
40 § Finansinspektionen får, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, efter samråd med berörda behöriga
myndigheter besluta att tillsyn över sådana
riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp som avses
i 37 och 38 §§ inte ska utövas på nivån för ett sådant
försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2,
eller på nivån för det försäkringsholdingföretag eller
blandade finansiella holdingföretag som avses i 2 § andra
stycket 3 och som är ett anknutet företag till en reglerad
enhet eller självt är en reglerad enhet eller ett blandat
finansiellt holdingföretag som omfattas av lagen (2006:531)
om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.
Lag (2015:700).
Tillsyn över transaktioner inom grupper där moderföretaget är
ett försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet
41 § När ett försäkringsföretag är dotterföretag till ett
försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet, ska
försäkringsföretaget ha en god kontroll över transaktioner
med försäkringsholdingföretaget med blandad verksamhet och
dess andra anknutna företag.
Vid Finansinspektionens tillsyn över kraven i första stycket
ska 37 § gälla i tillämpliga delar. Lag (2015:700).
Företagsstyrningssystem inom en grupp
42 § Bestämmelserna i 10 kap. om företagsstyrning ska gälla i
tillämpliga delar på gruppnivå.
Ettdera av ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 §
andra stycket 1 eller 2 eller ett sådant
försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt
holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 ska ansvara
för att kraven i 10 kap. på företagsstyrning i tillämpliga
delar följs på gruppnivå. Om det är lämpligt, får
Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att ett annat
företag i gruppen ska ansvara för att kraven följs.
I en grupp där det finns ett sådant försäkringsföretag som
avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 eller ett sådant
försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt
holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 ska system för
riskhantering, internkontroll och rapportering genomföras
konsekvent i alla företag som omfattas av grupptillsyn så att
dessa system och rapporter kan kontrolleras på gruppnivå.
Systemet för internkontroll inom en grupp ska omfatta
1. rutiner avseende gruppsolvens för att identifiera och mäta
alla betydande risker gruppen är utsatt för och på lämpligt
sätt anpassa kapitalbasen till riskerna, och
2. sunda rapporterings- och redovisningsmetoder för att
övervaka och hantera transaktioner inom gruppen och
riskkoncentrationer. Lag (2015:700).
43 § En egen risk- och solvensbedömning som omfattar hela
gruppen ska genomföras i enlighet med 10 kap. 11–13 §§ av ett
sådant
1. försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller
2, eller
2. försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt
holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3.
När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet får
inspektionen, efter att ha rådfrågat medlemmarna i
tillsynskollegiet, besluta att företag som avses i första
stycket får göra en egen risk- och solvensbedömning enligt 10
kap. 11–13 §§ på gruppnivå och på nivån för ett dotterföretag
inom gruppen. En enda handling ska omfatta samtliga
bedömningar. En sådan handling ska överlämnas samtidigt till
Finansinspektionen och till berörda behöriga myndigheter.
Ett beslut enligt andra stycket påverkar inte
dotterföretagets skyldigheter enligt 10 kap. 11–13 §§.
Lag (2015:700).
Tillgång till information
44 § Ett försäkringsföretag som avses i 2 §, ett företag som
ingår i samma grupp som ett sådant försäkringsföretag och
sådana fysiska personer som avses i 37 § tredje stycket ska
på begäran lämna information till varandra som behövs för att
uppfylla kraven i detta kapitel. Lag (2015:700).
Tystnadsplikt
45 § En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett
företag som vid fullgörande av skyldigheter enligt detta
kapitel får kunskap om affärsförhållanden i ett företag eller
hos en person som enligt 44 § ska lämna uppgifter, får inte
obehörigen röja vad han eller hon fått veta och inte heller
utnyttja kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse.
Lag (2015:700).
Uppgiftsskyldighet
46 § /Upphör att gälla U:2024-11-08/
Ett företag som vid fullgörandet av skyldigheter
enligt detta kapitel får sådan kunskap som avses i 45 §, är
skyldigt att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden
till företaget, om det under en utredning enligt
bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av
undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett
ärende om rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en
annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende
om erkännande och verkställighet av en europeisk
utredningsorder. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och
i elektronisk form. Lag (2018:1795).
46 § /Träder i kraft I:2024-11-08/
Ett företag som vid fullgörandet av skyldigheter enligt
detta kapitel får sådan kunskap som avses i 45 §, är skyldigt
att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till
företaget om det
1. under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning
i brottmål begärs av undersökningsledaren,
2. under en utredning om självständigt förverkande begärs av
åklagaren,
3. i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål begärs av
åklagaren på framställning av en annan stat eller en
mellanfolklig domstol, eller
4. i ett ärende om erkännande och verkställighet av en
europeisk utredningsorder begärs av åklagaren.
Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk
form. Lag (2024:867).
Meddelandeförbud
47 § /Upphör att gälla U:2024-11-08/
Den undersökningsledare eller åklagare som begär
uppgifter enligt 46 § får besluta att företaget samt dess
styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden
eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt
46 § eller att det pågår en förundersökning, ett ärende om
rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och
verkställighet av en europeisk utredningsorder.
Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en
utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla
en internationell överenskommelse som är bindande för
Sverige.
Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till
förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är
motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende
om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och
verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock
förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga
domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska
myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till
detta.
Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet
med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren
besluta att förbudet ska upphöra. Lag (2017:1015).
47 § /Träder i kraft I:2024-11-08/
Den undersökningsledare eller åklagare som begär
uppgifter enligt 46 § får besluta att företaget samt dess
styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller
för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 46 §
eller att det pågår en förundersökning, en utredning om
självständigt förverkande, ett ärende om rättslig hjälp i
brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av
en europeisk utredningsorder.
Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en
utredning om brott eller självständigt förverkande inte ska
äventyras eller för att uppfylla en internationell
överenskommelse som är bindande för Sverige.
Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till
förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är
motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om
rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och
verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock
förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga
domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska
myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till
detta.
Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet
med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta
att förbudet ska upphöra. Lag (2024:867).
Ansvar
48 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot
ett meddelandeförbud enligt 47 § döms till böter.
Lag (2015:700).
Skyldighet att lämna upplysningar till Finansinspektionen
49 § Ett försäkringsföretag som avses i 2 § ska på begäran av
Finansin-spektionen lämna de upplysningar som behövs för
grupptillsynen. Lag (2015:700).
50 § Om ett försäkringsföretag inte fullgör sin
upplysningsskyldighet enligt 49 § inom skälig tid, får
Finansinspektionen förelägga ett annat företag inom gruppen
att lämna upplysningar som rör detta företag direkt till
inspektionen, om upplysningarna behövs för grupptillsynen.
Lag (2015:700).
Inhämtande av information med hjälp av en behörig myndighet
50 a § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet får
inspektionen begära att en behörig myndighet i ett annat land
inom EES, från ett moderföretag som har sitt huvudkontor i
samma land som den myndigheten, inhämtar information som rör
grupptillsynsmyndighetens uppgifter och vidarebefordrar
informationen till inspektionen.
Om Finansinspektionen, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, behöver sådan information som avses i
artikel 254.2 i Solvens II-direktivet och den informationen
redan har lämnats till en behörig myndighet, ska inspektionen
begära att få informationen från den myndigheten.
Lag (2020:400).
Kontroll av information
51 § Finansinspektionen får på plats kontrollera all
information som behövs för grupptillsynen hos
1. försäkringsföretag som omfattas av grupptillsynen,
2. företag som är anknutna till försäkringsföretaget,
3. moderföretag till försäkringsföretaget, och
4. företag som är anknutna till moderföretaget till
försäkringsföretaget. Lag (2015:700).
52 § Finansinspektionen ska, på begäran från en behörig
myndighet i ett annat land inom EES, på plats kontrollera
information som behövs för den myndighetens tillsyn.
Inspektionen får utföra kontrollen själv eller uppdra åt en
revisor eller annan sakkunnig att göra detta. Om den behöriga
myndigheten begär det, får den närvara vid kontrollen.
Grupptillsynsmyndigheten ska underrättas om de vidtagna
åtgärderna. Lag (2015:700).
Hänskjutande till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten
53 § Finansinspektionen får hänskjuta frågor som rör ett
förfarande av en behörig myndighet inom EES till Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för tvistlösning
i de fall som framgår av artiklarna 248, 249, 255 och 260 i
Solvens II-direktivet. Lag (2015:700).
Offentliggörande
Offentliggörande av en solvens- och verksamhetsrapport på
gruppnivå
54 § Ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra
stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag
eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 §
andra stycket 3 ska offentliggöra en solvens- och
verksamhetsrapport på gruppnivå. Rapporten ska offentliggöras
minst en gång per år.
Bestämmelserna i 16 kap. 2–8 §§ om offentliggörande ska gälla
i tillämpliga delar. Lag (2015:700).
Offentliggörande av en gemensam solvens- och
verksamhetsrapport på gruppnivå och för enskilda företag i en
grupp
55 § Ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra
stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag
eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 §
andra stycket 3 får, efter tillstånd från Finansinspektionen,
om inspektionen är grupptillsynsmyndighet, offentliggöra en
gemensam solvens- och verksamhetsrapport såväl på gruppnivå
som för de enskilda företagen i gruppen.
Innan Finansinspektionen ger sitt tillstånd till en gemensam
rapport, ska den samråda med berörda behöriga myndigheter i
tillsynskollegiet. Lag (2015:700).
Innehållet i den gemensamma solvens- och
verksamhetsrapporten
56 § Den gemensamma rapporten enligt 55 § ska innehålla
uppgifter om
1. gruppens samlade verksamhet och solvens enligt 54 §, och
2. varje enskilt dotterföretag inom gruppen som är ett
försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare och
uppgifter om dess verksamhet och solvens enligt 16 kap.
2–8 §§.
Saknas sådana uppgifter som avses i första stycket 2 i
rapporten, får Finansinspektionen förelägga dotterföretaget
att offentliggöra dessa uppgifter, om
1. dotterföretaget är ett försäkringsföretag,
2. Finansinspektionen kräver att jämförbara
försäkringsföretag ska offentliggöra dessa uppgifter, och
3. de utelämnade uppgifterna är av väsentlig betydelse.
Bestämmelserna i 16 kap. 2–8 §§ om offentliggörande ska gälla
i tillämpliga delar. Lag (2015:700).
Offentliggörande av strukturen på en grupp
57 § Försäkringsföretag, försäkringsholdingföretag och
blandade finansiella holdingföretag ska årligen på gruppnivå
offentliggöra
1. den juridiska strukturen på den grupp som företaget ingår
i,
2. en beskrivning av alla dotterföretag, betydande filialer
och väsentliga anknutna företag i gruppen, och
3. gruppens organisations- och beslutsstruktur.
Lag (2015:700).
Förseningsavgift för försäkringsholdingföretag och blandade
finansiella holdingföretag
58 § Om ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor i
Sverige eller ett blandat finansiellt holdingföretag med
huvudkontor i Sverige inte i tid rapporterar eller
offentliggör information i enlighet med bestämmelserna i
detta kapitel, får Finansinspektionen besluta att företaget
ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.
Lag (2015:700).
Avgiften tillfaller staten.
59 § Förseningsavgiften ska betalas till Finansinspektionen
inom trettio dagar efter det att beslutet om den har fått
laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.
Lag (2015:700).
60 § Finansinspektionens beslut att ta ut förseningsavgift
får verkställas utan föregående dom eller utslag, om avgiften
inte har betalats inom den tid som anges i 59 §.
Lag (2015:700).
61 § Om förseningsavgiften inte betalas inom den tid som
anges i 59 §, ska Finansinspektionen lämna den obetalda
avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning av
statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar m.m. Lag (2015:700).
62 § En beslutad förseningsavgift faller bort i den
utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från
det att beslutet fick laga kraft. Lag (2015:700).
Ledningen i försäkringsholdingföretag och blandade
finansiella holdingföretag
63 § Ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat
finansiellt holdingföretag ska säkerställa att de som avses
ingå i styrelsen för företaget eller vara verkställande
direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem
uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 § första stycket 4.
Ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag ska snarast möjligt till Finansinspektionen
anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning enligt
första stycket.
Ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag ska underrätta inspektionen om någon av de
personer som avses i första stycket har ersatts på grund av
att han eller hon inte längre uppfyller lämplighetskraven.
Lag (2020:400).
64 § Har upphävts genom lag (2020:400).
Moderföretag utanför EES
Kontroll av likvärdighet
65 § När ett moderföretag till ett försäkringsföretag är en
försäkringsgivare från tredjeland, ett
försäkringsholdingföretag med huvudkontor utanför EES eller
ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor
utanför EES enligt 2 § tredje stycket, gäller bestämmelserna
i 66–73 §§, om Finansinspektionen skulle ha varit
grupptillsynsmyndighet för det fall att kriterierna i artikel
247.2 i Solvens II-direktivet vore tillämpliga. Vid
bedömningen av om inspektionen skulle ha varit
grupptillsynsmyndighet ska det bortses från den del av toppen
av gruppen som ligger utanför EES. Lag (2015:700).
66 § Finansinspektionen ska, om kommissionen inte antagit
någon delegerad akt i frågan, kontrollera om den tillsyn som
utövas av en tillsynsmyndighet i tredjeland är likvärdig med
den grupptillsyn som föreskrivs i Solvens II-direktivet.
Finansinspektionen är skyldig att utföra en sådan kontroll på
begäran av moderföretaget eller av en EES-försäkringsgivare
inom gruppen. Lag (2015:700).
67 § Innan Finansinspektionen beslutar i frågan om
likvärdighet, ska inspektionen samråda med berörda behöriga
myndigheter. Inspektionen ska också före ställningstagandet ha
rådfrågat Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten. Om en annan myndighet har fattat
beslut om likvärdighet, får Finansinspektionen fatta ett
beslut som avviker från det bara om det har skett väsentliga
förändringar i tillsynsordningen i det tredjeland som avses.
Om Europeiska kommissionen inte har bedömt att tillsynen är
likvärdig, ska 71 och 72 §§ tillämpas. Lag (2023:111).
68 § Om ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor utanför
EES, ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor
utanför EES eller en försäkringsgivare från tredjeland är
moderföretag till ett sådant moderföretag som avses i 2 §
tredje stycket, ska den kontroll av likvärdighet som avses i
66 § utföras på nivån för detta företag i stället för på
nivån för det företag som avses i 2 § tredje stycket.
Om likvärdig tillsyn inte utövas av tillsynsmyndigheten i det
tredjeland som avses i första stycket, får Finansinspektionen
besluta om en ny kontroll av likvärdighet på en lägre nivå,
förutsatt att det där finns ett försäkringsholdingföretag med
huvudkontor utanför EES, ett blandat finansiellt
holdingföretag med huvudkontor utanför EES eller en
försäkringsgivare från tredjeland som är moderföretag till
ett försäkringsföretag. Lag (2015:700).
Om tillsynen är likvärdig
69 § Finansinspektionen ska förlita sig på den tillsyn som
tillsynsmyndigheten i tredjelandet utövar, om denna tillsyn
bedöms vara likvärdig med den grupptillsyn som föreskrivs i
Solvens II-direktivet.
Om tillsynen bedöms vara likvärdig, får Finansinspektionen,
efter samråd med berörda tillsynsmyndigheter och i ett
enskilt fall, besluta att helt eller delvis inte utöva
grupptillsyn på nivån för det företaget som finns i toppen av
grupp inom EES. Ett sådant beslut får endast fattas om detta
skulle leda till en effektivare tillsyn av gruppen.
Lag (2015:700).
Om tillsynen är tillfälligt likvärdig
70 § Grupptillsynen ska utövas av Finansinspektionen i de
fall Europeiska kommissionen har fattat ett beslut enligt
artikel 260.5 i Solvens II-direktivet, om att den tillsyn som
utövas av tillsynsmyndigheten i tredjeland är tillfälligt
likvärdig, samtidigt som det finns ett försäkringsföretag som
är dotterföretag till ett moderföretag utanför EES och
dotterföretaget har en balansomslutning som är större än
balansomslutningen för moderföretaget. Lag (2015:700).
Om tillsynen inte är likvärdig
71 § Om tillsynen inte bedöms likvärdig, ska
Finansinspektionen antingen besluta att bestämmelserna om
grupptillsyn i 4, 5, 7–40, 42–64 och 74–83 §§ ska tillämpas
på gruppen på samma sätt som om företaget i toppen av gruppen
hade haft sitt huvudkontor inom EES, eller besluta att en
sådan metod som avses i 72 § ska tillämpas på gruppen.
De allmänna principer och metoder som anges i 4, 5, 7–40,
42–64 och 74–103 §§ ska tillämpas på nivån för ett
försäkringsholdingföretag från tredjeland, ett blandat
finansiellt holdingföretag från tredjeland eller en
försäkringsgivare från tredjeland.
Vid beräkningen av gruppsolvens ska ett moderföretag i
tredjeland hanteras som ett försäkringsföretag som omfattas
av samma villkor för att poster i kapitalbasen ska få
medräknas för att täcka solvenskapitalkravet som gäller
enligt 7 kap. 2–11 §§. Lag (2015:700).
72 § Efter att ha hört berörda behöriga myndigheter får
Finansinspektionen besluta att använda andra tillsynsmetoder
än de som följer av 4, 5, 7–40, 42–64 och 74–103 §§, om
dessa metoder säkerställer att tillsynen över företagen i
gruppen är tillräcklig.
Finansinspektionen ska underrätta de berörda behöriga
myndigheterna, Europeiska kommissionen och Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten när sådana andra
tillsynsmetoder används. Lag (2015:700).
73 § Finansinspektionen får med stöd av 72 § begära att en
ägare som har ett bestämmande inflytande över
försäkringsföretaget inrättar ett försäkringsholdingföretag
eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor
inom EES. Inspektionen får då besluta att bestämmelserna i
denna lag ska tilllämpas på de företag i den grupp som leds
av detta holdingföretag. Lag (2015:700).
Nationell undergrupptillsyn
Beslut om nationell undergrupptillsyn
74 § Om det moderföretag som finns i toppen av en grupp
enligt 4 § har huvudkontor i ett annat land inom EES än
Sverige, får Finansinspektionen besluta att bestämmelserna om
grupptillsyn ska tillämpas även på nivån för ett sådant
försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2
eller på nivån för ett sådant försäkringsholdingföretag med
huvudkontor i Sverige eller blandat finansiellt
holdingföretag med huvudkontor i Sverige som avses i 2 §
andra stycket 3. Lag (2015:700).
75 § Ett beslut enligt 74 § får begränsas så att det avser
ett eller flera av följande områden för grupptillsyn:
1. gruppsolvens enligt 16–36 §§,
2. väsentliga riskkoncentrationer och interna transaktioner
inom en grupp enligt 37 och 38 §§, och
3. riskhantering och internkontroll enligt 42 och 43 §§.
Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut som avses i
74 § ska inspektionen samråda med grupptillsynsmyndigheten
och det moderföretag inom EES som finns i toppen av en grupp
enligt 4 §. Lag (2015:700).
Beslut om nationell undergrupptillsyn vid tillämpning av
särskild tillsynsordning
76 § Finansinspektionen får inte besluta om nationell
undergrupptillsyn enligt 74 §, om det företag som finns i
toppen av gruppen inom EES har fått ett sådant tillstånd som
avses i artikel 237.1 första stycket i Solvens II-direktivet
att omfattas av en särskild tillsynsordning.
Lag (2015:700).
77 § Om Finansinspektionen har beslutat om nationell
undergrupptillsyn och det företag som finns i toppen av
gruppen inom EES får tillstånd enligt artikel 237.1 första
stycket i Solvens II-direktivet att omfattas av en särskild
tillsynsordning, ska inspektionen upphäva beslutet om
undergrupptillsyn. Lag (2015:700).
78 § Om Finansinspektionen har beslutat om nationell
undergrupptillsyn avseende gruppsolvens, får det företag som
finns i toppen av gruppen inom Sverige inte ges tillstånd att
låta något dotterföretag omfattas av den särskilda
tillsynsordning som avses i 85 §. Lag (2015:700).
Beräkning av gruppsolvens efter beslut om nationell
undergrupptillsyn
79 § Den metod som grupptillsynsmyndigheten har fastställt
för beräkning av gruppsolvens enligt artikel 220 i Solvens
II-direktivet ska gälla även för företag som omfattas av ett
beslut om nationell undergrupptillsyn avseende gruppsolvens.
Lag (2015:700).
Interna modeller och nationell undergrupptillsyn
80 § Om det företag som enligt 4 § finns i toppen av en grupp
inom EES har fått tillstånd enligt artikel 231.1 eller
artikel 233.5 i Solvens II-direktivet att använda en intern
modell för beräkningen av gruppens solvenskapitalkrav och
solvenskapitalkravet för de försäkringsföretag och
EES-försäkringsgivare som ingår i gruppen, ska den interna
modellen gälla även för företag i gruppen som omfattas av ett
beslut om nationell undergrupptillsyn avseende gruppsolvens.
Lag (2015:700).
81 § Finansinspektionen får besluta om
kapitaltillägg till gruppens solvenskapitalkrav för det
företag som finns i toppen av gruppen inom Sverige i en sådan
situation som avses i 80 §, om
1. riskprofilen hos det företag som finns i toppen i
undergruppen avviker väsentligt från den riskprofil som den
interna modellen är baserad på, och
2. företaget inte vidtar rättelse efter det att inspektionen
har förelagt företaget att vidta åtgärder. Lag (2015:700).
82 § Om kapitaltillägg enligt 81 § på grund av särskilda
omständigheter inte är en lämplig åtgärd, får
Finansinspektionen under de förutsättningar som anges i 81 §
1 och 2 i stället besluta att företaget som finns i toppen av
undergruppen ska beräkna undergruppens solvenskapitalkrav
enligt standardformeln. Lag (2015:700).
Överenskommelser om samordnad grupptillsyn över en
undergrupp
83 § Finansinspektionen får komma överens med behöriga
myndigheter om samordning av grupptillsynen över en
undergrupp som avses i 74 § och en motsvarande undergrupp i
dessa behöriga myndigheters hemländer.
Om en överenskommelse enligt första stycket träffats, får
nationell undergrupptillsyn enligt 74 § inte utövas.
Bestämmelserna i artikel 216.2–216.6 i Solvens II-direktivet
om nationell undergrupptillsyn ska gälla i tillämpliga delar
vid samordnad grupptillsyn över en undergrupp.
Om Finansinspektionen träffar en sådan överenskommelse som
avses i första stycket, ska inspektionen informera såväl
grupptillsynsmyndigheten som företaget som finns i toppen av
gruppen inom EES om skälen för överenskommelsen.
Lag (2015:700).
Tillsyn över vissa grupper med centraliserad riskhantering
– särskild tillsynsordning
Ansökan om tillstånd för dotterföretag att omfattas av
särskild tillsynsordning
84 § Ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, ett
försäkringsholdingföretag med huvudkontor inom EES eller ett
blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES
som är moderföretag till ett försäkringsföretag får ansöka om
tillstånd för dotterföretag att omfattas av bestämmelserna om
särskild tillsynsordning i 88–95 §§. Ansökan ska ges in till
Finansinspektionen.
När Finansinspektionen tagit emot en ansökan enligt första
stycket, ska inspektionen utan dröjsmål överlämna den till
övriga medlemmar i tillsynskollegiet. Lag (2015:700).
Beslut om särskild tillsynsordning
85 § Finansinspektionen ska inom tre månader från den dag då
alla medlemmar i tillsynskollegiet fått del av en ansökan
enligt artikel 237.1 i Solvens II-direktivet, om möjligt,
komma överens med övriga medlemmar i tillsynskollegiet om
vilket beslut som bör fattas med anledning av ansökan.
Inspektionen ska fatta beslut i enlighet med
överenskommelsen. Beslutet ska innehålla de skäl som bestämt
utgången i ärendet och överlämnas till sökandena. Beslutet är
bindande för de berörda företagen och Finansinspektionen och
ska ligga till grund för inspektionens tillsyn.
Om en sådan överenskommelse som avses i första stycket inte
kan träffas inom den angivna perioden, ska
Finansinspektionen, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, ensam fatta beslut med anledning av
ansökan. Beslutet ska innehålla de skäl som bestämt utgången
i ärendet och redovisa synpunkter och reservationer från
behöriga myndigheter som kommit till uttryck under
tremånadersperioden. Beslutet ska överlämnas till sökanden
och till övriga berörda tillsynsmyndigheter. Även ett sådant
beslut är bindande för de berörda företagen och
Finansinspektionen och ska ligga till grund för inspektionens
tillsyn. Lag (2015:700).
Hänskjutande till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten vid oenighet om ansökningar
86 § Finansinspektionen får hänskjuta ett ärende till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i
enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1094/2010 om inspektionen inte inom tre
månader kan komma överens med berörda behöriga myndigheter
enligt 85 § första stycket. Ett ärende får inte hänskjutas
till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten
efter det att tremånadersperioden löpt ut eller ett beslut har
fattats.
Om ett ärende som avses i första stycket hänskjutits till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och den
myndigheten inte fattar något beslut inom den tid som anges i
artikel 237.3 andra stycket i Solvens II-direktivet, ska
Finansinspektionen, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, fatta det slutliga beslutet.
Lag (2021:461).
87 § Tillstånd att omfattas av särskild tillsynsordning får
meddelas endast om
1. Finansinspektionen utövar grupptillsyn över moderföretaget
på gruppnivå och inte har beslutat att utelämna
dotterföretaget med stöd av 11 §,
2. dotterföretaget omfattas av moderföretagets
riskhanteringsprocesser och mekanismer för internkontroll samt
de berörda myndigheterna har konstaterat att moderföretaget
utövar en ansvarsfull ledning över dotterföretaget,
3. moderföretaget har fått ett godkännande enligt
artikel 246.4 i Solvens II-direktivet att göra en egen risk-
och solvensbedömning som omfattar hela gruppen och på nivån
för dotterföretaget, och
4. moderföretaget har fått ett godkännande enligt
artikel 256.2 i Solvens II-direktivet att offentliggöra en
gemensam solvens- och verksamhetsrapport på gruppnivå och på
nivån för dotterföretaget. Lag (2021:461).
Innebörden av särskild tillsynsordning
88 § Ett moderföretag som fått tillstånd enligt 85 § ska
beräkna solvenskapitalkravet för ett dotterföretag som
omfattas av särskild tillsynsordning även enligt 89–95 §§.
Beräkningarna ska inte påverka tillämpningen av
bestämmelserna i 29 §. Lag (2015:700).
Åtgärder för det fall dotterföretagets riskprofil avviker
från en intern modell inom en grupp
89 § När solvenskapitalkravet för ett försäkringsföretag som
är ett dotterföretag beräknas med en intern modell som
beslutats enligt 25 §, får Finansinspektionen, om
inspektionen tagit emot en ansökan enligt 84 §, i de fall som
avses i 17 kap. 24 §, lämna ett förslag till övriga medlemmar
i tillsynskollegiet om att det ska fastställas ett
kapitaltillägg för dotterföretaget utöver det
solvenskapitalkrav som följer av en tillämpning av den
interna modellen. Finansinspektionen får föreslå ett sådant
kapitaltillägg endast om
1. dotterföretagets riskprofil avviker väsentligt från den
interna modellen, och
2. företaget inte inom skälig tid efter inspektionens
underrättelse om avvikelsen har anpassat modellen till sin
riskprofil.
Om ett sådant kapitaltillägg som avses i första stycket på
grund av särskilda omständigheter inte är en lämplig åtgärd,
får Finansinspektionen i stället föreslå tillsynskollegiet
att dotterföretaget ska beräkna sitt solvenskapitalkrav
enligt standardformeln i 8 kap. 1–3 och 5–11 §§.
Lag (2015:700).
Åtgärder för det fall dotterföretagets riskprofil avviker
väsentligt från de antaganden som gjorts för beräkningen
enligt standardformeln
90 § När solvenskapitalkravet för dotterföretaget beräknas
med standardformeln får Finansinspektionen, om inspektionen
tagit emot en ansökan enligt 84 §, i undantagsfall föreslå
att företaget ersätter en undergrupp av parametrar enligt
standardformeln med företagsspecifika parametrar när det
beräknar teckningsriskmoduler för livförsäkring,
skadeförsäkring och sjukförsäkring, i enlighet med 17 kap.
22 §. Finansinspektionen får lämna ett sådant förslag endast
om
1. dotterföretagets riskprofil avviker väsentligt från de
antaganden som gjorts för beräkningen enligt standardformeln,
och
2. företaget inte inom skälig tid efter inspektionens
underrättelse om avvikelsen har anpassat antagandena till sin
riskprofil.
Finansinspektionen får under de förutsättningar som anges i
första stycket, i de fall som avses i 17 kap. 24 §, föreslå
tillsynskollegiet ett kapitaltillägg för dotterföretaget
utöver det solvenskapitalkrav som en tillämpning av
standardformeln medför. Lag (2015:700).
Beslut efter överenskommelse inom tillsynskollegiet
91 § Finansinspektionen ska redovisa skälen för de förslag
som avses i 89 och 90 §§ för dotterföretaget och
tillsynskollegiet. Finansinspektionen ska, om möjligt, komma
överens med övriga myndigheter inom tillsynskollegiet om
vilket beslut som ska fattas med anledning av de föreslagna
åtgärderna. Finansinspektionen ska även fatta ett beslut i
enlighet med överenskommelsen. Lag (2015:700).
Åtgärder om solvenskapitalkravet inte är uppfyllt
92 § Om ett dotterföretag som omfattas av särskild
tillsynsordning inte uppfyller solvenskapitalkravet, ska
Finansinspektionen utan dröjsmål överlämna den åtgärdsplan
till tillsynskollegiet som dotterföretaget efter föreläggande
enligt 18 kap. 4 § lämnat in till inspektionen för att inom
sex månader från det att bristen konstaterades återupprätta
nivån för kapitalbasmedlen eller reducera sin riskprofil för
att åter uppfylla solvenskapitalkravet. Finansinspektionen
ska även lämna ett förslag till godkännande av planen till
tillsynskollegiet. Finansinspektionens skyldigheter enligt
denna bestämmelse ska inte påverka motsvarande bestämmelser
som gäller för tillsynen av ett enskilt försäkringsföretag.
Finansinspektionen ska, om möjligt, inom fyra månader från
dagen då bristen konstaterades träffa en överenskommelse inom
tillsynskollegiet om inspektionens förslag till godkännande
av åtgärdsplanen. Finansinspektionen ska fatta ett beslut i
enlighet med överenskommelsen. Lag (2015:700).
Åtgärder vid försämring av de ekonomiska förhållandena i ett
dotterföretag
93 § Om Finansinspektionen konstaterar försämringar av de
ekonomiska förhållandena i ett dotterföretag som omfattas av
särskild tillsynsordning, ska inspektionen utan dröjsmål
underrätta tillsynskollegiet om de åtgärder som inspektionen
föreslår. De föreslagna åtgärderna ska diskuteras i
tillsynskollegiet, om det inte är en krissituation.
Finansinspektionen ska inom en månad från underrättelsen, om
det är möjligt, komma överens med övriga myndigheter inom
tillsynskollegiet om vilket beslut som ska fattas med
anledning av de föreslagna åtgärderna. Lag (2015:700).
När en överenskommelse inte kan träffas
94 § Om en sådan överenskommelse som avses i 92 § andra
stycket eller 93 § andra stycket inte kan träffas inom den
angivna tidsperioden, ska Finansinspektionen ensam fatta ett
beslut. Beslutet ska innehålla de skäl som har bestämt
utgången i ärendet och redovisa synpunkter och reservationer
från berörda behöriga myndigheter som kommit till uttryck
under perioden. Lag (2015:700).
Åtgärder om minimikapitalkravet inte är uppfyllt
95 § Om ett dotterföretag som omfattas av särskild
tillsynsordning inte uppfyller minimikapitalkravet, ska
Finansinspektionen utan dröjsmål överlämna den finansiella
saneringsplan till tillsynskollegiet som dotterföretaget
enligt 18 kap. 8 § överlämnat till inspektionen.
Finansinspektionen ska även informera tillsynskollegiet om
varje åtgärd som dotterföretaget ska vidta för att åter
uppfylla minimikapitalkravet. Finansinspektionens
skyldigheter enligt denna bestämmelse ska inte påverka
motsvarande bestämmelser som gäller för tillsynen av ett
enskilt försäkringsföretag. Lag (2015:700).
Hänskjutande till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten vid oenighet om åtgärdsförslag
96 § Finansinspektionen får hänskjuta ett ärende till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i
enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1094/2010 om inspektionen inte inom angiven
tid kan komma överens med grupptillsynsmyndigheten om sådana
förslag som avses i 89, 90, 92 och 93 §§.
Om Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet och inte kan
komma överens med den behöriga myndighet som auktoriserat en
EES-försäkringsgivare som är ett dotterföretag och som
omfattas av särskild tillsynsordning, får inspektionen under
de förutsättningar som anges i första stycket hänskjuta
ärendet till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten.
Gäller ett ärende ett förslag enligt 89 eller 90 § får det
hänskjutas till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten inom en månad från inspektionens
förslag.
Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende enligt 92
eller 93 § till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten, om det är en krissituation och
inte heller efter det att fyramånadersperioden i 92 § andra
stycket eller enmånadsperioden i 93 § andra stycket har löpt
ut. Lag (2021:461).
97 § Om ett ärende hänskjutits till Europeiska försäkrings-
och tjänstepensionsmyndigheten enligt 86 eller 96 §, ska
Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut och invänta det
beslut som Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten kan komma att fatta enligt
artikel 19.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 1094/2010. Finansinspektionen ska följa ett beslut i saken
från Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.
Inspektionen ska även fatta ett beslut i enlighet med
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens
beslut. Inspektionens beslut ska innehålla de skäl som har
bestämt utgången i ärendet och överlämnas till dotterföretaget
och tillsynskollegiet. Beslutet är bindande för de berörda
företagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund för
inspektionens tillsyn. Lag (2021:461).
Upphörande av särskild tillsynsordning
98 § Finansinspektionen ska besluta att ett tillstånd att
omfattas av en särskild tillsynsordning enligt 85 § ska
upphöra att gälla om:
1. villkoren i 87 § 1, 3 eller 4 inte längre är uppfyllda,
eller
2. villkoret i 87 § 2 inte längre är uppfyllt och bristen
inte åtgärdas inom rimlig tid. Lag (2015:700).
99 § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska
inspektionen i de fall då den särskilda tillsynsordningen har
upphört på grund av att villkoret i 87 § 1 inte längre är
uppfyllt omedelbart underrätta den berörda behöriga
myndigheten och moderföretaget om detta. Lag (2015:700).
100 § Moderföretaget för ett dotterföretag som omfattas av
särskild tillsynsordning ansvarar för att villkoren i 87 §
2–4 är uppfyllda. Om villkoren inte är uppfyllda, ska
moderföretaget utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen,
om inspektionen är grupptillsynsmyndighet, och den berörda
behöriga myndigheten för dotterföretaget. Moderföretaget ska
även lägga fram en plan för att åtgärda bristerna inom rimlig
tid. Lag (2015:700).
101 § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska
inspektionen minst en gång per år kontrollera att de villkor
som avses i 87 § 2–4 är uppfyllda. Inspektionen ska även
genomföra en sådan kontroll på begäran av en berörd behörig
myndighet, om den myndigheten har skäl att befara att
villkoret inte längre följs.
Om Finansinspektionen vid en kontroll enligt första stycket
finner att villkoren inte är uppfyllda, ska inspektionen
kräva att moderföretaget lägger fram en plan för att åtgärda
bristerna inom rimlig tid. Lag (2015:700).
Bristande villkorsuppfyllelse
102 § Om Finansinspektionen efter att ha rådfrågat
tillsynskollegiet bedömer att en plan som avses i 100 eller
101 § är otillräcklig eller om en sådan plan inte genomförs i
rimlig tid, ska villkoren i 87 § 2–4 inte anses uppfyllda.
Inspektionen ska omedelbart underrätta den berörda behöriga
myndigheten om detta. Lag (2015:700).
Tillämplig lag vid prövningen av ansökningar
103 § När Finansinspektionen prövar en ansökan om särskild
tillsynsordning, ska denna lag tillämpas. Inspektionen får
dock även tillämpa bestämmelser som enligt författningar i en
annan stat inom EES gäller för en sådan ansökan. När ansökan
har lämnats in till inspektionen, gäller detta dock bara om
det är nödvändigt för en effektiv tillsyn över
försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare.
Lag (2015:700).
Bemyndiganden
104 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om
1. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade
kapitalkravet ska beräknas enligt 16–22 §§,
2. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade
kapitalkravet ska beräknas när kraven är likvärdiga enligt
30 §,
3. innehållet i samt omfattningen och fullgörandet av
rapporteringen enligt 33 §,
4. innehållet i en åtgärdsplan och en finansiell
saneringsplan enligt 35 § andra stycket,
5. vilka upplysningar ett företag ska lämna till
Finansinspektionen enligt 37 och 49 §§,
6. företagstyrningssystem inom en grupp enligt 42 §,
7. innehållet i en egen risk- och solvensbedömning inom en
grupp enligt 43 §,
8. hur uppgifter enligt 46 § ska lämnas, och
9. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade
kapitalkravet ska beräknas enligt 71 § tredje stycket.
Lag (2018:1795).
20 kap. Specialföretag
Tillstånd för specialföretag
Tillståndsplikt
1 § Tillstånd krävs för att få driva verksamhet som
specialföretag. Lag (2015:700).
Förutsättningar för tillstånd
2 § Ett specialföretag ska ges tillstånd att driva
verksamhet, om
1. bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med denna
lag och andra författningar som reglerar ett specialföretags
bolagsordning eller stadgar samt i övrigt innehåller de
särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till
omfattningen och arten av den planerade verksamheten, och
2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla
kraven enligt bestämmelserna i denna lag och andra
författningar som reglerar specialföretagets verksamhet.
Lag (2015:700).
Prövning av bolagsordning och stadgar
3 § Frågan om godkännande av bolagsordning eller stadgar för
ett specialföretag ska prövas i samband med att frågan om
företaget ska få tillstånd att driva verksamhet som
specialföretag prövas.
Ett specialföretags beslut om att anta bolagsordning eller
stadgar får inte registreras innan bolagsordningen eller
stadgarna har godkänts. Lag (2015:700).
4 § Ett specialföretag som har beslutat att ändra sin
bolagsordning eller stadgar ska ansöka om godkännande av
ändringen. Ändringen ska godkännas om bolagsordningen eller
stadgarna stämmer överens med författningar som reglerar ett
aktiebolags eller en ekonomisk förenings bolagsordning eller
stadgar samt i övrigt innehåller de olika bestämmelser som
behövs med hänsyn till omfattningen och arten av företagets
verksamhet.
Ett specialföretags beslut om ändring av bolagsordning eller
stadgar får inte registreras innan de har godkänts.
Lag (2015:700).
Prövning av ansökan
5 § En ansökan om tillstånd att driva verksamhet som
specialföretag, liksom frågor om godkännande av bolagsordning
eller stadgar enligt 3 eller 4 §, prövas av
Finansinspektionen. Lag (2015:700).
EU-förordningar
6 § Ytterligare bestämmelser om specialföretag finns i
1. kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10
oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och
rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av
försäkringsverksamhet (Solvens II), och
2. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/462 av den
19 mars 2015 om fastställande av tekniska standarder för
genomförande avseende förfaranden för tillsynsmyndighetens
godkännande av etablering av specialföretag, för samarbete
och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter när det
gäller specialföretag samt för att fastställa format och
mallar för de uppgifter som specialföretagen ska rapportera i
enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv
2009/138/EG.
Bestämmelserna gäller
1. villkor för tillstånd,
2. obligatoriska avtalsvillkor,
3. företagsstyrningssystem,
4. tillsynsrapportering,
5. solvenskrav,
6. återkallelse av tillstånd, och
7. samarbete och informationsutbyte mellan
tillsynsmyndigheter. Lag (2015:700).
Tillsyn över specialföretag
Registreringsmyndighet
7 § Bolagsverket är registreringsmyndighet för
specialföretag. Ett specialföretag ska vara registrerat i
aktiebolags- eller föreningsregistret med en särskild
beteckning. I dessa register skrivs de uppgifter in som
enligt författningar ska anmälas för registrering.
Lag (2015:700).
Tillsynen och dess omfattning
8 § Finansinspektionen har tillsyn över specialföretag.
Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt
1. författningar som reglerar specialföretagets verksamhet,
2. företagets bolagsordning eller stadgar, och
3. styrdokument som företaget har upprättat och som har sin
grund i författningar som reglerar företagets verksamhet.
Lag (2015:700).
Upplysningar från ett specialföretag
9 § Ett specialföretag ska lämna Finansinspektionen de
upplysningar om sin verksamhet som inspektionen begär.
Lag (2015:700).
Avgifter till Finansinspektionen
10 § Specialföretag ska med avgifter bidra till att täcka
kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet.
Lag (2015:700).
Ingripanden mot specialföretag
När Finansinspektionen ska ingripa
11 § Finansinspektionen ska ingripa om
1. ett specialföretag har åsidosatt sina skyldigheter
a) enligt författningar som reglerar företagets verksamhet,
b) företagets bolagsordning eller stadgar, eller
c) företagets styrdokument som har sin grund i författningar
som reglerar företagets verksamhet, eller
2. bolagsordningen, stadgarna, eller styrdokumenten enligt 1
inte längre är tillfredsställande med hänsyn till
omfattningen och arten av företagets verksamhet.
Lag (2015:700).
Hur inspektionen ska ingripa
12 § Ingripande med stöd av 11 § sker genom utfärdande av
föreläggande att vidta rättelse inom en viss tid, genom
förbud att verkställa beslut eller genom anmärkning.
Om en överträdelse är allvarlig ska specialföretagets
tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning
meddelas. Lag (2015:700).
När Finansinspektionen får avstå från ingripande
13 § Finansinspektionen får avstå från ingripande om
1. en överträdelse är ringa eller ursäktlig,
2. specialföretaget gör rättelse, eller
3. någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot företaget
och dessa åtgärder bedöms tillräckliga. Lag (2015:700).
Överträdelser av beslut om rättelser
14 § Om ett specialföretag driver verksamhet i ett annat land
inom EES och företaget inte rättar sig efter
Finansinspektionens eller en behörig myndighets begäran om
rättelse, ska inspektionen vidta de åtgärder som behövs för
att förhindra fortsatta överträdelser. Inspektionen ska
underrätta den behöriga myndigheten om vilka åtgärder som
vidtas. Lag (2021:461).
Vid återkallelse av tillstånd
15 § Om ett specialföretags tillstånd återkallas, får
Finansinspektionen bestämma hur avvecklingen av verksamheten
ska ske.
Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att
fortsätta hela eller delar av verksamheten. Lag (2015:700).
Straffavgift
16 § Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om
anmärkning eller varning mot ett specialföretag, får
inspektionen besluta att företaget ska betala en
straffavgift. Lag (2015:700).
Avgiften tillfaller staten.
17 § Straffavgiften ska fastställas till lägst femtusen
kronor och högst femtio miljoner kronor.
Avgiften får inte överstiga tio procent av specialföretagets
omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen
har skett under specialföretagets första verksamhetsår eller
om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är
bristfälliga, får omsättningen uppskattas.
Avgiften får inte vara så stor att specialföretaget efter det
att avgiften har påförts inte uppfyller kravet på full
finansiering. Lag (2015:700).
18 § När straffavgiftens storlek fastställs, ska särskild
hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som har
föranlett anmärkningen eller varningen och hur länge
överträdelsen har pågått. Lag (2015:700).
Förseningsavgift
19 § Om ett specialföretag inte i tid lämnar de upplysningar
som har föreskrivits med stöd av 26 § första stycket får
Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en
förseningsavgift med högst 100 000 kronor.
Avgiften tillfaller staten. Lag (2015:700).
Verkställighet av beslut om straffavgift och
förseningsavgift
20 § Straffavgiften eller förseningsavgiften ska betalas till
Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet
om den har vunnit laga kraft eller inom den längre tid som
anges i beslutet. Lag (2015:700).
21 § Finansinspektionens beslut att ta ut straffavgift eller
förseningsavgift får verkställas utan föregående dom eller
utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges
i 20 §. Lag (2015:700).
22 § Om straffavgiften eller förseningsavgiften inte betalas
inom den tid som anges i 20 §, ska Finansinspektionen lämna
den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om
indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m. Lag (2015:700).
23 § En beslutad straffavgift eller förseningsavgift faller
bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom
fem år från det att beslutet fick laga kraft. Lag (2015:700).
Ingripande mot den som saknar tillstånd
24 § Om någon driver verksamhet som specialföretag utan att
vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga
denne att upphöra med verksamheten. Inspektionen får besluta
hur avvecklingen av verksamheten ska ske. I föreläggandet ska
Finansinspektionen upplysa om att rätten efter ansökan av
inspektionen kan komma att besluta att företaget ska gå i
likvidation om föreläggandet inte följs.
Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss verksamhet,
får Finansinspektionen förelägga den som driver verksamheten
att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen
behöver för att bedöma om så är fallet. Den som är revisor i
ett företag är skyldig att på begäran av inspektionen lämna
sådana upplysningar om företagets verksamhet som revisorn har
fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag.
Lag (2015:700).
25 § Om ett specialföretag inte följer ett föreläggande
enligt 24 § första stycket att upphöra med verksamheten, ska
rätten, efter ansökan av Finansinspektionen, besluta att
företaget ska gå i likvidation.
I dessa fall tillämpas 25 kap. 10, 25, 28–44, 46 och 47 §§
aktiebolagslagen (2005:551) och 17 kap. 18, 19, 26–42, 44 och
45 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Ett beslut om likvidation ska inte meddelas om det under
ärendets handläggning vid rätten visas att verksamheten har
upphört.
Beslutet om likvidation gäller omedelbart. Lag (2018:731).
Bemyndiganden
26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett
specialföretag ska lämna till Finansinspektionen enligt 9 §.
Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter
som avses i 10 §. Lag (2015:700).
21 kap. Överklagande m.m.
Överklagande av Finansinspektionens beslut
1 § Finansinspektionens beslut i ärenden enligt 17 kap. 13 §
första stycket och 18 kap. 25 § andra stycket samt beslut om
sanktionsföreläggande får inte överklagas. Lag (2019:766).
2 § Finansinspektionens beslut som avses i 11 kap. 1 § andra
stycket 1 får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2019:766).
3 § Andra beslut av Finansinspektionen i enskilda fall enligt
denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2015:700).
Förordnande om att ett beslut ska gälla omedelbart
4 § Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud,
föreläggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.
Lag (2015:700).
Förklaring att ärendet onödigt uppehålls
5 § Om beslut i ett ärende om tillstånd enligt 2 kap. 4 §
inte har meddelats inom sex månader från det att ansökan gavs
in, eller i ett ärende enligt 3 kap. 2 § inom tre månader
eller i ett ärende enligt 3 kap. 7 eller 17 § inom en månad,
får sökanden begära förklaring av domstol att ärendet onödigt
uppehålls.
En begäran om en förklaring som avses i första stycket ska
göras hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kammarrätten.
Om rätten lämnar en förklaring ska ansökan anses ha avslagits
av Finansinspektionen om beslut därefter inte har meddelats
inom motsvarande tidsfrister som anges i första stycket för
respektive ärende. Lag (2015:700).
Överklagande av Bolagsverkets beslut
6 § Bolagsverkets beslut i ärenden enligt 11 kap. 45 §, 12 kap.
74 § eller 13 kap. 27 § överklagas hos tingsrätten i den ort
där försäkringsföretagets styrelse har sitt säte.
Skrivelsen med överklagandet ska ges in till Bolagsverket inom
tre veckor från dagen för beslutet.
Vid ett överklagande enligt första stycket gäller lagen
(1996:242) om domstolsärenden. Lag (2015:700).
Övergångsbestämmelser
2010:2043
Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen
(2010:2044) om införande av försäkringsrörelselagen
(2010:2043).
2013:115
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
2. Äldre föreskrifter gäller för beslut som har meddelats
före ikraftträdandet.
2013:166
1. Denna lag träder i kraft den 25 april 2013.
2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har kommit in
till Bolagsverket före ikraftträdandet.
2013:456
1. Denna lag träder i kraft den 15 juli 2013.
2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har kommit in
till Finansinspektionen före ikraftträdandet.
2013:672
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2013.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den
rapporteringsskyldighet som avser tiden före den 1 januari
2014.
2015:700
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2. För försäkringsföretag som vid lagens ikraftträdande
bedriver verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkringar
gäller för den delen av verksamheten, till och med den
31 december 2022, tillämpliga bestämmelser i 1-7, 14, 16 och
17 kap. i den äldre lydelsen samt föreskrifter som har med-
delats med stöd av dessa bestämmelser. För verksamheten som
avser tjänstepensionsförsäkring gäller under angiven tid i
övrigt tillämpliga bestämmelser i 10-15 och 19 kap. denna lag.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om tillämpningen enligt första stycket av
bestämmelserna i
10 och 19 kap. denna lag på ett försäkringsföretags
tjänstepensionsverksamhet.
För ett försäkringsföretag som avses i första stycket gäller
bestämmelserna enligt det stycket även den del av
försäkringsrörelsen som avser övrig livförsäkringsverksamhet,
om denna är av endast ringa omfattning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad som avses med ringa omfattning
enligt tredje stycket.
Ett försäkringsföretag som avses i första stycket får, efter
anmälan till Finansinspektionen, tillämpa denna lag även på
verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring.
Lag (2019:766).
3. Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett
försäkringsföretag som senast den 1 januari 2016 upphört med
att teckna nya försäkringsavtal och uteslutande förvaltar
sitt befintliga bestånd i syfte att avsluta sin verksamhet
inte behöver tillämpa delar av denna lag.
För återförsäkringsbolag som senast den 10 december 2007 har
upphört att teckna nya återförsäkringsavtal och uteslutande
förvaltar sitt befintliga bestånd i syfte att avsluta
verksamheten gäller äldre bestämmelser.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om villkoren enligt första stycket för
undantag och omfattningen av dem.
4. Ett försäkringsföretags kapitalbasposter i primärkapitalet
som har emitterats före den 17 januari 2015 och som får ingå
i kapitalbasen enligt beslut av Finansinspektionen med stöd
av 7 kap. 3 § i den äldre lydelsen, men som den 31 december
2015 får utgöra högst 50 procent av kapitalbasen, ska till
och med den 31 december 2025 klassificeras som nivå 1 enligt
7 kap. 7 § denna lag.
Ett försäkringsföretags kapitalbasposter i primärkapitalet
som har emitterats före den 17 januari 2015 och som får ingå
i kapitalbasen enligt beslut av Finansinspektionen med stöd
av 7 kap. 3 § i den äldre lydelsen, men som den 31 december
2015 får utgöra högst 25 procent av kapitalbasen, ska till
och med den 31 december 2025 klassificeras som nivå 2 enligt
7 kap. 7 § denna lag.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vilka typer av kapitalbasposter som
ska omfattas av bestämmelserna i första och andra styckena.
5. För ett försäkringsföretag som ompaketerar lån till
överlåtbara värdepapper eller andra finansiella instrument
gäller, för lån som har emitterats före den 1 januari 2011,
villkoren enligt artikel 135.2 i Solvens II-direktivet endast
om den underliggande exponeringen har utökats eller blivit
ersatt efter den 31 december 2014.
6. För försäkringsföretag som vid lagens ikraftträdande inte
uppfyller kraven på tillräcklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 §
första stycket, men som uppfyller kraven på tillräcklig
kapitalbas enligt 7 kap. 1 § i den äldre lydelsen, ska
bestämmelserna i denna punkt tillämpas i stället för
bestämmelserna i 18 kap. 4 § denna lag.
Finansinspektionen ska förelägga företaget att vidta
nödvändiga åtgärder för att uppfylla solvenskapitalkravet
senast den 31 december 2017 och att var tredje månad
överlämna en lägesrapport till Finansinspektionen som ska
innehålla en beskrivning av vilka åtgärder som har vidtagits
och hur arbetet fortlöper med att uppfylla
solvenskapitalkravet.
Om det är lämpligt, får Finansinspektionen förlänga
tidsfristen med tre månader.
Om lägesrapporten visar att det inte har skett några
väsentliga framsteg när det gäller företagets möjlighet att
uppfylla solvenskapitalkravet senast den 31 december 2017,
ska bestämmelserna om ingripande i denna lag tillämpas.
Lag (2017:233).
7. För försäkringsföretag som vid lagens ikraftträdande inte
uppfyller kraven på tillräcklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 §
andra stycket, men som uppfyller kraven på tillräcklig
kapitalbas enligt 7 kap. 1 § i den äldre lydelsen, ska
bestämmelserna i 18 kap. 8 § och 12 § 4 och 5 denna lag inte
tillämpas under det första året efter lagens
ikraftträdande.
8. Finansinspektionen får i ett enskilt fall
besluta att ett försäkringsföretag vid justering av
beräkningen av minimikapitalkravet enligt 8 kap. 14 § denna
lag till och med den 31 december 2017 ska använda ett
solvenskapitalkrav beräknat enligt standardformeln.
9. De övergångsbestämmelser som enligt 2, 4 och 5, och som
enligt 5 kap. 10 §, 8 kap. 12 § och 18 kap. 7 § gäller för
enskilda försäkringsföretag gäller, utan hinder av
bestämmelserna om kapitalbas och kapitalkrav på gruppnivå i
19 kap. 16 § denna lag, i tillämpliga delar även på
gruppnivå.
10. De övergångsbestämmelser som enligt 6 gäller för enskilda
försäkringsföretag gäller, utan hinder av bestämmelserna om
kapitalbas och kapitalkrav på gruppnivå i 19 kap. 16 och 35
§§ denna lag, i tillämpliga delar även på gruppnivå om
försäkringsföretagen i en grupp uppfyller de gruppbaserade
kapitalkraven enligt 9 kap. 4 § i den äldre lydelsen, men
inte uppfyller kapitalkravet på gruppnivå.
11. Finansinspektionen får ta ut avgifter även före lagens
ikraftträdande för ansökningar och anmälningar enligt de nya
bestämmelserna om solvens, specialföretag, undantag beroende
på storlek, grupptillsyn och fastställande av tillämpning av
övergångsbestämmelser, när dessa har kommit in till
inspektionen före lagens ikraftträdande.
12. Ett försäkringsföretag som vid lagens ikraftträdande har
en utjämningsreserv för kreditförsäkring enligt 5 kap. 10 och
11 §§ i den äldre lydelsen ska, utöver nedsättningar för att
täcka tekniska underskott i kreditförsäkringsrörelsen,
årligen göra de nedsättningar som krävs för att avveckla
utjämningsreserven senast den 31 december 2019.
2015:826
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som
inleds närmast efter den 31 december 2015.
2016:121
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.
2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om värdeöverföring från
ömsesidiga försäkringsbolag, om beräkningen ska grunda sig på
en årsredovisning som har upprättats före ikraftträdandet.
2016:439
1. Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.
2. Om ett försäkringsaktiebolag vid ikraftträdandet inte har
överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad
marknad, tillämpas bestämmelserna om redovisningskompetens
eller revisionskompetens i 8 kap. 49 a § första stycket
tredje meningen och andra stycket 2 aktiebolagslagen
(2005:551) först efter den första årsstämma som hålls efter
den 16 juni 2016.
3. Om ett ömsesidigt försäkringsbolag eller en
försäkringsförening vid ikraftträdandet inte har överlåtbara
värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad,
tillämpas bestämmelserna om redovisningskompetens eller
revisionskompetens i 6 kap. 7 § första stycket tredje
meningen och andra stycket 2 lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar först efter den första ordinarie bolagsstämma
respektive ordinarie föreningsstämma som hålls efter den 16
juni 2016.
2017:653
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som inträffat
före ikraftträdandet.
2019:290
1. Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.
2. En årlig redogörelse enligt 6 kap. 13 b § ska hållas
tillgänglig första gången 2020.
3. Bestämmelserna i 6 kap. 13 a-13 d §§ och 16 kap. 8 a-8 c §§
ska även tillämpas av försäkringsföretag som enligt punkt 2 i
övergångsbestämmelserna till lagen (2015:700) om ändring i
försäkringsrörelselagen (2010:2043) tillämpar delar av
försäkringsrörelselagen i en äldre lydelse för verksamhet som
avser tjänstepensionsförsäkring.
2019:740
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
2. Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) ska försäkringsföretaget, i
fråga om försäkringsavtal som har ingåtts före
ikraftträdandet, men efter den 30 juni 2007 och inte förnyats
efter ikraftträdandet,
a) bestämma avgifter på grundval av de kostnader som belöper
på återköpet eller överföringen, men utan beaktande av den
fordran som kvarstår mot försäkringstagaren för kostnader som
har uppkommit i samband med att försäkringsavtalet ingicks,
enligt 11 kap. 18 §, 12 kap. 69 § eller 13 kap. 23 § i den
äldre lydelsen, och
b) ta ut avgifter som högst uppgår till ett belopp som
motsvarar kvarstående anskaffningskostnader som är direkt
hänförliga till den återköpta eller överförda försäkringen
enligt 4 kap. 17 c § första stycket 2 och andra stycket.
Första stycket gäller inte i fråga om försäkringar där
försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär
placeringsrisken. Lag (2021:130).
2021:130
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2021.
2. Bestämmelserna i 4 kap. 17 c § i den nya lydelsen tillämpas
även vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) i fråga om försäkringar där
försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär
placeringsrisken och där försäkringsavtalet har ingåtts före
ikraftträdandet. Lag (2022:644).
2023:671
1. Denna lag träder i kraft den 23 december 2023.
2. För likvidationer som har beslutats före ikraftträdandet
gäller 12 kap. 74 och 75 §§ i den äldre lydelsen.