Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1998:899 ·
Visa register
Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Departement: Klimat- och näringslivsdepartementet
Utfärdad: 1998-06-25
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:163
Övrigt: Rättelseblad 2001:513 och 2006:845 har iakttagits.
Ikraft: 1999-01-01 överg.best.
Allmänna bestämmelser
1 § Denna förordning gäller miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd enligt 9 kap. miljöbalken.
2 § Har upphävts genom förordning (2013:262).
3 § I denna förordning avses med
den kommunala nämnden: den kommunala nämnd som ska fullgöra
kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet,
kyltorn: en anordning som används för att avlägsna
överskottsvärme från en kylprocess där kylningen sker genom
att det tillförs vatten till ett luftflöde på ett sätt som gör
att aerosoler bildas, och
miljörapport: en miljörapport enligt 26 kap. 20 § miljöbalken
eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av
26 kap. 20 a eller 20 b § miljöbalken. Förordning (2023:932).
3 a § Har upphävts genom förordning (2023:932).
4 § Om det i ett mål eller ärende enligt 9 kap. miljöbalken är
fråga om tillstånd till en miljöfarlig verksamhet vars
tillåtlighet enligt Naturvårdsverket eller Havs- och
vattenmyndigheten bör prövas av regeringen enligt 17 kap. 3 §
miljöbalken, ska verket eller myndigheten i god tid innan målet
sätts ut till huvudförhandling eller tillståndsbeslut meddelas
anmäla saken till regeringen. Förordning (2011:625).
Tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet
Obligatorisk prövning enligt 9 kap. 6 § miljöbalken
5 § Det är förbjudet att utan tillstånd enligt miljöbalken
anlägga eller driva en miljöfarlig verksamhet i de fall
farliga ämnen, som enligt vad som anges i avdelning 4 i
bilagan innebär en miljöfarlig hantering, ingår eller avses
ingå i verksamheten. Förordning (2013:262).
6 § En verksamhet eller åtgärd som beskrivs under rubriken
”Farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hantering som ska
tillståndsprövas enligt 9 kap. 6 § miljöbalken” i avdelning 4
i bilagan får inte bedrivas utan ett sådant tillstånd som
avses i 9 kap. 6 § miljöbalken. Om verksamheten eller
åtgärden också är tillståndspliktig enligt
miljöprövningsförordningen (2013:251), gäller det som i den
förordningen sägs om prövningen också i fråga om tillstånd
för hantering av de farliga ämnena. Om verksamheten eller
åtgärden inte är tillståndspliktig enligt
miljöprövningsförordningen, ska frågan om tillstånd för
hantering av de farliga ämnena prövas av länsstyrelsen.
Förordning (2013:262).
6 a § Har upphävts genom förordning (2013:262).
6 b § En länsstyrelse får lämna över ett tillståndsärende till
en annan länsstyrelse, om
1. det vid den andra länsstyrelsen förekommer eller har
förekommit ett tillståndsärende som har ett nära samband med
det förstnämnda ärendet,
2. överlämnandet sker för gemensam handläggning eller för att
det är lämpligt att den länsstyrelse som har prövat ett
tidigare ärende också prövar det nya ärendet, och
3. överlämnandet kan ske utan avsevärd olägenhet för någon
part. Förordning (2008:690).
Prövning i andra fall
7 § En sådan ansökan om tillstånd som avses i 9 kap. 6 a
eller 6 b § miljöbalken ska prövas av länsstyrelsen. Om
verksamheten omfattas av 17 kap. 1 § miljöbalken, ska ansökan
i stället prövas av mark- och miljödomstol.
Förordning (2013:262).
Tid för omprövning av tillståndsbeslut
8 § Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får, inom sina
ansvarsområden, meddela sådana föreskrifter som avses i 24
kap. 5 § första stycket 1 miljöbalken. Förordning (2015:237).
Förfarandet
9 § Ett exemplar av handlingarna i ett ärende om
tillstånd som ska avgöras av länsstyrelsen ska skickas till
det ställe där handlingarna ska hållas tillgängliga. Ett
meddelande om ansökan ska skickas till den kommunala nämnden
samt till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Om länsstyrelsen har beslutat att enligt 24 kap. 11 §
miljöbalken på eget initiativ ta upp frågan om omprövning av
ett tillståndsbeslut, ska länsstyrelsen informera den
kommunala nämnden om beslutet. Förordning (2018:2106).
10 § När länsstyrelsen är tillståndsmyndighet ska besked om
tid och plats för sammanträde meddelas genom kungörelse i
ortstidning. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten,
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, sökanden och
andra som har yttrat sig i ärendet ska på lämpligt sätt
underrättas.
Motsvarande skyldighet för mark- och miljödomstolen framgår
av 22 kap. miljöbalken. Förordning (2015:237).
11 § Den som i en dom eller ett beslut har avgjort en fråga
om tillstånd som avses i 9 kap. 6, 6 a eller 6 b §
miljöbalken ska skicka domen eller beslutet till
1. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten,
länsstyrelsen och den kommunala nämnden,
2. Statens jordbruksverk, om domen eller beslutet rör en
verksamhet som beskrivs i 2 kap. miljöprövningsförordningen
(2013:251), och
3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, om domen
eller beslutet rör en verksamhet som omfattas av lagen
(1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa
följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Om samråd har skett med någon annan myndighet i ett ärende,
ska beslutet skickas också till den myndigheten.
Förordning (2016:1193).
Särskilda bestämmelser om utsläpp
11 a § För verksamheter och åtgärder med utsläpp till mark,
luft, ytvatten eller grundvatten som är tillståndspliktiga
enligt avdelning 4 i bilagan eller enligt
miljöprövningsförordningen (2013:251), ska man vid bedömning
av behovet av försiktighetsmått och villkor särskilt ta
hänsyn till om det i utsläppen förekommer ämnen som anges i
avdelning 5 i bilagan. Förordning (2013:262).
11 b § När ett tillstånd till miljöfarlig verksamhet
innehåller villkor om begränsningsvärde för utsläpp, ska med
ett sådant begränsningsvärde avses den mängd, koncentration
eller nivå på utsläppet som inte får överskridas eller
underskridas under en eller flera angivna tidsperioder eller
på annat sätt som närmare anges i tillståndet. Värdet ska
normalt avse den punkt där utsläppet lämnar anläggningen,
utan hänsyn till eventuell utspädning. Förordning (2013:262).
Särskilda bestämmelser om inrättande av avloppsanläggningar och
värmepumpar m.m.
12 § Det är förbjudet att i vattenområde släppa ut
avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om
avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än
slamavskiljning.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte om det är
uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet
för människors hälsa eller miljön.
13 § Det krävs tillstånd för att
1. inrätta en avloppsanordning som en eller flera
vattentoaletter ska anslutas till, eller
2. ansluta en vattentoalett till en befintlig
avloppsanordning.
Det krävs en anmälan till den kommunala nämnden för att
inrätta en annan avloppsanordning än den som avses i första
stycket.
En ansökan om tillstånd enligt första stycket ska prövas av
den kommunala nämnden. Ansökan prövas dock av
försvarsinspektören för hälsa och miljö i de fall inspektören
har tillsyn över anläggningen.
En kommun får meddela föreskrifter om att det i stället för
en anmälan krävs tillstånd för att inom vissa delar av
kommunen inrätta en sådan anordning som avses i andra
stycket. Sådana föreskrifter får endast avse tillståndsplikt
som behövs för att skydda människors hälsa eller miljön.
Förordning (2017:793).
14 § Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala
nämnden ändra sådana avloppsanordningar som avses i 13 §, om
åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd
eller sammansättning.
15 § Bestämmelserna i 13 § första och andra styckena ska inte
tillämpas på en avloppsanordning som kräver tillstånd eller
anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller om
avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till
enbart en allmän avloppsanläggning. Förordning (2013:769).
16 § Ledningarna för en avloppsanordning som avses i 13 § skall
vara slutna, om inte den kommunala nämnden medger något annat.
17 § Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala
nämnden inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av
värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Kommunen får
föreskriva att det ska fordras tillstånd av nämnden för att
inrätta en sådan anläggning inom kommunen eller inom vissa
delar av denna, om det behövs för att skydda människors hälsa
eller miljön.
Första stycket ska inte tillämpas på värmepumpsanläggning som
kräver tillstånd eller anmälan enligt
miljöprövningsförordningen (2013:251).Förordning (2013:262).
18 § I beslut om tillstånd att inrätta en avloppsanordning som
avses i 13 § får den kommunala nämnden föreskriva att
anordningen inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och
godkänts av nämnden. Detsamma gäller ett beslut om tillstånd
att inrätta en värmepumpsanläggning som avses i 17 §.
19 § Ett tillstånd enligt 13 eller 17 § gäller i fem år men
förfaller om arbetet med anordningen eller anläggningen inte
har påbörjats inom två år.
20 § Det som sägs i 13 § andra stycket och 14, 16 och 17 §§ om
anmälan till och medgivande av den kommunala nämnden ska, i de
fall försvarsinspektören för hälsa och miljö har tillsyn över
inrättningen eller åtgärden, i stället gälla inspektören.
Föreskrifter enligt 17 § första stycket som kommunen har
meddelat gäller inte för de inrättningar eller åtgärder som
försvarsinspektören för hälsa och miljö har tillsyn över.
Förordning (2019:575).
Särskilda bestämmelser för lagring som en del av insamling,
återvinning eller bortskaffande av farligt avfall
20 a § En ansökan om tillstånd till lagring som en del av
insamling, återvinning eller bortskaffande av farligt avfall
ska, utöver det som anges i 22 kap. 1 § miljöbalken, alltid
innehålla
1. uppgifter om art och mängd av det farliga avfall som
sökanden avser att lagra, återvinna eller bortskaffa,
2. uppgifter om varifrån avfallet kommer, och
3. uppgifter om var och på vilket sätt avfallet ska lagras,
återvinnas eller bortskaffas. Förordning (2016:1193).
20 b § Tillståndsmyndigheten ska inhämta kommunens yttrande
över en sådan ansökan om tillstånd som avses i 20 a §.
Om ansökan avser en anläggning som har stor betydelse från
nationell synpunkt och rör Naturvårdsverkets, Havs- och
vattenmyndighetens, Folkhälsomyndighetens, Socialstyrelsens,
Statens jordbruksverks eller Sveriges geologiska
undersöknings ansvarsområde, ska tillståndsmyndigheten
inhämta yttrande också från den berörda myndigheten.
Förordning (2013:893).
Särskilda bestämmelser om täkter
20 c § Tillsynsmyndigheten ska besluta att en täkt är
avslutad, om verksamhetsutövaren begär det och det område där
verksamheten har bedrivits har efterbehandlats på ett från
hälso- och miljösynpunkt godtagbart sätt.
Ett beslut enligt första stycket får meddelas även om inte
hela området har efterbehandlats, om det område som återstår
att efterbehandla inte är större än 2 hektar och det på detta
område inte bedrivs någon verksamhet som är tillstånds- eller
anmälningspliktig enligt miljöprövningsförordningen
(2013:251). Upplag av massor som uppkommit i verksamheten får
finnas kvar på området i högst fem år från beslutet.
Förordning (2018:1458).
20 d § Om tillsynsmyndigheten får kännedom om att en
täktverksamhet som är tillståndspliktig enligt denna
förordning bedrivs av någon annan än den som har fått
tillstånd för verksamheten, ska myndigheten underrätta
Skatteverket om vem som bedriver verksamheten.
Förordning (2010:953).
20 e § Länsstyrelsen får förelägga den som ansöker om
tillstånd till täkt enligt denna förordning att lägga fram en
utredning som belyser behovet av täkten samt en täktplan av
den omfattning som behövs.
Om föreläggandet inte följs, får länsstyrelsen avvisa
ansökan. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om detta.
Förordning (2010:953).
20 f § Om länsstyrelsen överväger att meddela föreskrifter om
skydd för grundvattnet enligt 7 kap. 22 § miljöbalken för ett
område som avses med en ansökan om tillstånd till täkt enligt
denna förordning, får frågan om tillstånd prövas först när
frågan om skyddet för grundvattnet har avgjorts.
Länsstyrelsen får dock pröva frågan om tillstånd omedelbart,
om det finns särskilda skäl. Förordning (2010:953).
20 g § Den som ger, vägrar, ändrar eller upphäver ett tillstånd
till täkt enligt denna förordning ska snarast skicka beslutet
till Naturvårdsverket och till kommunen. Beslutet ska skickas
också till Havs- och vattenmyndigheten, väghållningsmyndigheten
och lantmäterimyndigheten, om det inte är uppenbart att
myndigheten saknar behov av att få information om beslutet.
Förordning (2011:625).
20 h § En ansökan om tillstånd eller anmälan som avser täkt
av torv ska, utöver det som följer av 19 kap. 5 §
miljöbalken, innehålla uppgift om huruvida torven ska
användas för att utvinna energi.
Om ansökan avser torv som ska användas för att utvinna
energi, ska ansökan innehålla uppgifter om innehåll av ämnen
som kan medföra skada på människors hälsa eller miljön.
Förordning (2016:997).
20 i § Tillståndsmyndigheten ska inhämta yttrande från
Sveriges geologiska undersökning över en sådan ansökan som
avses i 20 h §. Förordning (2016:997).
Anmälningsplikt enligt 9 kap. 6 § miljöbalken
21 § Har upphävts genom förordning (2013:262).
22 § En anmälan som avses i 1 kap. 10 eller 11 § miljö-
prövningsförordningen (2013:251) ska göras i god tid innan
verksamheten påbörjas eller åtgärden vidtas. Anmälan ska vara
skriftlig och ges in till den myndighet eller kommun som
enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) utövar tillsyn över
verksamheten eller åtgärden. Anmälan ska dock ges in till
länsstyrelsen, om verksamheten eller åtgärden har samband med
en annan fråga som prövas av länsstyrelsen.
Förordning (2020:635).
22 a § Har upphävts genom förordning (2008:690).
23 § Om tillstånd enligt 9 kap. 6 § miljöbalken söks till en
verksamhet eller åtgärd som avses i 1 kap. 3 §
miljöprövningsförordningen (2013:251) behöver anmälan inte
göras. Förordning (2013:262).
24 § Om det finns särskilda skäl, får den kommunala nämnden
överlämna anmälningsärendet till länsstyrelsen.
Förordning (2013:262).
24 a § Ny beteckning 26 a § genom förordning (2008:690).
24 b § Har upphävts genom förordning (2008:690).
25 § En anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken ska
innehålla
1. de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som
behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna bedöma den
miljöfarliga verksamhetens eller åtgärdens art, omfattning
och miljöeffekter, och
2. de uppgifter som anges i 8 § och 9 § 1
miljöbedömningsförordningen (2017:966), om anmälan avser en
verksamhet eller åtgärd enligt 2 kap. 3 eller 4 §, 3 kap.
2 §, 4 kap. 5, 10 eller 17 §, 5 kap. 3, 6, 7, 10, 11, 16,
19, 21, 23, 25, 27 eller 28 §, 6 kap. 3 §, 7 kap. 3 §, 12
kap. 40, 41, 46 eller 47 §, 13 kap. 2, 4 eller 6 §, 14 kap.
4, 5, 8 eller 20 §, 15 kap. 10 §, 16 kap. 3 eller 10 §, 18
kap. 1, 2, 4, 5 eller 10 §, 20 kap. 2 eller 4 §, 21 kap. 11,
12 eller 15 §, 24 kap. 2 eller 5 §, 28 kap. 4 §, 29 kap. 17,
31, 33 eller 37 § eller 30 kap. 3 §
miljöprövningsförordningen (2013:251). Förordning (2017:972).
25 a § En anmälan som avser en verksamhet med vindkraftverk
ska, utöver det som anges i 25 §, innehålla
1. ett kartunderlag som visar verksamhetens lokalisering,
2. en teknisk specifikation som för varje vindkraftverk
innehåller uppgift om höjden inklusive rotorblad, navhöjden
och rotordiametern samt övriga tekniska uppgifter av
betydelse,
3. en beskrivning av vindförhållandena på platsen och det
förväntade energiutbytet från verksamheten,
4. en beskrivning av hur verksamheten påverkar natur- och
kulturmiljöer, särskilt områden som är reglerade i 3, 4 och 7
kap. miljöbalken,
5. en uppgift om huruvida det eller de vindkraftverk som
omfattas av anmälan ska stå tillsammans med redan uppförda
vindkraftverk,
6. en redogörelse för förekomsten av vindkraftverk inom en
radie på 2 kilometer från varje vindkraftverk som omfattas av
anmälan,
7. en redogörelse för de vägar som behövs för uppförande och
drift av anläggningen och verksamheten,
8. en redogörelse för dragningen fram till elnätet av de
kraftledningar som behövs för uppförande och drift av
anläggningen och verksamheten,
9. en landskapsanalys som med ett fotomontage eller på annat
sätt visar hur anläggningen syns i landskapet,
10. en beräkning av bullret från anläggningen vid berörda
byggnader, och
11. en beräkning av skuggning och reflexer från anläggningen
vid berörda byggnader. Förordning (2013:262).
25 b § Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som
avser en verksamhet med vindkraftverk
1. får medge undantag från kraven i 25 a §, om undantaget avser
sådant som inte behövs för handläggningen, och
2. ska i lämplig omfattning samordna handläggningen av
anmälningsärendet med handläggningen av ett ärende enligt plan-
och bygglagen (2010:900) som avser samma vindkraftverk.
Förordning (2011:368).
25 c § En anmälan som avser en anläggning där en
kostnads-nyttoanalys ska utföras enligt 3 § lagen (2014:268)
om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet, ska utöver
det som anges i 25 § innehålla
1. en redovisning av slutsatserna i en kostnads-nyttoanalys
som godkänts enligt den lagen, och
2. beslutet om godkännande av analysen enligt samma lag.
Förordning (2014:355).
25 d § En anmälan som avser en sådan verksamhet med behandling
av avfall som omfattas av 29 kap. miljöprövningsförordningen
(2013:251) ska utöver det som anges i 25 § innehålla
1. uppgifter om de typer av avfall och mängder avfall som ska
behandlas,
2. uppgifter om de metoder för att behandla avfall som ska
användas,
3. uppgifter om de största mängder avfall som vid något
tillfälle ska lagras inför och efter behandlingen,
4. förslag till skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som
behövs med hänsyn till verksamheten, den plats som
verksamheten bedrivs på och andra omständigheter,
5. förslag till åtgärder för övervakning och kontroll av
verksamheten, och
6. förslag till åtgärder som behövs i fråga om avslutning av
verksamheten och efterbehandling. Förordning (2022:1301).
25 e § En anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken ska ges
in i tre exemplar, om den avser en verksamhet eller åtgärd
som enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) omfattas av
”tillståndsplikt A”, och i två exemplar i övriga fall.
Förordning (2018:2005).
25 f § När en anmälan som avses i 9 kap. 6 § miljöbalken har
getts in ska
1. den kommunala nämnden genast skicka ett exemplar av
handlingarna till länsstyrelsen, om anmälan har getts in till
nämnden, och
2. länsstyrelsen genast skicka ett exemplar av handlingarna
till den kommunala nämnden, om anmälan har getts in till
länsstyrelsen.
Om anmälan avser en verksamhet som enligt
miljöprövningsförordningen (2013:251) omfattas av
”tillståndsplikt A”, ska nämnden eller länsstyrelsen också
skicka ett exemplar av anmälan till Naturvårdsverket och
Havs- och vattenmyndigheten. Förordning (2018:2005).
25 g § /Upphör att gälla U:2025-01-01 genom förordning (2023:302)./
En anmälan som avser en ändring av en verksamhet enligt
1 kap. 5 a § miljöprövningsförordningen (2013:251) ska utöver
det som anges i 25 § 1 innehålla
1. uppgifter som visar att ändringen behövs och varför
ändringen är brådskande,
2. uppgifter om vilken period det finns behov av att bedriva
den ändrade verksamheten,
3. en redogörelse för de åtgärder som planeras för att
förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa negativa
miljöeffekter, i den utsträckning sådana uppgifter finns
tillgängliga,
4. en redogörelse för de bestämmelser, villkor och
försiktighetsmått som gäller för verksamheten enligt
befintliga tillstånd eller andra beslut, och
5. en icke-teknisk sammanfattning av uppgifterna i anmälan.
Om ändringen avser en verksamhet enligt 28 kap. 3 §
miljöprövningsförordningen och ändringen kan ha en betydande
negativ inverkan på människors hälsa eller miljön ska anmälan
dessutom innehålla uppgifter om ändringens påverkan på
verksamheten. De uppgifter som ska lämnas är uppgifter
1. om användning av råvaror, andra insatsvaror och ämnen,
2. om den energi som används eller genereras i anläggningen,
3. om förhållandena inom anläggningens område,
4. om utsläppskällor och typ och mängd av utsläpp med en
redogörelse för vilka betydande effekter på miljön som
utsläppen kan orsaka,
5. om den teknik och metod som ska förebygga eller minska
utsläpp och en översikt över de alternativa tekniker, metoder
och åtgärder som övervägts,
6. om åtgärder för övervakning och kontroll av utsläpp,
7. om åtgärder för att förebygga att avfall produceras,
förbehandla avfall för återanvändning, materialåtervinna
avfall och återvinna avfall, och
8. som visar att risken för att verksamheten medför
föroreningsskada inom det område där den ska bedrivas är
liten, alternativt, i det fall risken inte är liten, en
statusrapport i enlighet med 1 kap. 23 §
industriutsläppsförordningen (2013:250), om en sådan rapport
inte redan har lämnats in. Förordning (2023:291).
25 h § Har upphävts genom förordning (2022:1606).
25 i § En anmälan som avser en verksamhet enligt 28 kap. 5 §
miljöprövningsförordningen (2013:251) ska utöver det som anges
i 25 § 1 innehålla en riskhanteringsplan enligt 9 §
förordningen (2024:161) om återanvändning av vatten för
bevattning inom jordbruket. Förordning (2024:163).
25 j § Har upphävts genom förordning (2020:531).
26 § De statliga och kommunala myndigheter samt organisationer
och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken skall på
lämpligt sätt och i skälig omfattning ges tillfälle att yttra
sig över en anmälan.
26 a § I fråga om en verksamhet eller åtgärd som anges i 25 §
2 ska den myndighet som handlägger anmälan
1. pröva om verksamheten eller åtgärden behöver
tillståndsprövas,
2. vid prövningen ta hänsyn till de omständigheter som anges i
10-13 §§ miljöbedömningsförordningen (2017:966), och
3. förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd, om
myndigheten finner att verksamheten eller åtgärden kan antas
medföra en betydande miljöpåverkan. Förordning (2020:531).
27 § När ett anmälningsärende är tillräckligt utrett och om
det behövs, ska den myndighet som handlägger ärendet i ett
föreläggande till verksamhetsutövaren besluta om
försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken eller
förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd enligt
9 kap. 6 a § miljöbalken.
Om myndigheten inte förelägger om försiktighetsmått eller
förbud enligt första stycket, ska myndigheten underrätta den
som har gjort anmälan om att ärendet inte kommer att leda till
någon åtgärd från myndighetens sida. Förordning (2020:530).
27 a § Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som
avses i 25 d § ska, när ärendet är tillräckligt utrett,
förelägga om försiktighetsmått eller förbud om ärendet avser
en sådan verksamhet som behandlar avfall och
verksamhetsutövaren inte föreläggs att ansöka om tillstånd.
Ett föreläggande om försiktighetsmått ska innehålla uppgifter
om de
1. typer av avfall och mängder avfall som får behandlas,
2. metoder för att behandla avfall som får användas,
3. största mängder avfall som vid något tillfälle får lagras
inför och efter behandlingen,
4. tekniska krav och eventuella övriga krav som är relevanta
för platsen i fråga,
5. skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som behövs med
hänsyn till verksamheten, den plats som verksamheten bedrivs
på och andra omständigheter,
6. åtgärder som behövs för att övervaka och kontrollera
verksamheten, och
7. åtgärder som behövs i fråga om avslutning av verksamheten
och efterbehandling. Förordning (2022:1301).
27 b § /Upphör att gälla U:2025-01-01 genom förordning (2023:302)./
Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som
avses i 25 g § ska handlägga ärendet skyndsamt. När ärendet är
tillräckligt utrett ska myndigheten i ett föreläggande besluta
om försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken, om
verksamhetsutövaren inte föreläggs att ansöka om tillstånd
enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken.
Beslut om försiktighetsmått får avvika från det som gäller
enligt verksamhetens tillstånd. Ett föreläggande om
försiktighetsmått ska ange under vilken tid som den ändrade
verksamheten får bedrivas. Tiden får sättas längst till och
med den 31 december 2024.
I det fall anmälan avser en verksamhet enligt 28 kap. 3 §
miljöprövningsförordningen (2013:251) och ändringen kan ha en
betydande negativ inverkan på människors hälsa eller miljön
ska
1. ett föreläggande om försiktighetsmått
a) innehålla det som en dom ska innehålla i motsvarande fall
enligt 22 kap. 25 § miljöbalken, och
b) utformas med hänsyn till 11 a §, och
2. myndigheten skicka föreläggandet till Naturvårdsverket för
tillgängliggörande. Förordning (2023:291).
27 c § Den myndighet som handlägger ett anmälningsärende som
avser en verksamhet enligt 28 kap. 5 §
miljöprövningsförordningen (2013:251) ska, när ärendet är
tillräckligt utrett, förelägga om försiktighetsmått eller
förbud enligt miljöbalken, om verksamhetsutövaren inte
föreläggs att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a §
miljöbalken. Ett föreläggande om försiktighetsmått ska
innehålla de uppgifter som framgår av artikel 6.3 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den
25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten, i den
ursprungliga lydelsen. Förordning (2024:163).
28 § Det är förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten
vidta en avhjälpandeåtgärd med anledning av en föroreningsskada
i ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller
en anläggning enligt 10 kap. miljöbalken, om åtgärden kan
medföra ökad risk för spridning eller exponering av
föroreningarna och denna risk inte bedöms som ringa.
Första stycket gäller inte i fråga om områden som blivit
förklarade som miljöriskområden enligt 10 kap. 15 §
miljöbalken.
Beträffande anmälan enligt första stycket tillämpas
bestämmelserna i 20-25 §§. Förordning (2007:735).
Säkerheter för anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter
28 a § En kommun får, inom ramen för tillsynen av en sådan
verksamhet med behandling eller insamling av avfall som är
anmälningspliktig enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen
(2013:251), om det finns särskilda skäl, besluta att
verksamheten endast får bedrivas om länsstyrelsen har gjort en
bedömning i fråga om säkerhet enligt 28 c §.
Ett sådant beslut får inte meddelas när staten, en kommun, en
region eller ett kommunalförbund bedriver eller avser att
bedriva verksamhet. Förordning (2022:1301).
28 b § Den som mottagit ett beslut enligt 28 a § och vill
begära länsstyrelsens bedömning i fråga om säkerhet med
anledning av kommunens beslut ska ge in en begäran till
länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs eller ska
bedrivas. Förordning (2022:1301).
28 c § En länsstyrelse som har mottagit en ansökan enligt
28 b § ska bedöma om en säkerhet behövs för kostnaderna för de
återställningsåtgärder som verksamheten kan leda till. Om
länsstyrelsen bedömer att en säkerhet behövs ska länsstyrelsen
besluta att verksamheten får bedrivas endast om
verksamhetsutövaren ställer säkerhet med det belopp som
länsstyrelsen anger.
En säkerhet ska godtas om den visas vara betryggande för sitt
ändamål. Säkerheten får ställas efter hand enligt en plan som
vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.
Säkerheten ska prövas av länsstyrelsen. Förordning (2022:1301).
Rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken
29 § Innan ett förordnande om rättelse enligt 26 kap. 18 §
miljöbalken meddelas eller handräckning enligt 17 § samma
kapitel begärs i fråga om en miljöfarlig verksamhet som rör
Naturvårdsverkets eller Havs- och vattenmyndighetens
ansvarsområde ska samråd ske med den berörda myndigheten, om
det kan befaras att kostnaden inte kan tas ut av den som
åtgärden riktas mot. Detta gäller dock inte, om saken är så
brådskande att samråd inte hinner ske. Förordning (2011:625).
30 § Har en tillsynsmyndighet förordnat om rättelse enligt 26
kap. 18 § miljöbalken, får kostnaderna för åtgärderna
förskotteras av allmänna medel.
Miljörapport m.m.
31 § En miljörapport ska innehålla
1. uppgift om verksamhetsutövarens namn och
organisationsnummer, och
2. de uppgifter i övrigt som följer av föreskrifter som
Naturvårdsverket har meddelat med stöd av 47 a §.
Förordning (2010:953).
31 a § I fråga om en anläggning för sortering eller krossning
av berg, naturgrus eller andra jordarter som omfattas av
4 kap. 6 § miljöprövningsförordningen (2013:251) ska
verksamhetsutövaren i en miljörapport lämna uppgifter om
produktionen, om länsstyrelsen begär det. Utöver det som
följer av 31 § ska en sådan rapport innehålla uppgifter om
produktionen i fråga om naturgrus, morän och berg.
Förordning (2013:262).
31 b § En verksamhet som inte omfattas av tillståndsplikt
enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller av ett
föreläggande att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a §
miljöbalken ska omfattas av kravet på miljörapportering enligt
26 kap. 20 § miljöbalken, om verksamheten är en sådan
verksamhet som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om
upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och
överföringar av föroreningar och om ändring av rådets
direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2019/1010.
Förordning (2023:443).
31 c § En verksamhet som inte omfattas av tillståndsplikt
enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller av ett
föreläggande att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. 6 a §
miljöbalken ska omfattas av kravet på miljörapportering enligt
26 kap. 20 § miljöbalken, om verksamheten omfattas av
anmälningsplikt enligt 28 kap. 5 § miljöprövningsförordningen.
Förordning (2024:163).
32 § Om en verksamhet som är tillstånds- eller
anmälningspliktig enligt denna förordning eller enligt
miljöprövningsförordningen (2013:251) bedrivs av någon annan
än den som har fått tillstånd för verksamheten eller anmält
den, ska den nya verksamhetsutövaren snarast möjligt upplysa
tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet.
Förordning (2013:262).
Särskilda bestämmelser till skydd mot olägenheter för
människors hälsa
33 § I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors
hälsa skall en bostad särskilt;
1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller,
radon, luftföroreningar och andra liknande störningar,
2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordning för
ventilation eller på annat sätt,
3. medge tillräckligt dagsljus,
4. hållas tillfredsställande uppvärmd,
5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien,
6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar
beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra
hushållsgöromål.
34 § Utöver vad som anges i 9 kap. 9 § miljöbalken skall
byggnader, lokaler för annat än allmänna ändamål och
anläggningar hållas fria från ohyra.
Åtgärder skall vidtas mot skadedjur som kan orsaka olägenhet
för människors hälsa. Är det av särskild betydelse med hänsyn
till hälsoskyddet, skall kommunen sörja för att åtgärderna
vidtas.
35 § Det skall finnas tillräckligt med toaletter i eller i
anslutning till byggnader där människor vistas under en längre
tid av dygnet.
36 § Husdjur och andra djur som hålls i fångenskap skall
förvaras och skötas så att olägenheter för människors hälsa
inte uppkommer.
37 § Den som avser att anordna en gödselstad eller annan
upplagsplats för djurspillning inom ett område med
detaljplan, ska anmäla detta till den kommunala nämnden eller
till försvarsinspektören för hälsa och miljö, om inspektören
har tillsyn över verksamheten. Förordning (2017:793).
38 § Det är förbjudet att utan anmälan driva eller arrangera
1. verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygieniska
behandlingar som innebär risk för blodsmitta eller annan
smitta på grund av användningen av skalpeller,
akupunkturnålar, piercningsverktyg eller andra liknande
skärande eller stickande verktyg,
2. bassängbad för allmänheten eller som på annat sätt används
av många människor, eller
3. förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen
fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad
grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola,
specialskola, sameskola eller internationell skola.
Anmälan ska göras till den kommunala nämnden i den kommun där
verksamheten ska drivas eller arrangeras. Om
försvarsinspektören för hälsa och miljö har tillsyn över
verksamheten ska anmälan göras till denne.
En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex
veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte
tillsynsmyndigheten bestämmer något annat.
Verksamhet som omfattas av lagen (2021:363) om estetiska
kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar är
inte anmälningspliktig enligt denna förordning.
Förordning (2022:1611).
38 a § Det är förbjudet att utan anmälan uppföra eller använda
ett kyltorn. Om en anmälan avseende samma kyltorn har gjorts
tidigare behövs ingen ytterligare anmälan.
Anmälan ska göras till den kommunala nämnden i den kommun där
kyltornet ska uppföras eller användas. Om försvarsinspektören
för hälsa och miljö har tillsyn över verksamheten som
kyltornet ska uppföras eller användas i, ska anmälan i stället
göras till inspektören.
Uppförandet eller användandet får påbörjas tidigast sex veckor
efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten
bestämmer något annat. Förordning (2023:932).
38 b § Om något förhållande som har anmälts avseende ett
kyltorn ändras, ska verksamhetsutövaren genast underrätta
tillsynsmyndigheten om ändringen. Förordning (2023:932).
38 c § Bestämmelserna i 38 a och 38 b §§ ska inte tillämpas på
kyltorn som ingår i en verksamhet som är tillstånds- eller
anmälningspliktig enligt miljöprövningsförordningen
(2013:251). Förordning (2023:932).
Kommunala föreskrifter m.m.
39 § Om det behövs för att hindra att olägenheter för
människors hälsa uppkommer, får kommunen föreskriva att
1. nötkreatur, häst, get, får eller svin,
2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur, eller
3. orm
inte får hållas inom område med detaljplan eller
områdesbestämmelser utan särskilt tillstånd av den kommunala
nämnden. Ett sådant tillstånd får förenas med särskilda
villkor.
40 § Om det behövs för att hindra att olägenheter för
människors hälsa uppkommer i en kommun, får kommunen meddela
föreskrifter om
1. tomgångskörning med motordrivna fordon,
2. spridande av naturligt gödsel, slam och annan orenlighet
inom område med detaljplan eller intill sådant område,
3. inrättande av annat slag av toalett än vattentoalett,
4. hantering av mjölk i utrymme för mjölkprodukter, på vilken
livsmedelslagen (2006:804) inte tillämpas,
5. skydd för ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter,
6. tillfälligt förbud mot småskalig eldning med vissa fasta
bränslen inom särskilt angivna områden,
7. skötsel och tillsyn av eldningsanordning för vissa fasta
bränslen,
8. tillfälligt förbud mot eldning av löv, kvistar och annat
trädgårdsavfall inom planlagt område,
9. bränning av halm på åkermark, och
10. luftvärmepumpar.
Om det i en kommun förekommer camping i betydande omfattning,
får kommunen meddela föreskrifter för eller förbjuda sådan
camping inom särskilt utsatta områden om det behövs för att
förhindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer.
Kommunen får i ett enskilt fall meddela föreskrifter om
begränsningar av eller villkor för utövande av gatumusik på
viss offentlig plats om det behövs för att hindra att
olägenheter för människors hälsa uppkommer.
Förordning (2010:953).
41 § Försvarsmakten får meddela de ytterligare föreskrifter
för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets
materielverk och Försvarets radioanstalt som behövs till
skydd mot olägenheter för människors hälsa. Innan
föreskrifter meddelas ska Naturvårdsverket, Havs- och
vattenmyndigheten och Folkhälsomyndigheten ges tillfälle att
yttra sig inom respektive myndighets ansvarsområde.
Förordning (2017:793).
42 § Om det i en kommun finns tätbebyggt område som inte
omfattas av detaljplan, får kommunen, om särskilda skäl
föranleder det, föreskriva att en bestämmelse som avses i 37
eller 40 § första stycket 2 skall gälla även sådant tätbebyggt
område.
43 § På en särskild karta skall märkas ut områden som avses i
13 § tredje stycket andra meningen, 17 § första stycket andra
meningen, 40 samt 42 §§. Kartan skall fogas till kommunens
övriga föreskrifter om hälsoskyddet i kommunen.
44 § Kommunen ska skyndsamt underrätta
1. länsstyrelsen om de föreskrifter som kommunen har meddelat
med stöd av denna förordning, och
2. lantmäterimyndigheten om de föreskrifter som kommunen har
meddelat med stöd av 40 § första stycket 5.
Bestämmelser om kungörande och tillgängliggörande av
kommunala föreskrifter finns i 8 kap. 13 § kommunallagen
(2017:725). Förordning (2017:1048).
45 § Kommunen ska utöver vad som framgår av
miljötillsynsförordningen (2011:13) ägna särskild
uppmärksamhet åt följande byggnader, lokaler och anläggningar:
1. byggnader som innehåller en eller flera bostäder och
tillhörande utrymmen,
2. lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande,
3. samlingslokaler där många människor brukar samlas,
4. hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten
yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad,
5. idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar,
strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna för
allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor,
6. lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk
behandling och där verksamheten inte endast omfattas av lagen
(2021:363) om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska
injektionsbehandlingar, och
7. lokaler för förvaring av djur.
Förordning (2021:368).
Ansökningar och anmälningar
46 § En ansökan, anmälan eller underrättelse till den
kommunala nämnden eller försvarsinspektören för hälsa och
miljö enligt 37, 38, 38 a eller 38 b § eller enligt en
föreskrift som har meddelats med stöd av 39, 40 eller 42 § ska
vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för
ärendet samt de ritningar och tekniska beskrivningar som
behövs för att bedöma de anordningar, lokaler eller
anläggningar som avses i ansökan, anmälan eller
underrättelsen. Förordning (2023:932).
Bemyndiganden för Naturvårdsverket
47 § Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter om
vilka försiktighetsmått som ska gälla vid
1. träskyddsbehandling genom doppning,
2. träskyddsbehandling genom tryck- eller vakuumimpregnering,
3. oorganisk ytbehandling genom fosfatering,
4. utsläpp av industriellt avloppsvatten,
5. rening av avloppsvatten från tätbebyggelse,
6. utsläpp till luft från anläggningar för förbränning av
kommunalt avfall som har beviljats tillstånd enligt
miljöskyddslagen (1969:387) eller miljöbalken,
7. användning av avloppsslam i jordbruk,
8. lagring, tömning, demontering och annat omhändertagande av
skrotbilar, och
9. lagring, förbehandling, återvinning och bortskaffande av
avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter.
Förordning (2013:262).
47 a § Naturvårdsverket får
1. i fråga om verksamheter som omfattas av tillståndsplikt
enligt denna förordning eller miljöprövningsförordningen
(2013:251) eller av ett föreläggande att ansöka om tillstånd
enligt 9 kap. 6 a § miljöbalken meddela föreskrifter om att en
miljörapport ska innehålla en redovisning av verksamhetens
miljöpåverkan även i andra avseenden än vad som omfattas av
villkoren i ett tillståndsbeslut liksom av andra uppgifter som
är relaterade till miljöbalkens tillämpningsområde och mål,
2. i fråga om verksamheter som avses i 31 b § meddela
föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas sådana
uppgifter som följer av Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 166/2006,
3. i fråga om avloppsledningsnät som är anslutna till en
avloppsreningsanläggning som är tillståndspliktig enligt
miljöprövningsförordningen meddela föreskrifter om att det i
en miljörapport ska lämnas uppgifter om
a) det antal bräddningar av avloppsvatten som har skett under
året,
b) de platser där bräddning har skett, och
c) bräddad volym, redovisat som kubikmeter per plats och år,
4. meddela föreskrifter om vilka uppgifter om produktionen av
naturgrus, morän och berg som en miljörapport enligt 31 a §
ska innehålla,
5. i fråga om verksamheter som avses i 31 c § meddela
föreskrifter om att det i en miljörapport ska lämnas sådana
uppgifter som följer av artiklarna 10 och 11 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741, i den
ursprungliga lydelsen, och
6. meddela föreskrifter om hur uppgifterna i en miljörapport
ska redovisas. Förordning (2024:163).
Bemyndigande för Havs- och vattenmyndigheten
47 b § Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om
vilka försiktighetsmått som ska gälla vid utsläpp av
avloppsvatten från avloppsanläggningar som tar emot
avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar högst 200
personekvivalenter. Förordning (2024:25).
Expediering av dom m.m. i miljöskademål
48 § När mark- och miljödomstolen har meddelat en dom eller ett
beslut med anledning av en talan enligt 32 kap. miljöbalken som
rör Naturvårdsverkets eller Havs- och vattenmyndighetens
ansvarsområde, ska domstolen underrätta den berörda myndigheten
om domen eller beslutet. Förordning (2011:625).
Miljöbok
48 a § En mark- och miljödomstol ska i den miljöbok som
avses i 8 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.
föra en förteckning över avgöranden om miljöfarlig verksamhet
enligt miljöbalken.
Domstolsverket får meddela föreskrifter om förteckningen.
Förordning (2018:252).
Tillsyn och avgifter
49 § Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i
miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det
tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i
26 kap. 3 § tredje stycket miljöbalken samt 2 kap. 4, 26, 29
och 31 §§ miljötillsynsförordningen.
I förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn
enligt miljöbalken finns bestämmelser om avgifter.
Förordning (2020:635).
Rapportering till Europeiska kommissionen och lämnande av
uppgifter
49 a § Naturvårdsverket är den behöriga myndighet som avses i
förordning (EG) nr 166/2006. Förordning (2023:443).
49 b § Naturvårdsverket ska fullgöra de uppgifter i fråga om
rapportering till Europeiska kommissionen som framgår av
artikel 7.2 i förordning (EG) 166/2006. Förordning (2023:443).
49 c § Tillsynsmyndigheten ska till Naturvårdsverket lämna
sådana uppgifter om produktionsvolym som verksamhetsutövaren
lämnat i en miljörapport och som behövs för att
Naturvårdsverket ska kunna fullgöra rapporteringen till
Europeiska kommissionen enligt 49 b §.
Naturvårdsverket får medges direktåtkomst till uppgifterna.
Förordning (2023:443).
Överklagande
50 § Bestämmelser om överklagande finns i 18 kap. 1 § och
19 kap. 1 § miljöbalken samt 1 kap. 2 § första stycket och 5
kap. lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.
Ett beslut av en länsstyrelse eller kommun att enligt 24 kap.
11 § miljöbalken självmant ta upp en fråga om omprövning av
en verksamhet får inte överklagas.
Skogsstyrelsen får överklaga beslut som rör frågor om täkter
enligt denna förordning. Förordning (2018:2106).
Straff och förverkande
51 § I 29 kap. miljöbalken finns bestämmelser om straff och
förverkande.
Övergångsbestämmelser
1998:899
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då
miljöskyddsförordningen (1989:364) och hälsoskyddsförordningen
(1983:616) skall upphöra att gälla.
2. Den som vid ikraftträdandet bedriver miljöfarlig verksamhet
för vilken krav på tillstånd till driften införs genom 5 §,
skall senast den 31 december 2005, om verksamheten finns
angiven i bilagan till förordningen (2004:989) om översyn av
vissa miljöfarliga verksamheter, och i övrigt senast den 31
december 2007 ha kommit in till tillståndsmyndigheten med en
ansökan om sådant tillstånd.
Vad som sägs i första stycket om tillstånd gäller även den som
bedriver miljöfarlig verksamhet för vilken Naturvårdsverket
eller länsstyrelsen med stöd av 10 § andra stycket
miljöskyddslagen (1969:387), i dess lydelse före den 1 juli
1981, medgivit undantag från skyldigheten att ansöka om
tillstånd. Förordning (2006:1162).
3. Den som vid ikraftträdandet bedriver miljöfarlig verksamhet
för vilken krav på anmälan av driften införs genom 21 §, skall
senast den 31 december 2002 ha kommit in till
tillsynsmyndigheten med en sådan anmälan.
Vad som sägs i första stycket om anmälan gäller inte om
tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken
har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.
Förordning (2001:748).
2001:513
Denna förordning träder i kraft den 16 juli 2001. För sådana
deponier som avses i 38 § förordningen (2001:512) om deponering
av avfall, för vilka tillståndsplikt införs till följd av denna
förordning, krävs tillstånd fr.o.m. den 1 januari 2009.
Bestämmelser om anpassningsplaner för sådana deponier finns i
38-42 §§ nämnda förordning. Förordning (2001:748).
2001:748
1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2001.
2. Följande gäller för verksamheter som påbörjats före den 1
december 2002 och som inte omfattas av tillstånd enligt 5 §
förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd, om tillståndsplikt införs till följd av denna
förordning. Verksamheten får fortsätta att bedrivas till och
med den 31 december 2005, om verksamheten finns angiven i
bilagan till förordningen (2004:989) om översyn av vissa
miljöfarliga verksamheter, och i övrigt till och med den 31
december 2007 trots att tillståndsplikten införs. Därefter får
verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten
lämnat in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten
senast den 31 december 2005, om verksamheten finns angiven i
bilagan till förordningen (2004:989) om översyn av vissa
miljöfarliga verksamheter, och i övrigt senast den 31 december
2007 och tillståndsmyndigheten inte beslutar något annat.
Förordning (2006:1162).
3. Följande gäller för verksamheter som påbörjats före den
1 december 2001 och som inte har tillstånd eller har anmälts
enligt 5 § respektive 21 § förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om anmälningsplikt
införs till följd av denna förordning. Verksamheten får
fortsätta att bedrivas till och med den 31 december 2002 utan
hinder av att anmälningsplikten införs. Därefter får
verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten
senast den 31 december 2002 gjort en anmälan till
tillsynsmyndigheten.
4. Det som sägs i punkt 2 och 3 gäller inte om
tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken
har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.
2001:1064
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002.
Förordning (2002:557).
2. Följande gäller för verksamheter som påbörjats före den 1
januari 2002 och som inte omfattas av tillstånd enligt 5 §
förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd, om verksamheten har blivit tillståndspliktig till
följd av att visst avfall enligt avfallsförordningen
(2001:1063) skall anses som farligt avfall. Verksamheten får
fortsätta att bedrivas till och med den 31 december 2005, om
verksamheten finns angiven i bilagan till förordningen
(2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, och i
övrigt till och med den 31 december 2007 trots att
tillståndsplikten införs. Därefter får verksamheten bedrivas
endast om den som bedriver verksamheten lämnat in en ansökan om
tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den 31 december
2005, om verksamheten finns angiven i bilagan till förordningen
(2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, och i
övrigt senast den 31 december 2007 och tillståndsmyndigheten
inte beslutar något annat. Förordning (2006:1162).
3. Följande gäller för verksamheter som påbörjats före den 1
januari 2002 och som inte har tillstånd eller har anmälts
enligt 5 § respektive 21 § förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om verksamheten har
blivit anmälningspliktig till följd av att visst avfall enligt
avfallsförordningen (2001:1063) skall anses som farligt avfall.
Verksamheten får fortsätta att bedrivas till och med den 31
december 2002 trots att anmälningsplikten införs. Därefter får
verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten
senast den 31 december 2002 gjort en anmälan till
tillsynsmyndigheten. Förordning (2002:557).
4. Följande gäller för verksamheter som enligt 5 § förordningen
(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller
förordningen (1996:971) om farligt avfall vid utgången av år
2001 hade tillstånd att hantera eller vidta andra åtgärder med
sådant avfall som enligt äldre bestämmelser inte utgjorde
farligt avfall men som enligt avfallsförordningen (2001:1063)
skall anses som farligt avfall. Verksamheten får fortsätta att
bedrivas enligt tillståndet så länge som tillståndet gäller,
dock längst till och med den 31 december 2005, om verksamheten
finns angiven i bilagan till förordningen (2004:989) om översyn
av vissa miljöfarliga verksamheter, och i övrigt till och med
den 31 december 2007. Därefter får verksamheten bedrivas endast
om den som bedriver verksamheten lämnat in en ny ansökan om
tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den 31 december
2005, om verksamheten finns angiven i bilagan till förordningen
(2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga verksamheter, och i
övrigt senast den 31 december 2007 och tillståndsmyndigheten
inte beslutar något annat. Förordning (2006:1162).
5. Följande gäller för verksamheter som enligt 21 §
förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd eller förordningen (1996:971) om farligt avfall vid
utgången av år 2001 hade anmälts för att hantera eller vidta
andra åtgärder med sådant avfall som enligt äldre bestämmelser
inte utgjorde farligt avfall men som enligt avfallsförordningen
(2001:1063) skall anses som farligt avfall. Verksamheten får
fortsätta att bedrivas till och med den 31 december 2002.
Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver
verksamheten senast den 31 december 2002 gjort en anmälan till
tillsynsmyndigheten. Förordning (2002:557).
6. Det som sägs i punkterna 2, 3 och 5 gäller inte om
tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken
har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.
Förordning (2002:557).
2002:557
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2002. De nya
bestämmelserna skall dock tillämpas för tid från och med den 1
januari 2002.
2002:619
1. Denna förordning träder i kraft den 30 juli 2002.
2. Följande gäller för verksamheter som har påbörjats före den
30 juli 2002 och som inte omfattas av tillstånd enligt 5 §
förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd, om tillståndsplikt införs genom denna förordning.
Verksamheten får fortsätta att bedrivas till och med den 30
juni 2006 trots att tillståndsplikten införs. Därefter får
verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten
lämnat in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten
senast den 30 juni 2006 och tillståndsmyndigheten inte beslutar
något annat. Förordning (2005:358).
3. Det som sägs i punkten 2 gäller inte om
tillståndsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket
miljöbalken har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om
tillstånd.
2003:80
För verksamhet där kärnkraftverk eller annan kärnreaktor
nedmonteras eller avvecklas och där reaktorn har stängts av
före den 1 maj 2003 gäller de nya bestämmelserna de åtgärder
för nedmontering eller avveckling som efter avstängningen
påbörjas den 1 maj 2003 eller senare. Förordning (2003:210).
2003:210
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2003 men tillämpas
från och med den 1 maj 2003.
2003:1052
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
2. Följande gäller för verksamheter som har påbörjats före den
1 januari 2004 och som inte omfattas av tillstånd enligt 5 §
förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd, om tillståndsplikt införs genom denna förordning.
Verksamheten får fortsätta att bedrivas till och med den 31
december 2005, om verksamheten finns angiven i bilagan till
förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga
verksamheter, och i övrigt till och med den 31 december 2007
trots att tillståndsplikten införs. Därefter får verksamheten
bedrivas endast om den som bedriver verksamheten lämnat in en
ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den 31
december 2005, om verksamheten finns angiven i bilagan till
förordningen (2004:989) om översyn av vissa miljöfarliga
verksamheter, och i övrigt senast den 31 december 2007 och
tillståndsmyndigheten inte beslutar något annat.
Förordning (2006:1162).
3. Verksamheter som blir anmälningspliktiga genom denna
förordning får fortsätta att bedrivas till och med den 31
december 2004 trots att anmälningsplikten införs. Därefter får
verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten
senast den 31 december 2004 gjort en anmälan till
tillsynsmyndigheten.
4. Det som sägs i punkterna 2 och 3 gäller inte om
tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken
har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.
2005:15
1. Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2005 och får
tillämpas från och med den 1 januari 2005.
2. Lagring som med tillämpning av 22 a § har påbörjats före den
15 februari 2005 skall anmälas senast den 29 mars 2005.
2005:180
Denna förordning träder i kraft den 3 maj 2005 och får
tillämpas från och med den 1 januari 2005.
2005:354
1. Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2005.
2. Följande gäller för verksamheter som har påbörjats före den
30 juni 2005 och som inte omfattas av tillstånd enligt 5 §
förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd, om tillståndsplikt införs genom denna förordning.
Verksamheterna får fortsätta att bedrivas till och med den 30
juni 2006 även om tillståndsplikt införs. Därefter får
verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten
givit in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten
senast den 30 juni 2006 och tillståndsmyndigheten inte beslutar
annat.
3. Det som sägs i punkten 2 gäller inte om
tillståndsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket
miljöbalken har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om
tillstånd.
2005:623
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2005.
2. Tillstånd till täkt skall fortsätta att gälla om det har
meddelats med stöd av 12 kap. 1 § miljöbalken eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken.
Tillstånden skall anses meddelade enligt 9 kap. 6 §
miljöbalken.
2006:1142
1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2006.
2. Äldre bestämmelser gäller för prövningen och handläggningen
av mål och ärenden om tillstånd som inletts före den 1 december
2006.
2007:674
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2007 i fråga
om 28 § och den 1 januari 2008 i övrigt.
2. Följande gäller för verksamheter som påbörjats före den 1
januari 2008 och som inte har tillstånd enligt 5 § förordningen
(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om
tillståndsplikt införs till följd av denna förordning eller om
verksamheten omfattas av punkten 2 i övergångsbestämmelserna
till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,
punkten 2 i övergångsbestämmelserna till förordningen
(2001:748) om ändring i förordningen om miljöfarlig verksamhet
och hälsoskydd, punkten 2 eller 4 i övergångsbestämmelserna
till förordningen (2001:1064) om ändring i förordningen om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller punkten 2 i
övergångsbestämmelserna till förordningen (2003:1052) om
ändring i förordningen om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd. Verksamheten får fortsätta att bedrivas utan
tillstånd till och med den 30 juni 2008. Därefter får
verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten
har lämnat in en ansökan om tillstånd till
tillståndsmyndigheten senast den 30 juni 2008 och
tillståndsmyndigheten inte beslutar något annat.
Förordning (2007:1373).
3. Följande gäller för verksamheter som påbörjats före den 1
januari 2008 och som inte har tillstånd eller har anmälts
enligt 5 § respektive 21 § förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om anmälningsplikt
införs till följd av denna förordning. Verksamheten får
fortsätta att bedrivas till och med den 30 juni 2008 trots att
anmälningsplikten införs. Därefter får verksamheten bedrivas
endast om den som bedriver verksamheten har gjort en anmälan
till tillsynsmyndigheten senast den 30 juni 2008.
4. Det som sägs i punkterna 2 och 3 gäller inte om
tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken
har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.
5. Äldre bestämmelser gäller för prövningen och handläggningen
av mål och ärenden som inletts före den 1 januari 2008.
2008:690
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2008.
2. Bestämmelser i denna förordning som jämförda med äldre
bestämmelser innebär mindre stränga krav för en verksamhet ska
tillämpas från och med den 30 juni 2008.
3. I fråga om verksamheter som har påbörjats före den 1 augusti
2008 och som inte har tillstånd enligt 5 § och som inte heller
har behövt söka tillstånd förrän den 30 juni 2008 gäller
följande. Om denna förordning jämförd med äldre bestämmelser
innebär att en verksamhet blir anmälningspliktig i stället för
tillståndspliktig får verksamheten bedrivas utan att anmälan
har gjorts till och med den 31 december 2008. Därefter får
verksamheten bedrivas endast om verksamhetsutövaren har gjort
en anmälan till tillsynsmyndigheten senast den 31 december 2008
och tillsynsmyndigheten inte beslutar något annat.
4. Om denna förordning jämförd med äldre bestämmelser innebär
strängare krav i fråga om anmälningsplikt för en verksamhet som
har påbörjats före den 1 augusti 2008, får verksamheten
fortsätta att bedrivas utan att anmälan har gjorts till och med
den 31 december 2008. Därefter får verksamheten bedrivas endast
om verksamhetsutövaren har gjort en anmälan till
tillsynsmyndigheten senast den 31 december 2008 och
tillsynsmyndigheten inte beslutar något annat.
5. Om denna förordning jämförd med äldre bestämmelser innebär
strängare krav i fråga om tillståndsplikt för en verksamhet som
har påbörjats före den 1 augusti 2008, får verksamheten
fortsätta att bedrivas utan tillstånd till och med den 31
december 2008. Därefter får verksamheten bedrivas endast om
verksamhetsutövaren har lämnat in en ansökan om tillstånd till
tillståndsmyndigheten senast den 31 december 2008 och
tillståndsmyndigheten inte beslutar något annat.
6. Det som sägs i punkterna 3-5 gäller inte om
tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 6 § andra stycket miljöbalken
har förelagt verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd.
7. Äldre bestämmelser gäller för prövningen och handläggningen
av mål och ärenden som har inletts före den 1 augusti 2008.
Bestämmelserna i 6 b § får dock tillämpas även på ärenden som
har inletts före den 1 augusti 2008.
2008:727
1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2008 och
tillämpas på verksamheter som inte är i drift eller omfattas av
ett tillstånd enligt miljöbalken detta datum.
2. Äldre bestämmelser gäller för prövningen och handläggningen
av mål och ärenden som inletts före den 1 september 2008.
2009:863
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2009.
2. En verksamhet som enligt äldre bestämmelser är
anmälningspliktig får fortsätta att bedrivas enligt de äldre
bestämmelserna trots att verksamheten blir tillståndspliktig
med denna förordning, om verksamheten är anmäld den 1 augusti
2009.
3. En verksamhet som bedrivs den 1 augusti 2009 och som
enligt äldre bestämmelser inte är anmälnings- eller
tillståndpliktig men som blir anmälningspliktig med denna
förordning får fortsätta att bedrivas enligt äldre
bestämmelser.
4. Äldre bestämmelser gäller för prövningen och
handläggningen av mål och ärenden som inletts före den 1
augusti 2009.
2017:972
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen
och bedömningen av ärenden som har inletts före
ikraftträdandet.
2018:2005
1. Denna förordning träder i kraft den 5 januari 2019.
2. En sådan verksamhet med behandling av avfall som omfattas
av 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som har
anmälts enligt äldre bestämmelser ska ge in en ny anmälan som
uppfyller kraven i 25 d § senast
a) den 1 januari 2022, om verksamheten omfattas av 29 kap. 35,
37, 41 eller 43 § miljöprövningsförordningen (2013:251), och
b) den 1 januari 2020 i andra fall.
Förordning (2019:1309).
2020:530
1. Denna förordning träder i kraft den 25 juni 2020.
2. Bestämmelserna i 25 g-25 j, 26 a, 27 och 27 b §§ tillämpas
även på anmälningar som gjorts före ikraftträdandet.
2021:368
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
2. Den som före ikraftträdandet bedriver verksamhet som efter
den 30 juni 2021 är anmälningspliktig enligt 38 § får, trots
vad som anges i 38 § tredje stycket, fortsätta att bedriva
verksamheten i det fall en anmälan enligt 38 § andra stycket
görs senast den 1 september 2021.
2022:113
1. Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2022.
2. Förordningen tillämpas även på anmälningar som gjorts före
ikraftträdandet.
2022:1605
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.
2. Bestämmelserna i 25 h och 27 c §§ tillämpas även på
anmälningar som har gjorts före ikraftträdandet.
2023:291
1. Denna förordning träder i kraft den 13 juni 2023.
2. Bestämmelsen i 27 b § i den nya lydelsen tillämpas även på
anmälningar som har gjorts före ikraftträdandet.
2023:932
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2024.
2. Bestämmelserna tillämpas första gången i fråga om kyltorn
som uppförs eller används efter utgången av juli 2024.
3. Den som före ikraftträdandet har påbörjat uppförandet eller
användandet av ett kyltorn som ska anmälas enligt 38 a § får
dock fortsätta uppförandet eller användandet till utgången av
2024. Därefter får uppförandet eller användandet fortsätta
endast om det har anmälts.
Bilaga
Verksamheter och farliga ämnen
Denna bilaga innehåller en förteckning med beskrivningar av
verksamheter och åtgärder som är tillståndspliktiga enligt 5 §
och en förteckning över sådana farliga ämnen i utsläpp som
avses i 11 a §.
AVDELNING 4
VERKSAMHETER MED HANTERING AV KEMISKA ÄMNEN
Farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hantering som ska
tillståndsprövas enligt 9 kap. 6 § miljöbalken
Denna avdelning består av Del 1 som innehåller en förteckning
av särskilda farokategorier och Del 2 som innehåller en
förteckning av farliga ämnen.
Följande gäller för tillämpningen av denna avdelning.
1. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning
och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och
upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt
ändring av förordning (EG) nr 1907/2006, finns bestämmelser
om klassificering och märkning av ämnen och blandningar.
2. Blandningar ska jämställas med rena ämnen förutsatt att de
hålls inom de koncentrationsgränser som på grund av ämnenas
egenskaper fastställs i förordning (EG) nr 1272/2008, eller
dess senaste anpassning till den tekniska utvecklingen, utom
om en procentsammansättning eller annan beskrivning anges
specifikt.
3. Farliga ämnen som inte omfattas av förordning (EG) nr
1272/2008, inklusive avfall, men som förekommer eller
sannolikt förekommer vid en verksamhet och vid de
förhållanden som råder vid verksamheten har eller sannolikt
har motsvarande egenskaper när det gäller möjligheter att
orsaka allvarliga olyckshändelser, ska provisoriskt hänföras
till den farokategori i Del 1 som är mest analog eller det
farliga ämne i Del 2 som är mest analogt.
4. Om ett farligt ämne uppvisar egenskaper som medför flera
klassificeringar enligt förordning (EG) nr 1272/2008, ska den
klassificering som motsvarar den lägsta mängden farligt ämne
gälla. I de fall ett farligt ämne omfattas av Del 1 och även
förtecknas i Del 2, ska de mängder som anges i Del 2
tillämpas.
5. Om något av de ämnen som anges i Del 2 punkterna 42–48
ingår i en brandfarlig vätska som avses i Del 1 punkterna P5a
eller P5b ska de mängder som anges i de sistnämnda punkterna
tillämpas.
6. Den mängd farligt ämne som ska beaktas vid tillämpningen
av föreskrifterna är den maximala mängd som förekommer eller
kan förekomma. Farliga ämnen som förekommer i en verksamhet
endast i mängder som är lika med eller understiger 2 procent
av den angivna mängden i Del 1 och Del 2 ska inte tas med i
beräkningen av den totala mängd som förekommer om de är
placerade inom verksamheten så att de inte kan utlösa en
allvarlig olyckshändelse någon annanstans inom den.
7. Om det inom en verksamhet förekommer eller kan förekomma
flera farliga ämnen som anges i denna bilaga i mängder som
understiger de gränsmängder som anges för varje ämne ska en
summering göras för att fastställa om verksamheten omfattas
av bestämmelserna. Vid tillämpning av summeringen ska det
valda gränsvärdet alltid motsvara den aktuella
klassificeringen. Summeringen görs enligt formeln
Sqx/Qx=q1/Q1+q2/Q2+....+qn/Qn där qx betecknar den
förekommande mängden farligt ämne x för ”ämne 1” t.o.m. ”ämne
n” i förteckningarna över ämne och kategorier av ämnen i
denna bilaga och Qx betecknar den i denna bilaga angivna
gränsmängden för respektive ämne eller kategori av ämnen.
Denna formel tillämpas för:
a) summering av farliga ämnen som är förtecknade i Del 2 och
som ingår i akut toxicitet kategori 1, 2 eller 3 (via
inhalation) eller STOT SE kategori 1, tillsammans med farliga
ämnen som ingår i avsnitt H: posterna H1 till H3 i Del 1,
b) summering av farliga ämnen som är förtecknade i Del 2 och
som är explosiva ämnen, blandningar eller föremål,
brandfarliga gaser, brandfarliga aerosoler, oxiderande gaser,
brandfarliga vätskor, självreagerande ämnen och blandningar,
organiska peroxider, pyrofora vätskor och fasta ämnen,
oxiderande vätskor och fasta ämnen tillsammans med de farliga
ämnen som ingår i avsnitt P posterna P1 till P8 i Del 1,
och
c) summering av farliga ämnen som anges i Del 2 och som
ingår i farliga för vattenmiljön, akut kategori 1, kronisk
kategori 1 eller kronisk kategori 2 tillsammans med de
farliga ämnen som ingår i avsnitt E posterna E1 och E2 i Del
1.
Om någon av summorna under a, b eller c är lika med eller
större än ett (1) ska verksamheten omfattas av
bestämmelserna.
8. Undantaget från denna avdelning är:
a) faror som har samband med joniserande strålning som utgår
från ämnen,
b) sådan hantering av farliga ämnen som omfattas av lagen
(2006:263) om transport av farligt gods och som sker utanför
verksamheten,
c) transport av farliga ämnen som sker som bulklast i fartyg
när transporten sker i fartygets fasta tankar, eller farliga
ämnen som används som drivmedel i fartyg utanför de
verksamheter som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för
att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor,
d) transport av farliga ämnen i rörledningar utanför de
verksamheter som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för
att förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor, eller
e) militär verksamhet.
9. Om ändring i ett ämnes klassificering som avses i Del 1
medför att en verksamhet som omfattas av denna avdelning blir
tillståndspliktig gäller följande.
a) Om verksamheten påbörjats före ändringen får den trots
tillståndskravet fortsätta att bedrivas i två år från
ändringen. Därefter får den bedrivas endast om det finns
tillstånd för den eller verksamhetsutövaren inom
tvåårsfristen har ansökt om tillstånd och
tillståndsmyndigheten inte beslutar annat.
b) Det som sägs i a gäller inte om tillsynsmyndigheten enligt
9 kap. 6 a § miljöbalken har förelagt verksamhetsutövaren att
ansöka om tillstånd.
Del 1 – Kategorier av farliga ämnen
I denna del anges farokategorier i tabeller i avsnitt H, P, E
och O. Efter tabellen i avsnitt P finns anmärkningar till de
olika punkterna i tabellen.
Avsnitt H – Hälsofaror
Farokategori enligt förordning Mängd i ton
(EG) 1272/2008
H1 Akut toxicitet, kategori 1, alla
exponeringsvägar 20
H2 Akut toxicitet
– kategori 2, alla exponeringsvägar
– kategori 3, exponeringsväg via
inhalation, eller
– kategori 3, exponeringsväg via oralt
intag (H 301) i de fall då ämnena inte
kan klassificeras vare sig utgående från
akut toxicitet vid inhalation eller akut
toxicitet vid dermalt upptag, exempelvis
på grund av att det inte föreligger
entydiga uppgifter om toxicitet vid
inhalation eller dermalt upptag. 200
H3 STOT specifik organtoxicitet –
enstaka exponering STOT SE kategori 1 200
Avsnitt P – Fysikaliska faror
Farokategori enligt förordning ´ Mängd i ton
(EG) 1272/2008
P1a Explosiva ämnen, blandningar och
föremål
– Instabilt explosivt ämne, blandning
eller föremål,
– Explosiva ämnen, blandningar och
föremål, riskgrupp 1.1, 1.2, 1.3, 1.5
eller 1.6, eller
– ämnen eller blandningar som har
explosiva egenskaper enligt metod A.14
i förordning (EG) nr 440/2008 och inte
tillhör faroklasserna Organiska
peroxider eller Självreaktiva ämnen
och blandningar. 50
P1b Explosiva ämnen, blandningar och
föremål
Explosiva ämnen, blandningar och
föremål, riskgrupp 1.4. 200
P2 Brandfarliga gaser
Brandfarliga gaser kategori 1 eller 2 50
P3a Brandfarliga aerosoler
”Brandfarliga” aerosoler kategori 1 eller
2 som innehåller brandfarliga gaser
kategori 1 eller 2, eller brandfarliga
vätskor kategori 1 500
(netto)
P3b Brandfarliga aerosoler
”Brandfarliga” aerosoler kategori 1 eller
2 som varken innehåller brandfarliga
gaser kategori 1 eller 2, eller
brandfarliga vätskor kategori 1 50 000
(netto)
P4 Oxiderande gaser
Oxiderande gaser kategori 1 200
P5a Brandfarliga vätskor
– Brandfarliga vätskor, kategori 1,
– Brandfarliga vätskor i kategori 2
eller 3 som hålls vid en
temperatur över sin kokpunkt, eller
– andra vätskor med flampunkt
60°C som hålls vid en temperatur
över sin kokpunkt. 50
P5b Brandfarliga vätskor
– Brandfarliga vätskor i kategori 2
eller 3 där särskilda
processförhållanden, såsom högt
tryck eller hög temperatur, kan ge
upphov till fara för allvarlig
olyckshändelse, eller
– andra vätskor med flampunkt
60°C där särskilda
processförhållanden, såsom högt
tryck eller hög temperatur, kan ge
upphov till fara för allvarlig
olyckshändelse. 200
P5c Brandfarliga vätskor
Brandfarliga vätskor, kategori 2
eller 3, som inte omfattas av P5a
och P5b 50 000
P6a Självreaktiva ämnen och blandningar
och Organiska peroxider
– Självreaktiva ämnen och blandningar,
typ A eller B, eller
– Organiska peroxider, typ A eller B 50
P6b Självreaktiva ämnen och blandningar
och Organiska peroxider
– Självreaktiva ämnen och blandningar,
typ C, D, E eller F, eller
– Organiska peroxider, typ C, D, E eller F 200
P7 Pyrofora vätskor och fasta ämnen
– Pyrofora vätskor, kategori 1, eller
– Pyrofora fasta ämnen kategori 1 200
P8 Oxiderande vätskor och fasta ämnen
– Oxiderande vätskor, kategori 1, 2 eller
3, eller
– Oxiderande fasta ämnen, kategori 1, 2
eller 3 200
Anmärkning till punkten P1a tredje strecksatsen: Testning av
explosiva egenskaper hos ämnen och blandningar behövs bara om
den screening som görs enligt bilaga 6 del III i FN:s
rekommendationer om transport av farligt gods, Manual of
Tests and Criteria, visar att ämnet eller blandningen kan ha
explosiva egenskaper. Mer vägledning om när testning inte
behövs finns i beskrivningen av metoden A.14 i kommissionens
förordning (EG) nr 440/2008 av den 30 maj 2008 om testmetoder
enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och
begränsning av kemikalier (Reach).
Anmärkning till punkterna P1a och P1b: Faroklassen Explosiva
ämnen, blandningar och föremål inbegriper explosiva föremål
enligt avsnitt 2.1. i bilaga I till förordning (EG) nr
1272/2008. För föremål som innehåller explosiva ämnen eller
blandningar är det ämnets eller blandningens mängd som ska
gälla, om den är känd. Om mängden inte är känd, ska hela
föremålet betraktas som explosivt.
Anmärkning till punkten P1b: Om explosiva ämnen, blandningar
och föremål i riskgrupp 1.4 packas upp eller omförpackas, ska
de tilldelas posten P1a, utom om det kan visas att faran
fortfarande ingår i riskgrupp 1.4 i förordning (EG) nr
1272/2008.
Anmärkning till punkterna P3a och P3b: Brandfarliga aerosoler
klassificeras i enlighet med rådets direktiv 75/324/EEG av
den 20 maj 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och
andra författningar beträffande aerosolbehållare. ”Extremt
brandfarliga” och ”brandfarliga aerosoler” enligt direktiv
75/324/EEG motsvarar ”brandfarliga aerosoler kategori 1”
respektive ”brandfarliga aerosoler kategori 2” i förordning
(EG) nr 1272/2008.
Anmärkning till punkten P3b: När denna post används måste det
finns dokumentation på att aerosolbehållaren inte innehåller
brandfarlig gas i kategori 1 eller 2, eller brandfarlig
vätska i kategori 1.
Anmärkning till punkten P5a tredje strecksatsen och P5b andra
strecksatsen: Vid klassificering av brandfarliga vätskor
gäller enligt punkt 2.6.4.5 i bilaga I till förordning (EG)
nr 1272/2008 att vätskor med en flampunkt över 35°C inte
behöver klassificeras i kategori 3 om negativa resultat har
erhållits vid testet för underhåll av förbränning L.2, del
III, avsnitt 32 i FN:s rekommendationer om transport av
farligt gods, Manual of Tests and Criteria. Detta gäller dock
inte under förhöjda förhållanden såsom hög temperatur eller
högt tryck. Därför omfattas dessa vätskor av P5a eller P5b.
Avsnitt E – Miljöfarlighet
Farokategori enligt förordning Mängd i ton
(EG) 1272/2008
E1 Farligt för vattenmiljön i kategorin
akut 1 eller kronisk 1 200
E2 Farligt för vattenmiljön i kategorin
kronisk 2 500
Avsnitt O – Andra faror
Farokategori enligt förordning Mängd i ton
(EG) 1272/2008
O1 Ämnen eller blandningar med
faroangivelse EUH014 500
O2 Ämnen och blandningar som vid kontakt
med vatten utvecklar brandfarliga gaser
kategori 1 500
O3 Ämnen eller blandningar med
faroangivelse EUH029 200
Del 2 – Namngivna farliga ämnen
I denna del anges farliga ämnen i en tabell. Efter tabellen
finns anmärkningar till de olika punkterna i tabellen.
Farliga ämnen Mängd i ton
1. Ammoniumnitrat (gödselmedel med
självunderhållande sönderfall) 10 000
2. Ammoniumnitrat (gödselkvalitet) 5 000
3. Ammoniumnitrat (teknisk kvalitet) 2 500
4. Ammoniumnitrat (material som inte
uppfyller specifikationerna och
gödselmedel som inte uppfyller kraven i
detonationsprovet) 50
5. Kaliumnitrat (i pellet- eller
granulatform) 10 000
6. Kaliumnitrat (i kristallform) 5 000
7. Arsenikpentoxid, arsenik(V)syra
och/eller dess salter med CAS-nummer
1303-28-2 2
8. Arseniktrioxid, arsenik(III)syrlighet
och/eller dess salter med CAS-nummer
1327-53-3 0,1
9. Brom med CAS-nummer 7726-95-6 100
10. Klor med CAS-nummer 7782-50-5 25
11. Nickelföreningar i inhalerbar
pulverform (nickelmonoxid, nickeldioxid,
nickelsulfid, trinickeldisulfid,
dinickeltrioxid) 1
12. Etylenimin med CAS-nummer 151-56-4 20
13. Fluor med CAS-nummer 7782-41-4 20
14. Formaldehyd (koncentration M 90 %)
med CAS-nummer 50-00-0 50
15. Väte med CAS-nummer 1333-74-0 50
16. Väteklorid (kondenserad gas) med
CAS-nummer 7647-01-0 250
17. Blyalkyler 50
18. Kondenserade brandfarliga gaser
kategori 1 eller 2 (inklusive LPG) och
naturgas 200
19. Acetylen med CAS-nummer 74-86-2 50
20. Etylenoxid med CAS-nummer 75-21-8 50
21. Propylenoxid med CAS-nummer 75-56-9 50
22. Metanol med CAS-nummer 67-56-1 5 000
23. 4,4' Metylenbis (2-kloranilin)
och/eller dess salter, i pulverform,
med CAS-nummer 101-14-4 0,01
24. Metylisocyanat med CAS-nummer
624-83-9 0,15
25. Syrgas med CAS-nummer 7782-44-7 2 000
26. 2,4-toluendiisocyanat med CAS-nummer
584-84-9 eller 2,6-toluendiisocyanat med
CAS-nummer 91-08-7 100
27. Karbonyldiklorid (fosgen) med
CAS-nummer 75-44-5 0,75
28. Arsin (arseniktrihydrid) med
CAS-nummer 7784-42-1 1
29. Fosfin (fosfortrihydrid) med
CAS-nummer 7803-51-2 1
30. Svaveldiklorid med CAS-nummer
10545-99-0 1
31. Svaveltrioxid med CAS-nummer
7446-11-9 75
32. Polyklordibensofuraner och
polyklordibensodioxiner (inklusive
TCDD) beräknade som TCDD-ekvivalenter.
Kvantiteterna av polyklordibensofuraner
och polyklordibensodioxiner beräknas
med hjälp av följande faktorer:
2,3,7,8-TCDD 1
2,3,7,8-TCDF 0,1
1,2,3,7,8-PeCDD 1
2,3,4,7,8-PeCDF 0,3
1,2,3,7,8-PeCDF 0,03
1,2,3,4,7,8-HxCDD 0,1
1,2,3,6,7,8-HxCDD 0,1
1,2,3,7,8,9-HxCDD 0,1
1,2,3,4,7,8-HxCDF 0,1
1,2,3,7,8,9-HxCDF 0,1
1,2,3,6,7,8-HxCDF 0,1
2,3,4,6,7,8-HxCDF 0,1
1,2,3,4,6,7,8-HpCDD 0,01
1,2,3,4,6,7,8-HpCDF 0,01
1,2,3,4,7,8,9-HpCDF 0,01
OCDD 0,0003
OCDF 0,0003 0,001
33. Följande cancerframkallande ämnen
eller blandningar som innehåller
följande cancerframkallande ämnen i
halter över 5 viktprocent:
– 4-aminobifenyl och/eller dess salter,
– bensotriklorid,
– benzidin och/eller dess salter,
– bis(klorometyl)eter,
– klordimetyleter,
– 1,2-dibrometan,
– dietylsulfat,
– dimetylsulfat,
– dimetylkarbamoylklorid,
– 1,2-dibrom-3-klorpropan,
– 1,2-dimetylhydrazin,
– dimetylnitrosamin,
– hexametylfosfortriamid,
– hydrazin,
– 2-naftylamin och/eller dess salter,
– 4-nitrodifenyl, och
– 1,3-propansulton 2
34. Petroleumprodukter och alternativa
bränslen
a) Bensin och nafta
b) Fotogen (inklusive flygbränslen)
c) Gasoljor (inklusive dieselbränslen,
lätta eldningsoljor och
blandkomponenter för gasoljor)
d) Tunga eldningsoljor
e) Alternativa bränslen med samma
användningsändamål och liknande
egenskaper i fråga om brand- och
miljöfarlighet som de produkter
som avses i a–d 25 000
35. Vattenfri ammoniak med CAS-nummer
7664-41-7 200
36. Bortrifluorid med CAS-nummer
7637-07-2 20
37. Vätesulfid med CAS-nummer 7783-06-4 20
38. Piperidin med CAS-nummer 110-89-4 200
39. Bis(2-dimetylaminoetyl) (metyl)amin
med CAS-nummer 3030-47-5 200
40. 3-(2-etylhexyloxi)propylamin med
CAS-nummer 5397-31-9 200
41. Blandningar av natriumhypoklorit som
klassificeras som farliga för
vattenmiljön akut kategori 1 [H400] som
innehåller mindre än 5 % aktivt klor och
inte hänförts till någon av de övriga
farokategorierna i Del 1. 500
42. Propylamin med CAS-nummer 107-10-8 2 000
43. Tert-butylakrylat med CAS-nummer
1663-39-4 500
44. 2-metyl-3-butenenitril med
CAS-nummer 16529-56-9 2 000
45. Tetrahydro-3,5-dimetyl-1,3,5,
tiadiazin-2-tion (Dazomet) med
CAS-nummer 533-74-4 200
46. Metylakrylat med CAS-nummer 96-33-3 2 000
47. 3-metylpyridin med CAS-nummer
108-99-6 2 000
48. 1-brom-3-klorpropan med CAS-nummer
109-70-6 2 000
Anmärkning till punkten 1: Detta gäller blandade/sammansatta
ammoniumnitratbaserade gödselmedel (blandade/sammansatta
gödselmedel innehåller ammoniumnitrat med fosfat och/eller
pottaska) som kan undergå självunderhållande sönderfall i
enlighet med FN:s ”trough test” (se FN:s Manual of Tests and
Criteria, del III, punkt 38.2) och hos vilka kvävehalten på
grund av ammoniumnitrat uppgår till
– mellan 15,75 och 24,5 viktprocent, och vilka antingen
innehåller sammanlagt högst 0,4 % brännbara/organiska
material eller uppfyller kraven i bilaga III-2 till
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av
den 13 oktober 2003 om gödselmedel (15,75 viktprocent kväve
på grund av att ammoniumnitratet motsvarar 45 %
ammoniumnitrat och 24,5 viktprocent kväve på grund av att
ammoniumnitratet motsvarar 70 % ammoniumnitrat), eller
– 15,75 viktprocent eller mindre utan begränsning för
brännbart material.
Anmärkning till punkten 2: Detta gäller enkla
ammoniumnitratbaserade gödselmedel och ammoniumnitratbaserade
blandade/sammansatta gödselmedel som uppfyller kraven i
bilaga III-2 till förordning (EG) nr 2003/2003, och där
kvävehalten på grund av ammoniumnitrat
– överstiger 24,5 viktprocent, med undantag för blandningar
av enkla ammoniumnitratbaserade gödselmedel med dolomit,
kalksten och/eller kalciumkarbonat med en renhetsgrad på
minst 90 %,
– överstiger 15,75 viktprocent för blandningar av
ammoniumnitrat och ammoniumsulfat, eller
– överstiger 28 viktprocent för blandningar av enkla
ammoniumnitratbaserade gödselmedel med dolomit, kalksten
och/eller kalciumkarbonat med en renhetsgrad på minst 90 %
(28 viktprocent kväve på grund av att ammoniumnitratet
motsvarar 80 % ammoniumnitrat).
Anmärkning till punkten 3: Detta gäller ammoniumnitrat och
blandningar av ammoniumnitrat i vilka kvävehalten på grundval
av ammoniumnitrat uppgår till
– mellan 24,5 och 28 viktprocent, och där halten av brännbara
ämnen inte överstiger 0,4 %, eller
– mer än 28 viktprocent, och där halten av brännbara ämnen
inte överstiger 0,2 %.
Detta gäller också vattenlösningar med ammoniumnitrat där
ammoniumnitrathalten överstiger 80 viktprocent.
Anmärkning till punkten 4: Detta gäller
– kasserat material från tillverkningsprocessen,
ammoniumnitrat och blandningar av ammoniumnitrat, enkla
ammoniumnitratbaserade gödselmedel och blandade/sammansatta
ammoniumnitratbaserade gödselmedel enligt anmärkningen till
punkterna 2 och 3 som returneras eller har returnerats från
slutanvändaren till en tillverkare, en anläggning för
tillfällig lagring eller upparbetning för att omarbetas,
återvinnas eller behandlas för säker användning eftersom de
inte längre uppfyller kraven i anmärkningen till punkterna 2
och 3, eller
– gödselmedel enligt anmärkningen till punkten 1 första
strecksatsen, och anmärkningen till punkten 2 som inte
uppfyller kraven i bilaga III-2 till förordning (EG) nr
2003/2003.
Anmärkning till punkterna 5 och 6: Detta gäller gödselmedel
som är sammansatta och baserade på kaliumnitrat och som har
samma farliga egenskaper som rent kaliumnitrat.
Anmärkning till punkten 18: Vid tillämpningen av Del 2 får
uppgraderad biogas klassificeras under denna punkt om den har
bearbetats i enlighet med gällande normer för renad och
uppgraderad biogas som garanterar en kvalitet som är
likvärdig med kvaliteten på naturgas, inklusive vad
metaninnehållet beträffar, och där syrehalten uppgår till
högst 1 %.
Anmärkning till punkten 32: Bokstavsbeteckningarna i punkten
avser följande. T = tetra, Pe = penta, Hx = hexa, Hp = hepta,
O = octa.
Anmärkning till punkten 41: Detta gäller under förutsättning
att blandningen inte skulle klassificeras som farlig för
vattenmiljön akut kategori 1 [H400] om den inte innehöll
natriumhypoklorit.
AVDELNING 5
VERKSAMHETER MED UTSLÄPP AV FARLIGA ÄMNEN
Förorenande ämnen som det ska tas särskild hänsyn till enligt
11 a §
Förorenande ämnen vid utsläpp som direkt eller indirekt kan
förorena luft
– Svaveldioxid och andra svavelföreningar
– Kväveoxider och andra kväveföreningar
– Kolmonoxid
– Flyktiga organiska föreningar
– Metaller och deras föreningar
– Stoft
– Asbest (partiklar, fibrer)
– Klor och dess föreningar
– Fluor och dess föreningar
– Arsenik och dess föreningar
– Cyanider
– Ämnen och beredningar för vilka det har påvisats att de har
cancerogena eller mutagena egenskaper eller via luften kan
påverka fortplantningen
– Polyklorerade dibenso-p-dioxiner och polyklorerade
dibensofuraner
Förorenande ämnen vid utsläpp som direkt eller indirekt kan
förorena ytvatten eller grundvatten
– Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana
föreningar i vattenmiljö
– Organiska fosforföreningar
– Organiska tennföreningar
– Ämnen och beredningar för vilka det har påvisats att de har
cancerogena eller mutagena egenskaper eller via vattenmiljön
kan påverka fortplantningen eller fortplantningen i
vattenmiljö
– Svårnedbrytbara kolväten och svårnedbrytbara och
bioackumulerbara organiska toxiska ämnen
– Cyanider
– Metaller och deras föreningar
– Arsenik och dess föreningar
– Biocider och växtskyddsmedel
– Suspenderande ämnen
– Ämnen som orsakar eutrofiering (i synnerhet nitrater och
fosfater)
– Syretärande ämnen (mätbara med hjälp av parametrar som
t.ex. BOD och COD)
– Alaklor med CAS-nummer 15972-60-8 och EU-nummer 240-110-8
– Antracen med CAS-nummer 120-12-7 och EU-nummer 204-371-1
– Atrazin med CAS-nummer 1912-24-9 och EU-nummer 217-617-8
– Bensen med CAS-nummer 71-43-2 och EU-nummer 200-753-7
– Bromerade difenyletrariv
– Pentabromodifenyleter med CAS-nummer 32534-81-9
– Kadmium och kadmiumföreningar med CAS-nummer 7440-43-9 och
EU-nummer 231-152-8
– Kloralkaner med CAS-nummer 85535-84-8 och EU-nummer
287-476-5
– Klorfenvinfos med CAS-nummer 470-90-6 och EU-nummer
207-432-0
– Klorpyrifos (klorpyrifosetyl) med CAS-nummer 2921-88-2 och
EU-nummer 220-864-4
– 1,2-dikloretan med CAS-nummer 107-06-2 och EU-nummer
203-458-1
– Diklormetan med CAS-nummer 75-09-2 och EU-nummer
200-838-9
– Di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) med CAS-nummer
117-81-7 och EU-nummer 204-211-0
– Diuron med CAS-nummer 330-54-1 och EU-nummer 206-354-4
– Endosulfan med CAS-nummer 115-29-7 och EU-nummer
204-079-4
– Fluoranten med CAS-nummer 206-44-0 och EU-nummer
205-912-4
– Hexaklorbensen med CAS-nummer 118-74-1 och EU-nummer
204-273-9
– Hexaklorbutadien med CAS-nummer 87-68-3 och EU-nummer
201-765-5
– Hexaklorcyklohexan med CAS-nummer 608-73-1 och EU-nummer
210-158-9
– Isoproturon med CAS-nummer 34123-59-6 och EU-nummer
251-835-4
– Bly och blyföreningar med CAS-nummer 7439-92-1 och
EU-nummer 231-100-4
– Kvicksilver och kvicksilverföreningar med CAS-nummer
7439-97-6 och EU-nummer 231-106-7
– Naftalen med CAS-nummer 91-20-3 och EU-nummer 202-049-5
– Nickel och nickelföreningar med CAS-nummer 7440-02-0 och
EU-nummer 231-111-14
– Nonylfenol med CAS-nummer 25154-52-3 och EU-nummer
246-672-0
– (4-Nonylfenol) med CAS-nummer 104-40-5 och EU-nummer
203-199-4
– Oktylfenol med CAS-nummer 1806-26-4 och EU-nummer
217-302-5
– 4-(1,1',3,3'-tetrametylbutyl-fenol) med CAS-nummer
140-66-9
– Pentaklorbensen med CAS-nummer 608-93-5 och EU-nummer
210-172-5
– Pentaklorfenol med CAS-nummer 87-86-5 och EU-nummer
231-152-8
– Polyaromatiska kolväten
– (Benso(a)pyren) med CAS-nummer 50-32-8 och EU-nummer
200-028-5
– (Benso(b)fluoranten) med CAS-nummer 205-99-2 och EU-nummer
205-911-9
– (Benso(g,h,i)perylen) med CAS-nummer 191-24-2 och EU-nummer
205-883-8
– (Benso(k)fluoranten) med CAS-nummer 207-08-9 och EU-nummer
205-916-6
– (Indeno(1,2,3-cd)pyren) med CAS-nummer 193-39-5 och
EU-nummer 205-893-2
– Simazin med CAS-nummer 122-34-9 och EU-nummer 204-535-2
– Tributyltennföreningar
– (Tributyltenn-katjon) med CAS-nummer 36643-28-4
– Triklorbensen med CAS-nummer 12002-48-1 och EU-nummer
234-413-4
– Triklormetan (kloroform) med CAS-nummer 67-66-3 och
EU-nummer 200-663-8
– Trifluralin med CAS-nummer 1582-09-8 och EU-nummer
216-428-8
Förordning (2016:1193).