Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1992:1433 · Visa register
Sametingslag (1992:1433)
Departement: Kulturdepartementet
Utfärdad: 1992-12-17
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:523
Ikraft: 1993-01-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser 1 § I denna lag ges bestämmelser om en särskild myndighet -- Sametinget -- med uppgift främst att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. 2 § Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och 1. gör sannolikt att han eller hon har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller 2. gör sannolikt att någon av hans eller hennes föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller 3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget. Vad som sägs i första stycket 3 gäller inte om länsstyrelsen har beslutat att föräldern inte skall vara upptagen i röstlängden på den grunden att föräldern inte är same. Lag (2006:803). 2 kap. Sametinget Sametingets uppgifter 1 § Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att 1. besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande, 2. delta i konsultationer enligt lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket, 3. utse ledamöterna i Sameskolstyrelsen, 4. fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet, 5. medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten, 6. informera om samiska förhållanden, och 7. utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller annan författning. Lag (2022:67). 1 a § Sametinget får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till de grupper, partier eller liknande sammanslutningar som är eller har varit representerade i Sametinget (partistöd). Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar någon sammanslutning. Lag (2006:803). Sametingets sammansättning m. m. 2 § Sametinget ska bestå av 31 ledamöter, utsedda genom val. För ledamöterna ska det utses ersättare. I fråga om antalet ersättare och hur de ska utses gäller bestämmelserna i 14 kap. 15 § vallagen (2005:837) om val till regionfullmäktige. Efter förslag av Sametinget förordnar regeringen ordförande i Sametinget. Ordföranden ska utses bland tingets ledamöter. Sametinget väljer en eller flera vice ordförande bland ledamöterna. Sametinget får återkalla vice ordförandes uppdrag. Lag (2019:881). 3 § Sametinget bestämmer när ordinarie sammanträden skall hållas. Sammanträde skall hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av tingets ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. 3 a § Sametingets sammanträden i plenum är offentliga. Sametinget får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör. Lag (2018:1976). 3 b § Ordföranden leder Sametingets sammanträden i plenum och ansvarar för ordningen vid sammanträdena. Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Lag (2018:1976). 3 c § Styrelsens sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Efter medgivande från Sametingets plenum får styrelsen dock besluta att sammanträden ska vara offentliga. Styrelsens sammanträden ska alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden 1. som avser myndighetsutövning, eller 2. där det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess. Detsamma ska gälla för sammanträden i Sametingets nämnder. Lag (2018:1976). 3 d § Ledamöter och ersättare har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för att fullgöra uppdragen i Sametinget, dess styrelse och nämnder. Lag (2018:1976). 3 e § Sametingets plenum får besluta om skäliga ekonomiska förmåner för ledamöter och ersättare. Lag (2018:1976). Styrelse och nämnder 4 § Sametinget ska bland sina ledamöter utse en styrelse som består av högst sju ledamöter och lika många ersättare. Sametinget ska bland styrelsens ledamöter välja en ordförande. Styrelsen ansvarar för Sametingets verksamhet. Lag (2018:1976). 4 a § Vid Sametinget ska det finnas ett kansli som leds av en kanslichef. Kanslichefen anställs av styrelsen. Kanslichefen ska sköta den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som styrelsen beslutar. Lag (2018:1976). 5 § Sametinget ska tillsätta en valnämnd som ansvarar för Sametingets uppgifter vid val till Sametinget. Sametinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för verksamheten. Lag (2018:1976). 5 a § Sametinget får återkalla uppdragen för förtroendevalda i styrelsen eller i en nämnd när den politiska majoriteten i styrelsen eller nämnden inte längre är densamma som i Sametinget. Lag (2006:803). Ärendenas handläggning 6 § Sametinget får handlägga ärenden endast om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Varje ledamot har en röst. En ledamot i Sametinget får inte delta i handläggningen av ärenden som rör ledamoten personligen eller ledamotens make, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående. Inte heller får en ledamot delta i handläggningen av ärenden som särskilt rör en sameby i vilkens styrelse ledamoten ingår. Vid sammanträde i Sametinget skall protokoll föras. Vad som i första, andra och tredje styckena sägs om Sametinget gäller även dess styrelse och nämnder. Lag (2006:803). 6 a § Sametingets styrelse och nämnder beslutar i frågor som rör Sametingets myndighetsutövning och i andra frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Lag (2018:1976). 7 § Sametinget samt dess styrelses och nämnders beslut får överklagas endast om det finns särskilda föreskrifter om det. Bestämmelser om överklagande av Sameskolstyrelsens beslut finns i skollagen (2010:800). Lag (2010:868). 3 kap. Val till Sametinget 1 § Val till Sametinget skall hållas vart fjärde år (valåret). Valdag är tredje söndagen i maj. 2 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ För valet till Sametinget utgör landet en valkrets. Valnämnden utser valförrättare och har i övrigt de uppgifter som framgår av detta kapitel. Uppgifter vid val till Sametinget fullgörs även av den centrala valmyndigheten enligt vallagen (2005:837) och av länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte. Lag (2018:1976). 2 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ För valet till Sametinget utgör landet en valkrets. Uppgifter vid valet till Sametinget fullgörs av - valnämnden, - den centrala valmyndigheten enligt vallagen (2005:837), och - länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte. Lag (2024:523). 2 a § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Den centrala valmyndigheten ska inför varje val ta fram utbildningsmaterial om valet. Materialet ska tillhandahållas valnämnden och länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte. Lag (2024:523). Rösträtt m. m. 3 § Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd. I sameröstlängden tas den same upp som anmäler sig till valnämnden och som är svensk medborgare och på den samiska valdagen fyllt eller fyller 18 år. Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare skall i röstlängden tas upp även de utlänningar som enligt folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet har varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen och som anmäler sig till valnämnden. Lag (2003:704). 4 § Anmälan till valnämnden för att tas upp i sameröstlängden skall ha inkommit senast den 20 oktober året före valåret. Den som har förts upp i sameröstlängden skall strykas från längden, om han eller hon begär det eller avlider. Lag (2006:803). 5 § Valnämnden skall ha upprättat en preliminär sameröstlängd senast den 15 november året före valåret. Röstlängden skall innehålla uppgifter om 1. samer som tidigare varit upptagna i sameröstlängd, som fortfarande uppfyller villkoren för rösträtt enligt 3 § och som inte begärt att bli avförda ur sameröstlängden, och 2. samer som anmält sig enligt 4 § och som uppfyller villkoren enligt 3 §. Den preliminära röstlängden skall hållas tillgänglig för granskning på det sätt som den centrala valmyndigheten i samråd med Sametinget bestämmer. Beslutet om den preliminära röstlängden skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Den som anmält sig men inte tagits upp i den preliminära röstlängden skall genast underrättas om detta. Lag (2004:538). 5 a § Den som anmält sig men inte tagits upp i den preliminära röstlängden får överklaga beslutet i den delen. Vidare får var och en som tagits upp i den preliminära röstlängden överklaga beslutet såvitt avser någon annan som tagits upp. Överklagandet skall ha kommit in till länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte senast den 15 december året före valåret. Överklagandet av beslutet om den preliminära röstlängden prövas vid offentligt sammanträde hos länsstyrelsen den 15 februari valåret eller, om denna dag är en lördag eller söndag, närmast följande måndag. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas. Lag (2004:538). 6 § Efter det att förekommande överklaganden har avgjorts av länsstyrelsen skall valnämnden senast den 1 mars valåret upprätta en slutlig sameröstlängd som skall uppta samer som på grund av valnämndens eller länsstyrelsens beslut skall tas upp i röstlängden. Om länsstyrelsen efter överklagande av beslutet om den preliminära röstlängden funnit att någon inte skall tas upp i röstlängden skall denne inte tas upp i den slutliga längden. Lag (2004:538). 7 § Den som är upptagen i sameröstlängd skall genom den centrala valmyndighetens försorg erhålla ett röstkort i form av ett ytterkuvert samt ett valkuvert och ett omslagskuvert. Röstkorten och kuverten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. En röstberättigad som har förlorat sitt röstkort/ytterkuvert eller inte har fått det, är berättigad att efter begäran få ett duplettröstkort/duplettytterkuvert av den centrala valmyndigheten, länsstyrelsen eller valnämnden. Ett sådant kort skall vara tydligt märkt som duplettröstkort. Lag (2006:803). /Rubriken upphör att gälla U:2024-08-01/ Kandidater 8 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Den som har rösträtt till Sametinget är valbar till Sametinget om inte annat följer av 9 §. Lag (2018:1976). 8 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Den som har rösträtt till Sametinget är valbar till Sametinget. Lag (2024:523). 9 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Kandidater till Sametinget skall anmälas till den centrala valmyndigheten senast den 15 mars valåret. Av anmälan skall det framgå vilken grupp, vilket parti eller liknande sammanslutning som kandidaterna tillhör. Anmälan skall också innehålla namn på minst tre kandidater i bestämd ordningsföljd. Till anmälan skall det fogas en skriftlig förklaring från varje kandidat att denne har gett sitt tillstånd till anmälan. Därutöver gäller för sådana grupper, partier eller liknande sammanslutningar som inte har mandat i Sametinget att anmälan skall ha ett dokumenterat stöd av minst 50 personer, som skall vara upptagna i den slutliga röstlängden för det kommande valet. Den centrala valmyndigheten beslutar om registrering av grupper, partier eller liknande sammanslutningar och kandidater. Myndighetens beslut får inte överklagas. Andra än kandidater för registrerade grupper, partier eller liknande sammanslutningar är inte valbara. Lag (2006:803). /Rubriken träder i kraft I:2024-08-01/ Anmälan om deltagande i val 9 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ En grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som vill delta i ett val ska skriftligen anmäla sin beteckning och sina kandidater till den centrala valmyndigheten senast den 8 mars valåret. Minst tre namn på kandidater i bestämd ordningsföljd ska anmälas. Tillsammans med anmälan ska det lämnas en skriftlig förklaring från varje kandidat att han eller hon samtycker till anmälan. Lag (2024:523). 9 a § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Beteckningen för en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning ska registreras om kraven i 9 § och följande villkor är uppfyllda: 1. Beteckningen ska bestå av eller innehålla ord. Beteckningen får också innehålla en symbol. 2. Om en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning inte har mandat i Sametinget ska anmälan ha ett dokumenterat stöd av minst 50 personer som har rösträtt i det kommande valet. 3. Beteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som är registrerad eller som redan har anmälts för samma val. En beteckning ska avregistreras om den grupp, det parti eller den liknande sammanslutning som innehar registreringen 1. begär det, eller 2. inte har gjort en anmälan enligt 9 § för två ordinarie val i följd. Prövningen av om en beteckning ska avregistreras enligt andra stycket 2 ska ske efter prövningen enligt första stycket. Lag (2024:523). 9 b § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Kandidaterna för en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning ska registreras för valet om de har anmälts under en registrerad beteckning och kraven i 9 § är uppfyllda. Lag (2024:523). 9 c § /Träder i kraft I:2024-08-01/ När en beteckning har registrerats eller avregistrerats ska den centrala valmyndigheten omedelbart kungöra detta genom publicering på myndighetens webbplats. Lag (2024:523). 9 d § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Ett beslut enligt 9 a eller 9 b § får överklagas hos Valprövningsnämnden. Överklagandet ska ha kommit in till nämnden inom en vecka från den dag det överklagade beslutet kungjordes. Om beslutet inte har kungjorts ska det ha kommit in inom en vecka från den dag klaganden fick del av beslutet. Lag (2024:523). Valsedlar 10 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Den centrala valmyndigheten utfärdar valsedlar. På valsedlarna ska en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning anges samt minst tre kandidater för gruppen, partiet eller sammanslutningen. Kandidatnamnen ska förses med nummer och tas upp i nummerordning under varandra. Valsedlarna ska dessutom vara utformade så att väljarna kan lämna en särskild personröst och innehålla en upplysning om personvalets innebörd. För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning får det finnas valsedlar med olika kombinationer av kandidater. Lag (2018:1976). 10 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Den centrala valmyndigheten utfärdar valsedlar. På valsedlarna ska en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning anges samt minst tre kandidater för gruppen, partiet eller sammanslutningen. Kandidatnamnen ska förses med nummer och tas upp i nummerordning under varandra. Valsedlarna ska dessutom vara utformade så att väljarna kan lämna en särskild personröst och innehålla en upplysning om personvalets innebörd. För en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning får det finnas valsedlar med olika kombinationer av kandidater. Lag (2024:523). 11 § Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. 12 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Varje registrerad grupp, parti eller sammanslutning tilldelas valsedlar till det antal den centrala valmyndigheten beslutar, lika för alla. Finns det olika valsedlar för samma grupp, parti eller sammanslutning, gäller detta varje sådan variant av valsedeln. Valsedlar till större antal tillhandahålles av den centrala valmyndigheten om beställaren betalar valsedlarna i förskott. Lag (2004:538). 12 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Varje grupp, parti eller liknande sammanslutning vars kandidater har registrerats för valet ska tilldelas det antal valsedlar den centrala valmyndigheten beslutar, lika för alla. Finns det olika valsedlar för samma grupp, parti eller liknande sammanslutning, gäller detta varje sådan variant av valsedeln. Valsedlar till större antal ska tillhandahållas av den centrala valmyndigheten om beställaren betalar valsedlarna i förskott. Lag (2024:523). 12 a § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Valnämnden ska under den tid som röstmottagningen i vallokalen pågår tillhandahålla valsedlar för de grupper, partier eller liknande sammanslutningar vars kandidater har registrerats för valet. I anslutning till vallokalen ska det ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlarna ska läggas ut och där väljarna var för sig kan ta sina valsedlar utan insyn. Om en sådan plats inte kan anordnas i anslutning till vallokalen får den i stället ordnas inne i lokalen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Lag (2024:523). Röstning 13 § Den som har rösträtt till Sametinget får rösta antingen i vallokal eller genom att med post sända sin valsedel till länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte (brevröstning). Lag (2004:538). 14 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Valnämnden beslutar på vilka orter röstning kan ske i vallokal. Vallokaler skall hållas öppna mellan klockan 8 och 20 valdagen. 14 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Valnämnden ska besluta på vilka orter röstning kan ske i vallokal. Valnämnden ska se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler och som i fråga om läge och tillgänglighet ger väljarna goda möjligheter att rösta. En vallokal ska vara tydligt avgränsad och även i övrigt lämpad för ändamålet så att väljaren inte hindras eller störs under röstningen. Vallokalerna ska hållas öppna för röstning mellan klockan 8.00 och 20.00 på valdagen. Lag (2024:523). /Rubriken träder i kraft I:2024-08-01/ Röstmottagare 14 a § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Röstmottagare förordnas av valnämnden. Som röstmottagare får endast den förordnas som har fått en sådan utbildning som behövs för uppdraget. Valnämnden ansvarar för utbildningen av röstmottagare. Vid utbildningen ska det utbildningsmaterial som tillhandahålls av den centrala valmyndigheten användas. Valnämnden får dock ersätta delar av materialet eller komplettera det om det behövs med hänsyn till lokala förhållanden. Lag (2024:523). 14 b § /Träder i kraft I:2024-08-01/ För varje vallokal ska det utses minst fyra röstmottagare, varav en ordförande och en ersättare för ordföranden. Vid röstmottagning ska minst tre av röstmottagarna vara närvarande. En av dessa ska vara ordföranden eller ordförandens ersättare. Lag (2024:523). Röstning i vallokal 15 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Vid röstning i vallokal lägger väljaren själv in sin valsedel i ett valkuvert och tillsluter det. Väljaren lämnar valkuvert och det ytterkuvert som också är röstkort till valförrättaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning bara ett valkuvert och att kuvertet inte är försett med obehörig märkning. Därefter lägger valförrättaren i väljarens närvaro in valkuvertet i ytterkuvertet och tillsluter det. Valförrättaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn. Den som saknar det ytterkuvert som också är röstkort får inte rösta. En väljare som inte är känd för röstmottagaren ska legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. Den som inte gör det får inte rösta. Lag (2018:1976). 15 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Vid röstning i vallokal ska väljaren ta en valsedel, lägga in valsedeln i ett valkuvert utan att vika den och försluta kuvertet. Den väljare som vill lämna en särskild personröst ska markera det på valsedeln genom att fylla i det särskilda utrymmet för personröst som finns vid den kandidat som väljaren helst vill se vald. Väljaren ska lämna valkuvert och det ytterkuvert som också är röstkort till röstmottagaren. Lag (2024:523). 15 a § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Röstmottagaren ska 1. kontrollera att väljaren har gjort i ordning bara ett valkuvert, och att kuvertet inte är försett med någon obehörig märkning, 2. i väljarens närvaro lägga in valkuvertet i ytterkuvertet och klistra igen det, 3. ta hand om ytterkuvertet, och 4. anteckna väljarens namn på en särskild förteckning. Den som saknar det ytterkuvert som också är röstkort får inte rösta. En väljare som inte är känd för röstmottagaren ska legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. Den som inte gör det får inte rösta. Lag (2024:523). 16 § Är valkuvertet försett med obehörig märkning får det inte tas emot. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert får endast ett av dem tas emot. Om väljaren begär det, skall samtliga valkuvert återlämnas till väljaren. Lag (2006:803). 17 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Vid röstning i vallokal gäller också 7 kap. 3 § samt 8 kap. 4 och 5 §§ vallagen (2005:837). Avbryts röstningen skall mottagna ytterkuvert förvaras på betryggande sätt. Lag (2005:843). 17 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Vid röstning i vallokal gäller också 7 kap. 3 § samt 8 kap. 2 a-5 och 7 a §§ vallagen (2005:837). Om röstningen avbryts ska mottagna ytterkuvert förvaras på ett betryggande sätt. Lag (2024:523). 18 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Valförrättaren skall omgående sända de mottagna förslutna ytterkuverten till länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte tillsammans med förteckningen över de väljare som röstat i vallokalen. Försändelsen skall sändas som värdepost. Lag (2004:538). 18 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Röstmottagaren ska skyndsamt sända de mottagna igenklistrade ytterkuverten till länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte tillsammans med förteckningen över de väljare som röstat i vallokalen. Försändelsen ska sändas som värdepost. Lag (2024:523). Brevröstning 19 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Vid brevröstning lägger väljaren själv in sin valsedel i ett valkuvert och tillsluter det. I närvaro av två vittnen lägger väljaren sedan valkuvertet i det ytterkuvert som också är röstkort och tillsluter det. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han eller hon gjort på detta sätt. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena ska ha fyllt 18 år. Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt första stycket lägger väljaren in försändelsen i ett omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte. En väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte kan avge sin röst i föreskriven ordning får vid röstningen anlita någon annan person som hjälper honom eller henne vid röstningen. Lag (2018:1976). 19 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Vid brevröstning ska väljaren själv lägga in sin valsedel i ett valkuvert utan att vika den och försluta kuvertet. Den väljare som vill lämna en särskild personröst ska markera det på valsedeln genom att fylla i det särskilda utrymmet för personröst vid den kandidat som väljaren helst vill se vald. Väljaren ska sedan i närvaro av två vittnen lägga valkuvertet i det ytterkuvert som också är röstkort och klistra igen det och på ytterkuvertet skriva en försäkran på heder och samvete att han eller hon har gjort på detta sätt. Vittnena ska intyga skriftligen att väljaren egenhändigt har undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser ska anges på ytterkuvertet. Vittnena ska ha fyllt 18 år. Lag (2024:523). 19 a § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt 19 § ska väljaren lägga in försändelsen i omslagskuvertet och klistra igen det. Därefter ska försändelsen lämnas för postbefordran till länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte. Lag (2024:523). 19 b § /Träder i kraft I:2024-08-01/ En väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte kan avge sin röst på det sätt som föreskrivs i 19 och 19 a §§ får anlita någon annan person som hjälper honom eller henne vid röstningen. Lag (2024:523). 20 § /Upphör att gälla U:2024-08-01 genom lag (2024:523)./ Brevröstningsförsändelse skall avges senast på valdagen. 21 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till länsstyrelsen skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen skall försändelserna förvaras på ett betryggande sätt. Lag (2004:538). 21 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till länsstyrelsen ska antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på rösträkningen och mandatfördelningen ska försändelserna förvaras på ett betryggande sätt. Lag (2024:523). /Rubriken upphör att gälla U:2024-08-01/ Sammanräkning 22 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Vid en offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske sedan en vecka förflutit från valdagen, skall länsstyrelsen granska och räkna de avgivna rösterna. Vid sammanräkningen prövar länsstyrelsen valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut som denna prövning föranleder. Härvid gäller i tillämpliga delar 13 kap. 6 och 7 §§, 8 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena vallagen (2005:837). Vidare gäller att ett namn som skrivits till på en valsedel skall anses obefintligt. Vid förrättning skall protokoll föras. Lag (2005:843). /Rubriken träder i kraft I:2024-08-01/ Rösträkning och fördelning av mandat 22 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Vid en offentlig förrättning, som ska påbörjas så snart det kan ske sedan en vecka har förflutit från valdagen, ska länsstyrelsen granska och räkna de avgivna rösterna. Länsstyrelsen ska föra protokoll över förrättningen. Länsstyrelsen ska kungöra tid och plats för förrättningen genom publicering på myndighetens webbplats senast dagen före förrättningen. Lag (2024:523). 22 a § /Träder i kraft I:2024-08-01/ När förrättningen börjar ska den tjänsteman från länsstyrelsen som leder rösträkningen visa de närvarande att valurnan är tom. Därefter ska granskningen och räkningen av avgivna röster börja. Lag (2024:523). 23 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Granskningen inleds med att de ytterkuvert som kommit in från vallokalerna räknas. Antalet kuvert jämförs med antalet avgivna röster enligt förteckningarna från vallokalerna. Därefter antecknas i röstlängden vilka väljare som har röstat i vallokal. Har någon väljare röstat mer än en gång i vallokal, skall väljarens röster förklaras ogiltiga och ytterkuverten med väljarens röster obrutna läggas åt sidan. Lag (2006:803). /Rubriken träder i kraft I:2024-08-01/ Granskning av rösterna från vallokalerna 23 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Granskningen ska inledas med att de ytterkuvert som har kommit in från vallokalerna räknas. Antalet kuvert ska jämföras med antalet avgivna röster enligt förteckningarna från vallokalerna. Uppgifterna ska antecknas i protokollet. Har någon väljare röstat mer än en gång i vallokal, ska väljarens röster förklaras ogiltiga och de oöppnade ytterkuverten med väljarens röster läggas åt sidan. Lag (2024:523). 24 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Sedan de röster som skall förklaras ogiltiga enligt 23 § andra stycket har lagts åt sidan och anteckning om ogiltigförklaringen har gjorts i protokollet, kontrolleras att övriga ytterkuvert är tillslutna. Är ytterkuvertet tillslutet, bryts det och valkuvertet granskas. Därvid kontrolleras att valkuvertet är av föreskriven beskaffenhet och att väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert samt att valkuvertet inte är försett med obehörig märkning. Lag (2000:1214). 24 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Sedan de röster som ska förklaras ogiltiga enligt 23 § andra stycket har lagts åt sidan och ogiltigförklaringen har antecknats i protokollet, ska det kontrolleras att övriga ytterkuvert är igenklistrade. Om ett ytterkuvert är igenklistrat, ska det öppnas och valkuvertet granskas. Då ska det kontrolleras att valkuvertet uppfyller kraven på hur sådana kuvert ska vara utformade och att väljaren bara har gjort i ordning ett valkuvert samt att valkuvertet inte är försett med obehörig märkning. Lag (2024:523). 25 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras enligt 24 § läggs valkuvertet i en valurna. I annat fall förklaras rösten ogiltig och ytter- och valkuvert läggs åt sidan. Därvid skall valkuvertet ligga i ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen görs i protokollet. Lag (2000:1214). 25 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Om det framkommer någon brist vid den granskning som ska göras enligt 24 § ska rösten förklaras ogiltig och ytter- och valkuverten läggas åt sidan. När kuverten läggs åt sidan ska valkuvertet ligga i ytterkuvertet. Ogiltigförklaringen ska antecknas i protokollet. De valkuvert som inte läggs åt sidan ska läggas i valurnan. Det ska också markeras i röstlängden att väljaren har röstat. Lag (2024:523). /Rubriken träder i kraft I:2024-08-01/ Granskning av brevröstningsförsändelserna 26 § Sedan rösterna från vallokalerna har behandlats enligt 23-25 §§, fortsätter granskningen med de röster som har avgivits genom brevröstning och som har kommit in till länsstyrelsen före förrättningens början. Brevröster som kommer in efter förrättningens början läggs utan vidare åtgärd åt sidan. Lag (2004:538). 27 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Granskningen av brevröstningsförsändelserna inleds med att omslagskuverten räknas, varefter antalet antecknas i protokollet. Därefter kontrolleras att 1. omslagskuverten inte har blivit öppnade efter tillslutandet, och 2. försändelsen inte har avgetts senare än på valdagen. Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i första stycket skall de godkända försändelserna behandlas vidare enligt vad som föreskrivs i 28 §. I annat fall läggs försändelserna åt sidan. Antalet försändelser som har lagts åt sidan antecknas i protokollet. 27 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Granskningen av brevröstningsförsändelserna ska inledas med att omslagskuverten räknas och att antalet kuvert antecknas i protokollet. Därefter ska det kontrolleras att omslagskuverten inte har blivit öppnade efter att de klistrats igen. Om det inte framkommer någon brist vid den granskning som avses i första stycket ska de godkända försändelserna behandlas vidare enligt vad som föreskrivs i 28 §. I annat fall ska försändelserna läggas åt sidan. Antalet försändelser som har lagts åt sidan ska antecknas i protokollet. Lag (2024:523). 28 § När kontrollen enligt 27 § är avslutad, öppnas de godkända omslagskuverten. Därefter kontrolleras att samma väljare inte har lagt mer än ett ytterkuvert i omslagskuvertet och att väljaren inte har röstat i vallokal eller mer än en gång genom brevröstning. Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i andra stycket behandlas ytterkuvertet vidare enligt 29 §. I annat fall förklaras rösterna i försändelsen ogiltiga, anteckning härom görs i protokollet och försändelsen läggs åt sidan. 29 § När kontrollen enligt 28 § är avslutad, granskas ytterkuverten till de försändelser som inte då har lagts åt sidan. Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick. Om så är fallet, bryts ytterkuvertet och valkuvertet granskas på samma sätt som är föreskrivet i 24 § andra stycket beträffande valkuvert för röstning i vallokal. Lag (2000:1214). 30 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras enligt 29 § läggs valkuvertet i en valurna tillsammans med de godkända valkuverten från röstningen i vallokalerna. I annat fall förklaras rösten ogiltig och ytter- och valkuvert läggs åt sidan. Därvid skall valkuvertet ligga i ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen görs i protokollet. Lag (2000:1214). 30 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Om det framkommer någon brist vid den granskning som ska göras enligt 29 § ska rösten förklaras ogiltig och ytter- och valkuverten läggas åt sidan. När kuverten läggs åt sidan ska valkuvertet ligga i ytterkuvertet. Ogiltigförklaringen ska antecknas i protokollet. De valkuvert som inte läggs åt sidan ska läggas i valurnan. Det ska också markeras i röstlängden att väljaren har röstat. Lag (2024:523). /Rubriken träder i kraft I:2024-08-01/ Rösträkning 30 a § /Träder i kraft I:2024-08-01/ När samtliga valkuvert som ska läggas i valurnan har lagts ner i den ska urnan tömmas och räkningen påbörjas. Räkningen ska gå till på följande sätt: 1. Valkuverten ska räknas. Antalet valkuvert ska jämföras med antalet markeringar i röstlängden. 2. Valkuverten ska öppnas och innehållet granskas. Vid granskningen ska a) i tillämpliga delar 13 kap. 6 och 7 §§, 8 § första stycket 1 samt andra och tredje styckena vallagen (2005:837) gälla, b) ett namn som har skrivits till på en valsedel eller som inte har registrerats anses obefintligt, och c) en valsedel som har en beteckning som inte har registrerats förklaras ogiltig. 3. De valsedlar som har godkänts ska sorteras och räknas efter beteckning och namnlista. 4. Personrösterna ska räknas. Resultatet av rösträkningen ska antecknas i protokollet. Lag (2024:523). 31 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ När sammanräkningen är klar skall försändelser, ytterkuvert och valkuvert som skall läggas åt sidan samt ogiltiga valsedlar läggas in i särskilda omslag som förseglas och förvaras till dess valet har vunnit laga kraft. Godkända valsedlar läggs in i särskilda omslag som förseglas och förvaras till utgången av den tid valet gäller. Lag (2000:12114). 31 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ När rösträkningen är klar ska försändelser, ytterkuvert och valkuvert som har lagts åt sidan samt ogiltiga valsedlar läggas in i särskilda omslag som förseglas och förvaras till dess valet har fått laga kraft. Godkända valsedlar ska läggas in i särskilda omslag som förseglas och förvaras till utgången av den tid valet gäller. Lag (2024:523). 32 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslutningar skall mandaten fördelas proportionellt på grundval av valresultatet. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, den grupp, det parti eller motsvarande som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet är, så länge gruppen, partiet eller sammanslutningen ännu inte tilldelats något mandat, röstetalet delat med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att röstetalet delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller sammanslutningen. För varje mandat som en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning har fått skall en ledamot utses. När en ledamot utses skall reglerna i 14. kap 9 och 10 §§ vallagen (2005:837) om val till riksdagen tillämpas. För att personligt röstetal skall fastställas för en kandidat måste kandidaten dessutom ha fått lägst 25 särskilda personröster. Sedan länsstyrelsen fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av valet offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Länsstyrelsen skall utan dröjsmål till Sametinget och regeringen redovisa resultatet av valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare. Lag (2006:803). /Rubriken träder i kraft I:2024-08-01/ Fördelning av mandat 32 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslutningar ska mandaten fördelas proportionellt på grundval av valresultatet. Mandaten tilldelas, ett efter annat, den grupp, det parti eller den liknande sammanslutning som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet är, så länge en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning ännu inte tilldelats något mandat, röstetalet delat med 1,2. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att röstetalet delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller den liknande sammanslutningen. För varje mandat som en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning har fått ska en ledamot utses. När en ledamot utses ska reglerna i 14 kap. 9 och 10 §§ vallagen (2005:837) om val till riksdagen tillämpas. För att personligt röstetal ska fastställas för en kandidat måste kandidaten dessutom ha fått lägst 25 särskilda personröster. Sedan länsstyrelsen fördelat mandaten i Sametinget ska resultatet av valet offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Länsstyrelsen ska så snart som möjligt redovisa resultatet av valet till Sametinget och regeringen samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare. Lag (2024:523). 32 a § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ Om en ledamot har avgått före utgången av den tid för vilken ledamoten blivit vald, ska länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordförande inkalla en ny ordinarie ledamot enligt de bestämmelser i 14 kap. 21 § vallagen (2005:837) som avser ny ordinarie ledamot i regionfullmäktige. Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av annan orsak, ska länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 14 kap. 22 § vallagen som avser ersättare för ledamot i regionfullmäktige. Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräkningen ska valsedlarna åter läggas i omslag på det sätt som föreskrivs i 31 §. Lag (2019:881). 32 a § /Träder i kraft I:2024-08-01/ Om en ledamot har avgått före utgången av den tid för vilken ledamoten blivit vald, ska länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordförande inkalla en ny ordinarie ledamot enligt de bestämmelser i 14 kap. 21 § vallagen (2005:837) som avser ny ordinarie ledamot i regionfullmäktige. Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av annan orsak, ska länsstyrelsen på anmälan av Sametingets ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 14 kap. 22 § vallagen som avser ersättare för ledamot i regionfullmäktige. Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter rösträkningen ska valsedlarna åter läggas i omslag på det sätt som föreskrivs i 31 §. Länsstyrelsen ska utfärda bevis till de ledamöter och ersättare som har utsetts genom förrättningen. Lag (2024:523). /Rubriken träder i kraft I:2024-08-01/ Överklagande 33 § Länsstyrelsens beslut enligt 22, 32 och 32 a §§ får överklagas hos Valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden var röstberättigad vid valet. Det får också överklagas av en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som har deltagit i valet. Överklagandet skall ges in till Valprövningsnämnden och vara nämnden till handa tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att resultatet av valet offentliggjorts enligt 32 eller 32 a §. Vid Valprövningsnämndens prövning av överklaganden som avses i denna paragraf får nämnden upphäva valet och förordna om omval eller föranstalta om andra mindre ingripande åtgärder enligt de grunder som anges i 15 kap. 13 och 14 §§ vallagen (2005:837). Lag (2005:843). Omval 34 § Vid omval till Sametinget skall den centrala valmyndigheten efter samråd med länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte och Sametingets valnämnd bestämma valdag. Beslutet får inte överklagas. Lag (2004:538). 35 § Den slutliga röstlängd som upprättats för det ordinarie valet skall användas vid omval. Lag (2004:538). 35 a § /Träder i kraft I:2024-08-01/ En anmälan enligt 9 § gäller även vid omval i det val som anmälan avser. En grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning får dock ändra sin anmälan i fråga om kandidater inför omval. En grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som inte har deltagit i ett val kan inte göra en särskild anmälan enligt 9 § för att delta i ett omval i det valet. Lag (2024:523). 36 § I övrigt gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i denna lag om ordinarie val vid omval. Lag (2004:538). Uppgifter i folkbokföringen 37 § /Upphör att gälla U:2024-08-01/ För aktualisering, komplettering och kontroll av sameröstlängden får inhämtas uppgifter om namn, personnummer, adress och medborgarskap från register hos Skatteverket avseende uppgifter i folkbokföringen. Lag (2004:538). 37 § /Träder i kraft I:2024-08-01/ För aktualisering, komplettering och kontroll av röstlängden får valnämnden och länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte hämta in uppgifter från Skatteverkets folkbokföringsregister. Om det saknas uppgifter i folkbokföringen ska ytterligare efterforskningar göras i rimlig omfattning. Den som har anmält sig till röstlängden och vars uppgifter inte kan verifieras genom åtgärd enligt första eller andra stycket ska inte tas upp i röstlängden. Lag (2024:523). 4 kap. Har upphävts genom lag (2004:538). Övergångsbestämmelser 1992:1433 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. 2. Det första valet till Sametinget hålls den 16 maj 1993 i enlighet med bestämmelserna i denna lag. Sametingets första sammanträde skall hållas i augusti eller september 1993. 3. De uppgifter som enligt denna lag ankommer på valnämnden skall vid det första valet fullgöras av en av regeringen särskilt förordnad organisationskommitté. Organisationskommitténs beslut enligt 3 kap. 5 § att någon inte skall tas upp i röstlängd får överklagas till Länsstyrelsen i Norrbottens län. 4. Anmälan till sameröstlängden för deltagande i sametingsvalet 1993 skall ha inkommit till organisationskommittén senast den 25 januari 1993. 2018:1976 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019. 2. Ärenden som har inletts hos Sametinget före ikraftträdandet men ännu inte har avgjorts handläggs enligt äldre föreskrifter. 3. Bestämmelsen i 2 kap. 3 e § tillämpas inte på förmåner som har intjänats före ikraftträdandet. 2024:523 1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2024. 2. Vid tillämpningen av 3 kap. 9 a och 9 b §§ ska en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som har mandat i Sametinget den 8 mars 2025 anses ha anmält och fått sin beteckning registrerad vid valet 2021.