Regeringskansliets rättsdatabaser

1 § Säkerhetskontroll får äga rum i syfte att förebygga att det i riksdagens lokaler förövas brott som innebär en allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Säkerhetskontroll får också äga rum i syfte att förebygga att ordningen störs i riksdagens plenisal eller vid ett offentligt sammanträde i ett utskott eller i EU-nämnden. En sådan säkerhetskontroll får endast omfatta åhörare till kammarens sammanträden eller offentliga sammanträden i ett utskott eller i EU-nämnden. Lag (2026:1350). 2 § Beslut om säkerhetskontroll fattas av talmannen och ska avse visst tillfälle eller viss tid. Lag (2026:1350). 3 § Säkerhetskontroll får omfatta den som utan att vara ledamot av riksdagen uppehåller sig i riksdagens lokaler. Kontroll av anställda vid riksdagsförvaltningen och partikanslierna får dock endast ske om det finns särskilda skäl för det. Talmannen får, om särskilda skäl talar för det, undanta personer från kontrollen. Lag (2006:129). 4 § Vid säkerhetskontroll ska vapen och andra föremål som är ägnade att komma till användning vid brott som avses i 1 § första stycket eftersökas. För detta ändamål får kroppsvisitation äga rum. Även ett föremål som typiskt sett är ägnat att störa ordningen eller som ensamt eller tillsammans med andra föremål kan antas komma att användas vid en ordningsstörning i riksdagens plenisal eller vid ett offentligt sammanträde i ett utskott eller i EU-nämnden ska eftersökas. För detta ändamål får kroppsvisitation äga rum. Väskor och andra föremål som medförs till eller påträffas i riksdagens lokaler får undersökas. Lag (2026:1350). 5 § Säkerhetskontroll får utföras av en skyddsvakt som utsetts av Riksdagsförvaltningen. Säkerhetskontroll får också utföras av en polisman eller av en ordningsvakt som står under ledning av en polisman. Säkerhetskontrollen ska i sådana fall utföras efter närmare anvisningar av Polismyndigheten. Lag (2026:1350). 6 § Den som inte underkastar sig föreskriven säkerhetskontroll får vägras tillträde till riksdagens lokaler och får avvisas eller avlägsnas från dessa lokaler. Lag (2026:1350). 7 § Påträffas vid säkerhetskontroll något sådant föremål som avses i 4 § och tas det inte i beslag enligt bestämmelserna i rättegångsbalken, ska den hos vilken föremålet påträffas uppmanas att lämna det ifrån sig för förvaring. Finns inte någon känd innehavare till ett påträffat föremål, får det omhändertas. Den som inte följer uppmaningen enligt första stycket får vägras tillträde till riksdagens lokaler och får avvisas eller avlägsnas från dessa lokaler. Lag (2026:1350). 8 § Föremål som lämnats till förvaring eller omhändertagits enligt denna lag ska förvaras på betryggande sätt. Om det begärs, ska bevis om att ett föremål har lämnats till förvaring utfärdas. Föremålet ska återlämnas till den som har lämnat det till förvaring när denne lämnar riksdagens lokaler. Lag (2026:1350). 9 § Kroppsvisitation och undersökning av väskor och andra föremål ska genomföras med en metalldetektor eller en annan liknande anordning eller, om det finns särskilda skäl, på annat sätt. Kroppsvisitation som är av mera väsentlig omfattning ska utföras i ett avskilt utrymme och om möjligt i vittnes närvaro. Lag (2026:1350). 9 a § Om kroppsvisitation eller undersökning av väskor och andra föremål ska genomföras på annat sätt än med en metalldetektor eller en annan liknande anordning, ska uppgiften utföras av en skyddsvakt som utsetts av Riksdagsförvaltningen, av en polisman eller av en ordningsvakt som Polismyndigheten har godkänt för sådana uppgifter. Sådan kroppsvisitation får utföras eller bevittnas bara av en person som är av samma kön som den som visiteras, om undersökningen avser annat än föremål som den visiterade har med sig. Lag (2026:1350). 10 § Talmannens beslut enligt denna lag får inte överklagas.