Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer · 1987:409 · Visa register
Förordning (1987:409) om bidrag till arbetshjälpmedel m.m.
Departement: Näringsdepartementet
Utfärdad: 1987-07-01
Omtryck: SFS 1995:725
Ändring införd: t.o.m. SFS 1998:1787
Ikraft: 1987-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2000:630
Upphävd: 2000-08-01 överg.best.
Inledande bestämmelse 1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om 1. bidrag till arbetshjälpmedel åt funktionshindrade, 2. bidrag till arbetsbiträde åt funktionshindrade, 3. näringshjälp, 4. bidrag till vissa kostnader för resor och läromedel åt funktionshindrade deltagare i arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering, och 5. bidrag till vissa kostnader för ledsagare. I fråga om bidrag till arbetshjälpmedel som behövs som ett led i rehabilitering av en förvärvsarbetande försäkrad finns föreskrifter i förordningen (1991:1046) om ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av bidrag till arbetshjälpmedel. Förordning (1995:725). Bidrag till arbetshjälpmedel 2 § Bidrag enligt denna förordning får lämnas för en funktionshindrad anställd. Bidraget får lämnas för behov som framkommer under de första tolv anställningsmånaderna. Bidrag får också lämnas för - funktionshindrade som deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, med undantag för arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet, - funktionshindrade ungdomar vid praktisk arbetslivsorientering, - synskadades kostnader för den tal- och punktskriftslitteratur som de behöver för att kunna delta i arbetsmarknadsutbildning. Om det finns särskilda skäl, får bidrag även lämnas till företagare eller fria yrkesutövare som är funktionshindrade. Förordning (1998:1787). 3 § Bidraget får lämnas till arbetsgivaren eller den funktionshindrade och får avse kostnaden för 1. att köpa eller, om det är ekonomiskt mera förmånligt, att hyra sådana arbetshjälpmedel eller anordningar på arbetsplatsen som behövs för att den funktionshindrade skall kunna utföra sitt arbete, 2. expertundersökningar i ärenden om sådana anpassningsåtgärder som avses i 1, och 3. att reparera arbetshjälpmedlet. Förordning (1995:725). 4 § Bidrag får inte lämnas för 1. hjälpmedel eller en anordning som normalt behövs i verksamheten eller som krävs för att arbetsmiljön skall vara tillfredsställande eller ett läromedel som utbildningsanordnaren skall svara för, 2. reparation av en fast anordning, en maskin eller en byggnad, eller 3. ändamål för vilket stöd kan lämnas av jordbruks- eller regionalpolitiska skäl. Förordning (1995:725). 5 § Arbetsgivaren och den funktionshindrade kan vardera få bidrag med högst 50 000 kronor. Bidrag till datorbaserade hjälpmedel och tal- och punktskriftslitteratur får dock beviljas med ett högre belopp än 50 000 kronor. Om det finns synnerliga skäl, kan länsarbetsnämnden medge att bidrag även i ett annat fall lämnas med ett högre belopp. Bidrag lämnas för hela kostnaden, om hjälpmedlet eller anordningen saknar värde för någon annan än den funktionshindrade. I andra fall lämnas bidrag med lägst halva kostnaden. Förordning (1995:725). 6 § Bidraget skall betalas tillbaka, om hjälpmedlet eller anordningen inte längre används för avsett ändamål. Återbetalningsbeloppet skall minskas med högst en femtedel för varje helt år som har gått sedan bidraget beviljades. Om det finns särskilda skäl, kan återbetalningsskyldigheten jämkas eller efterges. Om den funktionshindrade blir arbetsoförmögen eller det finns andra liknande skäl, kan återbetalningsskyldigheten fullgöras genom att hjälpmedlet eller anordningen överlåts till Arbetsmarknadsverket. Förordning (1995:725). Bidrag till arbetsbiträde m. m. 7 § Bidrag får lämnas till 1. en arbetsgivare som anställer en funktionshindrad eller har en funktionshindrad anställd, 2. en företagare eller en fri yrkesutövare som är funktionshindrad, 3. en arbetsgivare som för praktisk arbetslivsorientering tar emot funktionshindrade ungdomar eller personer som deltar i yrkesinriktad rehabilitering, och 4. anordnare av arbetspraktik. Förordning (1998:1787). 8 § Om någon annan än arbetsgivaren får utgifter för arbetsbiträde i samband med arbete, praktisk arbetslivsorientering eller arbetspraktik kan bidraget i stället lämnas till den som har utgiften. Förordning (1998:1787). 9 § Bidrag får lämnas för arbetsbiträde åt en svårt funktionshindrad, om funktionshindret förorsakar utgifter för sådant biträde i en utsträckning som väsentligt överstiger vad som kan anses vara normalt för befattningen eller verksamheten. Förordning (1995:725). 10 § Bidrag får vidare lämnas till kostnaden för 1. utbildning av arbetsbiträde i teckenspråk för döva, 2. utbildning av arbetsbiträde eller tolk för dövblinda, och 3. inläsning på ljudband av facklitteratur till en synskadad som genomgår utbildning inom ett företag. Bestämmelser om tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade finns i 3 a § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Förordning (1995:725). 11 § Bidrag får inte lämnas för arbetstagare 1. för vilka lönebidrag lämnas enligt förordningen (1991:333) om lönebidrag, 2. som sysselsätts i skyddat arbete, eller 3. som har beviljats utbildning enligt förordningen (1984:518) om utbildning i företag. Länsarbetsnämnden kan dock medge att bidrag lämnas för svårt funktionshindrade som behöver personlig hjälp på arbetsplatsen trots att lönebidrag lämnas för dem. Förordning (1995:725). 12 § Bidrag får lämnas med högst 50 000 kronor per år. Till företagare med funktionshinder som medför stora kommunikationssvårigheter får bidrag lämnas med högst 100 000 kronor per år. Förordning (1998:1787). Bidrag till resekostnader m. m. 13 § Bidrag lämnas till resekostnader enligt 15 och 16 §§. Förordning (1995:725). 14 § Med utbildningsplats och utbildningsort enligt denna förordning avses den plats eller den ort där en funktionshindrad deltagare genomgår arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering som beslutats av länsarbetsnämnden. Förordning (1995:725). 15 § Bidrag lämnas för skäliga kostnader som en funktionshindrad deltagare i arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering har på grund av funktionshindret för 1. studieresor som är obligatoriska för utbildningen, och 2. dagliga resor mellan bostaden och utbildningsplatsen till den del kostnaderna överstiger 300 kronor per månad. Bidrag lämnas inte för kostnader för studieresa som avses i första stycket 1, om studieresan avser en ort utomlands. Är det fördelaktigt från kostnadssynpunkt, lämnas dock bidrag för en sådan resa som sker till ett annat land inom Norden. Förordning (1995:725). 16 § Till den som har sin ordinarie bostad på ett avstånd från utbildningsorten som överstiger rimligt pendlingsavstånd och därför bor tillfälligt där eller som i annat fall har särskilda skäl att bo tillfälligt på utbildningsorten under utbildningstiden, lämnas bidrag för kostnader 1. för resor mellan den ordinarie bostaden och utbildningsorten vid utbildningens början och slut samt vid uppehåll i utbildningen som är längre än tio kalenderdagar i följd, och 2. som motsvarar högst kostnaden för en fram- och återresa i månaden mellan utbildningsorten och den ordinarie bostaden för bidragstagaren eller för en familjemedlem eller någon på annat sätt närstående till bidragstagaren som behövs för att en funktionshindrad person skall kunna resa. För deltagande i utbildning där utbildningstiden inte överstiger 30 kalenderdagar eller där utbildningen tillfälligt är förlagd till en annan utbildningsort än den ordinarie utbildningsorten under högst 30 kalenderdagar, lämnas bidrag endast för kostnader enligt första stycket 1 i denna paragraf. Då skall den tillfälliga bostaden på utbildningsorten likställas med den ordinarie bostaden. Förordning (1995:725). 17 § Om det är nödvändigt att en funktionshindrad har en ledsagare i samband med arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering, får i de fall som avses i 16 § ersättning lämnas för resa, uppehälle och förlorad arbetsförtjänst till ledsagaren. Sådan ersättning får även lämnas under högst tio dagar, om det är önskvärt att ledsagaren deltar i träningen av den funktionshindrade. Förordning (1995:725). 18 § Kostnaderna för resa och uppehälle ersätts, om de överstiger 50 kronor, enligt följande grunder. 3--4 gäller dock endast för ledsagare enligt 17 §. 1. För resor med allmänna kommunikationsmedel ersätts skälig kostnad. Med skälig kostnad avses kostnaden för det billigaste färdsättet. Även om billigare färdsätt finns, skall kostnaden för resa med flyg anses skälig, om det med hänsyn till tidsvinsten eller andra särskilda skäl är motiverat att göra resan med flyg. Vid bedömningen av om kostnaden för resa med flyg är skälig, skall det beaktas om resmålet hade kunnat nås genom en billigare flygresa samma dag. 2. Kostnaden för resa med egen bil ersätts om det med hänsyn till tidsvinsten eller andra särskilda skäl är motiverat att göra resan med bil. Ersättning lämnas dock med högst 90 öre per kilometer. I annat fall ersätts resekostnaden med kostnaden för annat lämpligt färdmedel. 3. Traktamente för en hel dag får lämnas med högst 100 kronor. Vid flerdagsförrättningar får traktamentet dock uppgå till högst 200 kronor per dag. Ersättning lämnas för styrkt logikostnad, om kostnaden är godtagbar med hänsyn till prisläget på orten. 4. Kostnaden för förlorad arbetsförtjänst ersätts med den faktiska förlusten. Förordning (1995:725). 19 § Till funktionshindrade elever i grundskolans högstadium eller i gymnasieskolan som deltar i arbetsförberedande åtgärder i form av vägledning efter beslut av en länsarbetsnämnd får reseersättning lämnas enligt bestämmelserna i 13 § och 15 § första stycket 2 samt 16 § samt ersättning för styrkta kostnader för kost och logi. Ersättning enligt denna paragraf lämnas inte till den som har fyllt 20 år eller som har rätt till ersättning som sägs i första stycket enligt någon annan bestämmelse i denna förordning. Förordning (1995:725). Näringshjälp 20 § Näringshjälp är bidrag för att skaffa arbetsmaskin eller verktyg eller till annan kostnad för att börja verksamhet som egen företagare. 21 § Näringshjälp får lämnas till en funktionshindrad som inte utan arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan få ett lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Som villkor för näringshjälp gäller att verksamheten kan antas ge ett väsentligt tillskott till försörjningen. Förordning (1995:725). 22 § Näringshjälp får lämnas även till flera personer som gemensamt börjar verksamhet som egna företagare. 23 § Näringshjälp lämnas med högst 60 000 kronor. Näringshjälp får kombineras med bidrag för start av näringsverksamhet enligt förordningen (1998:1784) om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter. 24 § Näringshjälp skall betalas tillbaka, om den rörelse för vilken bidraget har lämnats läggs ned eller säljs. Återbetalningsbeloppet skall minskas med högst en tredjedel för varje helt år som har gått sedan bidraget beviljades. Om det finns särskilda skäl, får återbetalningsskyldigheten jämkas eller efterges. Övriga bestämmelser 25 § Bestämmelserna i 19 och 21--23 §§ förordningen (1987:405) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten gäller när denna förordning tillämpas. 26 § Ansökan om bidrag till anpassningsåtgärder och näringshjälp skall göras innan anskaffningen sker eller verksamheten börjar. En ansökan som har gjorts senare får beviljas endast om det finns synnerliga skäl. När det finns skäl till det skall yttrande om verksamhetens ekonomiska förutsättningar begäras in i ärenden som rör näringshjälp. Förordning (1994:372). 27 § Bidrag enligt denna förordning lämnas längst till och med månaden före den då den funktionshindrade fyller 65 år. Förordning (1995:725). 28 § Innan ett ärende om bidrag till en arbetsgivare avgörs, skall berörda arbetstagarorganisationer ha fått tillfälle att yttra sig. Förordning (1989:162). 29 § Länsarbetsnämndens beslut enligt denna förordning, utom såvitt avser 13--19 §§, får överklagas hos AMS. AMS beslut får överklagas hos regeringen. Förordning (1995:725). Övergångbestämmelser 1998:1787 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för deltagande i arbetslivsutveckling enligt förordningen (1997:1277) om arbetslivsutveckling och arbetsplatsintroduktion enligt förordningen (1995:711) om arbetsplatsintroduktion. 2000:630 Den upphävda förordningen gäller fortfarande för personer som enligt beslut som fattats före den 1 augusti 2000 tar del av bidrag eller verksamhet enligt dem.