Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1987:672 ·
Visa register
Konkurslag (1987:672)
Departement: Justitiedepartementet L2
Utfärdad: 1987-06-11
Ändring införd: t.o.m. SFS 2025:796
Ikraft: 1988-01-01 överg.best.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Genom konkurs tar en gäldenärs samtliga borgenärer i ett sammanhang
tvångsvis i anspråk gäldenärens samlade tillgångar för betalning av sina
fordringar. Under konkurs omhändertas tillgångarna för borgenärernas
räkning av konkursboet.
2 § En gäldenär som är på obestånd skall efter egen eller en borgenärs
ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet.
Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala
sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig.
3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Förvaltningen av ett konkursbo handhas av en eller flera förvaltare.
Förvaltningen av boet står under tillsyn av tillsynsmyndigheten.
Lag (2006:706).
3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltningen av ett konkursbo handhas av en eller flera
förvaltare.
Tillsynsmyndigheten utövar tillsyn över förvaltningen.
Tillsynsmyndigheten utför även de andra uppgifter som anges i
denna lag. Lag (2025:796).
4 § Ett konkursbo som är på obestånd kan försättas i konkurs. Vad som är
föreskrivet i denna lag om gäldenär skall i sådana fall gälla
konkursboet.
5 § Med panträtt i fast egendom jämställs vid tillämpningen av
denna lag annan särskild förmånsrätt som gäller i egendomen och
inte grundas på utmätning.
Vad som sägs om borgenär med handpanträtt i lös egendom
tillämpas också i fråga om borgenär med rätt att hålla kvar lös
egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt). Lag (1994:481).
6 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om det i någon annan lag har meddelats någon bestämmelse som avviker
från denna lag, gäller den bestämmelsen.
Angående tillämpligheten av rättegångsbalken ges bestämmelser i det
följande.
6 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om en annan lag innehåller en bestämmelse som avviker från
denna lag, tillämpas den bestämmelsen. Lag (2025:796).
/Kapitelrubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
2 kap. Konkursansökan och konkursbeslut m.m.
/Kapitelrubriken träder i kraft I:2026-07-01/
2 kap. Konkursansökan och konkursbeslut
/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
Konkursansökan m.m.
/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/
Konkursansökan
1 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
En ansökan om konkurs görs skriftligen till den tingsrätt
där gäldenären svarar i tvistemål som angår
betalningsskyldighet i allmänhet.
Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten
behörig, om de inte är kända.
En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken
tingsrätt som är behörig och sökanden inte följer ett
föreläggande att avhjälpa bristen.
I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser
till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare
bestämmelser om ansökans innehåll. Lag (2021:538).
1 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
En ansökan om konkurs görs skriftligen till tingsrätten.
Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten
behörig, om de inte är kända.
En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken
tingsrätt som är behörig och sökanden inte följer ett
föreläggande att avhjälpa bristen.
I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser
till 2015 års insolvensförordning finns det ytterligare
bestämmelser om ansökans innehåll. Lag (2025:796).
2 § En enskilds konkursansökan ska vara egenhändigt
undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.
Om ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en
sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3
i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av
den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda
tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden
och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga
lydelsen. Lag (2021:538).
2 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Har en konkursansökan gjorts hos en tingsrätt som inte är
behörig, skall rätten genast sända handlingarna i ärendet till
den tingsrätt som enligt vad dessa visar är behörig och
underrätta sökanden. Ansökan skall anses gjord, när
ansökningshandlingen kom in till den förra tingsrätten.
Lag (2021:538).
3 § Om ett dödsbo eller en dödsbodelägare ansöker om att
dödsboet ska försättas i konkurs, ska till ansökan bifogas
bouppteckningen efter den avlidne och, om bouppteckningen har
registrerats, bevis om detta. Om det inte har förrättats en
bouppteckning, ska uppgift om varje delägares namn och adress
lämnas. Lag (2021:538).
4 § Om en borgenär ansöker om konkurs, ska borgenären i
ansökan lämna uppgifter om sin fordran och de omständigheter i
övrigt på vilka yrkandet grundas.
Borgenären ska till ansökan bifoga de handlingar som åberopas.
Lag (2021:538).
5 § En ansökan skall avvisas, om den i de avseenden som avses i 3 eller
4 § eller i övrigt är så bristfällig att den inte kan läggas till grund
för prövning i sak och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa
bristen.
6 § Har en borgenärs fordran fastställts av domstol eller av
Kronofogdemyndigheten med stöd av lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning, skall detta godtas som
stöd för behörighet att begära gäldenären i konkurs, även om
avgörandet inte har vunnit laga kraft. Detta gäller dock inte,
om en domstol har förordnat att avgörandet inte får
verkställas.
En fordran som har fastställts genom en giltig skiljedom skall
också godtas, om skiljedomen får verkställas enligt 3 kap. 15
eller 17 § utsökningsbalken och en domstol inte efter talan mot
skiljedomen har bestämt annat.
I andra fall än de som avses i första och andra styckena skall
borgenären styrka sin behörighet att begära gäldenären i
konkurs. Lag (2006:706).
6 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/
I 24 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution och i 3
kap. 2 § lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till
EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala
motparter finns det särskilda bestämmelser om en
konkursansökan som avser en gäldenär som omfattas av någon av
de lagarna. Lag (2025:796).
Bevisning om obestånd
7 § En uppgift av gäldenären att han är insolvent skall godtas, om
det inte finns särskilda skäl att inte göra det.
8 § Om inte annat visas, anses en gäldenär vara insolvent, när det
vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken inom de senaste sex
månaderna före konkursansökningen har framgått att han saknat tillgångar
till full betalning av utmätningsfordringen. Detsamma gäller, om
gäldenären har förklarat sig ställa in sina betalningar.
9 § En gäldenär, som är eller senare än ett år före
konkursansökningen har varit bokföringsskyldig enligt
bokföringslagen (1999:1078), ska om inte annat visas anses
insolvent, om
1. gäldenären har uppmanats av en borgenär att betala klar och
förfallen skuld men underlåtit att göra detta inom en vecka och
2. borgenären begär gäldenären i konkurs inom tre veckor
därefter och skulden då ännu inte är betald.
Borgenärens uppmaning ska innehålla en upplysning om att en
konkursansökan kan följa. Uppmaningen ska delges gäldenären.
Delgivning enligt 34–37 §§ delgivningslagen (2010:1932) får ske
endast om det med beaktande av vad som har framkommit i det
aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök
med gäldenären finns anledning att anta att denne har avvikit
eller på annat sätt håller sig undan.
Första och andra styckena gäller inte sådana juridiska personer
som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte driver
näringsverksamhet. Lag (2010:1951).
Konkurshinder
10 § En borgenär har inte rätt att få gäldenären försatt i konkurs, om
1. borgenären har betryggande pant eller därmed jämförlig säkerhet i
egendom som tillhör gäldenären,
2. tredje man har ställt betryggande säkerhet för borgenärens fordran och
konkursansökningen strider mot villkoren för säkerhetens ställande,
3. borgenärens fordran inte är förfallen till betalning och betryggande
säkerhet erbjuds av tredje man.
Med säkerhet som har ställts eller erbjuds av tredje man avses även
borgen, om borgensmannen svarar som för egen skuld.
10 a § Om det pågår en företagsrekonstruktion, ska en
borgenärs ansökan om konkurs, ifall gäldenären begär det,
förklaras vilande i avvaktan på att företagsrekonstruktionen
upphör.
Om det finns särskilda skäl att anta att borgenärens rätt
allvarligt äventyras, får dock rätten besluta att försätta
gäldenären i konkurs. Innan ett sådant beslut meddelas ska
rekonstruktören ges tillfälle att yttra sig. Lag (2022:979).
Säkerhetsåtgärder
11 § Finns det sannolika skäl för bifall till en konkursansökan och kan
det med skäl befaras att gäldenären skaffar undan egendom, får rätten, om
det finns särskild anledning, förordna om kvarstad på gäldenärens egendom
i avvaktan på att ansökningen prövas.
I fråga om en sådan säkerhetsåtgärd tillämpas vad som gäller om kvarstad
för fordran som beviljas enligt 15 kap. rättegångsbalken, om inte något
annat följer av denna lag. Detta gäller dock inte bestämmelsen i 16 kap.
15 § andra stycket utsökningsbalken.
Rätten får medge undantag från beviljad kvarstad.
12 § Finns det sannolika skäl för bifall till en konkursansökan
och kan det med skäl befaras att gäldenären genom att resa
utomlands undandrar sig en skyldighet eller överträder ett
förbud som enligt denna lag gäller i konkurs, får rätten, om
det finns särskild anledning till det, förbjuda gäldenären att
resa utomlands i avvaktan på att ansökningen prövas. Om ett
sådant reseförbud meddelas, får i samband därmed eller senare
gäldenären åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till
Kronofogdemyndigheten. Om gäldenären inte har något pass, får
förbud att utfärda pass för honom meddelas. Gäldenären får
häktas, om det är uppenbart otillräckligt med ett reseförbud.
Om gäldenären är en juridisk person, tillämpas första stycket
även på den styrelseledamot, verkställande direktör, bolagsman
och likvidator som har avgått eller entledigats senare än ett
år före den dag då konkursansökningen kom in till tingsrätten.
Beträffande en sådan säkerhetsåtgärd som avses i denna paragraf
tillämpas bestämmelserna i 15 kap. 5, 6 och 8 §§
rättegångsbalken, om inte något annat följer av denna lag. En
säkerhetsåtgärd kan inte hindras av att säkerhet ställs. Inte
heller kan en beviljad säkerhetsåtgärd hävas av denna
anledning. Kostnaden för häktning betalas av staten.
Lag (2006:706).
13 § Frågor om säkerhetsåtgärder enligt 11 eller 12 § tas upp på begäran
av en borgenär. Innan rätten meddelar beslut i frågan skall gäldenären
ges tillfälle att yttra sig, om det lämpligen kan ske.
Rätten får hålla förhandling för prövning av fråga om säkerhetsåtgärd.
Till förhandlingen skall gäldenären och borgenären kallas. Kallelserna
bör delges.
Beträffande häktning tillämpas vad som sägs i 6 kap. 10 § tredje stycket
och 11 §.
Ett beslut om reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån
sig sitt pass skall delges gäldenären.
Prövning av konkursansökan m. m.
14 § Upptas en gäldenärs konkursansökan, skall rätten genast pröva
ansökningen.
Gäldenärens konkursansökan skall dock prövas vid en förhandling, om
1. det med hänsyn till tillgängliga upplysningar eller av någon annan
anledning finns särskilda skäl att inte godta uppgiften om gäldenärens
insolvens eller
2. ansökningen avser ett dödsbo som inte står under förvaltning av
boutredningsman och ansökningen inte har gjorts av samtliga delägare.
Förhandlingen skall hållas inom två veckor från det att ansökningen kom
in till rätten. Om det finns särskilda skäl, får den hållas senare, dock
senast inom en månad. Till förhandlingen skall gäldenären kallas. I fall
som avses i andra stycket 2 skall även de dödsbodelägare som inte har
biträtt ansökningen kallas. Ansökningen kan prövas slutligt även om
gäldenären uteblir från förhandlingen. I kallelsen skall han upplysas om
detta.
En konkursansökan som avses i andra stycket 2 skall förklaras vilande, om
det görs en framställning om att dödsboets egendom skall avträdas till
förvaltning av boutredningsman. Om dödsboets egendom avträds till
förvaltning av boutredningsman, förfaller konkursansökningen.
15 § En kallelse som avses i 14 § tredje stycket ska delges.
Kallelsen får delges enligt 34–37 §§ delgivningslagen
(2010:1932) endast om det med beaktande av vad som har
framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra
delgivningsförsök med gäldenären finns anledning att anta att
denne har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.
Kungörelsedelgivning enligt 48 § första stycket 1
delgivningslagen får ske även när gäldenären vistas på känd ort
utomlands, om delgivning annars inte kan ske här i landet och
rätten med hänsyn till omständigheterna finner att det inte är
skäligt att kräva att delgivningen verkställs utomlands.
Lag (2010:1951).
16 § Upptas en borgenärs konkursansökan, skall rätten sätta ut en
förhandling för prövning av ansökningen.
Förhandlingen skall hållas inom två veckor från det att ansökningen kom
in till rätten. Om det finns särskilda skäl, får den hållas senare, dock
senast inom sex veckor. Till förhandlingen skall parterna kallas.
Parterna skall i kallelsen upplysas om den i 19 § föreskrivna påföljden
av att part uteblir.
I kallelsen till gäldenären skall denne föreläggas att svara på
konkursansökningen vid förhandlingen. I kallelsen skall även anges att
gäldenären inte behöver inställa sig, om han före förhandlingen
skriftligen medger ansökningen och rätten inte särskilt underrättar honom
om att förhandlingen ändå skall hållas.
17 § I fråga om kallelser enligt 16 § tillämpas 15 §.
Gäldenären ska samtidigt med kallelsen delges de av borgenären
ingivna handlingarna.
Om delgivning med gäldenären sker enligt 38 eller 48 §
delgivningslagen (2010:1932), får rätten förordna att
gäldenärens egendom sätts under särskild vård. Kostnaden för
vården ska betalas av borgenären. Lag (2010:1951).
18 § Om gäldenären före förhandlingen medger en borgenärs konkursansökan,
skall rätten genast pröva ansökningen.
Om rätten med hänsyn till tillgängliga upplysningar eller av någon annan
anledning finner att det finns särskilda skäl mot antagandet att
gäldenären är insolvent, skall konkursansökningen dock prövas vid
förhandlingen. Rätten skall genast underrätta gäldenären om detta.
Behöver frågan om att försätta gäldenären i konkurs inte prövas vid
förhandlingen, skall denna ställas in och borgenären genast underrättas
om detta.
19 § Uteblir borgenären från förhandlingen, skall ärendet avskrivas, om
inte gäldenären medger ansökningen.
Ansökningen får prövas slutligt även om gäldenären uteblir från
förhandlingen.
20 § En förhandling där frågan om att försätta gäldenären i konkurs skall
prövas får skjutas upp på en parts begäran när det finns särskilda
omständigheter. Uppskov får dock inte utan synnerliga skäl meddelas, om
sökanden motsätter sig det. Endast om det är nödvändigt får uppskovet
göras längre än fyra veckor.
21 § Om flera konkursansökningar mot samme gäldenär är anhängiga
samtidigt och om en annan ansökan bifalls än den som kom in först, skall
det vad gäller frågor som är beroende av tiden för konkursansökan anses
som om konkursbeslutet har grundats på den ansökan som kom in först.
22 § En konkursansökan får inte återkallas sedan beslut om konkurs har
meddelats. Även om gäldenären själv har ansökt om konkursen eller medgett
en borgenärs konkursansökan, skall dock högre rätt upphäva beslutet, om
gäldenären efter att ha överklagat visar att han är solvent.
23 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
I fråga om rätt till ersättning för kostnader vid prövning av en
borgenärs konkursansökan gäller 18 kap. rättegångsbalken i tillämpliga
delar. Bestämmelsen i 18 kap. 2 § skall dock inte tillämpas. Borgenären
får utan hinder av 14 § samma kapitel i konkursen göra gällande fordran
på ersättning för sådana kostnader i den ordning som gäller för andra
fordringar.
Åtgärder vid konkursbeslut m. m.
24 § När ett beslut om konkurs har meddelats, ska tingsrätten
genast kungöra beslutet.
Tingsrätten ska i samband med konkursbeslutet eller snarast
därefter utse förvaltare. Lag (2021:538).
25 § Om högre rätt upphäver ett beslut om konkurs, skall tingsrätten
genast kungöra den högre rättens beslut. Egendomen i boet skall
återställas till gäldenären i den mån den inte behövs för betalning av
konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig.
/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
Överflyttning av en konkurs
26 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Om det sedan ett beslut om konkurs har meddelats finns synnerliga
skäl för att handlägga konkursen på någon annan ort, kan rätten efter
samråd med tingsrätten på den andra orten bestämma att konkursen skall
handläggas av den senare domstolen.
3 kap. Verkningar av konkurs
Gäldenärens förlust av sin rådighet
1 § Sedan ett beslut om konkurs har meddelats, får gäldenären inte råda
över egendom som hör till konkursboet. Han får inte heller åta sig sådana
förbindelser som kan göras gällande i konkursen.
2 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
En rättshandling mellan gäldenären och någon annan som
företas senast dagen efter den då kungörelsen om
konkursbeslutet var införd i Post- och Inrikes Tidningar ska
trots 1 § gälla, om det inte visas att den andre kände till
beslutet eller att det fanns omständigheter som gav honom
eller henne skälig anledning att anta att gäldenären var
försatt i konkurs. En överlåtelse av eller ett annat
förfogande över egendom som på grund av detta ska gälla, ska
dock, om konkursboet utan oskäligt uppehåll begär det, gå
åter mot att boet ersätter den andre vad han eller hon har
betalat jämte nödvändig eller nyttig kostnad.
Första stycket andra meningen gäller inte egendom som anges i
8 kap. 10 § andra stycket.
Infriar någon en förpliktelse mot gäldenären efter den
tidpunkt som anges i första stycket, ska det tillgodoräknas
honom eller henne, om det av omständigheterna framgår att han
eller hon var i god tro. En uppsägning eller en annan
liknande rättshandling som företas mot eller av gäldenären
efter sagda tidpunkt ska gälla, om det av omständigheterna
framgår att den andre var i god tro och det är uppenbart
oskäligt att rättshandlingen blir ogiltig mot konkursboet.
Det finns särskilda bestämmelser om verkan av gäldenärens
överlåtelse eller pantsättning av löpande skuldebrev,
aktiebrev eller vissa andra jämförbara värdehandlingar.
Lag (2014:1456).
2 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
En rättshandling mellan gäldenären och någon annan som
företas senast dagen efter den dag konkursbeslutet kungjordes
ska trots 1 § gälla, om det inte visas att den andre kände
till beslutet eller att det fanns omständigheter som gav honom
eller henne skälig anledning att anta att gäldenären var
försatt i konkurs.
En överlåtelse av eller ett annat förfogande över egendom som
enligt första stycket ska gälla, ska ändå gå åter om
konkursboet utan oskäligt uppehåll begär det och boet ersätter
den andre vad han eller hon har betalat tillsammans med
nödvändig eller nyttig kostnad som han eller hon har haft. Det
gäller dock inte sådan egendom som anges i 8 kap. 10 § andra
stycket.
Om någon infriar en förpliktelse mot gäldenären efter den
tidpunkt som anges i första stycket, ska det tillgodoräknas
honom eller henne, om det av omständigheterna framgår att han
eller hon var i god tro. En uppsägning eller en annan liknande
rättshandling som företas mot eller av gäldenären efter den
tidpunkten ska gälla, om det av omständigheterna framgår att
den andre var i god tro och det är uppenbart oskäligt att
rättshandlingen blir ogiltig mot konkursboet.
Det finns särskilda bestämmelser om verkan av gäldenärens
överlåtelse eller pantsättning av löpande skuldebrev,
aktiebrev eller vissa andra jämförbara värdehandlingar.
Lag (2025:796).
Egendom som ingår i ett konkursbo
3 § Till ett konkursbo räknas, i den mån inte något annat följer av 2 §,
all egendom som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades eller
tillfaller honom under konkursen och som är sådan att den kan utmätas.
Till konkursboet räknas även den egendom som kan tillföras boet genom
återvinning enligt 4 kap.
4 § För att ta i anspråk gäldenärens lön och därmed jämställda
förmåner som överstiger förbehållsbeloppet får förvaltaren för
konkursboets räkning ansöka om utmätning enligt 7 kap.
utsökningsbalken.
Att utmätning av lön som pågår vid konkursens början kan
fortsätta för konkursboets räkning följer av 7 kap. 19 § andra
stycket utsökningsbalken. Lag (2021:791).
5 § Gäldenären har rätt att av konkursboet få ut sådan egendom som enligt
5 kap. 1, 2 och 4 §§ utsökningsbalken undantas från utmätning.
I stället för 5 kap. 1 § 7 utsökningsbalken gäller att, om någon annan
utväg till försörjning saknas, nödvändigt underhåll får betalas av
konkursboet till gäldenären och hans familj eller annan
underhållsberättigad under en månad från den dag då beslutet om konkurs
meddelades eller, om det finns synnerliga skäl för det, under längre tid.
I ett dödsbos konkurs tillkommer en sådan förmån som avses i första
stycket den dödes efterlevande familj. I stället för andra stycket gäller
18 kap. 5 § andra stycket ärvdabalken.
6 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
En tvist mellan förvaltaren och gäldenären eller någon
annan i en fråga som avses i 5 § ska prövas av
tillsynsmyndigheten på ansökan av förvaltaren, en borgenär,
gäldenären eller en underhållsberättigad. Myndigheten ska
inhämta yttranden i den omfattning som behövs för prövningen.
Myndighetens beslut gäller omedelbart, även om det överklagas.
Beslutet ska efter ansökan ändras, om senare upplysta
omständigheter eller ändrade förhållanden motiverar det.
Tillsynsmyndighetens beslut i ett ärende som avses i första
stycket får överklagas av den vars rätt berörs av beslutet. I
fråga om ett sådant överklagande tillämpas bestämmelserna i
utsökningsbalken om överklagande av beslut om utmätning av
lön. Lag (2021:791).
6 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
En tvist mellan förvaltaren och gäldenären eller någon
annan i en fråga som avses i 5 § ska prövas av
tillsynsmyndigheten på ansökan av förvaltaren, en borgenär,
gäldenären eller en underhållsberättigad.
Tillsynsmyndigheten ska på ansökan ändra sitt beslut, om det
är motiverat med hänsyn till senare anförda omständigheter
eller ändrade förhållanden. Lag (2025:796).
Utmätning vid konkurs
7 § Sedan beslut om konkurs har meddelats, får egendom som hör till
konkursboet inte utmätas för fordran hos gäldenären, om inte något
annat följer av 7 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken. En
utmätning som sker i strid mot detta är utan verkan.
Utan hinder av konkurs får ändå egendom, i vilken panträtt för viss
fordran gäller, utmätas för fordringen. Lag (1996:132).
8 § Har utmätning hos gäldenären skett innan beslut om konkurs meddelats,
skall verkställigheten fortgå utan hinder av konkursen, om inte något
annat följer av andra eller tredje stycket. Om utmätningssökanden inte
hade panträtt och om den förmånsrätt som han har vunnit genom utmätningen
skall gå åter, skall belopp, som enligt utsökningsbalken skulle ha
betalts till utmätningssökanden eller annan borgenär som inte hade
panträtt, i stället redovisas till förvaltaren.
Verkställigheten skall på begäran av förvaltaren uppskjutas, om det
behövs för att borgenärers rätt skall kunna tas till vara eller om det
finns några andra synnerliga skäl för det. Uppskov får begäras även av en
borgenär vars rätt kan bero därav. Om en auktion är utsatt, skall
konkursboet betala den kostnad som blir onyttig genom uppskovet.
Hade utmätningssökanden inte panträtt och skall den förmånsrätt som han
har vunnit genom utmätningen gå åter, skall även utmätningen gå åter om
förvaltaren begär det innan egendomen har blivit såld.
Rättegång vid konkurs m.m.
9 § Pågår en rättegång mellan gäldenären och någon annan om sådan egendom
som hör till konkursboet, får konkursboet överta gäldenärens talan. Om
boet, trots att det har underrättats om rättegången, inte övertar
gäldenärens talan, skall egendomen anses inte tillhöra konkursboet.
Egendomen får inte så länge konkursen pågår utmätas för en fordran som
kan göras gällande i konkursen. Om konkursboet övertar gäldenärens talan,
tillämpas beträffande boets skyldighet att svara för rättegångskostnad
vad som i rättegångsbalken föreskrivs om den till vilken överlåtelse har
ägt rum enligt 13 kap. 7 § samma balk.
Förs talan mot gäldenären angående en fordran som kan göras gällande i
konkursen, får konkursboet inträda i rättegången vid sidan av gäldenären.
Gäldenären skall underrätta domstolen om konkursen i de fall som avses i
första och andra styckena. Domstolen skall lämna konkursboet meddelande
om rättegången. I mål om betalningsföreläggande eller handräckning gäller
vad som nu sagts om domstolen i stället kronofogdemyndigheten. Lag
(1991:857).
10 § Anser förvaltaren att ett förlikningsanbud angående en osäker eller
tvistig tillgång bör antas, får gäldenären själv med skyldighet att lämna
redovisning till konkursboet utföra tvisten, om han ställer säkerhet för
vad som bjuds genom förlikningen.
4 kap. Återvinning till konkursbo
Inledande bestämmelser
1 § Återvinning till konkursbo får på begäran av boet ske i
enlighet med vad som anges i detta kapitel.
Återvinning får dock inte ske av
1. betalning av
a) skatt eller avgift som omfattas av skatteförfarandelagen
(2011:1244),
b) skatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) eller lagen
(2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,
c) tull och
d) ränta på belopp som avses i a–c, om beloppet var förfallet
till betalning,
2. betalning av eller förmånsrätt för underhållsbidrag enligt
äktenskaps- eller föräldrabalken, om bidragsbeloppet var
förfallet till betalning och den underhållsberättigade inte
har gynnats på ett otillbörligt sätt. Lag (2011:1328).
2 § Med fristdag avses dagen då ansökan om gäldenärens
försättande i konkurs kom in till tingsrätten.
Om ett beslut om företagsrekonstruktion har meddelats avses
med fristdag i stället dagen för ansökan om
företagsrekonstruktion, såvida konkursansökan har gjorts
under företagsrekonstruktionen eller inom tre veckor från det
att rätten beslutat att företagsrekonstruktionen ska
upphöra.
Om en ansökan om skuldsanering eller F-skuldsanering har
gjorts avses med fristdag i stället dagen för denna ansökan,
såvida konkursansökan har gjorts inom tre veckor från det att
frågan om skuldsanering eller F-skuldsanering avgjordes.
Om ett dödsbo har avträtts till förvaltning av
boutredningsman avses med fristdag dagen för ansökan om
detta, såvida boutredningsman har förordnats senare än tre
månader före den dag som annars skulle anses som fristdag.
Om ett beslut om resolution har meddelats avses med fristdag
i stället dagen för beslutet om resolution, såvida
konkursansökan har gjorts inom tre veckor från det att
resolutionsmyndigheten (Riksgäldskontoret) beslutat att
resolutionen ska upphöra. Lagt (2016:681).
3 § Som närstående till gäldenären anses den som är gift med gäldenären
eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till
gäldenären eller är besvågrad med honom i rätt upp- eller nedstigande led
eller så att den ene är gift med den andres syskon samt den som på annat
sätt står gäldenären personligen särskilt nära.
Som närstående till en näringsidkare eller en juridisk person anses
vidare
1. den som har en väsentlig gemenskap med näringsidkaren eller den
juridiska personen som är grundad på andelsrätt eller därmed jämförligt
ekonomiskt intresse,
2. den som inte ensam men tillsammans med en närstående till honom har
sådan gemenskap med näringsidkaren eller den juridiska personen som sägs
under 1,
3. den som genom en ledande ställning har ett bestämmande inflytande över
verksamhet som näringsidkaren eller den juridiska personen bedriver,
4. den som är närstående till någon som enligt 1--3 är närstående.
4 § Avhändelse av fast egendom anses inte ha ägt rum förrän lagfart har
sökts.
Förutsättningar för återvinning
5 § En rättshandling, varigenom på ett otillbörligt sätt en viss borgenär
har gynnats framför andra eller gäldenärens egendom har undandragits
borgenärerna eller hans skulder har ökats, går åter, om gäldenären var
eller genom förfarandet, ensamt eller i förening med annan omständighet,
blev insolvent samt den andre kände till eller borde ha känt till
gäldenärens insolvens och de omständigheter som gjorde rättshandlingen
otillbörlig.
Närstående till gäldenären skall anses ha sådan kännedom som anges i
första stycket, om det inte görs sannolikt att han varken hade eller
borde ha haft sådan kännedom.
Om rättshandlingen ägde rum mer än fem år före fristdagen, går den åter
endast när den har gällt någon närstående till gäldenären.
6 § En gåva går åter, om den har fullbordats senare än sex månader före
fristdagen. En gåva som har fullbordats dessförinnan men senare än ett år
eller, när den har skett till någon som är närstående till gäldenären,
tre år före fristdagen går åter, om det inte visas att gäldenären efter
gåvan hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans
skulder.
Första stycket gäller även köp, byte eller annat avtal, om det med hänsyn
till missförhållandet mellan utfästelserna på ömse sidor är uppenbart,
att avtalet delvis har egenskap av gåva.
Understöd och sedvanliga gåvor som inte stod i missförhållande till
gäldenärens ekonomiska förhållanden är undantagna från återvinning enligt
denna paragraf.
7 § Bodelning mellan gäldenären och hans make eller dennes dödsbo, vid
vilken gäldenären har eftergett sin rätt i avsevärd mån eller avstått
från egendom mot att en fordran mot honom har lagts ut på hans lott, går
i motsvarande mån åter, om bodelningshandlingen har kommit in till rätten
senare än tre år före fristdagen och det inte visas att gäldenären efter
bodelningen hade kvar utmätningsbar egendom som uppenbart motsvarade hans
skulder.
Vad som sägs i första stycket om det fallet att gäldenären har avstått
från egendom mot att en fordran mot honom har lagts ut på hans lott
gäller inte, om egendomen utgjorde makarnas gemensamma bostad eller bohag
och övertogs av den andra maken med stöd av bestämmelserna i 11 kap. 8 §
äktenskapsbalken.
8 § Betalning av lön, arvode eller pension, som har skett senare än sex
månader före fristdagen och som uppenbart översteg vad som kunde anses
skäligt med hänsyn till gjord arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet och
omständigheterna i övrigt, går åter till belopp motsvarande överskottet.
Har betalningen skett dessförinnan men senare än ett år eller, när den
skett till någon som är närstående till gäldenären, tre år före
fristdagen, går den åter i motsvarande mån, om det inte visas att
gäldenären efter betalningen hade kvar utmätningsbar egendom som
uppenbart motsvarade hans skulder.
9 § Överföring av medel till pensionsstiftelse, som har skett
senare än sex månader före fristdagen och som har medfört att
stiftelsen fått överskott på kapitalet, går åter till belopp
motsvarande överskottet. Har överföringen skett dessförinnan
men senare än ett år eller, när åtgärden väsentligen har gynnat
gäldenären eller närstående till honom, tre år före fristdagen,
går den åter i motsvarande mån, om det inte visas att
gäldenären efter överföringen hade kvar utmätningsbar egendom
som uppenbart motsvarade hans skulder.
Överföring till pensionsstiftelse i annat fall än som sägs i
första stycket går åter, om överföringen har skett senare än
tre månader före fristdagen. Har överföringen väsentligen
gynnat gäldenären eller närstående till honom, går den också
åter, om åtgärden har skett dessförinnan men senare än två år
före fristdagen och det inte visas att gäldenären varken var
eller genom åtgärden blev insolvent.
Överföring av medel till personalstiftelse går åter, om
överföringen har skett senare än sex månader före fristdagen.
Har överföringen skett dessförinnan men senare än ett år eller,
när åtgärden väsentligen har gynnat gäldenären eller närstående
till honom, tre år före fristdagen, går den åter, om det inte
visas att gäldenären efter överföringen hade kvar utmätningsbar
egendom som uppenbart motsvarade hans skulder.
Om rätt att i särskilda fall återkräva försäkringspremier m.m.
finns det bestämmelser i 15 kap. 8 § försäkringsavtalslagen
(2005:104). Lag (2005:115).
10 § Betalning av en skuld, som har skett senare än tre månader före
fristdagen och som har gjorts med annat än sedvanliga betalningsmedel, i
förtid eller med belopp som avsevärt har försämrat gäldenärens ekonomiska
ställning, går åter, om den inte med hänsyn till omständigheterna ändå
kan anses som ordinär. Har betalningen skett till någon som är närstående
till gäldenären dessförinnan men senare än två år före fristdagen, går
den åter, om det inte visas att gäldenären varken var eller genom
åtgärden blev insolvent.
Vad som i första stycket sägs om återvinning av betalning tillämpas också
när kvittning har skett, om borgenären enligt 5 kap. 15 eller 16 § inte
hade varit berättigad att kvitta i konkursen.
11 § Betalning för en växel eller en check går åter i de fall som avses i
10 § endast i den mån den som mottog betalningen hade kunnat vägra att
göra det utan att förlora växel- eller checkrätt mot någon annan hos
vilken han kunde erhålla täckning.
Om återvinning av en betalning är utesluten till följd av vad som sägs i
första stycket, är den som skulle ha burit den slutliga förlusten om
betalningen hade uteblivit skyldig att utge ersättning under samma
förutsättningar som hade gällt för återvinning, om betalningen hade skett
till honom som borgenär.
12 § Säkerhet som gäldenären har överlämnat senare än tre
månader före fristdagen och som inte var betingad vid skuldens
tillkomst eller inte har överlämnats utan dröjsmål efter
skuldens tillkomst går åter, om inte säkerställandet med hänsyn
till omständigheterna ändå kan anses som ordinärt. Har
säkerheten överlämnats till någon som är närstående till
gäldenären dessförinnan men senare än två år före fristdagen,
går den åter under angivna förutsättningar, om det inte visas
att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.
Med överlämnande av säkerhet jämställs annan åtgärd av
gäldenären eller borgenären som är avsedd att trygga
borgenärens rätt.
När säkerheten förutsätter inskrivning, skall dröjsmål som sägs
i första stycket anses föreligga om ansökan har gjorts senare
än på den inskrivningsdag som inträffar näst efter två veckor
från skuldens tillkomst. Lag (2002:266).
13 § Förmånsrätt eller betalning som en borgenär har vunnit
genom utmätning går åter, om förmånsrätten har inträtt senare än
tre månader före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för
någon som är närstående till gäldenären, går förmånsrätten eller
betalningen också åter om förmånsrätten har inträtt dessförinnan
men senare än två år före fristdagen och det inte visas att
gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent.
Vad som sägs i första stycket gäller inte om förmånsrätten har
inträtt vid utbyte mot egendom som har utmätts tidigare än tre
månader före fristdagen eller, i fall som avses i första stycket andra
meningen, två år före fristdagen. Lag (1994:481).
Verkan av återvinning
14 § Vid återvinning skall den egendom som gäldenären har utgett
återbäras till konkursboet.
Den som har lämnat gäldenären något vederlag för egendomen har rätt att
återfå vad han har utgett. Detta gäller dock inte ett sådant vederlag som
inte har kommit boet till godo, om den som lämnade vederlaget hade eller
borde ha haft kännedom om att gäldenärens avsikt var att undanhålla
borgenärerna detta.
Finns den egendom som skall återbäras enligt första eller andra stycket
inte i behåll, skall ersättning för dess värde utges. Är återbäring av
viss egendom förenad med särskild olägenhet för den förpliktade, kan det
medges honom att utge ersättning i egendomens ställe.
15 § Den som är skyldig att återbära egendom skall även utge den
avkastning som belöper på tiden efter det att återvinning påkallades.
Utgörs egendomen av ett penningbelopp eller skall ersättning utges för
egendomens värde, utgår ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) till och
med den dag då skyldighet att återbära beloppet eller utge ersättningen
inträder och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.
Skall någon återbära egendom vid återvinning enligt 5 §, kan han
förklaras skyldig att utge även avkastning som belöper på tiden från det
att han mottog egendomen till dess att återvinning påkallades. Ränta för
sådan tid beräknas enligt 5 § räntelagen.
Den som har lagt ned nödvändig eller nyttig kostnad på egendom som
återbärs har rätt till ersättning för denna, om det inte finns särskilda
skäl mot det.
Återvinns en säkerhet som grundas på inteckning, skall
inteckningshandlingen återställas eller, om den behövs som bevis för
fordringen, tillhandahållas för utbyte eller dödning av inteckningen. Kan
det inte ske, skall ersättning utges.
16 § Har tredje man ställt egendom som säkerhet för en förpliktelse av
gäldenären och återfått säkerheten sedan gäldenären har fullgjort
förpliktelsen, är den som har återställt säkerheten inte skyldig att vid
återvinning återbära mer än vad som överstiger säkerhetens värde, om han
inte kan återfå denna och inte heller, när han återställde säkerheten,
kände till eller borde ha känt till gäldenärens insolvens.
Tredje man är skyldig att till borgenären eller, om konkursboet begär
det, direkt till boet på nytt utge säkerheten eller ersätta dess värde
under samma förutsättningar som skulle ha gällt för återvinning av
fullgörelsen, om den i stället hade skett till honom.
Första och andra styckena tillämpas också när tredje man har ingått
borgen för gäldenärens förpliktelse och gäldenären har fullgjort
förpliktelsen.
17 § Skyldighet för någon annan än konkursboet att enligt 14, 15 eller
16 § utge egendom eller ersättning, återställa eller tillhandahålla en
inteckningshandling eller på nytt ställa säkerhet eller borgen kan
jämkas, om det finns synnerliga skäl.
18 § Om egendom som kan återvinnas har överlåtits till annan, har
konkursboet samma rätt till återvinning mot denne, om han kände till
eller borde ha känt till de omständigheter som grundar denna rätt.
Talan om återvinning m. m.
19 § Förvaltaren får påkalla återvinning
1. genom att väcka talan vid allmän domstol,
2. genom att göra anmärkning mot bevakning eller i samband med
utdelningsförfarandet bestrida yrkande i annan ordning om
betalnings- eller förmånsrätt i konkursen eller
3. genom att göra invändning mot annat yrkande som i rättegång
framställs mot konkursboet.
Om förvaltaren inte vill påkalla återvinning och inte heller ingår
förlikning i saken, får en borgenär påkalla återvinning genom att
väcka talan vid allmän domstol.
För återgång av förmånsrätt som har vunnits genom utmätning
behövs inte någon särskild åtgärd. Lag (1994:481).
20 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Talan vid allmän domstol om återvinning får väckas inom ett år från
dagen för konkursbeslutet. Talan får även väckas inom sex månader från
det att anledning därtill blev känd för konkursboet. Har gäldenären
avhänt sig fast egendom eller är det fråga om återgång av en bodelning,
får talan även väckas inom sex månader från den dag då lagfart söktes
eller bodelningshandlingen gavs in till rätten.
En borgenär som för talan svarar för rättegångskostnaden men har rätt att
få ersättning för denna av boet, i den mån kostnaden täcks av vad som har
kommit boet till godo genom rättegången.
20 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
En talan om återvinning enligt 19 § första stycket 1
eller andra stycket ska väckas genom stämning vid den
tingsrätt som har beslutat om konkursen.
En talan om återvinning får väckas inom ett år från dagen för
konkursbeslutet. Talan får även väckas inom sex månader från
det att anledningen till talan blev känd för konkursboet. Om
gäldenären har avhänt sig fast egendom eller om det är fråga
om återgång av en bodelning, får talan även väckas inom sex
månader från den dag då lagfart söktes eller
bodelningshandlingen gavs in till rätten.
En borgenär som för talan ansvarar för rättegångskostnaden men
har rätt att få ersättning för denna av boet, i den
utsträckning kostnaden täcks av vad som har tillförts boet
genom rättegången. Lag (2025:796).
21 § Den som med anledning av återvinning får en fordran i konkursen
behöver inte bevaka fordringen. Om utdelning har ägt rum, är han vid
återbäring till boet berättigad att avräkna vad som borde ha tillkommit
honom som utdelning enligt tidigare utdelningsförslag, om fordringen då
hade varit känd. Vid senare utdelning skall utdelning beräknas för vad
som kan återstå av en sådan fordran.
5 kap. Fordringar i konkurs
Fordringar som kan göras gällande
1 § I konkurs får endast en fordran som har uppkommit innan
konkursbeslutet meddelades göras gällande, om inte något annat
följer av 3 kap. 2 § eller bestämmelser i annan lag.
En fordran får göras gällande i konkurs även om den är beroende
av villkor eller inte är förfallen till betalning.
Lag (2000:504).
2 § I konkurs får inte fordran på lön, arvode eller pension göras
gällande i den mån fordringen uppenbart överstiger vad som kan anses
skäligt med hänsyn till gjord arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet och
omständigheterna i övrigt.
Den som enligt 4 kap. 3 § skall anses som närstående till gäldenären får
inte göra gällande sådan fordran i vidare mån än som kan anses skäligt
med hänsyn till vad som angetts i första stycket och inte i något fall
för längre tid tillbaka än ett år innan konkursansökningen kom in till
tingsrätten.
3 § En fordran på pension får i konkurs inte göras gällande till den del
den betalas av en pensionsstiftelse.
Fordringar med solidariskt betalningsansvar
4 § Har flera utfäst eller på något annat sätt ådragit sig solidariskt
betalningsansvar och är skulden delvis betald, skall utdelning för
borgenärens återstående fordran i en solidariskt ansvarig gäldenärs
konkurs beräknas på fordringens belopp utan avdrag för avbetalning som en
medgäldenär har gjort,
1. om avbetalningen har skett genom ackord, konkurs eller annan
fördelning av en insolvent medgäldenärs bo,
2. om den har skett senare än tre månader före den i 4 kap. 2 § angivna
fristdagen eller
3. om och i den mån avbetalningen har medfört rätt för medgäldenären att
söka tillbaka beloppet av konkursgäldenären (regressrätt).
Har konkursgäldenären infriat en medgäldenärs regressfordran och äger
återvinning därav inte rum, skall dock avdrag göras.
Om utdelningen överstiger borgenärens återstående fordran, skall
överskottet fördelas enligt vad som följer av gäldenärernas inbördes
ansvarighet för fordringen.
Hur utdelning för en fordran hos ett handelsbolag beräknas i en
bolagsmans konkurs är föreskrivet i 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om
handelsbolag och enkla bolag.
5 § När avbetalning har skett på en fordran för vilken flera är
solidariskt ansvariga och utdelning till borgenären enligt 4 § skall
beräknas på ett högre belopp än den återstående fordringen, skall
utdelningen beräknas gemensamt för borgenären och en medgäldenär som har
en regressfordran. Borgenären har företräde till betalning framför
medgäldenären. Om flera medgäldenärer har rätt till betalning av det som
återstår sedan borgenären har fått sitt, skall överskottet fördelas
mellan dem enligt vad som följer av gäldenärernas inbördes ansvarighet
för fordringen.
Första stycket gäller i tillämpliga delar även när en medgäldenär gör
gällande en regressfordran med anledning av vad han senare kan komma att
betala utöver vad som bör belöpa på honom.
6 § Om en borgenär uppbär utdelning i fall då konkursgäldenären har
ställt säkerhet i sin egendom för en regressfordran som en solidariskt
ansvarig medgäldenär kan få mot honom, minskas medgäldenärens rätt att
utnyttja säkerheten med utdelningens belopp, i den mån utdelningen har
beräknats på belopp som svarar mot säkerhetens värde.
Första stycket tillämpas också när konkursgäldenären har en fordran hos
medgäldenären som denne hade kunnat använda till kvittning.
7 § Om en solidariskt ansvarig medgäldenär har betalt skulden senare än
tre månader före den i 4 kap. 2 § angivna fristdagen, skall utdelning för
den regressfordran som han därigenom har fått beräknas på samma belopp
som skulle ha tillämpats i fråga om utdelning till borgenären om skulden
inte hade betalts. Har någon annan solidariskt ansvarig medgäldenär en
regressfordran med anledning av en tidigare avbetalning, skall dock
utdelningen fördelas mellan medgäldenärerna enligt vad som följer av
gäldenärernas inbördes ansvarighet för fordringen.
8 § Om en solidariskt ansvarig gäldenär har försatts i konkurs och om den
konkursen inte har avslutats innan en medgäldenär försätts i konkurs, har
den förres konkursbo rätt till andel i överskott enligt 4 § tredje
stycket även om regressfordringen inte har bevakats i medgäldenärens
konkurs.
9 § Vad som sägs i 4--8 §§ om solidariskt betalningsansvar tillämpas
också i de fall där borgenären har fått pant eller annan säkerhet i
tredje mans egendom.
Vissa fordringar som är beroende av villkor
10 § Är en fordran beroende av ett villkor som innebär att borgenären
inte har rätt att utfå fordringsbeloppet om inte viss omständighet
inträffar, skall utdelning för fordringen inte beräknas i ett
utdelningsförslag, om det saknas anledning att anta att villkoret kommer
att uppfyllas.
Beräkning av ränta på fordringar under konkurs m. m.
11 § För en fordran som är förenad med förmånsrätt och som löper med
ränta skall ränta beräknas till den dag då utdelningsförslaget upprättas
eller, om medlen betalas ut i förskott, dagen för utbetalningen.
Om en fordran som är förenad med förmånsrätt men som inte löper med ränta
hade kunnat göras räntebärande genom delgivning av stämning eller av
ansökan om betalningsföreläggande, skall ränta för den beräknas enligt 5
§ räntelagen (1975:635) från dagen för konkursbeslutet, om fordringen då
var förfallen till betalning och annars från den senare dag då fordringen
förfaller till betalning. Räntan skall beräknas till dag som avses i
första stycket.
För fordringar utan förmånsrätt beräknas från dagen för konkursbeslutet
ränta mellan borgenärerna endast om boet räcker till betalning av mer än
beloppet av alla fordringar i konkursen utan förmånsrätt, i förekommande
fall inberäknat vid konkursbeslutet upplupen ränta. Räntan bestäms med
tillämpning av första och andra styckena. Lag (1991:857).
12 § För en fordran som inte löper med ränta före förfallodagen skall
utdelning beräknas endast på det belopp som efter fem procents årlig
ränta utgör fordringens värde nedan angiven dag, om fordringen då inte
var förfallen, nämligen
1. om fordringen utgår fullt eller med förmånsrätt, den dag då
utdelningsförslaget upprättas,
2. om fordringen inte är förenad med förmånsrätt och inte utgår fullt,
dagen för konkursbeslutet.
Betalas medel ut i förskott till borgenären för en fordran som avses i
första stycket 1 och var fordringen då inte förfallen, skall utdelningen
i stället beräknas efter fordringens värde på betalningsdagen.
Värdering av vissa fordringar
13 § En fordran avseende en förmån som inte utgår i pengar skall vid
utdelning uppskattas till skäligt belopp.
En fordran på pension som inte är förfallen till betalning den dag då
utdelningsförslaget upprättas skall uppskattas till det belopp som
motsvarar upplupen del av pensionsutfästelsen den dagen. Uppskattningen
sker med ledning av 2 och 3 §§ lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. En fordran på ränta eller annan förmån som skall
utgå under någons livstid och som inte är förfallen till betalning den
dag då utdelningsförslaget upprättades skall uppskattas med ledning av
3 § angivna lag.
En fordran i utländskt myntslag skall beräknas efter den kurs som gäller
den dag då utdelningsförslaget upprättas. Betalas medel ut i förskott
till borgenären, sker beräkningen efter kursen på betalningsdagen.
14 § Om en gäldenär som i en konkurs har fått ackord återigen
blir försatt i konkurs innan ackordet har fullgjorts, har en
borgenär vars fordran har satts ned genom ackordet rätt till
utdelning för fordringens hela ursprungliga belopp med avdrag
för vad borgenären redan har fått. Utdelningen får dock inte
vara större än vad borgenären har rätt till enligt ackordet.
Första stycket tillämpas också när gäldenären har fått en
skulduppgörelse i en under företagsrekonstruktion fastställd
rekonstruktionsplan. Lag (2022:979).
Kvittning i konkurs
15 § En fordran hos gäldenären som får göras gällande i konkursen kan av
borgenären användas till kvittning mot en fordran som gäldenären hade mot
honom när konkursbeslutet meddelades. Detta gäller dock inte om kvittning
var utesluten utom konkurs på grund av fordringarnas beskaffenhet.
Är en fordran beroende av ett villkor som innebär att borgenären har rätt
att få ut fordringsbeloppet endast om viss omständighet inträffar, skall
borgenären fullgöra sin förpliktelse trots att han annars hade haft rätt
att kvitta. Om han före den dag då utdelningsförslaget upprättas visar
att villkoret har uppfyllts, har han emellertid rätt att återfå
motsvarande belopp i den mån det inte överstiger vad han har att fordra.
Finns det anledning att anta att villkoret kommer att uppfyllas senare,
skall ett för borgenären beräknat belopp avsättas när utdelningsförslaget
upprättas.
16 § En fordran mot gäldenären som har förvärvats genom en
överlåtelse från tredje man senare än tre månader före den i 4
kap. 2 § angivna fristdagen får inte användas till kvittning
mot en fordran som gäldenären hade när borgenären förvärvade
sin fordran, om förvärvet inte med hänsyn till omständigheterna
kan anses som ordinärt. En fordran mot gäldenären får inte
heller användas till kvittning, om den har förvärvats genom
sådan överlåtelse och borgenären då hade skälig anledning att
anta att gäldenären var insolvent.
En borgenär som har satt sig i skuld till gäldenären under
sådana omständigheter att det är att jämställa med en betalning
med annat än sedvanliga betalningsmedel får inte kvitta i den
mån en sådan betalning hade kunnat bli föremål för återvinning.
Lag (2005:196).
17 § En fordran på ersättning som tillkommer en borgensman eller någon
annan med anledning av en förpliktelse som han har infriat
(regressfordran) anses vid tillämpningen av 15 och 16 §§ ha förvärvats
när hans förpliktelse grundades.
Även om bevakningsförfarande äger rum i konkursen, behöver en borgenär
som har rätt att kvitta inte bevaka sin fordran i den mån den täcks av
gäldenärens fordran. När kvittning inte får ske, får borgenären trots det
på sin skuld avräkna vad som borde ha tillkommit honom som utdelning i
konkursen, om hans fordran intill skuldbeloppet hade bevakats i rätt tid.
Överlåter boet en fordran så att en borgenär därigenom förlorar rätten
till kvittning, skall boet gottgöra borgenären för detta.
Ett konkursbos ansvar för lönefordringar
18 § Om en arbetstagare fortsätter att fullgöra sina åtaganden
enligt anställningsavtalet, ansvarar konkursboet för
arbetstagarens fordran på lön eller annan ersättning för arbete
som belöper på tid efter en månad från konkursbeslutet.
Lag (2003:538).
/Kapitelrubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
6 kap. Gäldenärens skyldigheter m.m.
/Kapitelrubriken träder i kraft I:2026-07-01/
6 kap. Gäldenärens skyldigheter under boutredningen
Förbud mot näringsverksamhet under konkurs
1 § En gäldenär som är en fysisk person får inte under
konkursen driva näringsverksamhet som medför
bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078).
Förbudet omfattar inte verksamhet som innebär utövning av
rättighet som avses i
– 2 kap. 1 § regeringsformen,
– 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen, eller
– 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 3, 4 eller 10 § eller 11 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen.
Förbudet omfattar inte heller jordbruksverksamhet.
Bestämmelser om näringsförbud efter särskild prövning finns i
lagen (2014:836) om näringsförbud. Lag (2018:1911).
/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
Upplysnings- och närvaroplikt under konkurs
/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/
Upplysnings- och närvaroplikt under boutredningen
2 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Gäldenären skall ge rätten, tillsynsmyndigheten, förvaltare och
granskningsmän de upplysningar av betydelse för konkursutredningen
som de begär. Upplysningsskyldigheten omfattar även egendom, som inte
ingår i boet på grund av att den finns utomlands.
Gäldenären skall på begäran av förvaltaren närvara vid
bouppteckningsförrättningen. Är gäldenären en juridisk person och
finns det flera ställföreträdare, gäller denna skyldighet dock inte
för en sådan ställföreträdare vars närvaro förvaltaren anser sakna
betydelse för boutredningen.
Vid förlikningssammanträde och sammanträde för prövning av
ackordsförslag skall gäldenären närvara, om han inte har laga förfall
eller rätten medger att han uteblir. Att gäldenären uteblir från ett
sammanträde hindrar inte att de ärenden som skall förekomma på
sammanträdet handläggs. Lag (1995:793).
2 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Gäldenären ska ge rätten, tillsynsmyndigheten, förvaltare
och granskare de upplysningar av betydelse för
konkursutredningen som de begär. Upplysningsskyldigheten
omfattar även egendom som inte ingår i boet på grund av att
den finns utomlands.
Gäldenären ska på begäran av förvaltaren närvara vid boupp-
teckningsförrättningen. Om gäldenären är en juridisk person
och det finns flera ställföreträdare, gäller denna skyldighet
dock inte för en sådan ställföreträdare vars närvaro
förvaltaren anser sakna betydelse för boutredningen.
Lag (2025:796).
Bekräftelse av bouppteckningen och edgång
2 a § Gäldenären ska lämna en bouppteckningsbekräftelse inför
förvaltaren.
Gäldenären ska göra de tillägg till och ändringar i
bouppteckningen som han eller hon anser behövs. Gäldenären ska
därefter med sin underskrift på heder och samvete bekräfta att
bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och
räkenskapsinformation med gjorda tillägg och ändringar är
riktiga och att det enligt hans eller hennes vetskap inte
oriktigt har utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller
skuld.
För en underskrift enligt andra stycket tillämpas 2 kap. 2 §.
Lag (2021:538).
2 b § Gäldenärens bekräftelse enligt 2 a § ska lämnas vid ett
bouppteckningssammanträde. Förvaltaren ska hålla sammanträdet
senast två månader efter konkursbeslutet, om det inte är
nödvändigt att det hålls senare.
Förvaltaren ska till bouppteckningssammanträdet kalla
gäldenären, tillsynsmyndigheten och i förekommande fall den
borgenär som har gjort konkursansökan. Lag (2021:538).
3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
På begäran av förvaltaren ska gäldenären avlägga
bouppteckningsed inför rätten i stället för att lämna en
bekräftelse enligt 2 a §.
Eden ska avläggas vid ett edgångssammanträde. Rätten ska hålla
sammanträdet så snart som möjligt. Gäldenären, förvaltaren,
tillsynsmyndigheten och i förekommande fall den borgenär som
har gjort konkursansökan ska kallas till sammanträdet.
Gäldenären ska vid edgångssammanträdet göra de tillägg till
och ändringar i bouppteckningen som han eller hon anser behövs
och under ed intyga att bouppteckningens uppgifter om
tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda
tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller
hennes vetskap inte oriktigt har utelämnats eller tagits upp
någon tillgång eller skuld. Lag (2021:538).
3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
På ansökan av förvaltaren ska gäldenären avlägga
bouppteckningsed inför rätten i stället för att lämna en
bekräftelse enligt 2 a §. Till ansökan ska bouppteckningen
bifogas.
Eden ska avläggas vid ett edgångssammanträde. Rätten ska hålla
sammanträdet så snart som möjligt. Gäldenären, förvaltaren,
tillsynsmyndigheten och i förekommande fall den borgenär som
har gjort konkursansökan ska kallas till sammanträdet.
Gäldenären ska vid edgångssammanträdet göra de tillägg till
och ändringar i bouppteckningen som han eller hon anser behövs
och under ed intyga att bouppteckningens uppgifter om
tillgångar, skulder och räkenskapsinformation med gjorda
tillägg och ändringar är riktiga och att det enligt hans eller
hennes vetskap inte oriktigt har utelämnats eller tagits upp
någon tillgång eller skuld. Lag (2025:796).
4 § Om gäldenären är en juridisk person och det finns flera
ställföreträdare, gäller skyldigheterna enligt 2 a och 3 §§
inte för en sådan ställföreträdare vars närvaro förvaltaren
anser sakna betydelse för boutredningen.
Om en förmyndare för gäldenären ska bekräfta bouppteckningen
eller avlägga bouppteckningsed, är även gäldenären, om han
eller hon har fyllt 15 år, skyldig att på förvaltarens begäran
göra det. Detta gäller dock inte om det finns särskilda
omständigheter som gör att det saknas anledning till
bekräftelse eller edgång. Lag (2021:538).
5 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Någon annan än gäldenären ska vid ett sammanträde lämna en
bekräftelse enligt 2 a § eller bekräfta en viss uppgift i
bouppteckningen, om det kan antas vara av betydelse för
boutredningen. Till sammanträdet ska förvaltaren kalla den som
ska lämna bekräftelsen, tillsynsmyndigheten och i förekommande
fall den som har begärt bekräftelsen.
På begäran av förvaltaren ska någon annan än gäldenären,
i stället för att lämna en bekräftelse enligt första stycket,
vid ett sammanträde inför rätten avlägga bouppteckningsed
enligt 3 § eller beediga en viss uppgift i bouppteckningen, om
det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Rätten ska
hålla sammanträdet så snart som möjligt. Till sammanträdet ska
rätten kalla förvaltaren och de som anges i första stycket
andra meningen.
Med undantag för den som är närstående till gäldenären gäller
första och andra styckena inte den som avses i 36 kap. 5 §
rättegångsbalken, när det gäller en uppgift som han eller hon
inte får höras om som vittne.
Om förvaltaren avslår en begäran om att någon annan än
gäldenären ska lämna en bekräftelse enligt första stycket, får
den som framställt begäran hänskjuta frågan till rättens
prövning. Lag (2021:538).
5 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Någon annan än gäldenären ska vid ett sammanträde lämna en
bekräftelse enligt 2 a § eller bekräfta en viss uppgift i
bouppteckningen, om det kan antas vara av betydelse för
boutredningen. Till sammanträdet ska förvaltaren kalla den som
ska lämna bekräftelsen, tillsynsmyndigheten och i förekommande
fall den som har begärt bekräftelsen.
På ansökan av förvaltaren ska någon annan än gäldenären, i
stället för att lämna en bekräftelse enligt första stycket,
vid ett sammanträde inför rätten avlägga bouppteckningsed
enligt 3 § eller beediga en viss uppgift i bouppteckningen, om
det kan antas vara av betydelse för boutredningen. Rätten ska
hålla sammanträdet så snart som möjligt. Till sammanträdet ska
rätten kalla förvaltaren och de som anges i första stycket.
Med undantag för den som är närstående till gäldenären gäller
första och andra styckena inte den som avses i 36 kap. 5 §
rättegångsbalken, när det gäller en uppgift som han eller hon
inte får höras om som vittne. Lag (2025:796).
5 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Om det finns anledning till det får rätten besluta att
den som ska avlägga ed får göra det inför en annan tingsrätt.
Är den som ska avlägga ed sjuk, får eden avläggas där han
eller hon vistas. Lag (2021:538).
5 b § Det som någon annanstans än i detta kapitel är
föreskrivet om bekräftelse av bouppteckningen och om
bouppteckningssammanträde ska i förekommande fall tillämpas på
bouppteckningsed och edgångssammanträde. Lag (2021:538).
Tvångsmedel m.m.
6 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Gäldenären får inte efter det att konkursbeslutet har
meddelats och innan han eller hon har bekräftat eller beedigat
bouppteckningen bege sig utomlands utan rättens medgivande. Om
det senare under konkursen finns skäl att befara att
gäldenären genom att lämna landet undandrar sig en skyldighet
som föreskrivs i denna lag, får gäldenären förbjudas att resa
utomlands. Om gäldenären byter vistelseort, ska gäldenären
meddela förvaltaren var han eller hon vistas.
Om det finns skäl att befara att gäldenären åsidosätter ett
förbud att resa utomlands, får gäldenären åläggas att lämna
ifrån sig sitt pass till tillsynsmyndigheten. Om gäldenären
inte har något pass, får det meddelas förbud att utfärda pass
för honom eller henne.
Om det finns skäl att befara att gäldenären genom att lämna
den ort där han eller hon är bosatt undandrar sig en
skyldighet som föreskrivs i denna lag, får gäldenären
förbjudas att lämna orten. Lag (2021:538).
6 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Gäldenären får inte utan medgivande resa utomlands efter
det att konkursbeslutet har meddelats och innan han eller hon
har bekräftat eller beedigat bouppteckningen.
Ett beslut i fråga om medgivande att resa utomlands meddelas
av förvaltaren på ansökan av gäldenären. Lag (2025:796).
6 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om det efter att gäldenären har bekräftat eller beedigat
bouppteckningen finns skäl att befara att gäldenären genom att
lämna landet undandrar sig en skyldighet som föreskrivs i
denna lag, får gäldenären förbjudas att resa utomlands.
Lag (2025:796).
6 b § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om det finns skäl att befara att gäldenären åsidosätter
ett förbud att resa utomlands, får gäldenären åläggas att
lämna ifrån sig sitt pass till tillsynsmyndigheten. Om
gäldenären inte har något pass, får ett förbud att utfärda
pass för honom eller henne meddelas. Lag (2025:796).
6 c § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om det finns skäl att befara att gäldenären genom att
lämna den ort där han eller hon är bosatt undandrar sig en
skyldighet som föreskrivs i denna lag, får gäldenären
förbjudas att lämna orten. Lag (2025:796).
6 d § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om gäldenären byter vistelseort, ska gäldenären meddela
förvaltaren var han eller hon vistas. Lag (2025:796).
7 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Ett beslut om reseförbud eller om åläggande för gäldenären att lämna
ifrån sig sitt pass eller om förbud att utfärda pass meddelas av rätten
på begäran av förvaltaren eller tillsynsmyndigheten. När det inte längre
finns skäl för ett sådant beslut, skall beslutet omedelbart hävas.
Innan rätten meddelar beslut i en fråga som avses i denna paragraf, skall
rätten ge gäldenären, förvaltaren och tillsynsmyndigheten tillfälle att
yttra sig, om det lämpligen kan ske och det inte är utan betydelse.
Rätten får också hålla förhandling i frågan. Till en sådan förhandling
skall tillsynsmyndigheten, förvaltaren och gäldenären kallas. Kallelsen
till gäldenären bör delges.
Ett beslut om reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån
sig sitt pass skall delges gäldenären.
7 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Ett beslut enligt 6 a-6 c §§ meddelas av rätten på ansökan
av förvaltaren. När det inte längre finns skäl för ett sådant
beslut, ska det omedelbart hävas.
Innan ett beslut meddelas, ska rätten ge gäldenären och
tillsynsmyndigheten tillfälle att yttra sig, om det lämpligen
kan ske och det inte är utan betydelse.
Ett beslut om reseförbud eller skyldighet för gäldenären att
lämna ifrån sig sitt pass ska delges gäldenären.
Lag (2025:796).
8 § Har gäldenären med anledning av ett beslut enligt 2 kap. 12 § lämnat
ifrån sig sitt pass, skall rätten omedelbart efter konkursbeslutet pröva
om gäldenären skall återfå passet. Om det finns skäl att befara att
gäldenären åsidosätter ett förbud att bege sig utomlands, har han inte
rätt att återfå passet. En motsvarande omprövning skall ske, om förbud
att utfärda pass har meddelats.
9 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om gäldenären inte fullgör en skyldighet enligt 2-3, 5
eller 6 § eller överträder ett reseförbud enligt 6 §, får han
eller hon efter omständigheterna antingen hämtas eller häktas.
Detsamma gäller om det finns skäl att befara att gäldenären
inte kommer att fullgöra en sådan skyldighet eller kommer att
överträda ett sådant förbud.
Om någon annan än gäldenären inte fullgör en skyldighet enligt
5 § att bekräfta eller beediga bouppteckningen eller en viss
uppgift i den, får han eller hon efter omständigheterna
föreläggas vite, hämtas eller häktas.
Häktning i de fall som avses i första och andra styckena får
ske endast om det finns synnerliga skäl för det. Om gäldenären
har överträtt ett reseförbud enligt 6 §, ska han eller hon
dock häktas om det inte är uppenbart att det är onödigt.
Kostnaden för hämtning eller häktning betalas av staten.
Lag (2021:538).
9 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om gäldenären inte fullgör en skyldighet enligt 2-4 eller
6 b-6 d § eller överträder ett reseförbud enligt 6 eller
6 a §, får han eller hon efter omständigheterna antingen
hämtas eller häktas. Detsamma gäller om det finns skäl att
befara att gäldenären inte kommer att fullgöra en sådan skyl-
dighet eller kommer att överträda ett sådant förbud.
Om någon annan än gäldenären inte fullgör en skyldighet enligt
5 § att bekräfta eller beediga bouppteckningen eller en viss
uppgift i den, får han eller hon efter omständigheterna
föreläggas vite, hämtas eller häktas.
Häktning i de fall som avses i första och andra styckena får
ske endast om det finns synnerliga skäl för det. Om gäldenären
har överträtt ett reseförbud enligt 6 eller 6 a § ska han
eller hon dock häktas om det inte är uppenbart att det är
onödigt.
Kostnaden för hämtning eller häktning betalas av staten.
Lag (2025:796).
10 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Frågor om åtgärder enligt 9 § eller om utdömande av förelagt vite
prövas av rätten på begäran av förvaltaren eller tillsynsmyndigheten.
Innan rätten beslutar i en fråga som avses i denna paragraf, skall rätten
ge den som avses med åtgärden, förvaltaren och tillsynsmyndigheten
tillfälle att yttra sig, om det lämpligen kan ske och det inte är utan
betydelse.
Begärs någon häktad, skall rätten på yrkande förordna biträde åt honom,
om det inte är uppenbart att sådant inte behövs. Biträdet har rätt till
ersättning av staten för arbete, tidsspillan och utlägg. Rätten kan
ålägga den som häktningsyrkandet riktas mot att såsom förlorande part
helt eller delvis ersätta statens kostnader för biträdet. Ogillas
häktningsyrkandet och beror detta på att sökanden inte har haft
godtagbara skäl för yrkandet, skall sökanden ersätta statens kostnader
för biträdet.
10 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Frågor om åtgärder enligt 9 § eller om utdömande av
förelagt vite prövas av rätten på ansökan av förvaltaren.
Innan rätten meddelar sitt beslut, ska den som avses med
åtgärden och tillsynsmyndigheten ges tillfälle att yttra sig,
om det lämpligen kan ske och det inte är utan betydelse.
Om någon begärs häktad ska rätten på yrkande förordna ett
biträde åt honom eller henne, om det inte är uppenbart att ett
sådant inte behövs. Biträdet har rätt till ersättning av
staten för arbete, tidsspillan och utlägg. Rätten får besluta
att den som häktningsyrkandet riktas mot såsom förlorande part
helt eller delvis ska ersätta statens kostnader för biträdet.
Om häktningsyrkandet avslås och detta beror på att förvaltaren
inte har haft godtagbara skäl för yrkandet, ska han eller hon
ersätta statens kostnader för biträdet. Lag (2025:796).
11 §* /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Rätten får hålla förhandling för att pröva en fråga som avses i 10
§. Har häktning begärts, skall förhandling hållas, om det inte är fara i
dröjsmål.
Till förhandlingen skall tillsynsmyndigheten, förvaltaren och, om
möjligt, den som avses med åtgärden kallas. Den sistnämndes kallelse
skall delges. Han får hämtas till förhandlingen, om det finns skäl till
det. Har han kallats till förhandlingen eller kan det antas att han har
avvikit eller på annat sätt håller sig undan, hindrar hans utevaro inte
att yrkandet prövas.
Har rätten beslutat om häktning av någon som inte var närvarande vid
rätten, skall, så snart beslutet har verkställts, anmälan om detta göras
hos rätten. När en sådan anmälan har gjorts, skall förhandling i
häktningsfrågan hållas snarast och senast fyra dagar efter det att
häktningsbeslutet verkställdes.
Rätten skall med högst två veckors mellanrum hålla förhandling för att
pröva om den som är intagen i häkte fortfarande skall vara häktad. Finns
det inte längre skäl för häktning, skall rätten omedelbart förordna att
den häktade skall friges. Ingen får under konkursen hållas häktad längre
tid än tre månader.
11 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Rätten får hålla förhandling för att pröva en fråga som
avses i 7 eller 10 §. Om häktning har begärts ska förhandling
hållas, om det inte är fara i dröjsmål.
Till förhandlingen ska tillsynsmyndigheten, förvaltaren och,
om möjligt, den som avses med åtgärden kallas. Den sistnämndes
kallelse ska delges. Han eller hon får hämtas till
förhandlingen, om det finns skäl för det. Om den som avses med
åtgärden har kallats till förhandlingen eller det kan antas
att han eller hon har avvikit eller håller sig undan på något
annat sätt, får yrkandet prövas även om han eller hon uteblir
från förhandlingen.
Om rätten har beslutat om häktning av någon som inte var
närvarande vid rätten, ska, så snart beslutet har verkställts,
anmälan om detta göras hos rätten. När en sådan anmälan har
gjorts ska en förhandling i häktningsfrågan hållas snarast och
senast fyra dagar efter det att häktningsbeslutet verk-
ställdes.
Rätten ska med högst två veckors mellanrum hålla förhandling
för att pröva om den som är häktad fortfarande ska vara det.
Om det inte längre finns skäl för häktning, ska rätten
omedelbart besluta att den häktade ska friges. Ingen får under
konkursen hållas häktad längre tid än tre månader.
Lag (2025:796).
12 § Om någon är häktad med stöd av 2 kap. 12 §, skall rätten i samband
med konkursbeslutet pröva om denne fortfarande skall vara häktad.
Föreligger skäl till häktning enligt 9 §, skall häktningen bestå. Vid
tillämpning av 11 § fjärde stycket inräknas även tid under vilken
gäldenären hållits häktad med stöd av 2 kap. 12 §.
13 § Om gäldenären är en juridisk person, tillämpas 2 § första stycket,
6--8 §§ samt 9 § första, tredje och fjärde styckena även på en
styrelseledamot, en verkställande direktör, en bolagsman och en
likvidator som har avgått eller entledigats senare än ett år före den dag
då konkursansökningen kom in till tingsrätten.
Ersättning för inställelse
14 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om gäldenären är i behov av det, har han eller hon vid en
inställelse till följd av 2-5 a §§ rätt till skälig ersättning
av konkursboet för resa och uppehälle inom landet. Detta
gäller även för en sådan person som avses i 13 §.
Om någon annan än den som avses i 13 § ska inställa sig enligt
5 § för att bekräfta eller beediga bouppteckningen eller en
viss uppgift i den, har han eller hon rätt till skälig
ersättning av konkursboet för sin inställelse.
Beslut om ersättning meddelas av rätten, om ersättningen avser
inställelse inför rätten. I andra fall beslutar förvaltaren om
ersättning. Förskott får beviljas på ersättningen. Ett beslut
enligt detta stycke gäller omedelbart, om inte något annat
förordnas.
Om förvaltaren vägrar ersättning eller förskott på ersättning
med begärt belopp enligt denna paragraf, får den som
framställt begäran hänskjuta fråga till rättens prövning.
Lag (2021:538).
14 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om gäldenären är i behov av det, har han eller hon vid en
inställelse till följd av 2-4 §§ rätt till skälig ersättning
av konkursboet för resa och uppehälle inom landet. Detta
gäller även för en sådan person som avses i 13 §.
Om någon annan än den som avses i 13 § ska inställa sig enligt
5 § för att bekräfta eller beediga bouppteckningen eller en
viss uppgift i den, har han eller hon rätt till skälig
ersättning av konkursboet för sin inställelse.
Rätten beslutar om ersättning, om ersättningen avser
inställelse inför rätten. I andra fall beslutar förvaltaren om
ersättning. Förskott får beviljas på ersättningen.
Lag (2025:796).
7 kap. Förvaltning och tillsyn
Förvaltare
1 § En förvaltare skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som
uppdraget kräver samt även i övrigt vara lämplig för uppdraget.
Den som är anställd vid en domstol får inte vara förvaltare.
Den som står i ett sådant förhållande till gäldenären, en borgenär eller
någon annan att det är ägnat att rubba förtroendet för hans opartiskhet i
konkursen får inte vara förvaltare. Detsamma gäller om det i övrigt finns
någon omständighet som medför att förtroendet för hans opartiskhet kan
rubbas.
Förvaltaren skall omedelbart underrätta tillsynsmyndigheten om
omständigheter som kan medföra jäv för honom. Lag (1988:1371).
2 § Förvaltare utses av rätten.
Rätten bestämmer också antalet förvaltare. Flera än en
förvaltare får utses om det med hänsyn till boets omfattning
och beskaffenhet är behövligt att förvaltningen delas eller att
den handhas odelad av flera. Om en förvaltare är jävig men det
med hänsyn till förhållandena i konkursen är olämpligt att
entlediga honom, får rätten utse någon annan att sköta
förvaltningen i den del förvaltaren är jävig.
Om boets förvaltning ska vara delad, ska en förvaltare utses
för varje del av förvaltningen. Rätten bestämmer efter vilka
grunder delningen ska ske.
Särskilda bestämmelser om att ett allmänt ombud ska delta i
konkursförvaltningen finns i försäkringsrörelselagen
(2010:2043) och lagen (2004:297) om bank- och
finansieringsrörelse. Lag (2011:762).
3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Innan rätten utser förvaltare eller fattar beslut om att flera
förvaltare skall finnas, skall tillsynsmyndigheten höras.
Frågor om att utse flera förvaltare eller att dela förvaltningen mellan
flera förvaltare tas upp på begäran av tillsynsmyndigheten, förvaltare,
en granskningsman eller en borgenär. Tillsynsmyndigheten och förvaltaren
skall höras. Rätten får, om det behövs, pröva frågan vid en förhandling.
Till förhandlingen skall tillsynsmyndigheten, förvaltaren och, om frågan
har väckts av någon annan, denne kallas.
3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Innan rätten utser förvaltare ska tillsynsmyndigheten
höras.
En ansökan om att utse flera förvaltare eller att dela
förvaltningen mellan flera förvaltare får göras av
tillsynsmyndigheten, en förvaltare, en granskare eller en
borgenär. Tillsynsmyndigheten och förvaltaren ska höras.
Lag (2025:796).
4 § Om flera förvaltare handhar förvaltningen odelad, får de endast
gemensamt avhända boet någon rättighet eller vidta en åtgärd som kan
medföra en förpliktelse för boet.
Finns det två förvaltare och kan de inte enas beträffande en åtgärd eller
ett beslut som enligt denna lag ankommer på dem eller är förvaltarna
flera än två och finns det inte majoritet för en viss mening, skall den
mening gälla som tillsynsmyndigheten biträder.
/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
Entledigande av förvaltare m. m.
5 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om en förvaltare begär att få avgå och visar skäl till det, skall
rätten entlediga honom.
En förvaltare som inte är lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas
från uppdraget skall entledigas av rätten. Frågor om entledigande tas upp
på begäran av tillsynsmyndigheten, en granskningsman, en borgenär eller
gäldenären.
En förvaltare får inte entledigas utan att tillsynsmyndigheten har hörts.
Om någon annan än förvaltaren själv har begärt att förvaltaren skall
entledigas, skall rätten, om det inte av särskilda skäl är onödigt, pröva
frågan vid en förhandling. Till förhandlingen skall tillsynsmyndigheten,
förvaltaren och, om frågan har väckts av någon annan, denne kallas. Om
det är av särskilt intresse att borgenärerna hörs, skall de kallas till
förhandlingen genom kungörelse.
Rätten får, om den finner skäl till det, i avvaktan på förhandlingen
försätta en förvaltare ur tjänstgöring. Innan det sker skall
tillsynsmyndigheten höras. Om en förvaltare försätts ur tjänstgöring, kan
rätten utse någon annan att under tiden fullgöra hans åligganden.
/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/
Entledigande av förvaltare
5 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om en förvaltare ansöker om att få avgå och visar skäl för
det, ska rätten entlediga honom eller henne.
En förvaltare som inte är lämplig eller av någon annan orsak
bör skiljas från uppdraget ska entledigas av rätten. En
ansökan om entledigande får göras av tillsynsmyndigheten, en
granskare, en borgenär eller gäldenären.
En förvaltare får inte entledigas utan att tillsynsmyndigheten
har hörts. Om rätten håller sammanträde, ska
tillsynsmyndigheten kallas. Om det är av särskilt intresse att
borgenärerna hörs, ska de kallas till sammanträdet genom
kungörelse.
Rätten får besluta att en förvaltare ska skiljas från sitt
uppdrag för tiden till dess att ärendet om entledigande
avgörs, om det finns särskilda skäl. Innan rätten beslutar om
det ska tillsynsmyndigheten höras. Rätten får utse någon annan
att under tiden fullgöra förvaltarens uppgifter.
Lag (2025:796).
6 § Om en förvaltare entledigas, skall rätten genast utse en ny
förvaltare.
Första stycket gäller inte om det finns flera förvaltare och någon av dem
entledigas samt rätten, efter att ha hört tillsynsmyndigheten, finner att
det inte är nödvändigt att utse någon annan i den entledigades ställe.
/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
Rådgivare och förlikningsman
7 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Om rätten av särskilda skäl finner det behövligt, får den, efter att
ha hört tillsynsmyndigheten, uppdra åt en lämplig person att vara
rådgivare åt förvaltaren vid förvaltningen av boet eller att som
förlikningsman biträda rätten med utredning och förlikning i en
tvistefråga som har uppkommit genom anmärkning mot en bevakning eller att
fullgöra båda dessa uppgifter.
Den som är anställd vid en domstol får inte vara rådgivare eller
förlikningsman.
När uppdraget är slutfört skall det genast anmälas till rätten. Samtidigt
skall en redogörelse lämnas för det arbete som uppdraget har medfört.
Rätten skall återkalla uppdraget när anmälan har gjorts eller när det
annars finns skäl till återkallelse.
Förvaltarens allmänna åligganden m. m.
8 § Det åligger förvaltaren att ta till vara borgenärernas gemensamma
rätt och bästa samt vidta alla de åtgärder som främjar en förmånlig och
snabb avveckling av boet.
Första stycket hindrar inte att förvaltaren vid avvecklingen av boet
beaktar vad som är ägnat att långsiktigt främja sysselsättningen, om det
kan ske utan att borgenärernas rätt nämnvärt förringas.
9 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Förvaltaren är skyldig att på begäran lämna upplysningar om
boet och dess förvaltning till rätten, borgenärer,
granskningsmän, gäldenären eller tillsynsmyndigheten.
Förvaltaren är dock inte skyldig att lämna borgenärer,
granskningsmän eller gäldenärer upplysningar om en anmälan
enligt 16 § innan han avger slutredovisning. Lag (2002:1125).
9 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltaren är skyldig att på begäran lämna upplysningar
om boet och dess förvaltning till rätten, en borgenär, en
granskare, gäldenären eller tillsynsmyndigheten.
Trots första stycket är förvaltaren inte skyldig att lämna en
borgenär, en granskare eller gäldenären upplysningar om en
underrättelse enligt 16 § innan förvaltaren lämnar sin
slutredovisning. Lag (2025:796).
10 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
I viktigare frågor skall förvaltaren höra tillsynsmyndigheten och
särskilt berörda borgenärer, om det inte föreligger hinder mot det.
Förvaltaren skall i sådana frågor höra även gäldenären, om det lämpligen
kan ske.
10 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltaren ska inhämta tillsynsmyndighetens synpunkter i
viktigare frågor och inför beslut i frågor som av någon
anledning är svårbedömda.
Förvaltaren ska i viktigare frågor ge särskilt berörda
borgenärer tillfälle att yttra sig, om det inte finns något
hinder mot det. Även gäldenären ska ges tillfälle att yttra
sig i sådana frågor, om det lämpligen kan ske. Lag (2025:796).
11 § Om förvaltaren finner det nödvändigt, får han anlita ett sakkunnigt
biträde för viss förvaltningsåtgärd.
12 § Förvaltaren ska snarast ta hand om gäldenärens bo med
dess räkenskapsinformation och annat material som rör boet.
Om gäldenären är bokföringsskyldig eller under det senaste
året före konkursansökan har varit det, ska förvaltaren i den
omhändertagna räkenskapsinformationen på lämpligt sätt ange
dagen för omhändertagandet.
Den som på uppdrag av gäldenären har upprättat
räkenskapsinformation om gäldenärens bo är skyldig att lämna
den till förvaltaren. Lag (2021:538).
13 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Förvaltaren ska upprätta en bouppteckning. I den ska
boets tillgångar tas upp till noggrant uppskattade värden. I
bouppteckningen ska vidare boets skulder tas upp med uppgift
om varje borgenärs namn och adress. Bouppteckningen ska
dessutom innehålla en bedömning av om utdelning kan förväntas
i konkursen.
Om det finns anledning, ska bouppteckningen också innehålla
uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den
finns utomlands. Om gäldenären har uppgett att sådan egendom
saknas, ska bouppteckningen innehålla uppgift om detta.
I den utsträckning det behövs ska bouppteckningen också
innehålla en förteckning över boets räkenskapsinformation och
annat material som rör boet.
Förvaltaren ska ge in bouppteckningen till rätten och
tillsynsmyndigheten så snart som möjligt och senast en vecka
före bouppteckningssammanträdet.
Om ett bevakningsförfarande ska äga rum och det ännu inte har
getts in någon bouppteckning till rätten, ska förvaltaren så
snart som möjligt och senast en vecka från beslutet om
bevakningsförfarandet skicka en förteckning över borgenärerna
med uppgift om varje borgenärs adress till rätten och
tillsynsmyndigheten. I konkurs hos ett kreditinstitut ska till
bouppteckningen eller borgenärsförteckningen bifogas uppgift
om insättningsborgenärerna och deras fordringsbelopp med
upplupen ränta. Motsvarande gäller i ett värdepappersbolags
konkurs, om bolaget har tillstånd att ta emot insättningar på
konto. I ett livförsäkringsföretags eller ett
tjänstepensionsföretags konkurs ska det på motsvarande sätt
bifogas uppgift om försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade och om deras fordringar. I konkurs hos
ett försäkringsföretag som får meddela trafikförsäkring ska
det på motsvarande sätt bifogas uppgift om vilka som har
ingått ett avtal om trafikförsäkring och andra
ersättningsberättigade enligt sådana avtal och om deras
fordringar som grundas på ett sådant avtal. Lag (2023:668).
13 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltaren ska upprätta en bouppteckning. I den ska
boets tillgångar tas upp till noggrant uppskattade värden. I
bouppteckningen ska vidare boets skulder tas upp med uppgifter
om varje borgenär. Bouppteckningen ska dessutom innehålla en
bedömning av om utdelning kan förväntas i konkursen.
Om det finns anledning, ska bouppteckningen också innehålla en
uppgift om egendom som inte ingår i boet på grund av att den
finns utomlands. Om gäldenären har uppgett att sådan egendom
saknas, ska bouppteckningen innehålla en uppgift om detta.
I den utsträckning det behövs ska bouppteckningen också
innehålla en förteckning över boets räkenskapsinformation och
annat material som rör boet. Lag (2025:796).
13 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltaren ska ge in bouppteckningen till
tillsynsmyndigheten så snart som möjligt och senast en vecka
före bouppteckningssammanträdet. Lag (2025:796).
14 § Förvaltaren får begära handräckning av
Kronofogdemyndigheten för att omhänderta eller annars få
tillgång till gäldenärens bo med dess räkenskapsinformation
och annat material som rör boet. Detsamma gäller sådan
räkenskapsinformation som avses i 12 § tredje stycket.
Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om
verkställighet av förpliktelser som inte avser
betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Om
förvaltaren begär det, ska Kronofogdemyndigheten inte i förväg
underrätta den som åtgärden riktas mot. Lag (2021:538).
14 a § Har upphävts genom lag (2021:791).
15 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Förvaltaren ska snarast upprätta en skriftlig
berättelse om boets tillstånd och om orsakerna till
gäldenärens obestånd, såvitt de har kunnat klarläggas, och om
möjligt ange vid vilken tidpunkt obeståndet kan antas ha
inträtt. Berättelsen ska vidare innehålla
1. en översikt över tillgångar och skulder av olika slag,
2. en uppgift om huruvida det har förekommit något sådant
förhållande som kan föranleda återvinning till konkursboet,
3. en uppgift om huruvida det finns skälig anledning att anta
att någon enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar är skyldig att återlämna
olaglig vinstutdelning eller annan olaglig utbetalning eller
att enligt dessa lagar eller lagen (1980:1102) om
handelsbolag och enkla bolag utge skadestånd till ett
aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag,
4. en uppgift i förekommande fall om vid vilken tidpunkt
skyldighet enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen att upprätta
en kontrollbalansräkning kan antas ha inträtt, om denna
tidpunkt kan klarläggas, och
5. en uppgift om vilket bokföringssystem en gäldenär som är
eller under det senaste året före konkursansökan har varit
bokföringsskyldig har tillämpat och hur
bokföringsskyldigheten har fullgjorts.
Berättelsen ska snarast och senast sex månader från
konkursbeslutet skickas till rätten, tillsynsmyndigheten och
varje borgenär som begär det. När det finns särskilda
omständigheter får rätten medge anstånd med avlämnandet av
berättelsen. Har gäldenären varit bokföringsskyldig, ska den
av gäldenären senast uppgjorda balansräkningen bifogas
berättelsen. Lag (2018:713).
15 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltaren ska snarast upprätta en skriftlig berättelse
(förvaltarberättelse) om boets tillstånd och om orsakerna till
gäldenärens obestånd, i den utsträckning de har kunnat
klarläggas. Om möjligt ska förvaltaren också ange vid vilken
tidpunkt obeståndet kan antas ha inträtt.
Förvaltarberättelsen ska vidare innehålla
1. en översikt över tillgångar och skulder av olika slag,
2. en uppgift om huruvida det har förekommit något sådant
förhållande som kan motivera återvinning till konkursboet,
3. en uppgift om huruvida det finns skälig anledning att anta
att någon enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar är skyldig att återlämna
olaglig vinstutdelning eller annan olaglig utbetalning eller
att enligt dessa lagar eller lagen (1980:1102) om handelsbolag
och enkla bolag betala skadestånd till ett aktiebolag, en
ekonomisk förening eller ett handelsbolag,
4. i förekommande fall en uppgift om vid vilken tidpunkt
skyldighet enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen att upprätta
en kontrollbalansräkning kan antas ha inträtt, om denna
tidpunkt kan klarläggas, och
5. en uppgift om vilket bokföringssystem en gäldenär som är
eller under det senaste året före konkursansökan har varit
bokföringsskyldig har tillämpat och hur bokföringsskyldigheten
har fullgjorts. Lag (2025:796).
15 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltaren ska snarast och senast sex månader från
konkursbeslutet ge in förvaltarberättelsen till
tillsynsmyndigheten och låta varje borgenär som begär det få
del av den. Om gäldenären har varit bokföringsskyldig ska den
balansräkning som gäldenären senast har upprättat bifogas till
förvaltarberättelsen.
Tillsynsmyndigheten får på ansökan av förvaltaren bevilja
anstånd med att ge in förvaltarberättelsen, om det finns
särskilda skäl. Lag (2025:796).
16 § Om förvaltaren finner att gäldenären kan misstänkas för
något brott som avses i 11 kap. brottsbalken, ska han
omedelbart underrätta allmän åklagare om det och ange grunden
för misstanken. Detsamma gäller om gäldenären har drivit
näringsverksamhet och det under konkursförvaltningen kommer
fram att gäldenären kan misstänkas för något annat brott av
inte ringa beskaffenhet som har samband med verksamheten.
Kan det misstänkas att gäldenären eller, om denne är en
juridisk person, någon sådan företrädare som avses i 3 §
lagen (2014:836) om näringsförbud har förfarit på ett sådant
sätt att näringsförbud kan komma i fråga, ska förvaltaren
omedelbart underrätta åklagaren om detta och ange grunden för
misstanken. Lag (2014:841).
16 a § Förvaltaren skall till den myndighet som enligt 26 kap.
miljöbalken har att utöva tillsyn anmäla om han har anledning
att anta att konkursgäldenären har lämnat kvar kemiska
produkter, biotekniska organismer eller farligt avfall som
behöver omhändertas. Detsamma gäller vid misstanke om mark-
eller vattenföroreningar. Lag (1998:810).
17 § Förvaltaren skall till sin slutredovisning bifoga en redogörelse för
de åtgärder som han har vidtagit för att efterforska sådan brottslig
gärning som avses i 16 § första stycket och sådant förfarande som avses i
andra stycket samma paragraf samt resultatet av dessa efterforskningar.
Förvaltarens medelsförvaltning m.m.
18 § Pengar som flyter in under förvaltningen av ett konkursbo
skall snarast göras räntebärande genom insättning på boets
räkning i bank eller kreditmarknadsföretag. Detta behöver dock
inte ske i den mån medlen behövs till betalning av löpande
utgifter.
Även sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren ha boets
medel insatta i bank eller kreditmarknadsföretag mot ränta till
dess medlen betalas ut enligt 11 kap. Förvaltaren skall
underrätta tillsynsmyndigheten om var medlen står inne.
Lag (2004:431).
19 § Förvaltaren ska, oavsett vad som gäller i fråga om
bokföringsskyldighet för gäldenären, löpande bokföra in- och
utbetalningar, om inte god redovisningssed kräver att
bokföringen sker på något annat sätt.
Förvaltaren ska bevara räkenskapsinformationen under minst sju
år från utgången av det kalenderår då konkursen avslutades. I
övrigt tillämpas 7 kap. bokföringslagen (1999:1078).
Första stycket medför inte någon inskränkning i den
bokföringsskyldighet som kan vara särskilt föreskriven för att
möjliggöra kontroll över viss verksamhet.
När det gäller skyldighet att ta fram underlag för
deklarations- och uppgiftsskyldighet och för kontroll av
sådant underlag finns särskilda bestämmelser. Lag (2021:538).
20 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om konkursen inte är avslutad vid utgången av den sjätte
kalendermånaden efter konkursbeslutet, ska förvaltaren inom
en månad därefter till tillsynsmyndigheten ge in en berättelse
(halvårsberättelse), där de åtgärder som har vidtagits och som
återstår att vidta för att avsluta konkursen ska anges.
Halvårsberättelsen ska innehålla uppgifter om in- och
utbetalningar under perioden eller en kronologisk och
systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Om
pengar under någon del av denna period har varit insatta i ett
kreditinstitut, ska till berättelsen bifogas kontoutdrag från
institutet för hela perioden.
Senare under konkursen ska förvaltaren inom en månad från
utgången av varje sexmånadersperiod lämna en halvårsberättelse
för den senaste perioden. Halvårsberättelsen ska då även
innehålla upplysningar om orsakerna till att konkursen inte
har avslutats och en bedömning av när den kan avslutas.
Förvaltaren ska snarast skicka en kopia av halvårsberättelsen
till rätten. Lag (2021:538).
20 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om konkursen inte är avslutad vid utgången av den sjätte
kalendermånaden efter konkursbeslutet, ska förvaltaren inom en
månad därefter till tillsynsmyndigheten ge in en berättelse
(halvårsberättelse), där de åtgärder som har vidtagits och som
återstår att vidta för att avsluta konkursen ska anges.
Halvårsberättelsen ska innehålla uppgifter om in- och
utbetalningar under perioden eller en kronologisk och
systematisk sammanställning av boets affärshändelser. Om
pengar under någon del av denna period har varit insatta i ett
kreditinstitut, ska kontoutdrag från institutet för hela
perioden bifogas till halvårsberättelsen.
Senare under konkursen ska förvaltaren inom en månad från
utgången av varje sexmånadersperiod lämna en halvårsberättelse
för den senaste perioden. Halvårsberättelsen ska då även
innehålla upplysningar om orsakerna till att konkursen inte
har avslutats och en bedömning av när den kan avslutas.
Lag (2025:796).
21 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Också sedan konkursen har avslutats skall förvaltaren, så
länge boets medel är insatta i bank eller
kreditmarknadsföretag, inom en månad från utgången av varje
kalenderår till tillsynsmyndigheten lämna sådana uppgifter som
sägs i 20 § första stycket andra och tredje meningarna. När
några medel inte längre finns att lyfta, skall förvaltaren
anmäla det till myndigheten. Förvaltaren skall samtidigt
redovisa i vad mån utbetalning av utdelningsmedel skett med
stöd av 11 kap. 13 a §. Lag (2004:431).
21 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om medel som tillhör boet har varit insatta i ett
kreditinstitut efter det att konkursen har avslutats, ska
förvaltaren anmäla till tillsynsmyndigheten när det inte
längre finns några medel att lyfta.
Om det vid utgången av ett kalenderår fortfarande finns
insatta medel, ska förvaltaren anmäla det till
tillsynsmyndigheten inom tre månader från utgången av året, om
inte en anmälan enligt första stycket gjorts dessförinnan.
I en anmälan enligt första eller andra stycket ska förvaltaren
redovisa sådana uppgifter och kontoutdrag som anges i 20 §
första stycket andra och tredje meningarna. Förvaltaren ska
även redovisa i vilken utsträckning utdelningsmedel har
betalats ut med stöd av 11 kap. 13 a §. Förvaltarens redo-
visning ska endast avse den period som inte omfattas av
tidigare lämnad redovisning. Lag (2025:796).
22 § När konkursen avslutas, ska förvaltaren till gäldenären
återställa räkenskapsinformation och annat material som rör
boet och som förvaltaren har tagit hand om eller, om det inte
är möjligt, bevara materialet. Materialet ska bevaras i
enlighet med vad som i varje särskilt fall gäller om
arkivering. Lag (2021:538).
Redovisning av medel till tredje man
23 § Särskilda bestämmelser finns om en kommittents rätt att, när
gäldenären såsom kommissionär för kommittentens räkning i eget namn har
ingått avtal, mot tredje man göra gällande fordringsrätt på grund av
avtalet. Detsamma är fallet i fråga om en kommittents rätt till
redovisning för sådana belopp som flutit in till kommissionärens
konkursbo för sålt gods.
Om gäldenären i något annat fall före konkursbeslutet har sålt någon
annans egendom, har den vars egendom sålts rätt att, om betalningen helt
eller delvis flutit in till konkursboet efter konkursbeslutet, av
förvaltaren få redovisning för vad som har flutit in. I den mån
betalningen inte har erlagts av köparen har han dessutom rätt att själv
göra fordringsrätten gällande gentemot köparen, om inte köparens rätt
därigenom skulle åsidosättas.
Vad som har sagts nu om rätt att få redovisning av förvaltaren skall
också gälla om det i något annat fall till konkursboet flyter in medel
för vilka gäldenären skulle haft skyldighet att redovisa till annan.
24 § Om gäldenären vid konkursbeslutet innehade redovisningsmedel som
skall vara förbehållna någon annan, skall förvaltaren ta hand om medlen
och sedan redovisa dem tillsammans med den ränta som har upplupit från
dagen för konkursbeslutet. När det gäller att fastställa vad som sålunda
skall tillkomma en redovisningsborgenär, dennes rätt i övrigt i konkursen
samt skyldigheten att svara för kostnad med anledning av förfarandet,
tillämpas vad som i denna lag sägs om borgenär som till säkerhet för sin
fordran har panträtt. Ansvaret för sådan kostnad skall dock vila på
redovisningsborgenären endast i den mån boet annars inte lämnar tillgång
till betalning av kostnaden.
Tillsynen över förvaltningen
25 § Kronofogdemyndigheten är tillsynsmyndighet. Lag (2006:706).
26 § I fråga om jäv mot en tjänsteman vid
tillsynsmyndigheten gäller utöver vad som följer av 16 §
förvaltningslagen (2017:900) att den som i allmänt mål har
tagit befattning med indrivning av en fordran som görs
gällande i konkursen inte får fullgöra någon tillsynsuppgift
i konkursen. Lag (2018:792).
27 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Tillsynsmyndigheten skall övervaka att förvaltningen bedrivs på ett
ändamålsenligt sätt i överensstämmelse med denna lag och andra
författningar. Den skall då särskilt se till att avvecklingen av
konkursen inte fördröjs i onödan. Myndigheten får, när den finner det
lämpligt, inventera konkursboets kassa och övriga tillgångar samt begära
redovisning av förvaltaren. Om särskilda omständigheter motiverar det,
får myndigheten utse en eller flera revisorer för granskning av boets
räkenskaper och förvaltningen i övrigt.
27 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Tillsynsmyndigheten ska övervaka att förvaltningen
bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i överensstämmelse med
denna lag och andra författningar. Myndigheten ska särskilt se
till att avvecklingen av konkursen inte tar längre tid än
nödvändigt.
Tillsynsmyndigheten får, när den anser att det är lämpligt,
inventera konkursboets kassa och övriga tillgångar och begära
redovisning av förvaltaren.
Tillsynsmyndigheten får, om särskilda omständigheter motiverar
det, utse en eller flera revisorer för granskning av boets
räkenskaper och förvaltningen i övrigt. Lag (2025:796).
28 § Tillsynsmyndigheten ska ha tillgång till boets
räkenskapsinformation och annat material som rör boet.
Tillsynsmyndigheten är skyldig att på begäran lämna
upplysningar om boet och dess förvaltning till rätten,
borgenärer, granskningsmän eller gäldenären.
Lag (2021:538).
29 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag får inte överklagas i
andra fall än de som avses i 3 kap. 6 §.
Särskild granskning
30 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om en borgenär begär det, ska rätten förordna en
granskningsman att med de befogenheter som anges i denna lag
övervaka förvaltningen på borgenärens vägnar. Till
granskningsman ska den som borgenären föreslår utses, om han
eller hon är lämplig.
Granskningsmannen ska ha tillgång till boets
räkenskapsinformation och annat material som rör boet.
Om borgenären begär det, ska även en ersättare för
granskningsmannen utses. Bestämmelserna om granskningsman
gäller även för ersättaren.
Rätten ska entlediga granskningsmannen om denne eller
borgenären begär det eller om granskningsmannen visar sig inte
vara lämplig.
Ersättningen till granskningsmannen ska betalas av borgenären.
Lag (2021:538).
30 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
På ansökan av en borgenär ska tillsynsmyndigheten
förordna en granskare att med de befogenheter som anges i
denna lag övervaka förvaltningen för borgenärens räkning. Till
granskare ska den som borgenären föreslår utses, om han eller
hon är lämplig.
Tillsynsmyndigheten ska ge förvaltaren tillfälle att yttra sig
över en ansökan enligt första stycket.
Granskaren ska ha tillgång till boets räkenskapsinformation
och annat material som rör boet. Lag (2025:796).
31 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Tillsynsmyndigheten ska entlediga granskaren, om denne
eller borgenären ansöker om det, eller om granskaren visar sig
inte vara lämplig. Lag (2025:796).
32 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Granskarens ersättning ska betalas av borgenären.
Lag (2025:796).
8 kap. Försäljning av egendom
Inledande bestämmelser
1 § Boets egendom skall säljas så snart det lämpligen kan ske, om inte
något annat följer av bestämmelserna i 2--5 §§, 6 § andra stycket, 8 §
andra stycket, 14 § samt 12 kap. 1 § tredje stycket.
2 § Om gäldenären har drivit en rörelse, får förvaltaren, om
det lagligen kan ske, fortsätta rörelsen för konkursboets
räkning i den utsträckning det är ändamålsenligt. Detsamma
gäller om förvaltaren sedan rörelsen har lagts ned vill
återuppta den. Rörelsen får dock fortsättas längre tid än ett
år från konkursbeslutet endast om det finns särskilda skäl för
det. Lag (2021:538).
3 § Har gäldenären överklagat konkursbeslutet, får inte mot hans
vilja någon egendom i boet säljas förrän hovrätten har prövat
överklagandet.
Första stycket utgör inte hinder mot
1. sådan försäljning som föranleds av bestämmelserna i 3 kap. 7 och
8 §§ samt 2 och 10 §§ i detta kapitel,
2. försäljning av sådan lös egendom som är utsatt för förskämning
eller snar förstörelse eller hastigt faller i värde eller kräver
alltför kostsam vård,
3. försäljning i annat fall av lös egendom, i den mån medel annars
skulle saknas till betalning av utgifter för boet. Lag (1995:793).
4 § Om gäldenären ger in ett ackordsförslag, får egendomen i boet inte
säljas innan ackordsfrågan har avgjorts. Vad som nu har sagts utgör inte
hinder mot en försäljning om
1. den är förenlig med ackordsförslaget,
2. den föranleds av skäl som sägs i 3 § andra stycket 1 och 2,
3. den behövs för ändamål som anges i 12 kap. 24 § eller
4. det finns andra särskilda skäl.
5 § Om en inteckningshavare eller någon annan borgenär som för sin
fordran har förmånsrätt i viss egendom yrkar att den egendomen skall
säljas genom förvaltarens försorg och om hans rätt till betalning ur
egendomen har lämnats obestridd eller fastställts genom ett
lagakraftvunnet avgörande, får försäljning av egendomen inte uppskjutas.
Detta gäller dock inte i fråga om egendom som behövs för en rörelse under
tid då denna fortsätts med stöd av 2 § och inte heller om förvaltaren
anser att anstånd är nödvändigt för att förhindra att konkursboet
tillfogas avsevärd förlust eller att genomförandet av ett ackord
väsentligt försvåras samt anstånd inte är oskäligt mot borgenären.
Försäljning av fast egendom
6 § Om fast egendom finns i boet, får förvaltaren begära att den
säljs exekutivt. Egendomen får också säljas på annat sätt, om
förvaltaren anser att det är fördelaktigare för boet. Om egendom
säljs till konkursgäldenären eller någon denne sådan närstående
person som anges i 4 kap. 3 § skall försäljningen ha föregåtts av ett
offentligt anbudsförfarande, om särskilda skäl inte gör det
obehövligt.
Har en exekutiv auktion hållits på fast egendom som hör till boet
utan att någon försäljning har kommit till stånd, behöver förvaltaren
inte vidta ytterligare åtgärder för egendomens försäljning. Har någon
exekutiv auktion inte ägt rum men finns det anledning att anta att en
sådan auktion inte kommer att leda till försäljning, behöver
förvaltaren inte vidta någon åtgärd för att sälja egendomen, om
samtycke till det har lämnats av de borgenärer som i konkursen kan
göra gällande fordringar som skall utgå med särskild förmånsrätt ur
egendomen.
Har en exekutiv auktion blivit utlyst på boets fasta egendom, skall
förvaltaren före bevakningssammanträdet avlämna den behållning som
under konkursen uppkommit av egendomen. Behållning som inte avlämnas
före bevakningssammanträdet skall, om egendom säljs, avlämnas före
tillträdesdagen och i annat fall innan utdelning sker i konkursen.
Vid försäljning under hand skall behållningen avlämnas före
tillträdesdagen.
Förvaltaren skall även senast vid bevakningssammanträdet anmäla
arvode, andra kostnader och sådana fordringar som kan göras gällande
i konkursen och som bör beaktas vid försäljning av egendomen. När
förvaltaren gör en anmälan på en borgenärs vägnar, skall han
skriftligen underrätta denne om det. Lag (1995:793).
Försäljning av lös egendom
7 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Försäljning av lös egendom som inte sker genom
fortsättande av gäldenärens rörelse ska ske på auktion eller
på annat sätt efter vad förvaltaren anser vara mest
fördelaktigt för boet. Om egendom säljs till konkursgäldenären
eller någon denne sådan närstående person som anges i 4 kap.
3 § ska försäljningen ha föregåtts av ett offentligt anbuds-
förfarande, om särskilda skäl inte gör det obehövligt.
Lös egendom i vilken en borgenär har panträtt eller någon
annan särskild förmånsrätt får inte utan hans samtycke säljas
på annat sätt än på auktion, om hans rätt är beroende av
försäljningen. Även om samtycke inte lämnas, får egendomen
säljas på annat sätt än på auktion, om det är sannolikt att
högre pris uppnås därigenom och om tillsynsmyndigheten medger
det.
Samtycke enligt andra stycket krävs inte när förvaltaren
säljer finansiella instrument, upptagna till handel på en
reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller valuta till
gällande marknadspris eller när det är fråga om försäljning av
lös egendom genom fortsättande av gäldenärens rörelse.
Särskilda bestämmelser om överlåtelse av försäkringsbestånd
finns i 14 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och
11 kap. 26 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.
Lag (2019:745).
7 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltaren får sälja lös egendom genom att fortsätta
gäldenärens rörelse, på auktion eller på något annat sätt som
förvaltaren anser vara mest fördelaktigt för boet. Om egendom
säljs till gäldenären eller någon som är närstående till
gäldenären enligt 4 kap. 3 § ska försäljningen ha föregåtts av
ett offentligt anbudsförfarande, om inte särskilda skäl gör
att det inte behövs.
Lös egendom som en borgenär har panträtt eller någon annan
särskild förmånsrätt i får inte utan borgenärens samtycke
säljas på annat sätt än på auktion, om borgenärens rätt är
beroende av försäljningen. Egendomen får dock säljas på annat
sätt än på auktion även om samtycke inte lämnas, om det är
sannolikt att det leder till ett högre pris.
Samtycke enligt andra stycket krävs inte när förvaltaren
säljer
1. finansiella instrument som är upptagna till handel på en
reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
2. valuta till gällande marknadspris, eller
3. lös egendom genom fortsättande av gäldenärens rörelse.
Särskilda bestämmelser om överlåtelse av försäkringsbestånd
finns i 14 kap. 16 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och
11 kap. 26 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.
Lag (2025:796).
8 § När ett fartyg som inte är infört i fartygsregistrets skeppsdel eller i
motsvarande utländska register, ett luftfartyg som inte är registrerat,
gods i fartyg eller gods i luftfartyg skall säljas, får förvaltaren, om
egendomen finns inom landet, begära att den säljs exekutivt.
Uppkommer fråga om att sälja ett registrerat skepp, ett registrerat
luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg och finns
egendomen inom landet, tillämpas 6 § första och andra styckena.
Skall gäldenärens rätt till andel i inteckning som belastar hans
luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg säljas, skall förvaltaren
före försäljningen skaffa en särskild inteckningshandling på det belopp
som tillkommer gäldenären, om det inte finns laga hinder mot det. Skall
en inteckningshandling som innehas av gäldenären och för vilken han är
personligen ansvarig säljas, är förvaltaren skyldig att, om inte
gäldenären medger att handlingen får säljas med bibehållen ansvarighet,
förse handlingen med en påskrift som befriar gäldenären från ansvarighet.
Något medgivande av gäldenären krävs dock inte, om denne har avvikit
eller på något annat sätt håller sig undan.
Med fartyg likställs i denna lag ett fartyg under byggnad. Vad som sägs
om fartygsregistrets skeppsdel skall då i stället gälla
fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel. Lag (2001:383).
9 § När lös egendom som tillhör gäldenären ska säljas
exekutivt under konkursen tillämpas 6 § fjärde stycket. I ett
sådant fall ska förvaltaren dessutom, om det behövs, i ärendet
föra talan för de borgenärer som har förmånsrätt enligt 10
eller 10 a § förmånsrättslagen (1970:979) och underrätta en
sådan borgenär om ett yrkande som förvaltaren framställer på
den borgenärens vägnar. Lag (2021:538).
10 § En borgenär som innehar lös egendom med handpanträtt får
själv ombesörja att egendomen säljs på auktion. En sådan
försäljning får dock inte utan förvaltarens samtycke ske
tidigare än fyra veckor efter bouppteckningssammanträdet.
Borgenären ska minst en vecka innan borgenären vidtar någon
åtgärd för att sälja egendomen ge förvaltaren tillfälle att
lösa in egendomen. Om det är fråga om ett fartyg eller gods i
fartyg eller i luftfartyg eller intecknade reservdelar till
luftfartyg, ska egendomen säljas exekutivt.
Finansiella instrument, valuta och sådant guld som har ställts
som säkerhet till en central motpart och som uppfyller kraven
i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 153/2013 av den
19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på tekniska
tillsynsstandarder för krav på centrala motparter får
omedelbart säljas eller realiseras genom avräkning av en
borgenär som har egendomen som säkerhet, om det sker på ett
affärsmässigt rimligt sätt. Detsamma gäller fordringar som
uppkommit på grund av att ett kreditinstitut, eller ett
motsvarande utländskt institut, har beviljat ett penninglån.
Om säkerheten består av onoterade aktier i konkursgäldenärens
dotterbolag, ska borgenären dock först fråga förvaltaren om
konkursboet vill lösa in aktierna.
Borgenären ska minst tre veckor i förväg underrätta
förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i
exekutiv ordning.
Om egendomen har sålts på annat sätt än exekutivt, ska
borgenären redovisa för förvaltaren vad som har flutit in.
Om borgenären inte själv vill sälja egendomen, får förvaltaren
ombesörja försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i
reservdelar till luftfartyg som har lämnats som pant av den
intecknade egendomens ägare får dock inte säljas av
förvaltaren. Förvaltaren får bara låta sälja den rätt till
andel i inteckningen som enligt vad som är särskilt
föreskrivet kan tillkomma gäldenären. Lag (2021:538).
Kungörande av auktion i vissa fall
11 § Om konkursboets egendom ska säljas på auktion genom
förvaltarens försorg, ska förvaltaren låta kungöra auktionen
på det sätt och inom den tid som föreskrivs för kungörande av
exekutiv auktion på sådan egendom som det är fråga om.
Första stycket tillämpas också beträffande en auktion som
enligt 10 § ombesörjs av en borgenär. Lag (2014:152).
12 § Förvaltaren får kungöra en av honom utsatt auktion i mindre
utsträckning än som följer av 11 § första stycket, om han anser att det
är tillräckligt. Detta gäller dock inte i fråga om kungörande av
1. auktion på fast egendom, registrerat skepp, registrerat luftfartyg
eller intecknade reservdelar till luftfartyg, om inte gäldenären
samtycker till det,
2. auktion på någon annan lös egendom i vilken en borgenär har panträtt
eller någon annan särskild förmånsrätt, om inte borgenären samtycker till
det.
Sådant samtycke av gäldenären som sägs i första stycket 1 krävs inte, om
gäldenären har avvikit eller på något annat sätt håller sig undan.
13 § Förvaltaren bör i god tid före en av honom utsatt auktion på lös
egendom särskilt underrätta varje känd borgenär som har panträtt eller
någon annan särskild förmånsrätt i egendomen om auktionen.
Indrivning av fordringar
14 § Förvaltaren skall så snart det lämpligen kan ske vidta åtgärder för
att driva in utestående fordringar. Kan en fordran inte drivas in inom
rimlig tid, får den säljas som annan lös egendom.
9 kap. Bevaknings- och anmärkningsförfarandet
Bevakning
1 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Rätten får efter framställning från förvaltaren besluta att
bevakningsförfarande skall äga rum i konkursen. Bevakning bör äga rum, om
fordringar utan förmånsrätt kan antas erhålla utdelning i konkursen.
Utöver vad som följer av första stycket bör under tiden den 1
januari--den 30 juni 1988 bevakningsförfarande äga rum om det med hänsyn
till handläggningen av ärenden enligt lagen (1970:741) om statlig
lönegaranti vid konkurs finns skäl för det. Lag (1987:1135).
1 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltaren får besluta att ett bevakningsförfarande ska
genomföras i konkursen. Ett bevakningsförfarande bör
genomföras om fordringar utan förmånsrätt kan antas få
utdelning i konkursen. Lag (2025:796).
2 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Beslutar rätten att bevakningsförfarande skall äga rum, skall rätten
bestämma inom vilken tid bevakning skall ske. Tiden för bevakning skall
utgöra minst fyra och högst tio veckor från dagen för beslutet att
anordna bevakningsförfarandet.
2 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Tiden för att bevaka fordringar ska vara fyra veckor från
dagen för beslutet om bevakningsförfarandet. Om det behövs med
hänsyn till förhållandena i konkursen, får förvaltaren
bestämma en längre tid, dock högst åtta veckor. Lag (2025:796).
3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Rätten skall genast kungöra vad som har beslutats enligt 1 och 2 §§.
3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltaren ska genast kungöra att ett
bevakningsförfarande ska genomföras och vilken bevakningstid
som gäller. Lag (2025:796).
4 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
En borgenär skall inom den tid som har bestämts för bevakning av
fordringar skriftligen hos rätten anmäla sin fordran och den förmånsrätt
han vill göra gällande. Undantag från denna skyldighet följer dock av 4
kap. 21 §, 5 kap. 8 § och 17 § andra stycket samt 5 § i detta kapitel.
Att en fordran som omfattas av lönegarantilagen (1992:497) i vissa fall
bevakas genom förvaltaren följer av den lagen. Lag (1992:498).
4 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
En borgenär ska inom bevakningstiden skriftligen hos
förvaltaren anmäla sin fordran och den förmånsrätt som
borgenären vill göra gällande (bevakning). Undantag från denna
skyldighet finns i 4 kap. 21 §, 5 kap. 8 § och 17 § andra
stycket samt 5 § i detta kapitel.
En fordran som har tagits upp i en förteckning enligt 6 a, 6 b
eller 6 c § ska anses bevakad i konkursen. Att en fordran i
vissa andra fall bevakas genom förvaltaren framgår av 15 §
lönegarantilagen (1992:497). Lag (2025:796).
5 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt
i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordran för att
få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen.
En borgenär som har en fordran hos ett kreditinstitut på grund
av en insättning på räkning behöver inte bevaka sin fordran i
institutets konkurs, om en uppgift om fordran har lämnats
enligt 7 kap. 13 § femte stycket. Motsvarande gäller för
värdepappersbolag som har tillstånd att ta emot insättningar
på konto.
En försäkringstagare eller en annan ersättningsberättigad
behöver inte bevaka sin fordran i ett livförsäkringsföretags
eller ett tjänstepensionsföretags konkurs, om en uppgift om
fordran har lämnats enligt 7 kap. 13 § femte stycket.
Motsvarande gäller för ett försäkringsföretag som får meddela
trafikförsäkring. Lag (2023:668).
5 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
En borgenär som till säkerhet för sin fordran har panträtt
i fast eller lös egendom behöver inte bevaka fordran för att
få rätt till betalning ur den pantsatta egendomen.
Lag (2025:796).
6 § I bevakningen ska borgenären ange fordrans belopp, om det
är möjligt, och tydligt ange grunden för fordran. Om
borgenären yrkar förmånsrätt, ska även grunden för den tydligt
anges.
Till bevakningen ska borgenären bifoga de handlingar som
åberopas till stöd för anspråket. Lag (2021:538).
6 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltaren ska inom bevakningstiden upprätta en
förteckning över fordringar som vid beslutet om
bevakningsförfarande hade förskottsbetalats enligt 11 kap.
15 §.
Förteckningen ska innehålla uppgifter om borgenärerna och
deras förskottsbetalade fordringsbelopp. Lag (2025:796).
6 b § /Träder i kraft I:2026-07-01/
I konkurs hos ett kreditinstitut ska förvaltaren inom
bevakningstiden upprätta en förteckning över
insättningsborgenärernas fordringar. Motsvarande gäller i ett
värdepappersbolags konkurs, om bolaget har tillstånd att ta
emot insättningar på konto.
Förteckningen ska innehålla uppgifter om borgenärerna och
deras fordringsbelopp med upplupen ränta. Lag (2025:796).
6 c § /Träder i kraft I:2026-07-01/
I konkurs hos ett livförsäkringsföretag eller ett
tjänstepensionsföretag ska förvaltaren inom bevakningstiden
upprätta en förteckning över försäkringstagarnas och andra
ersättningsberättigades fordringar. Motsvarande gäller i
konkurs hos ett försäkringsföretag som får meddela trafik-
försäkring, men endast för fordringar som grundas på avtal om
en sådan försäkring.
Förteckningen ska innehålla uppgifter om borgenärerna och
deras fordringsbelopp med upplupen ränta. Lag (2025:796).
7 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Rätten ska genast efter bevakningstidens utgång se till
att förvaltaren får del av de inkomna bevakningshandlingarna.
Förvaltaren ska skyndsamt upprätta en förteckning över de
fordringar som har bevakats. För varje fordran ska beloppet
anges och, om förmånsrätt har yrkats, den åberopade grunden
för den samt den plats i förmånsrättsordningen som fordran får
enligt borgenärens yrkande.
Förvaltaren ska skicka en kopia av förteckningen till rätten
och tillsynsmyndigheten. Lag (2021:538).
7 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
När bevakningstiden har gått ut ska förvaltaren genast
skicka kopior av bevakningarna till tillsynsmyndigheten
tillsammans med en förteckning enligt 6 a, 6 b eller 6 c §, om
en sådan har upprättats. Myndigheten ska hålla handlingarna
tillgängliga för den som vill ta del av dem.
Förvaltaren ska skyndsamt upprätta en förteckning över de
fordringar som har bevakats. För varje fordran ska beloppet
anges och, om förmånsrätt har yrkats, den åberopade grunden
för den samt den plats i förmånsrättsordningen som fordran får
enligt borgenärens yrkande. Fordringar som framgår av en
förteckning enligt 6 a, 6 b eller 6 c § får anges genom hän-
visning till den förteckningen.
Förvaltaren ska skicka en kopia av bevakningsförteckningen
till tillsynsmyndigheten, som ska hålla den tillgänglig för
den som vill ta del av den. Lag (2025:796).
Anmärkning
8 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
När rätten beslutar att bevakning ska äga rum, ska rätten
samtidigt, efter samråd med förvaltaren, bestämma
1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot
bevakningarna,
2. var de till förvaltaren tillställda bevakningshandlingarna
ska hållas tillgängliga för granskning, och
3. tidpunkten för det förlikningssammanträde som ska hållas
inför rätten om anmärkningar framställs.
Om det visar sig vara lämpligare, får ett beslut enligt första
stycket fattas senare, dock senast vid bevakningstidens
utgång.
Anmärkningstiden ska bestämmas så att den utgör minst två och
högst fyra veckor räknat från bevakningstidens utgång. Om det
behövs med hänsyn till förhållandena i konkursen, får en
längre anmärkningstid fastställas. Förlikningssammanträdet får
inte hållas tidigare än två eller senare än fyra veckor från
utgången av anmärkningstiden.
Rätten ska underrätta förvaltaren, tillsynsmyndigheten,
gäldenären och de borgenärer som har bevakat fordringar i
konkursen om vad rätten har bestämt enligt denna paragraf.
Lag (2021:538).
8 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Tiden för att göra anmärkningar mot bevakningarna ska vara
två veckor från bevakningstidens utgång.
Om det behövs med hänsyn till förhållandena i konkursen, får
förvaltaren bestämma en längre anmärkningstid. Det ska göras i
samband med beslutet om bevakningsförfarandet eller, om det är
lämpligare, vid en senare tidpunkt, dock senast vid
bevakningstidens utgång.
Förvaltaren ska underrätta tillsynsmyndigheten, gäldenären och
de borgenärer som har bevakat fordringar i konkursen om
anmärkningstiden och om var bevakningarna hålls tillgängliga.
Lag (2025:796).
9 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Förvaltaren ska granska bevakningarna. Om förvaltaren
finner anledning till anmärkning mot något yrkande om
betalnings- eller förmånsrätt, ska han eller hon skriftligen
anmäla det till rätten inom den tid som har bestämts enligt
8 § första stycket 1. I anmärkningen ska grunden för den anges
tydligt.
Även en borgenär som har bevakat en fordran i konkursen och
gäldenären får framställa anmärkning mot en bevakning. En
sådan anmärkning ska framställas inom den tid och på det sätt
som anges i första stycket. Lag (2021:538).
9 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltaren ska granska bevakningarna. Om förvaltaren
finner anledning till anmärkning mot något yrkande om
betalnings- eller förmånsrätt, ska han eller hon göra en
skriftlig anmärkning om detta inom anmärkningstiden. I
anmärkningen ska grunden för den anges tydligt.
Även en borgenär som har en bevakad fordran i konkursen och
gäldenären får göra en anmärkning mot en bevakning. En sådan
anmärkning ska göras till förvaltaren inom anmärkningstiden
och på det sätt som anges i första stycket.
När anmärkningstiden har gått ut ska förvaltaren genast skicka
kopior av anmärkningarna till tillsynsmyndigheten, som ska
hålla dem tillgängliga för den som vill ta del av dem.
Förvaltaren ska även underrätta gäldenären och den borgenär
mot vars bevakning en anmärkning har gjorts och då bifoga en
kopia av anmärkningen. Lag (2025:796).
10 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om en anmärkning görs av någon av dem som har rätt till det, gäller
den också för de andra, även om de inte har tagit del i anmärkningen.
10 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
En anmärkning gäller också till förmån för övriga som har
rätt att göra en anmärkning.
Den som har gjort en anmärkning får med bindande verkan för
övriga anmärkningsberättigade återkalla eller inskränka sin
anmärkning eller ingå en förlikning med den bevakande
borgenären. Om flera har gjort en anmärkning mot en bevakad
fordran gäller en förlikning endast om samtliga har godtagit
den. Lag (2025:796).
11 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Den som har rätt att framställa anmärkning mot en bevakning får
efter anmärkningstidens utgång till stöd för en gjord anmärkning åberopa
även en annan omständighet än sådan som har angetts i
anmärkningsskriften. Efter förlikningssammanträdet får dock en ny
omständighet som innebär att grunden för anmärkningen ändras åberopas
endast om omständigheten varken var eller borde ha varit känd för den
anmärkningsberättigade eller om det i övrigt finns särskilda skäl för att
ändå tillåta att omständigheten åberopas.
Om en ny omständighet åberopas i ett annat sammanhang än vid
förlikningssammanträdet eller vid en förhandling, gäller i fråga om
formen för åberopandet vad som föreskrivs om anmärkning i 9 § första
stycket.
11 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Den som har gjort en anmärkning mot en bevakning får
efter anmärkningstidens utgång till stöd för anmärkningen även
åberopa en omständighet som inte tidigare har angetts. Då
gäller det som föreskrivs om anmärkning i 9 §.
Om en bevakningstvist har överlämnats till rätten enligt 15 §
får en ny omständighet som innebär att grunden för
anmärkningen ändras endast tillåtas om den som gjort
anmärkningen varken kände till eller borde ha känt till
omständigheten innan tvisten överlämnades eller om det i
övrigt finns särskilda skäl för att tillåta att omständigheten
åberopas. Lag (2025:796).
12 § En borgenär får den betalnings- och förmånsrätt som han har yrkat i
sin bevakning, om det inte på rätt sätt och i rätt tid har framställts
någon anmärkning mot den. Att anmärkning inte har framställts hindrar
dock inte att talan om återvinning väcks vid domstol.
Har ett yrkande om förmånsrätt lämnats utan anmärkning, får det inte gå
ut över dem som enligt lag har företräde till betalning ur viss egendom.
Ett yrkande om förmånsrätt som inte avser någon i lag föreskriven
förmånsrätt är utan verkan, även om någon anmärkning inte har framställts
mot yrkandet.
Tvist angående en bevakad fordran
13 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Tvistefrågor som har uppkommit genom framställda anmärkningar och
som inte har förlikts skall handläggas vid ett förlikningssammanträde
inför rätten. Vid detta får förvaltaren, borgenärerna och gäldenären föra
talan. Till sammanträdet skall förvaltaren, de borgenärer mot vars
bevakningar anmärkningar riktats och de som framställt anmärkningarna
kallas.
Förvaltaren skall närvara vid sammanträdet. Att han uteblir hindrar dock
inte att sammanträdet genomförs. Tillsynsmyndigheten har rätt att delta
vid sammanträdet.
Rätten skall vid sammanträdet utreda tvistefrågorna och söka åstadkomma
förlikning. De närvarande som har rätt att föra talan får med bindande
verkan för dem som har uteblivit medge att en anmärkning förfaller eller
inskränks eller uppdra åt förvaltaren att ingå förlikning med en borgenär
mot vars bevakning en anmärkning har gjorts. Är både en borgenär och en
borgensman eller någon annan som förutom gäldenären ansvarar för
borgenärens fordran närvarande och kan de inte enas, gäller borgenärens
mening om inte de andra löser ut honom eller ställer betryggande säkerhet
för fordringen.
13 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltaren ska, i samband med underrättelsen enligt 9 §
tredje stycket, uppmana den borgenär mot vars bevakning en
anmärkning har gjorts att inom viss tid yttra sig över
anmärkningen och bifoga de handlingar som styrker fordran
eller förmånsrätten, om det inte har gjorts tidigare.
Förvaltaren ska verka för förlikning av de tvistefrågor som
har uppkommit genom en anmärkning, om det inte är olämpligt.
Lag (2025:796).
14 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Beslut enligt 13 § tredje stycket får överklagas av den som
enligt 13 § första stycket är taleberättigad, om han anser att beslutet
inte har tillkommit på lagligt sätt. Beslutet överklagas till
hovrätten inom tre veckor från dagen för beslutet. Om inte hovrätten
förordnar annat, skall beslutet gälla omedelbart. Lag (1995:793).
15 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Tvistefrågor som inte har blivit förlikta skall prövas av rätten vid
en förhandling. Rätten skall vid förlikningssammanträdet förbereda de
återstående tvistefrågorna så att de kan behandlas slutligt vid
förhandlingen.
Förhandlingen skall om möjligt hållas i omedelbar anslutning till
förlikningssammanträdet. Om det inte sker, skall rätten sätta ut
förhandlingen till en dag inom fyra veckor efter sammanträdet eller, om
det finns särskilda skäl för det, senare dag. Till en sådan förhandling
skall förvaltaren, de borgenärer mot vars bevakningar anmärkningarna
riktats och de som framställt anmärkningarna kallas.
15 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om en bevakningstvist kvarstår, ska förvaltaren senast
fyra veckor efter anmärkningstidens utgång överlämna tvisten
till rätten. Förvaltaren ska bifoga de handlingar som rör
tvisten. Lag (2025:796).
16 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Tvistefrågor angående fordringar som har bevakats skall prövas
snarast och om möjligt avgöras på en gång. Kräver vissa fordringar längre
tid för att utredas och prövas, skall rätten besluta särskilt över de
tvistefrågor som kan avgöras tidigare. Beror någon borgenärs anspråk på
prövningen i en särskild rättegång, får det inte fördröja avgörandet. I
sådant fall skall rätten fastställa hans rätt i konkursen för det belopp
som kan bli bestämt genom dom i den rättegången.
Har ett ackordsförslag tagits upp, får rättens prövning av en tvistefråga
skjutas upp till dess ackordsfrågan har avgjorts, om det är
ändamålsenligt.
16 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Rätten ska handlägga ett ärende om bevakningstvister
skyndsamt. Om vissa tvister kräver längre tid för att avgöras,
ska rätten först pröva de tvister som kan avgöras tidigare.
Ärendets avgörande får inte fördröjas av att någon borgenärs
anspråk beror på prövningen i en särskild rättegång. I ett
sådant fall ska rätten fastställa borgenärens rätt i konkursen
för det belopp som kan bli bestämt genom dom i den
rättegången. Lag (2025:796).
17 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Förlikning angående en anmärkning som har framställts mot en fordran
får inte ingås på något annat sätt än som sägs i 13 §, om inte alla vars
rätt är beroende av förlikningen samtycker till det.
18 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Om ett beslut varigenom en anmärkning mot en fordran har ogillats
ändras av högre rätt, gäller det även för dem som inte har sökt ändring i
beslutet.
19 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Genom ett beslut i en tvist angående en bevakad fordran avgörs
endast vilken rätt som tillkommer fordringen i konkursen.
19 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Ett beslut i en bevakningstvist gäller även för övriga
anmärkningsberättigade.
Genom beslutet avgörs endast vilken rätt som tillkommer
fordran i konkursen. Lag (2025:796).
Efterbevakning
20 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om bevakningsförfarande har ägt rum, får en borgenär som
efter bevakningstidens utgång vill anmäla en fordran eller yrka
förmånsrätt skriftligen göra det på det sätt som föreskrivs i
6 §.
Som ersättning för de kostnader för kungörelse, kallelser och
underrättelser som föranleds av efterbevakningen ska borgenären
till staten i förskott erlägga en avgift motsvarande tre
procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1239).
20 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
En borgenär som efter bevakningstidens utgång vill anmäla
en fordran eller yrka förmånsrätt får skriftligen göra det hos
förvaltaren på det sätt som föreskrivs i 6 § (efterbevakning).
Som ersättning för kostnader som uppkommer på grund av efter-
bevakningen ska borgenären i förskott betala en
efterbevakningsavgift till staten. Regeringen får meddela
föreskrifter om avgiften. Lag (2025:796).
21 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
När en fordran har efterbevakats, ska rätten så snart som
avgiften enligt 20 § andra stycket har betalats se till att
förvaltaren får del av bevakningshandlingarna och, efter
samråd med denne, bestämma
1. den tid inom vilken anmärkningar får framställas mot
bevakningen,
2. var de till förvaltaren tillställda bevakningshandlingarna
ska hållas tillgängliga för granskning, och
3. tidpunkten för det förlikningssammanträde som ska hållas
inför rätten om anmärkningar framställs.
Anmärkningstiden ska bestämmas så att den utgör minst två och
högst fem veckor från den dag avgiften enligt 20 § andra
stycket betalades. Förlikningssammanträdet inför rätten ska
hållas inom fyra veckor från anmärkningstidens utgång.
Rätten ska underrätta förvaltaren, tillsynsmyndigheten,
gäldenären och de borgenärer som har bevakat fordringar i
konkursen om att en fordran har efterbevakats och vad rätten
har bestämt enligt första stycket. Lag (2021:538).
21 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Tiden för att anmärka mot en efterbevakning ska vara två
veckor från den dag efterbevakningsavgiften betalades. Om det
behövs med hänsyn till förhållandena i konkursen får
förvaltaren bestämma en längre anmärkningstid, dock högst fyra
veckor.
När efterbevakningsavgiften har betalats ska förvaltaren
genast lämna en kopia av efterbevakningen till
tillsynsmyndigheten och underrätta myndigheten om
anmärkningstiden. Myndigheten ska hålla efterbevakningen till-
gänglig för den som vill ta del av den.
Förvaltaren ska underrätta gäldenären och de borgenärer som
har bevakat fordringar i konkursen om efterbevakningen, om var
den hålls tillgänglig och om anmärkningstiden.
Lag (2025:796).
22 § Utöver bestämmelserna i 20 och 21 §§ gäller beträffande
efterbevakning i tillämpliga delar vad som föreskrivs om bevakning.
Om flera efterbevakningar har gjorts, skall de om möjligt handläggas
gemensamt.
10 kap. Avskrivning av konkurs
1 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om rätten efter att ha hört förvaltaren finner att konkursboets
tillgångar inte räcker till betalning av uppkomna och väntade
konkurskostnader och andra skulder som boet har ådragit sig, skall rätten
besluta om avskrivning av konkursen.
1 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Tillsynsmyndigheten ska besluta om avskrivning av en
konkurs om konkursboets tillgångar inte räcker till betalning
av uppkomna och väntade konkurskostnader och andra skulder som
boet har ådragit sig.
Ett beslut om avskrivning meddelas på ansökan av förvaltaren.
En sådan ansökan ska göras så snart det finns grund för den.
Lag (2025:796).
2 § Konkursen får inte avskrivas enligt 1 § förrän
bouppteckningen har bekräftats och förvaltaren har lämnat sin
förvaltarberättelse.
Om bouppteckningen inte kan bekräftas av gäldenären eller
någon annan inom skälig tid och om det saknas anledning att
anta att det genom bekräftelsen skulle visa sig att det finns
tillgångar till betalning av konkurskostnaderna och andra
skulder som boet har ådragit sig, får konkursen avskrivas
trots att någon bekräftelse inte har lämnats. Lag (2021:538).
3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om någon fordran inte görs gällande och inte heller kan antas komma
att göras gällande, skall rätten efter anmälan av förvaltaren genast
besluta om avskrivning av konkursen. Om rätten har beslutat att
bevakningsförfarande skall äga rum, får konkursen avskrivas först efter
bevakningstidens utgång.
3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om någon fordran inte görs gällande och inte heller kan
antas komma att göras gällande ska förvaltaren, så snart det
finns grund för det, ansöka hos tillsynsmyndigheten om
avskrivning av konkursen.
Tillsynsmyndigheten ska genast besluta om avskrivning. Om ett
bevakningsförfarande har inletts, får konkursen avskrivas
först efter bevakningstidens utgång. Lag (2025:796).
4 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om det återstår tillgångar i boet när förvaltaren har betalt
konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig, skall han
1. om det i fall som avses i 1 § står klart hur kvarvarande tillgångar
skall fördelas och om tillsynsmyndigheten medger det, tillställa
berättigad borgenär vad som tillkommer denne,
2. i övriga fall återställa egendomen till gäldenären.
4 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om det återstår tillgångar i boet när konkurskostnaderna
och andra skulder som boet har ådragit sig har betalats, ska
förvaltaren överlämna kvarvarande tillgångar till den eller de
borgenärer som har rätt till dem, om det i fall som avses i
1 § står klart hur tillgångarna ska fördelas. I övriga fall
ska förvaltaren återställa egendomen till gäldenären.
Lag (2025:796).
5 § Om ny tillgång blir känd efter det att konkursen har avskrivits
enligt 1 §, skall 11 kap. 19--21 §§ gälla i tillämpliga delar.
11 kap. Utdelning
Inledande bestämmelser
1 § Om konkursen inte avskrivs, skall boets pengar, i den mån medlen inte
går åt till betalning av konkurskostnaderna och andra skulder som boet
har ådragit sig, delas ut till borgenärerna i den ordning som föreskrivs
i detta kapitel. Utdelningen skall äga rum i enlighet med den rätt till
betalning som tillkommer borgenärerna.
2 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Utdelning skall ske så snart som all tillgänglig egendom har
förvandlats till pengar. Om egendom i sådana fall som avses i 8 kap. 6 §
andra stycket eller 8 § andra stycket inte har blivit såld, utgör det
inte hinder för utdelning. Har bevakningsförfarande ägt rum, får
utdelning inte ske förrän den enligt 9 kap. 8 § bestämda anmärkningstiden
har gått ut och, om anmärkning har framställts, förlikningssammanträde
har hållits.
2 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Utdelning ska ske så snart all tillgänglig egendom har
omvandlats till pengar. Utdelning får ske trots att egendom i
sådana fall som avses i 8 kap. 6 § andra stycket eller 8 §
andra stycket inte har blivit såld. Om ett bevak-
ningsförfarande har inletts får utdelning inte ske förrän
anmärkningstiden enligt 9 kap. 8 § har gått ut.
Lag (2025:796).
3 § När ett ackordsförslag är under prövning, får förvaltaren vänta med
utdelning till dess ackordsfrågan har avgjorts, om det motiveras av
förslaget.
Utdelningsförfarandet
4 § När utdelning skall ske, skall förvaltaren upprätta ett förslag till
utdelning. Förvaltaren skall då beakta alla de fordringar och
förmånsrätter som dittills har bevakats eller efterbevakats i konkursen
eller, när bevakning inte har behövts, de fordringar och förmånsrätter
som dittills har gjorts gällande eller annars är kända för förvaltaren.
Förslaget skall för varje däri upptagen borgenär ange
1. beloppet av hans fordran med den ränta varpå utdelningen skall
beräknas,
2. den förmånsrätt som följer med fordringen och
3. den utdelning som belöper på fordringen.
I förslaget skall också anges om det föreligger någon sådan omständighet
som enligt 10 § andra eller tredje stycket medför inskränkning i
borgenärens rätt att lyfta den utdelning som belöper på fordringen eller
om det har betalts ut medel i förskott.
Till förslaget skall bifogas en redogörelse för förvaltningen av den
egendom för vilken medel avsedda till utdelning har flutit in. Av
redogörelsen skall framgå hur mycket som genom försäljning eller på annat
sätt har flutit in för egendomen samt, om inte hela detta belopp enligt
förslaget delas ut, för vilka andra ändamål återstoden har tagits i
anspråk. Om medel som delas ut har flutit in för egendom vari särskild
förmånsrätt har funnits, skall uppgifterna lämnas särskilt för den
egendomen.
5 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
När ett utdelningsförslag har upprättats, skall förvaltaren genast
skicka förslaget med bifogad förvaltningsredogörelse till rätten och
tillsynsmyndigheten.
5 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
När ett utdelningsförslag har upprättats, ska förvaltaren
genast ge in förslaget med bifogad förvaltningsredogörelse
till tillsynsmyndigheten. Lag (2025:796).
6 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Rätten skall kungöra att ett utdelningsförslag har upprättats, så
snart det utlåtande som tillsynsmyndigheten enligt 13 kap. 5 § skall avge
över förvaltarens slutredovisning har kommit in till rätten.
Utdelningsförslaget och förvaltningsredogörelsen skall hållas
tillgängliga hos rätten och tillsynsmyndigheten för den som vill ta del
av handlingarna. En uppgift om detta skall tas in i kungörelsen.
Den som vill framställa invändning mot utdelningsförslaget skall göra det
hos rätten senast den dag som rätten bestämmer och anger i kungörelsen.
Denna dag skall bestämmas så att tre veckor förflyter från den tidpunkt
då kungörelsen kan antas bli införd i Post- och Inrikes Tidningar.
6 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Tillsynsmyndigheten ska kungöra att ett utdelningsförslag
har upprättats.
Utdelningsförslaget och förvaltningsredogörelsen ska hållas
tillgängliga hos tillsynsmyndigheten för den som vill ta del
av handlingarna. Detta ska anges i kungörelsen.
Den som vill invända mot utdelningsförslaget ska göra det hos
tillsynsmyndigheten senast tre veckor från dagen för
kungörandet. Detta ska anges i kungörelsen.
Lag (2025:796).
6 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/
En invändning om att en fordran eller en förmånsrätt
borde ha tagits upp i utdelningsförslaget är utan verkan, om
fordran eller förmånsrätten trots bevakningsskyldighet inte
har bevakats eller efterbevakats senast då utdelningsförslaget
upprättades. Lag (2025:796).
7 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
När tiden för invändning har gått ut, skall rätten fastställa
utdelningen i konkursen i enlighet med utdelningsförslaget, om det inte
genom invändning eller på något annat sätt framgår att fel eller brist
som inverkar på någons rätt föreligger.
Om en fordran eller en förmånsrätt inte har bevakats eller efterbevakats
senast då utdelningsförslaget upprättades, fastän bevakningsskyldighet
har förelegat, är en invändning att fordringen eller förmånsrätten borde
ha tagits upp i utdelningsförslaget utan verkan.
Om rätten finner att utdelning inte bör fastställas enligt förslaget,
skall rätten antingen göra behövliga ändringar i det och fastställa det
sålunda ändrade förslaget eller återförvisa ärendet till förvaltaren. Att
ett nytt utdelningsförslag har upprättats skall kungöras endast om det
finns skäl till det. Om kungörelse inte utfärdas, skall de borgenärer som
berörs av ändringarna i utdelningsförslaget underrättas om det. I sådant
fall skall invändning mot förslaget framställas inom tre veckor från
dagen efter den då underrättelserna sändes ut. Slutdagen skall anges i
underrättelserna.
7 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
När tiden för invändning har gått ut, ska utdelningen i
konkursen fastställas i enlighet med utdelningsförslaget, om
det inte genom en invändning eller på något annat sätt framgår
att det finns fel eller brister som inverkar på någons rätt.
Om utdelningen inte bör fastställas enligt förslaget, ska den
fastställas med behövliga ändringar eller återförvisas till
förvaltaren.
Tillsynsmyndigheten prövar utdelningsförslaget. Om det i något
annat fall än som anges i 6 a § har gjorts en invändning mot
utdelningsförslaget, ska dock tillsynsmyndigheten med ett eget
yttrande överlämna prövningen av förslaget till rätten.
Lag (2025:796).
8 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om rätten anser att det finns anledning att inte fastställa utdelning
enligt förslaget, skall den genom underrättelser bereda förvaltaren och
den för vilken en ifrågasatt ändring skulle vara till nackdel tillfälle
att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Den som har
framställt invändning mot utdelningsförslaget skall få tillfälle att ta
del av ett yttrande, om det inte är obehövligt.
Rätten får hålla förhandling för att pröva en fråga om att fastställa
utdelningsförslaget. Förhandling skall hållas, om det begärs av den som
har framställt invändning mot förslaget, den för vilken en ifrågasatt
ändring skulle vara till nackdel eller, i fråga om återvinning,
förvaltaren. Till förhandlingen skall nu nämnda personer alltid kallas.
8 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
När förvaltaren efter återförvisning upprättar ett nytt
utdelningsförslag, ska det ges in till tillsynsmyndigheten.
Det nya förslaget ska kungöras endast om det finns skäl för
det. I så fall tillämpas 6 §.
Om förslaget inte kungörs, ska de borgenärer som berörs av
ändringarna i utdelningsförslaget underrättas om förslaget. I
så fall ska en invändning mot förslaget göras hos
tillsynsmyndigheten inom tre veckor från dagen efter den dag
då underrättelsen skickades. Detta ska anges i underrättelsen.
Lag (2025:796).
Utbetalning av utdelningsmedel
9 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
När beslutet att fastställa utdelningen och beslut att bestämma
arvode till förvaltaren har vunnit laga kraft, skall förvaltaren snarast
till borgenärerna skicka de medel som tillkommer dem, om inte hinder mot
utbetalning enligt 10 § andra eller tredje stycket föreligger.
Har förvaltaren skickat medlen till en borgenär under dennes senast kända
adress, behöver förvaltaren inte vidta någon ytterligare åtgärd för att
verkställa betalningen. När medlen har skickats till borgenärerna, skall
förvaltaren anmäla det till rätten och tillsynsmyndigheten.
9 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
När beslutet att fastställa utdelningen och beslutet att
bestämma arvode till förvaltaren har fått laga kraft, ska
förvaltaren snarast till borgenärerna betala ut de medel som
de har rätt till, om det inte finns hinder mot utbetalning
enligt 10 § andra eller tredje stycket.
Om förvaltaren har skickat medlen till en borgenär på dennes
senast kända adress, behöver förvaltaren inte vidta någon
ytterligare åtgärd för att verkställa betalningen.
När medlen har betalats ut till borgenärerna ska förvaltaren
anmäla det till tillsynsmyndigheten. Lag (2025:796).
10 § Innan besluten att fastställa utdelning och att bestämma arvode
till förvaltaren har vunnit laga kraft, får medel som tillagts en
borgenär betalas ut endast om borgenären ställer säkerhet. Har tiden
för överklagande av besluten löpt ut, får dock, utan att säkerhet
ställs, utbetalning ske till borgenär som inte till sin nackdel
berörs av ett överklagande av något av besluten.
Är en fordran beroende av något sådant villkor som avses i 5 kap. 10 §,
får utdelningen för fordringen inte betalas ut förrän villkoret
uppfyllts. Detsamma gäller i fråga om en tvistig fordran innan den
har fastställts av domstol. När fordringen har fastställts men innan
fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft, får medlen betalas ut
endast om borgenären ställer säkerhet.
Om bevakningsförfarande har ägt rum, får utdelning för en fordran
som har efterbevakats inte betalas ut under den tid inom vilken
anmärkningar får framställas mot efterbevakningen.
Om en borgenär som har lyft utdelning blir skyldig att till
konkursboet betala tillbaka vad han har fått, skall han betala ränta
på beloppet. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) från
den dag då medlen betalades ut till och med den dag då skyldigheten
att återbära medlen inträder och enligt 6 § räntelagen för tiden
därefter. Lag (1995:793).
11 § Säkerhet enligt 10 § ska bestå av pant eller borgen.
Borgen ska ställas såsom för egen skuld och, om den ingås av
två eller flera personer gemensamt, vara solidarisk.
Om en bank eller något annat jämförbart kreditinstitut ska
ställa säkerhet, får förvaltaren godta en utfästelse av
institutet att infria den förpliktelse som säkerheten ska
avse.
Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte
ställa säkerhet. Lag (2019:862).
12 § En borgenär förlorar sin rätt till utdelning, om
borgenären inte gör anspråk på medlen inom ett år räknat från
1. dagen då beslutet att fastställa utdelningen fick laga
kraft, eller
2. den senare dag då borgenären blev berättigad att lyfta
medlen utan att ställa säkerhet.
De medel som en borgenär har förlorat sin rätt till ska
fördelas mellan de borgenärer som har bevarat sin rätt och i
andra hand överlämnas till gäldenären. Lag (2021:538).
13 § När medel som har tillagts en borgenär i ett förslag till utdelning
betalas ut, har borgenären rätt också till den ränta som har upplupit på
medlen från den dag då utdelningsförslaget upprättades.
13 a § Om det sammanlagda belopp som tillkommer en borgenär
understiger 300 kronor ska beloppet inte betalas ut till
borgenären, om det inte finns särskilda skäl för det. Beloppet
ska i stället fördelas på övriga utdelningsberättigade som
inte har tillgodosetts fullt ut. Lag (2021:538).
Förskottsbetalning
14 § Innan utdelning äger rum, får förvaltaren självmant eller på begäran
av en borgenär betala ut utdelningsmedel i förskott i enlighet med vad
som föreskrivs i 15 §.
Även om en borgenär har fått betalt i förskott för sin fordran, skall den
tas upp i utdelningsförslaget.
15 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Förskottsbetalning skall utgå för en fordran med förmånsrätt, om det
lämpligen kan ske.
Förskottsbetalning skall utgå för en fordran utan förmånsrätt, om det är
uppenbart att tillgångarna räcker till betalning av tio procent av sådana
fordringar och det inte finns särskilda skäl mot det.
Förskottsbetalning för en fordran utgår endast i den mån det kan antas
att utdelning kommer att belöpa på denna. Är fordringen beroende av
villkor eller tvistig, får förskott inte betalas ut. När
bevakningsskyldighet föreligger, får förskottsbetalning ske endast till
en borgenär som har bevakat sin fordran i konkursen.
15 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förskott ska betalas för en fordran med förmånsrätt, om
det är lämpligt.
Förskott ska betalas för en fordran utan förmånsrätt, om det
är uppenbart att tillgångarna räcker till betalning av tio
procent av sådana fordringar och det inte finns särskilda skäl
mot det.
Förskott får betalas endast i den utsträckning det kan antas
att borgenären kommer att få utdelning för fordran. Om fordran
är beroende av villkor eller är tvistig får förskott inte
betalas. När ett bevakningsförfarande har inletts får förskott
betalas till en bevakningsskyldig borgenär endast om
borgenären har bevakat sin fordran i konkursen.
Lag (2025:796).
16 § Har en borgenär begärt förskottsbetalning, kan förvaltaren kräva att
borgenären ställer säkerhet för att medlen återbetalas, om det visar sig
att borgenären saknar rätt att behålla vad som betalas till honom. I
fråga om sådan säkerhet gäller 11 §.
Vad som föreskrivs i 10 § fjärde stycket om skyldighet att betala ränta
skall tillämpas även vid återbetalning av medel som har betalts ut i
förskott.
17 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Om förvaltaren vägrar förskottsbetalning med begärt belopp, får
borgenären hänskjuta frågan till rättens prövning.
När en konkurs anses avslutad m. m.
18 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
En konkurs anses avslutad när tingsrätten har fastställt utdelning
enligt 7 §. Detta gäller även om en tvist angående en fordran som har
gjorts gällande i konkursen eller en fråga om underhåll åt gäldenären
ännu inte är slutligt avgjord eller någon ytterligare tillgång till följd
av rättegång eller på något annat sätt senare kan komma att tillföras
konkursboet.
Även om konkursen är avslutad, får ett ackordsförslag som har getts in
tidigare prövas enligt 12 kap.
18 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
En konkurs anses avslutad när utdelning har fastställts.
Detta gäller även om en tvist som avser en fordran som har
gjorts gällande i konkursen eller en fråga om underhåll åt
gäldenären ännu inte är slutligt avgjord eller om någon
ytterligare tillgång till följd av rättegång eller på något
annat sätt senare kan komma att tillföras konkursboet.
Även om konkursen är avslutad, får ett ackordsförslag som har
getts in tidigare prövas enligt 12 kap. Lag (2025:796).
Efterutdelning
19 § Blir medel tillgängliga för utdelning efter det att
utdelningsförslag enligt 4 § har upprättats, skall förvaltaren dela ut
dem till borgenärerna.
20 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om det är oklart hur medlen skall fördelas, skall ett förslag till
efterutdelning upprättas. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i detta
kapitel om utdelning, utbetalning av utdelningsmedel och
förskottsbetalning.
I förslaget till efterutdelning kan utdelning beräknas även för en
fordran som har blivit känd efter det att utdelningförslag enligt 4 §
upprättades. En fordran får beaktas utan bevakning trots att
bevakningsförfarande förut har varit anordnat i konkursen. Har så inte
varit fallet, får rätten emellertid besluta om bevakningsförfarande inför
efterutdelningen.
Av nytillkomna medel skall en borgenär för en fordran som inte har tagits
upp i utdelningsförslag enligt 4 § först så långt medlen räcker tilldelas
så mycket som skulle ha tillagts fordringen, om denna hade beaktats i
utdelningsförslaget. Därefter får han tillsammans med övriga borgenärer
ta del i vad som kan återstå.
20 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om det är oklart hur medlen ska fördelas, ska förvaltaren
upprätta ett förslag till efterutdelning. I så fall tillämpas
bestämmelserna i detta kapitel om utdelning, utbetalning av
utdelningsmedel och förskottsbetalning.
I förslaget till efterutdelning kan utdelning beräknas även
för en fordran som har blivit känd efter det att ett
utdelningsförslag enligt 4 § upprättades. En fordran får
beaktas utan bevakning trots att ett bevakningsförfarande har
genomförts i konkursen. Om ett bevakningsförfarande inte har
genomförts, får förvaltaren besluta om ett sådant inför
efterutdelningen.
Av nytillkomna medel ska en borgenär för en fordran som inte
har tagits upp i ett utdelningsförslag enligt 4 § först så
långt medlen räcker tilldelas så mycket som skulle ha tillagts
fordran, om denna hade beaktats i utdelningsförslaget.
Därefter får borgenären tillsammans med övriga borgenärer ta
del av det som kan återstå. Lag (2025:796).
21 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om förvaltaren anser att de nytillkomna medlen kan
fördelas utan att ett förslag till efterutdelning upprättas
och om tillsynsmyndigheten medger det, får förvaltaren dela ut
medlen till berättigade borgenärer utan att föregående
bestämmelser i detta kapitel iakttas. För utbetalningen gäller
dock 9 § andra stycket och 13 a §. En borgenär förlorar sin
rätt till utdelning, om borgenären inte gör anspråk på medlen
inom ett år räknat från det att förvaltaren har anmält till
rätten att medlen har skickats till borgenären.
Första stycket tillämpas också för det fall att det finns skäl
att upprätta ett utdelningsförslag men medlen inte räcker till
betalning av de kostnader som är förenade med detta.
Lag (2021:538).
21 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om förvaltaren anser att de nytillkomna medlen kan
fördelas utan att ett förslag till efterutdelning upprättas,
får förvaltaren dela ut medlen till berättigade borgenärer
utan att tillämpa de föregående bestämmelserna i detta
kapitel. För utbetalningen gäller dock 9 § andra och tredje
styckena och 13 a §. En borgenär förlorar sin rätt till
utdelning, om borgenären inte gör anspråk på medlen inom ett
år från det att förvaltaren har anmält till tillsyns-
myndigheten att medlen har betalats till borgenären.
Första stycket tillämpas också om det finns skäl att upprätta
ett utdelningsförslag men medlen inte räcker till betalning av
de kostnader som är förenade med detta. Lag (2025:796).
Viss anmälningsskyldighet m.m.
22 § Om utdelning eller efterutdelning har utfallit på ett
företagsinteckningsbrevs belopp, ska förvaltaren anmäla detta
till inskrivningsmyndigheten. Anmälan ska göras sedan
beslutet att fastställa utdelningen eller efterutdelningen har
vunnit laga kraft eller, i fall som avses i 21 §, när
utbetalningen har ägt rum. Tillsammans med anmälningen ska
förvaltaren sända in utdelningsförslaget eller någon annan
handling som visar fördelningen.
När inteckningsborgenären lyfter betalning, ska detta antecknas
på företagsinteckningsbrevet. Om företagsinteckningsbrevet är
elektroniskt, ska förvaltaren i stället anmäla betalningen till
Bolagsverket för registrering i inteckningsbrevsregistret.
Lag (2008:1077).
12 kap. Ackord i konkurs m.m.
Frivillig uppgörelse
1 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Visar gäldenären att han har kommit överens om betalningen av sina
skulder eller på annat sätt träffat uppgörelse med de borgenärer vars
fordringar har bevakats eller, när bevakning inte behövs, vars fordringar
är kända för förvaltaren, skall rätten på ansökan av gäldenären besluta
om nedläggning av konkursen. Innan beslut meddelas skall förvaltaren
höras.
Om bevakningsförfarande äger rum, får beslut om att lägga ned konkursen
inte meddelas före bevakningstidens utgång.
Rätten kan förordna att boets egendom inte får säljas innan ansökningen
har prövats, om egendomen inte behöver säljas av någon sådan anledning
som avses i 8 kap. 3 § andra stycket 2 och 3.
1 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om gäldenären visar att han eller hon har kommit överens
om betalningen av sina skulder eller på något annat sätt
träffat en uppgörelse med de borgenärer vars fordringar har
bevakats eller, när bevakning inte behövs, vars fordringar är
kända för förvaltaren, ska tillsynsmyndigheten på ansökan av
gäldenären besluta att lägga ned konkursen. Innan ett beslut
meddelas ska förvaltaren höras.
Om ett bevakningsförfarande har inletts får ett beslut om att
lägga ned konkursen inte meddelas före bevakningstidens
utgång.
Tillsynsmyndigheten får besluta att boets egendom inte får
säljas innan ansökan har prövats, om egendomen inte behöver
säljas av en sådan anledning som avses i 8 kap. 3 § andra
stycket 2 och 3. Lag (2025:796).
2 § Ett beslut att lägga ned konkursen skall kungöras.
Innan egendomen i boet återställs till gäldenären, skall
konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig
tas ut ur egendomen.
Är någon kostnad eller skuld tvistig, skall förvaltaren sätta
in behövliga medel till betalning av kostnaden eller skulden i
den bank eller det kreditmarknadsföretag som parterna enas om.
Räntan skall tillkomma den som slutligen blir berättigad till
medlen. Lag (2004:431).
Ackordsförslag m. m.
3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Reglerna i 4--28 §§ om ackord är tillämpliga endast i en konkurs i
vilken det har beslutats att bevakningsförfarande skall äga rum.
4 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om gäldenären vill bjuda ackord, skall han tillställa rätten ett
ackordsförslag. I förslaget skall anges
1. hur mycket gäldenären bjuder i betalning,
2. när betalningen skall ske,
3. om säkerhet har ställts för ackordet och vari säkerheten i så fall
består.
4 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
En gäldenär får ansöka om ackord i konkursen. Ansökan ska
ges in till förvaltaren och ska innehålla ett ackordsförslag
som anger
1. hur mycket gäldenären erbjuder i betalning,
2. när betalningen ska ske, och
3. om säkerhet har ställts för ackordet och vad den i så fall
består av. Lag (2025:796).
5 § Ett ackord får avse att fordringar som tillkommer de borgenärer som
enligt 11 § har rätt att rösta om förslaget sätts ned och betalas på
närmare angivet sätt. Ackordet skall ge likaberättigade borgenärer lika
rätt och minst tjugofem procent av fordringarnas belopp, om inte en lägre
ackordsprocent godkänns av samtliga kända borgenärer som har bevakat
fordran och skulle omfattas av ackordet eller om det finns synnerliga
skäl för lägre utdelning. Betalning av föreskriven minsta utdelning skall
ske inom ett år efter det att ackordet har fastställts, om inte samtliga
nämnda borgenärer godkänner en längre betalningstid.
Ett ackord får innehålla villkor att borgenärer får full betalning intill
ett visst belopp, om avvikelsen kan anses skälig med hänsyn till
omfattningen av boet och övriga omständigheter. Avvikelser till nackdel
för en viss borgenär får också äga rum, om han medger det.
Ett ackord får även avse att gäldenären endast får anstånd med
betalningen eller annan särskild eftergift. Första och andra styckena
gäller i tillämplig utsträckning.
6 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Ett ackordsförslag får tas upp endast om det kommer in till rätten
före den dag då kungörelsen om utdelningsförslaget i konkursen är införd
i Post- och Inrikes Tidningar eller, när utbyte enligt 15 kap. 2 § sker,
före den dag då underrättelserna sändes ut.
Om ackordsförslaget har kommit in i rätt tid, skall rätten inhämta
yttrande av förvaltaren huruvida förslaget bör föreläggas borgenärerna.
Avstyrker förvaltaren att det sker, får förslaget tas upp endast om
rätten finner synnerliga skäl till det.
6 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
En ansökan om ackord får tas upp till prövning endast om
1. den ges in till förvaltaren före den dag då
utdelningsförslaget kungjordes eller, när kungörelser ersätts
med skriftliga underrättelser enligt 15 kap. 2 §, före den dag
då underrättelserna skickades,
2. gäldenären har bekräftat bouppteckningen, och
3. ett bevakningsförfarande har genomförts. Lag (2025:796).
7 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Möter enligt 4--6 §§ hinder mot att ackordsförslaget tas upp, skall
det avvisas.
7 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltaren ska avvisa en ansökan om ackord, om inte de
krav som anges i 4-6 §§ är uppfyllda eller om förvaltaren
anser att ackordsförslaget inte ska presenteras för
borgenärerna.
Om ansökan inte avvisas, ska förvaltaren snarast överlämna
ansökan med tillhörande handlingar till rätten och bifoga ett
eget yttrande i frågan om huruvida ackordsförslaget bör antas
av borgenärerna.
Förvaltaren ska till rätten samtidigt med ansökan ge in en
förteckning över de borgenärer som har rätt att rösta i
ackordsfrågan, med uppgifter om de fordringsbelopp för vilka
rösträtt får utövas. Lag (2025:796).
Sammanträde för prövning av ackordsförslag
8 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om ackordsförslaget tas upp, ska rätten genast kalla
borgenärerna till ett sammanträde för att pröva förslaget.
Innan gäldenären har bekräftat bouppteckningen, får kallelse
utfärdas endast om det finns synnerliga skäl för det.
Kallelsen ska kungöras.
Sammanträdet får inte hållas tidigare än tre veckor efter det
att ackordsförslaget togs upp och inte heller innan
tvistefrågor som har uppkommit genom anmärkningar mot bevakade
fordringar har handlagts vid förlikningssammanträdet.
Lag (2021:538).
8 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om ansökan överlämnas till rätten, ska rätten genast kalla
borgenärerna och gäldenären till ett sammanträde för att pröva
förslaget. Kallelsen ska kungöras. Lag (2025:796).
9 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Förvaltaren skall snarast till rätten inkomma med yttrande huruvida
han anser att ackordsförslaget bör antas av borgenärerna. Yttrandet skall
hållas tillgängligt för borgenärerna vid sammanträdet för prövning av
ackordsförslaget, om det inte har sänts till dem tidigare.
10 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Vid sammanträdet för prövning av ackordsförslaget ska
förvaltaren närvara. Om gäldenären inte kan infinna sig
personligen, bör han eller hon inställa sig genom ombud.
Förvaltaren ska tillhandahålla en förteckning över de
borgenärer som har rätt att rösta i ackordsfrågan, med uppgift
om de fordringsbelopp för vilka rösträtt får utövas. Om det
mot någon av dessa fordringar har framställts en anmärkning
som inte har prövats eller för det fall efterbevakning har
skett, anmärkningstiden ännu inte har gått ut, ska det
särskilt anges i förteckningen.
Om gäldenären inte har bekräftat bouppteckningen, ska
anledningen till det uppges vid sammanträdet.
Lag (2021:538).
10 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Vid sammanträdet för prövning av ackordsförslaget ska
förvaltaren närvara. Lag (2025:796).
11 § Vid omröstning i ackordsfrågan får rösträtt utövas endast
för bevakade fordringar. En borgenär som kan få täckning för
sin fordran genom kvittning eller vars fordran är förenad med
förmånsrätt deltar dock inte i omröstningen. En borgenär, som
har rätt till betalning först efter övriga borgenärer, deltar
inte heller i omröstningen, såvida inte de övriga borgenärerna
medger det.
Om en borgenär helt eller delvis avstår från kvittningsrätt
eller förmånsrätt, deltar han eller hon i motsvarande mån. Kan
en borgenärs fordran endast till viss del täckas genom
kvittning, eller understiger värdet av den egendom i vilken
borgenären har särskild förmånsrätt borgenärens fordran, deltar
han eller hon med återstående del av fordringen.
En svarande som med anledning av en återvinningstalan har fått
eller kan få en fordran mot gäldenären, får utan bevakning
delta med fordringen i omröstningen.
Innebär ackordsförslaget att borgenärer som inte har
förmånsrätt ska få full betalning intill visst belopp, får
rösträtt inte utövas för de fordringar som därigenom får full
betalning.
Med borgenärer som har förmånsrätt likställs en borgenär som
till säkerhet för sin fordran har gjort förbehåll om
återtaganderätt. Lag (2008:993).
12 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
En anmärkning som har framställts mot en fordran utgör inte hinder
mot att borgenären deltar med fordringen i omröstningen. Är utgången av
omröstningen beroende av om fordringen skall beaktas eller inte, skall
rätten vid sammanträdet utreda tvistefrågan och söka åstadkomma
förlikning. De närvarande får med bindande verkan för dem som har
uteblivit medge att en anmärkning förfaller eller inskränks eller uppdra
åt förvaltaren att ingå förlikning med borgenären. Kan förlikning inte
träffas, skall frågan handläggas enligt vad som sägs i 17 § första
stycket för bestämmande av omröstningens utgång. Har en anmärkning mot
någon yrkad fordran eller förmånsrätt prövats enligt 9 kap. 16 §, skall
rättens avgörande dock tillämpas vid omröstningen i ackordsfrågan, om det
inte före omröstningen visas att avgörandet har ändrats av högre rätt.
Förlikning angående en anmärkning som har framställts mot en fordran får
inte ingås på något annat sätt än som har nämnts nu, om inte alla vars
rätt är beroende av förlikningen samtycker till det.
13 § Om både en borgenär och en borgensman eller någon annan som förutom
gäldenären ansvarar för borgenärens fordran vill rösta för denna i
ackordsfrågan, har de tillsammans en röst, vilken beräknas efter
borgenärens fordran. Kan de inte enas, gäller borgenärens mening, om inte
de andra löser ut honom eller ställer betryggande säkerhet för
fordringen.
14 § Gäldenären får inte återta eller ändra ackordsförslaget utan rättens
medgivande. Ett yrkande om detta skall framställas senast vid
sammanträdet och innan omröstningen sker.
Om en ändring i ackordsförslaget medges, får prövningen av
ackordsförslaget skjutas upp till ett fortsatt sammanträde inom tre
veckor. Om ändringen inte medför att förslaget blir sämre för
borgenärerna, får prövningen skjutas upp endast om det finns särskilda
skäl till det.
Om rätten i något annat fall än som avses i andra stycket, efter att ha
hört förvaltaren och de närvarande borgenärerna, anser att det finns
särskilda skäl för att borgenärernas prövning av ackordsförslaget skjuts
upp, får rätten besluta om uppskov till ett fortsatt sammanträde inom tre
veckor.
Borgenärsmajoritet vid ackord m. m.
15 § Ett ackordsförslag som ger minst femtio procent av fordringsbeloppen
skall anses antaget av borgenärerna, om tre femtedelar av de röstande har
godtagit förslaget och deras fordringar uppgår till tre femtedelar av de
röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp. Är ackordsprocenten
lägre, skall ackordsförslaget anses antaget om tre fjärdedelar av de
röstande har enats om förslaget och deras fordringar uppgår till tre
fjärdedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp.
16 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Anser en borgenär eller gäldenären att ett beslut genom vilket ett
ackordsförslag har förkastats av borgenärerna inte har tillkommit på
lagligt sätt, får han överklaga beslutet i hovrätten inom tre veckor från
beslutet. Gäldenären får dock överklaga beslutet endast om hans rätt kan
vara beroende av det. Beslutet tillämpas omedelbart, om inte något annat
förordnas. Lag (1990:1072).
Fastställelse av ackord
17 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Har ett ackordsförslag antagits vid sammanträdet men finns det
enligt 19 § anledning att inte fastställa ackordet, skall ackordsfrågan
prövas av rätten vid en förhandling. Detsamma gäller, om det vid
sammanträdet inte kan avgöras om förslaget har antagits eller förkastats
av borgenärerna.
Om ackordsfrågan inte skall prövas vid en förhandling, skall rätten
fastställa ackordet.
Beslut i ackordsfrågan skall meddelas inom en vecka, om inte längre
rådrum är nödvändigt på grund av särskilda omständigheter.
17 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om ett ackordsförslag har antagits vid sammanträdet, ska
rätten fastställa ackordet under förutsättning att 19 § inte
är tillämplig. Om det vid sammanträdet inte kan avgöras om
ackordsförslaget har antagits eller förkastats ska rätten även
pröva den frågan.
Rätten ska besluta i ackordsfrågan inom en vecka, om det inte
är nödvändigt med mer tid på grund av särskilda
omständigheter. Lag (2025:796).
18 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Är utgången av omröstningen över ackordsförslaget beroende av om
kvarstående anmärkningar godkänns eller inte och finns det i övrigt skäl
att fastställa ackordet, skall rätten vid förhandlingen först pröva
anmärkningarna eller så många av dem att utgången av omröstningen blir
densamma vare sig övriga anmärkningar godkänns eller inte.
19 § Ett ackord får inte fastställas, om
1. ärendet inte har handlagts på föreskrivet sätt och felet kan ha
inverkat på ackordsfrågans utgång,
2. ackordet inte uppfyller de villkor som anges i 5 §,
3. det finns skälig anledning att anta att gäldenären i hemlighet har
gynnat någon borgenär i avsikt att inverka på ackordsfrågan eller att
något annat svek har ägt rum vid ackordet eller
4. ackordet uppenbart är till skada för borgenärerna.
Även om första stycket inte är tillämpligt får rätten efter
omständigheterna vägra att fastställa ackordet, om en borgenär eller en
borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för fordringen
har bestritt fastställelse på grund av att
1. betryggande säkerhet för ackordets fullgörande inte finns,
2. ackordet är till skada för borgenärerna eller
3. ackordet av någon annan särskild anledning inte bör medges.
Vägras fastställelse enligt första stycket 1 och är inte förslaget
förkastat av borgenärerna eller förfallet, skall borgenärerna på nytt
pröva ackordsförslaget och ett sammanträde sättas ut för detta. Ett
sådant sammanträde får hållas tidigast tio dagar efter beslutet om vägrad
fastställelse. Borgenärerna skall kallas till sammanträdet. Kallelsen
skall kungöras.
20 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
En förhandling enligt 17 § skall äga rum så snart som möjligt. Till
förhandlingen skall förvaltaren, gäldenären och de borgenärer som var
närvarande vid sammanträde som avses i 8 § kallas.
20 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om rätten håller ett sammanträde vid en prövning enligt
17 §, ska förvaltaren, gäldenären och de borgenärer som var
närvarande vid det sammanträde som avses i 8 § kallas.
Lag (2025:796).
Verkan av ackord
21 § Ett fastställt ackord är bindande för alla borgenärer,
kända och okända, som har haft rätt att efter bevakning rösta
om ackordsförslaget.
En borgenär, som har rätt till betalning först efter övriga
borgenärer, förlorar sin rätt till betalning av gäldenären, om
inte alla borgenärer som enligt 11 § hade rätt att rösta om
ackordsförslaget tillgodoses fullt ut genom ackordet.
Den som har förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i
fråga om belopp som inte kan tas ut ur egendomen.
En borgenär har, utan hinder av ackordet, den rätt till
kvittning som följer av 5 kap. 15 och 16 §§. Lag (2008:993).
22 § En borgenär som har godkänt ett ackordsförslag förlorar inte genom
godkännandet sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom gäldenären
svarar för fordringen.
23 § En anmärkning mot en bevakning skall, om förmånsrätt yrkas för den
bevakade fordringen, prövas på det sätt som föreskrivs i denna lag även
om ackord har kommit till stånd.
24 § Innan egendomen i boet till följd av att ett ackord har fastställts
återställs till gäldenären, skall konkurskostnaderna och andra skulder
som boet har ådragit sig tas ut ur egendomen. Förvaltaren skall dessutom
se till att de borgenärer som har förmånsrätt för sina bevakade
fordringar av egendomen, så långt den räcker, får den betalning som
tillkommer dem på grund av förmånsrätten.
Är någon kostnad eller skuld tvistig, tillämpas 2 § tredje stycket.
25 § När ackord har fastställts, får talan om återvinning inte väckas av
någon borgenär som omfattas av ackordet. Talan som har väckts på behörigt
sätt får trots det prövas.
Vad som vinns genom återvinningstalan och inte behövs för något sådant
ändamål som avses i 24 § skall, sedan kärandens kostnader har ersatts,
tillkomma de borgenärer som omfattas av ackordet. En svarande som med
anledning av kärandens talan får en fordran mot gäldenären har rätt att
på vad han annars skulle ha fått betala avräkna den utdelning som
tillkommer honom.
Tillsyn över ackord
26 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
På begäran av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan
rätten, om det finns skäl till det, förordna förvaltaren eller någon
annan lämplig person att utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina
åtaganden enligt ackordet. Om det behövs, skall även en ersättare för
tillsynsmannen förordnas.
Gäldenären skall ge tillsynsmannen de uppgifter som denne begär och följa
de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.
Tillsynsmannen skall entledigas av rätten, om det visar sig att han inte
är lämplig eller att han av någon annan särskild orsak bör skiljas från
uppdraget.
26 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av
ackordet får tillsynsmyndigheten, om det finns skäl för det,
förordna förvaltaren eller någon annan lämplig person att
utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina åtaganden
enligt ackordet. Om det behövs, ska även en ersättare för
tillsynspersonen förordnas.
Innan ett beslut om fastställelse av ackord har meddelats, får
en ansökan enligt första stycket även göras hos rätten.
Lag (2025:796).
26 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Gäldenären ska lämna de upplysningar till
tillsynspersonen som han eller hon begär. Gäldenären ska också
följa de anvisningar som tillsynspersonen lämnar.
Tillsynspersonen ska entledigas av tillsynsmyndigheten, om det
visar sig att han eller hon inte är lämplig eller av någon
annan särskild orsak bör skiljas från uppdraget.
Lag (2025:796).
27 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Arvode till tillsynsmannen och ersättning för de kostnader som
uppdraget har medfört skall prövas av rätten, om tillsynsmannen eller
gäldenären begär det. Så länge ackordet inte har fullgjorts, får en sådan
begäran framställas också av en borgenär vars fordran omfattas av
ackordet.
27 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Tillsynspersonens arvode och ersättning för de kostnader
som uppdraget har medfört ska prövas av tillsynsmyndigheten på
ansökan av tillsynspersonen eller gäldenären. Så länge
ackordet inte har fullgjorts, får en sådan ansökan göras även
av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet.
Ett beslut om arvode och ersättning enligt första stycket
gäller när det har fått laga kraft. Lag (2025:796).
Förverkande av ackord
28 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av
ackordet kan rätten förklara att den eftergift som genom
ackordet har medgetts gäldenären förfaller, om
1. gäldenären
a) har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer,
b) har gjort sig skyldig till uppsåtligt försvårande av konkurs
eller exekutiv förrättning, eller
c) i hemlighet har gynnat någon borgenär i syfte att inverka på
ackordsfrågan,
2. gäldenären har åsidosatt vad som åligger honom enligt 26 §
andra stycket, eller
3. gäldenären på något annat sätt uppenbart har försummat sina
åtaganden enligt ackordet.
Förlikning är inte tillåten i en fråga som avses i första
stycket.
Även om den eftergift som har medgetts gäldenären förklaras
förfallen, får borgenärerna göra ackordet i övrigt gällande mot
gäldenären eller mot den som har gått i borgen för ackordet.
Lag (2005:243).
28 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av
ackordet får rätten förklara att den eftergift som gäldenären
har fått genom ackordet förfaller, om
1. gäldenären
a) har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer,
b) har gjort sig skyldig till uppsåtligt försvårande av
konkurs eller exekutiv förrättning, eller
c) i hemlighet har gynnat någon borgenär i syfte att inverka
på ackordsfrågan,
2. gäldenären inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt 26
a §, eller
3. gäldenären på något annat sätt uppenbart har försummat sina
åtaganden enligt ackordet.
Förlikning är inte tillåten i en fråga som avses i första
stycket.
Även om den eftergift som gäldenären har fått genom ackordet
förklaras förfallen, får borgenärerna göra ackordet i övrigt
gällande mot gäldenären eller mot den som har gått i borgen
för ackordet. Lag (2025:796).
13 kap. Förvaltarens slutredovisning
Avgivande av slutredovisningen
1 § Förvaltaren skall avge slutredovisning för sin förvaltning i enlighet
med vad som föreskrivs i detta kapitel. En förvaltare som avgår innan
konkursen är avslutad skall avge slutredovisning, även om han har haft
hand om förvaltningen tillsammans med andra förvaltare. Har förvaltningen
varit delad, behöver redovisningen omfatta endast den del av
förvaltningen som har ankommit på den avgående förvaltaren ensam.
Om förvaltarens skyldighet att under konkursen redovisa
medelsförvaltningen m. m. finns det bestämmelser i 7 kap. 18--21 §§.
2 § Slutredovisning skall avges
1. om konkursbeslutet hävs av högre rätt,
2. om förvaltaren avgår före konkursens slut,
3. om konkursen avskrivs på grund av otillräckliga tillgångar,
4. om konkursen avskrivs därför att ingen fordran har gjorts gällande i
konkursen,
5. vid utdelning och vid efterutdelning enligt 11 kap. 20 §,
6. vid efterutdelning enligt 11 kap. 21 §,
7. om konkursen läggs ned efter frivillig uppgörelse,
8. om egendomen i boet återställs till gäldenären till följd av att
ackord har fastställts.
3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Slutredovisningen skall avges till tillsynsmyndigheten. Till
slutredovisningen skall förvaltaren bifoga de handlingar som är av
betydelse för kontroll av redovisningen. Förvaltaren skall ge in en kopia
av redovisningen till rätten. I fall som avses i 2 § 1, 4 och 7 skall en
kopia samtidigt lämnas till gäldenären.
3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Slutredovisningen ska ges in till tillsynsmyndigheten.
Till slutredovisningen ska förvaltaren bifoga de handlingar
som är av betydelse för kontroll av redovisningen.
I de fall som avses i 2 § 1, 4 och 7 ska gäldenären få del av
slutredovisningen. Lag (2025:796).
4 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
I fall som avses i 2 § 5 skall slutredovisningen avges samtidigt som
utdelningsförslaget ges in till rätten. I övriga i 2 § avsedda fall skall
förvaltaren avge redovisningen så snart som möjligt.
4 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
I de fall som avses i 2 § 5 ska slutredovisningen ges in
tillsammans med utdelningsförslaget. I övriga fall ska
förvaltaren lämna redovisningen så snart som möjligt.
Lag (2025:796).
/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
Granskning av slutredovisningen
5 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Tillsynsmyndigheten skall i de fall som avses i 2 § 2, 3, 5, 6 och 8
granska slutredovisningen samt i de fall som avses i 2 § 2, 5 och 8 avge
utlåtande över densamma. Tillsynsmyndigheten skall skicka utlåtandet till
rätten. Redovisningen och utlåtandet skall hållas tillgängliga hos rätten
och tillsynsmyndigheten för dem som vill ta del av handlingarna.
/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/
Åtgärder för granskning av slutredovisningen
5 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Slutredovisningen ska hållas tillgänglig hos
tillsynsmyndigheten för den som vill granska den.
Lag (2025:796).
6 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
I fall som avses i 2 § 5 skall av den kungörelse som rätten utfärdar
enligt 11 kap. 6 § framgå att slutredovisningen och utlåtandet är
tillgängliga för granskning och var handlingarna finns.
I fall som avses i 2 § 2 och 8 skall rätten, när tillsynsmyndigheten har
lämnat sitt utlåtande, kungöra att slutredovisningen och utlåtandet har
avgetts samt var handlingarna är tillgängliga för granskning.
I de kungörelser som nämns i första och andra styckena skall det anges
vad den som vill klandra redovisningen måste göra.
6 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
I de fall som avses i 2 § 5 ska det av den kungörelse som
utfärdas enligt 11 kap. 6 § framgå att slutredovisningen är
tillgänglig för granskning hos tillsynsmyndigheten.
I de fall som avses i 2 § 2 och 8 ska tillsynsmyndigheten
kungöra att slutredovisningen är tillgänglig för granskning
hos myndigheten.
I kungörelsen ska det anges vad den som vill klandra
redovisningen måste göra. Lag (2025:796).
Klander av slutredovisningen
7 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Förvaltarens slutredovisning får klandras av tillsynsmyndigheten och
gäldenären. Även en borgenär får klandra redovisningen, om hans rätt kan
vara beroende av den.
Talan om klander av slutredovisning väcks genom stämning vid den
tingsrätt där konkursen är eller har varit anhängig.
I fall som avses i 2 § 2, 5 och 8 skall talan väckas senast den dag som
rätten bestämmer och anger i kungörelsen. Denna dag skall bestämmas så
att tre månader förflyter från den tidpunkt då kungörelsen kan antas bli
införd i Post- och Inrikes Tidningar. I övriga fall skall talan väckas
inom tre månader från den dag då kopian av redovisningen kom in till
rätten.
7 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Förvaltarens slutredovisning får klandras av
tillsynsmyndigheten och gäldenären. Även en borgenär får
klandra slutredovisningen, om hans eller hennes rätt kan vara
beroende av den.
En talan om klander av slutredovisning väcks genom stämning
vid den tingsrätt som har beslutat om konkursen. Till
stämningsansökan ska redovisningen bifogas.
I de fall som avses i 2 § 2, 5 och 8 ska talan väckas senast
tre månader från dagen för kungörandet. Detta ska anges i
kungörelsen. I övriga fall ska talan väckas inom tre månader
från den dag slutredovisningen kom in till tillsynsmyndigheten.
Lag (2025:796).
8 § Har upphävts genom lag (2006:706).
9 § En borgenär som har väckt klandertalan har rätt att av konkursboet få
ersättning för sina rättegångskostnader i den mån de täcks av vad som
genom rättegången har kommit boet till godo.
14 kap. Konkurskostnader
Allmänna bestämmelser
1 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Med konkurskostnad avses
1. arvode och kostnadsersättning till förvaltare,
2. arvode och kostnadsersättning till en sådan rådgivare eller
förlikningsman som har utsetts enligt 7 kap. 7 §,
3. ersättning till ett sakkunnigt biträde som förvaltare har anlitat med
stöd av 7 kap. 11 §,
4. ersättning till staten för tillsynen över förvaltningen,
5. kostnad för kungörande av beslut eller åtgärd rörande konkursen,
6. kostnad för de skriftliga kallelser och underrättelser till
borgenärerna som utfärdas i konkursen,
7. ersättning enligt 6 kap. 14 § till gäldenären eller någon annan för
inställelse.
Som konkurskostnad anses inte de kostnader för kungörelsen, kallelser och
underrättelser som föranleds av efterbevakning.
1 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Med konkurskostnad avses
1. arvode och kostnadsersättning till förvaltare,
2. ersättning till ett sakkunnigt biträde enligt 16 §,
3. avgifter enligt 17 § första stycket, och
4. ersättning och förskott på ersättning till gäldenären eller
någon annan för inställelse enligt 6 kap. 14 §.
Lag (2025:796).
2 § Konkurskostnaderna skall utgå ur konkursboet framför andra
skulder som boet har ådragit sig. I den mån konkurskostnaderna
inte kan tas ut ur boet, skall de betalas av staten, om inte
något annat följer av 3 §.
Om förvaltaren har haft kostnader för försäljning av fast
egendom och de inte kan tas ut ur egendomens avkastning och
köpeskilling eller annars ur boet, skall de betalas av staten.
Lag (2005:190).
3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om en konkurs har uppstått på ansökan av någon annan
borgenär än staten och om konkursen avskrivs enligt 10
kap. 1 §, ska, i den mån konkurskostnaderna inte kan tas
ut ur boet, borgenären svara för dessa, dock högst med ett
belopp som motsvarar en tiondel av det vid tiden för
konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap.
6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Är flera borgenärer
betalningsskyldiga, svarar de solidariskt. I beslutet om
avskrivning ska ansvarig borgenär åläggas att betala
konkurskostnaderna med den angivna begränsningen. Kan
kostnaderna inte heller tas ut av borgenären, ska de
betalas av staten. Lag (2010:1239).
3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om en konkurs har beslutats på ansökan av någon annan
borgenär än staten eller en borgenär vars fordran omfattas av
statlig lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497) och om
konkursen avskrivs enligt 10 kap. 1 §, ska borgenären ansvara
för konkurskostnaderna i den utsträckning dessa inte kan tas
ur boet. Ansvaret är begränsat till ett belopp som motsvarar
tre tiondelar av det vid tiden för konkursbeslutet gällande
prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken. Om flera borgenärer vid tidpunkten
för konkursbeslutet har ansökt om konkurs ansvarar de
solidariskt för beloppet. I beslutet om avskrivning ska den
eller de ansvariga borgenärerna förpliktas att betala
konkurskostnaderna med den angivna begränsningen.
Om kostnaderna inte kan tas ut av borgenären, ska de betalas
av staten. Lag (2025:796).
Förvaltarens arvode
4 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Arvodet till förvaltaren bestäms av rätten. Om det har utsetts flera
förvaltare, skall särskilt arvode bestämmas för var och en av dem.
Arvodet får inte bestämmas till ett högre belopp än som med hänsyn till
det arbete som uppdraget har krävt, den omsorg och skicklighet varmed det
har utförts samt boets omfattning kan anses utgöra skälig ersättning för
uppdraget.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer taxa
som skall tillämpas vid bestämmande av arvode till förvaltaren om
konkursen avskrivs enligt 10 kap. 1 §.
4 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Arvodet till förvaltaren bestäms av tillsynsmyndigheten
eller, i fall som avses i 9 § andra stycket, av rätten. Om det
har utsetts flera förvaltare, ska ett särskilt arvode
bestämmas för var och en av dem.
Arvodet får inte bestämmas till ett högre belopp än som med
hänsyn till det arbete som uppdraget har krävt, den omsorg och
skicklighet varmed det har utförts samt boets omfattning kan
anses utgöra skälig ersättning för uppdraget.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om en taxa som ska tillämpas när
förvaltarens arvode bestäms, om konkursen skrivs av enligt 10
kap. 1 §. Lag (2025:796).
5 § Arvodet skall bestämmas till ett visst belopp i ett för allt, om inte
enligt 18 § ett särskilt arvode behöver beräknas för egendom som avses
där. Ett sådant särskilt arvode får bestämmas innan arvodesfrågan i
övrigt avgörs.
När ett särskilt arvode bestäms för viss egendom, tillämpas de grunder
för arvodesberäkningen som anges i 4 §.
6 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Arvodet bestäms efter framställning av förvaltaren. Har det utsetts
flera förvaltare, bör deras arvoden bestämmas på en gång, om det
lämpligen kan ske.
I arvodesframställningen skall förvaltaren ange det belopp som han begär
och, om det kan komma i fråga att bestämma ett särskilt arvode för viss
egendom, även det beloppet. Till framställningen skall bifogas en
redogörelse för det arbete som uppdraget har medfört med en specificerad
räkning, som utvisar det begärda beloppets fördelning på de olika
förvaltningsåtgärderna. Har förvaltaren anlitat ett sådant biträde som
avses i 7 kap. 11 § och har biträdet erhållit gottgörelse eller har
förvaltaren tillgodoförts ersättning för utgifter, skall det anges i
redogörelsen.
Om det finns anledning att bestämma ett särskilt arvode för viss egendom,
skall förvaltaren tillhandahålla rätten en förteckning över de kända
rättsägare som har särskild förmånsrätt i egendomen.
6 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Arvodet bestäms efter ansökan av förvaltaren till
tillsynsmyndigheten. Om det har utsetts flera förvaltare, ska
deras arvoden bestämmas samtidigt, om det är lämpligt.
Förvaltaren ska i ansökan ange det belopp som han eller hon
begär i arvode. Till ansökan ska förvaltaren bifoga en
redogörelse för det arbete som uppdraget har medfört med en
specificerad räkning, som utvisar det begärda beloppets
fördelning på de olika förvaltningsåtgärderna. Om förvaltaren
har anlitat ett sakkunnigt biträde med stöd av 7 kap. 11 § och
biträdet har fått ersättning eller förvaltaren har
tillgodoförts ersättning för utgifter, ska det anges i
redogörelsen. Lag (2025:796).
7 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Avser en arvodesframställning endast att ett särskilt arvode skall
bestämmas för viss egendom, får rätten avgöra om det finns skäl att ta
upp yrkandet till prövning innan arvode i övrigt bestäms.
7 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om det finns anledning att bestämma ett särskilt arvode
för viss egendom, ska förvaltaren i ansökan enligt 6 § ange
även det beloppet. Förvaltaren ska till ansökan bifoga en
förteckning över de kända rättsägare som har särskild
förmånsrätt i egendomen.
Om en ansökan avser endast att ett särskilt arvode ska
bestämmas för viss egendom, får tillsynsmyndigheten avgöra om
det finns skäl att pröva ansökan innan arvodet i övrigt
bestäms. Lag (2025:796).
8 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
I andra fall än de som avses i 9 § tredje stycket och 10 §
skall rätten, innan arvodesframställningen prövas, inhämta
yttrande i arvodesfrågan av tillsynsmyndigheten samt ge
gäldenären och de borgenärer som hos rätten har begärt det
tillfälle att yttra sig över framställningen inom viss tid,
minst två och högst fyra veckor. I fall som sägs i 6 § tredje
stycket skall varje känd borgenär som har särskild förmånsrätt
i egendomen ges tillfälle att yttra sig över framställningen.
Om ett konkursbeslut upphävts, skall den borgenär vars ansökan
lagts till grund för beslutet ges tillfälle att yttra sig över
framställningen.
Rätten får hålla förhandling i arvodesfrågan, om den finner
skäl till det. Till förhandlingen skall förvaltaren,
tillsynsmyndigheten, gäldenären samt de borgenärer som har
begärt att få yttra sig över arvodesframställningen kallas. I
fall som avses i 6 § tredje stycket skall varje känd borgenär
som har särskild förmånsrätt i egendomen kallas. Om ett
konkursbeslut upphävts, skall den borgenär vars ansökan lagts
till grund för beslutet kallas. Lag (2005:190).
8 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Tillsynsmyndigheten ska ge gäldenären och de borgenärer
som har begärt det tillfälle att yttra sig över ansökan om
arvode. Om förvaltaren begär ett särskilt arvode för viss
egendom, ska varje känd borgenär som har särskild förmånsrätt
i egendomen ges tillfälle att yttra sig över ansökan. Om ett
konkursbeslut har upphävts, ska den borgenär vars ansökan
lagts till grund för beslutet ges tillfälle att yttra sig över
ansökan.
Första stycket gäller inte i ett fall som avses i 9 a § eller
när konkursen skrivs av eller läggs ned eller vid
efterutdelning enligt 11 kap. 21 §. Lag (2025:796).
9 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
I fall då tingsrätten har att fastställa utdelning eller
efterutdelning i konkursen skall beslut i arvodesfrågan meddelas
samtidigt med beslutet om fastställelse, när inte något annat
följer av 7 §.
Oberoende av om talan har förts mot ett beslut om att fastställa
utdelning eller efterutdelning får högre rätt som ändrar lägre rätts
beslut i arvodesfrågan göra den ändring i beslutet om fastställelse som
föranleds därav eller, om det behövs, återförvisa utdelningsfrågan till
förvaltaren.
Den domstol som har att pröva en fråga om utdelning eller efterutdelning
får bestämma tilläggsarvode till förvaltaren för arbete i anledning av
handläggningen av frågan vid domstolen.
9 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om utdelning eller efterutdelning i konkursen ska
fastställas, ska beslut i arvodesfrågan meddelas samtidigt som
beslutet om fastställelse, om inte något annat följer av 7 §
andra stycket.
Om tillsynsmyndigheten enligt 11 kap. 7 § tredje stycket ska
överlämna prövningen av utdelningsförslaget till rätten, ska
även arvodesansökan överlämnas dit. Tillsynsmyndigheten ska
bifoga ett eget yttrande över ansökan.
Även om ett beslut om att fastställa utdelning eller
efterutdelning inte har överklagats får en domstol som ändrar
tillsynsmyndighetens eller lägre rätts beslut i arvodesfrågan
göra den ändring i beslutet om fastställelse som den
förstnämnda ändringen motiverar eller, om det behövs,
återförvisa utdelningsfrågan till förvaltaren. Lag (2025:796).
9 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Tillsynsmyndigheten eller den domstol som prövar en
fråga om utdelning eller efterutdelning får bestämma
tilläggsarvode till förvaltaren för arbete i anledning av
handläggningen av frågan vid myndigheten respektive domstolen.
Lag (2025:796).
10 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Om konkursen avskrivs eller läggs ned eller om
efterutdelning enligt 11 kap. 21 § äger rum, skall rätten höra
tillsynsmyndigheten innan arvode till förvaltaren bestäms.
Lag (2005:190).
11 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
En förvaltare får inte lyfta sitt arvode förrän han har
avgett slutredovisningen för sin förvaltning. När
arvodesframställningen lämnats in till rät-ten får dock
förvaltaren, utan särskilt beslut av rätten, lyfta den del av
det begärda arvodet som motsvarar den mervärdesskatt som
beräknats för arvodet. Lag (2003:893).
11 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Ett beslut om arvode gäller när det har fått laga kraft.
Förvaltaren har rätt till den ränta som har upplupit på medel
som har avsatts för arvodet från den dag då slutredovisningen
lämnades in till tillsynsmyndigheten.
När en ansökan om arvode har lämnats in till
tillsynsmyndigheten får förvaltaren, utan särskilt beslut av
myndigheten, lyfta den del av det begärda arvodet som
motsvarar den mervärdesskatt som har beräknats för arvodet.
Lag (2025:796).
Förskott på förvaltarens arvode
12 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Rätten får tillerkänna förvaltaren skäligt belopp att utgå i
förskott innan slutligt arvode bestäms, om det är rimligt med hänsyn till
omfattningen av det arbete som uppdraget har medfört, den tid under
vilken konkursen har varat och ytterligare beräknas pågå samt övriga
förhållanden.
En framställning om förskott skall ange det belopp som begärs och de skäl
som åberopas för förskottsbetalningen. Till framställningen skall bifogas
en redogörelse för det arbete som uppdraget har medfört och en uppgift om
boets ekonomiska ställning. Rätten skall inhämta yttrande i
förskottsfrågan av tillsynsmyndigheten.
12 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Tillsynsmyndigheten får på ansökan av förvaltaren besluta
om förskott med ett skäligt belopp innan slutligt arvode
bestäms, om det är rimligt med hänsyn till omfattningen av det
arbete som uppdraget har medfört, den tid som konkursen har
pågått och ytterligare beräknas pågå samt övriga förhållanden.
I ansökan om förskott ska förvaltaren ange det belopp som
begärs och de skäl som åberopas för förskottsbetalningen. Till
ansökan ska förvaltaren bifoga en redogörelse för det arbete
som uppdraget har medfört och en uppgift om boets ekonomiska
ställning. Lag (2025:796).
Förvaltarens ersättning för kostnader
13 § Förvaltaren får under förvaltningens gång ur konkursboet ta ut medel
för att betala de kostnader som uppdraget medför. Uttagen skall anges i
förvaltarens slutredovisning.
14 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Avskrivs konkursen enligt 10 kap. 1 §, skall rätten
bestämma kostnadsersättningen och ersättningen enligt 2 § andra
stycket till förvaltaren samtidigt som arvodet bestäms.
Tillsynsmyndigheten skall höras också över begäran om
ersättning för kostnader. Lag (2005:190).
14 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om konkursen skrivs av enligt 10 kap. 1 §, ska
tillsynsmyndigheten på ansökan av förvaltaren bestämma
kostnadsersättningen och ersättningen enligt 2 § andra stycket
till förvaltaren samtidigt som arvodet bestäms.
Ett beslut om ersättning gäller när det har fått laga kraft.
Lag (2025:796).
Övriga konkurskostnader
15 § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
Rätten bestämmer arvodet till en sådan rådgivare eller
förlikningsman som har utsetts enligt 7 kap. 7 § efter att ha hört
tillsynsmyndigheten och förvaltaren. Härvid tillämpas 4 § andra stycket
och 5 §.
16 § Ersättningen till ett sakkunnigt biträde som har anlitats med stöd
av 7 kap. 11 § bestäms av förvaltaren.
17 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Ersättningen till staten för tillsynen över förvaltningen utgår
enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
Ersättningen till staten för sådana konkurskostnader som avses i 1 §
första stycket 6 utgår enligt föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.
17 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
En avgift får tas ut för ersättning till staten för
handläggning av ärenden under konkursen och för tillsynen över
förvaltningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om avgifter enligt första stycket och om
betalning av sådana avgifter.
I 9 kap. 20 § finns det bestämmelser om avgift vid
efterbevakning. Lag (2025:796).
Fördelning av konkurskostnaderna på olika slag av egendom
18 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Av arvodet till förvaltaren eller sådan rådgivare eller
förlikningsman som har utsetts enligt 7 kap. 7 § ska, om det i
boet finns egendom i vilken särskild förmånsrätt gäller och i
den mån det inverkar på de borgenärers rätt som inte har sådan
förmånsrätt i egendomen eller på statens ansvar för
konkurskostnaderna, den del som avser egendomen i fråga
fastställas att betalas ur egendomens avkastning och
köpeskilling.
Då särskild förmånsrätt gäller i boet tillhörig egendom, får
inte till skada för någon med samma eller bättre förmånsrätt,
av egendomens avkastning och köpeskilling betalas någon annan
konkurskostnad än som har sagts i första stycket. Särskild
förmånsrätt enligt 5 § förmånsrättslagen (1970:979), hindrar
dock inte att egendomen används till betalning också av övriga
konkurskostnader, i den mån det inte finns annan egendom i boet
som kan användas till betalning.
Med arvode som sägs i första stycket jämställs vid
tillämpningen av denna paragraf konkursboets kostnader för vård
och försäljning av egendomen i fråga. Lag (2008:993).
18 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Av arvodet till förvaltaren ska, om det i boet finns
egendom i vilken särskild förmånsrätt gäller och i den
utsträckning det inverkar på de borgenärers rätt som inte har
sådan förmånsrätt i egendomen eller på statens ansvar för
konkurskostnaderna, den del som avser egendomen fastställas
att betalas ur egendomens avkastning och köpeskilling.
Om särskild förmånsrätt gäller i egendom som tillhör boet, får
inte någon annan konkurskostnad än som anges i första stycket
betalas av egendomens avkastning och köpeskilling om det
skadar någon med samma eller bättre förmånsrätt. Särskild
förmånsrätt enligt 5 § förmånsrättslagen (1970:979) hindrar
dock inte att egendomen används till betalning också av övriga
konkurskostnader, i den utsträckning det inte finns någon
annan egendom i boet som kan användas till betalning.
Med särskilt arvode jämställs vid tillämpningen av första och
andra styckena konkursboets kostnader för vård och försäljning
av egendomen i fråga. Lag (2025:796).
15 kap. Information om beslut och åtgärder under konkurs
Formen för kungörande
1 § Kungörelser enligt denna lag ska ske i Post- och Inrikes
Tidningar. Om det finns särskilda skäl får därutöver en
kungörelse ske på annat sätt.
Dagen för kungörande enligt denna lag är den dag då
kungörelsen infördes i Post- och Inrikes Tidningar.
I 8 kap. 11-13 §§ finns särskilda bestämmelser om kungörande
av auktion i vissa fall. Lag (2021:538).
Utbyte av kungörelse mot skriftliga underrättelser till
borgenärerna
2 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
I en konkurs vari bevakningsförfarande har ägt rum skall följande
kungörelser ersättas med skriftliga underrättelser till borgenärerna, om
det saknas anledning att anta att kostnaden för tillkännagivandet med
kungörelse blir lägre eller att kungörelse i övrigt är lämpligare,
nämligen
1. kungörelse med kallelse till förhandling angående entledigande av
förvaltare,
2. kungörelse med information om att ett förslag till utdelning eller
efterutdelning har upprättats samt att slutredovisningen och
tillsynsmyndighetens utlåtande över den finns tillgängliga för
granskning,
3. kungörelse av beslut om att lägga ned konkursen på grund av frivillig
uppgörelse,
4. kungörelse med information om att slutredovisningen och
tillsynsmyndighetens utlåtande över den finns tillgängliga för granskning
i fall då förvaltare avgår före konkursens slut.
Om utbyte sker i de fall som anges i första stycket 2, 3 eller 4 skall
tid som avses i 11 kap. 6 § tredje stycket, 13 kap. 7 § tredje stycket
och 16 kap. 9 § första stycket i stället räknas från dagen efter den då
underrättelserna sändes ut.
2 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
I en konkurs där ett bevakningsförfarande har inletts ska
följande kungörelser ersättas med skriftliga underrättelser
till borgenärerna, om det saknas anledning att anta att
kostnaden blir lägre med kungörelse eller att kungörelse i
övrigt är lämpligare, nämligen
1. kungörelse med kallelse till sammanträde om entledigande av
förvaltare,
2. kungörelse med information om att ett förslag till
utdelning eller efterutdelning har upprättats och att
slutredovisningen finns tillgänglig för granskning,
3. kungörelse av beslut om att lägga ned konkursen på grund av
en frivillig uppgörelse, och
4. kungörelse med information om att slutredovisningen finns
tillgänglig för granskning i fall då förvaltare avgår före
konkursens slut.
När kungörelser ersätts med skriftliga underrättelser enligt
första stycket 2, 3 eller 4, ska den tid som avses i 11 kap.
6 § tredje stycket, 13 kap. 7 § tredje stycket och 16 kap.
16 § i stället räknas från dagen efter den dag då under-
rättelserna skickades. Lag (2025:796).
Utbyte av underrättelser och kallelser till borgenärerna mot
kungörelse
3 § Om antalet borgenärer med fordringar utan förmånsrätt är mycket
stort, får underrättelser till dessa borgenärer och sådana kallelser till
dem som inte behöver delges ersättas av ett tillkännagivande genom
kungörelse.
Formen för kallelser och underrättelser m.m.
4 § Skriftliga kallelser och underrättelser enligt denna lag
ska ske med post eller på något annat lämpligt sätt, om inte
något annat följer av särskilda föreskrifter om delgivning.
Om förvaltaren ska underrätta någon om innehållet i en
handling eller om något annat, får det ske genom delgivning.
Lag (2021:538).
Registrering av konkurser
5 § I lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till
2015 års insolvensförordning finns bestämmelser om
registrering av konkurser i ett insolvensregister.
Lag (2019:250).
6 § Har upphävts genom lag (2019:250).
7 § Har upphävts genom lag (2019:250).
8 § Har upphävts genom lag (2019:250).
/Kapitlet upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./
16 kap. Bestämmelser om handläggning och överklagande m.m.
Handläggning av konkursärenden
1 § Prövningen av en konkursansökan och handläggningen av konkursen sker
som ett konkursärende hos tingsrätten. Som konkursärende handläggs inte
sådan talan enligt denna lag som skall väckas genom stämning.
2 § I konkursärenden gäller rättegångsbalkens bestämmelser om tvistemål i
tillämpliga delar, om inte något annat sägs i denna lag. Sker
handläggningen vid förhandling, tillämpas bestämmelserna om
huvudförhandling i tvistemål, om inte sakens beskaffenhet motiverar
avsteg därifrån.
Om den som har kallats till en förhandling uteblir, hindrar det inte att
den fråga som förhandlingen gäller prövas och avgörs.
Rättens avgörande sker genom beslut.
3 § En tingsrätt skall vid handläggningen av ett konkursärende bestå av
en lagfaren domare. Vid en förhandling får dock rätten bestå av tre
lagfarna domare.
Verkställighet av beslut i konkursärenden
4 § Ett beslut om konkurs och om upphävande av ett konkursbeslut går i
verkställighet omedelbart. Detsamma gäller andra beslut av rätten under
handläggningen av ett konkursärende i en fråga som enligt denna lag skall
prövas av rätten, om inte något annat förordnas eller följer av andra
stycket.
Beslut under handläggningen av ett konkursärende går i verkställighet
först sedan det har vunnit laga kraft, om beslutet avser
1. arvode eller kostnadsersättning till förvaltare,
2. arvode till en sådan rådgivare eller förlikningsman som har utsetts
enligt 7 kap. 7 §,
3. arvode eller kostnadsersättning till en sådan tillsynsman som har
utsetts enligt 12 kap. 26 §,
4. utdömande av förelagt vite.
Angående verkställighet av beslut att fastställa utdelning finns det
bestämmelser i 11 kap. 9 och 10 §§.
Överklagande av rättens beslut i konkursärenden m.m.
5 § Varje tingsrättens beslut i ett konkursärende i en fråga som enligt
denna lag skall prövas av rätten får överklagas för sig, om inte något
annat följer av 6 eller 7 §.
Har ett beslut meddelats utan att förhandling har hållits, skall de som
beslutet har gått emot genast underrättas om tiden för beslutet, i den
mån det med hänsyn till omständigheterna är motiverat. När det är
lämpligt, bör i underrättelsen ges besked om utgången av den prövade
frågan.
6 § Ett beslut enligt 9 kap. 1 § att bevakning skall äga rum får inte
överklagas. Inte heller får ett beslut av tingsrätten enligt 11 kap. 7 §
tredje stycket som innefattar återförvisning av ett utdelningsförslag
till förvaltaren överklagas.
Rättens beslut i fråga om utdelning får överklagas endast av den som i
rätt tid har framställt invändning mot utdelningsförslaget eller, om
rätten beslutar fastställa utdelning som avviker från förslaget, den vars
rätt påverkas av ändringen. Förvaltaren får fullfölja talan i en fråga
som gäller återvinning.
7 § Mot beslut enligt 12 kap. 18 § med anledning av en framställd
anmärkning får talan inte föras.
Mot följande beslut får talan inte föras särskilt, nämligen
1. beslut i fråga om vägrat återtagande eller om ändring i ett
ackordsförslag enligt 12 kap. 14 §,
2. beslut enligt 12 kap. 19 § att borgenärerna på nytt skall pröva
ackordsfrågan.
8 § Tillsynsmyndigheten får överklaga tingsrättens beslut, om
beslutet rör
1. utseende eller entledigande av förvaltare, antalet
förvaltare eller delning av förvaltningen mellan flera
förvaltare,
2. arvode, kostnadsersättning eller förskott till förvaltare,
3. reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån
sig sitt pass, förbud att utfärda pass, hämtning eller häktning
eller föreläggande eller utdömande av vite,
4. uppdrag som eller arvode till rådgivare eller
förlikningsman,
5. avslag på en framställning om att inleda
bevakningsförfarande,
6. avskrivning av konkurs enligt 10 kap. 1 §. Lag (2006:706).
9 § Ett sådant beslut av tingsrätten som avses i 5 § får
överklagas hos hovrätten. Överklagandet skall ske inom tre veckor
från den dag då beslutet meddelades. Är det fråga om ett
konkursbeslut eller ett beslut om nedläggning av en konkurs på
grund av frivillig uppgörelse, räknas dock tiden för överklagande
från den dag då kungörelsen om beslutet var införd i Post- och
Inrikes Tidningar.
Beslut om åläggande av reseförbud, om skyldighet för gäldenären
att lämna ifrån sig sitt pass, om förbud att utfärda pass samt om
någons häktande eller kvarhållande i häkte får överklagas utan
inskränkning till viss tid. Detsamma gäller klagan mot ett beslut på
den grunden att förfarandet onödigt uppehålls genom beslutet.
Lag (1994:1050).
/Kapitlet träder i kraft I:2026-07-01/
16 kap. Handläggningen av konkursärenden
Handläggningen hos tillsynsmyndigheten och förvaltaren
Beslut av tillsynsmyndigheten
1 § I förvaltningslagen (2017:900) finns det bestämmelser som
gäller vid tillsynsmyndighetens handläggning enligt denna lag.
Lag (2025:796).
2 § Ett beslut av tillsynsmyndigheten som får överklagas
enligt denna lag och som inte innebär att konkursen avslutas
gäller omedelbart, om inte något annat bestäms eller
föreskrivs i denna lag. Lag (2025:796).
Beslut av förvaltaren
3 § När förvaltaren beslutar i en fråga som får överklagas
enligt 17 §, ska följande bestämmelser i förvaltningslagen
(2017:900) tillämpas:
- 32 § om motivering av beslut, och
- 33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och hur
ett överklagande går till.
Förvaltaren ska alltid underrätta tillsynsmyndigheten om
innehållet i ett beslut enligt första stycket. Lag (2025:796).
4 § Ett beslut av förvaltaren som får överklagas gäller
omedelbart, om inte något annat bestäms eller föreskrivs i
denna lag. Lag (2025:796).
Allmänt om handläggningen i domstol
5 § En fråga som tingsrätten ska pröva enligt denna lag
handläggs i ett konkursärende. Ett konkursärende inleds genom
ansökan eller överlämnande (ansökningsärende) eller genom
överklagande (överklagandeärende).
Som konkursärende handläggs inte en sådan talan enligt denna
lag som ska väckas genom stämning. Lag (2025:796).
6 § Vid rättens handläggning av ett konkursärende tillämpas
lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte något annat anges
i denna lag.
Vid rättens handläggning av frågor om säkerhetsåtgärder enligt
2 kap. och tvångsmedel enligt 6 kap. tillämpas dock
rättegångsbalken, om inte något annat anges i denna lag.
Lag (2025:796).
7 § I ett konkursärende får det hållas förhör med en part
under sanningsförsäkran enligt 37 kap. rättegångsbalken.
Lag (2025:796).
Ansökningsärenden i domstol
Behörig tingsrätt
8 § Av 2 kap. 1 § framgår att en ansökan om konkurs ska göras
till tingsrätten. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 §
regeringsformen meddela föreskrifter om vilka tingsrätter som
får pröva en konkursansökan.
En ansökan till tingsrätten under en konkurs görs till den
tingsrätt som har beslutat om konkursen. Lag (2025:796).
9 § En tingsrätt får lämna över ett ansökningsärende under en
konkurs till en annan tingsrätt som handlägger sådana ärenden,
om det finns särskilda skäl och det kan göras utan avsevärd
olägenhet för någon part. Lag (2025:796).
När ett beslut börjar gälla
10 § Ett beslut om konkurs och om upphävande av ett
konkursbeslut gäller omedelbart. Detsamma gäller andra beslut
som rätten meddelar i ett ansökningsärende enligt denna lag,
om beslutet inte avslutar konkursen och om inte något annat
bestäms eller föreskrivs i denna lag.
Ett beslut om utdömande av ett förelagt vite gäller först när
beslutet har fått laga kraft. Lag (2025:796).
Särskilda regler om överklagande av tingsrättens beslut
11 § Tiden för att överklaga tingsrättens konkursbeslut räknas
från den dag då beslutet kungjordes. Lag (2025:796).
12 § Tillsynsmyndigheten får överklaga tingsrättens beslut i
ett ansökningsärende, om beslutet avser
1. utseende eller entledigande av en förvaltare, antalet
förvaltare eller delning av förvaltningen mellan flera
förvaltare,
2. arvode till förvaltare, eller
3. reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån
sig sitt pass, förbud att utfärda pass, hämtning eller
häktning eller föreläggande eller utdömande av vite.
Lag (2025:796).
13 § Ett beslut som innebär att en bevakningstvist avgörs får
överklagas för sig inom tre veckor från dagen för beslutet.
Lag (2025:796).
Överklagandeärenden i domstol
Behörig tingsrätt
14 § Ett överklagande av ett beslut av tillsynsmyndigheten
eller förvaltaren görs till den tingsrätt som har beslutat om
konkursen. Lag (2025:796).
Överklagande av tillsynsmyndighetens beslut
15 § Tillsynsmyndighetens beslut får överklagas till
tingsrätten, om det avser
1. tvist enligt 3 kap. 6 §,
2. anstånd med att lämna förvaltarberättelse enligt 7 kap. 15
a §,
3. frågor som gäller granskare enligt 7 kap. 30 § första
stycket samt 31 och 32 §§,
4. avskrivning av konkurs enligt 10 kap. 1 eller 3 §,
5. fastställande av utdelning enligt 11 kap. 7 §,
6. nedläggning av konkurs eller försäljningsförbud enligt 12
kap. 1 §,
7. frågor som gäller tillsynsperson enligt 12 kap. 26 §, 26
a § andra stycket och 27 §,
8. arvode till förvaltare enligt 14 kap. 4 §,
9. förskott på arvode enligt 14 kap. 12 §, eller
10. sådana ersättningar som avses i 14 kap. 14 §.
Andra beslut av tillsynsmyndigheten enligt denna lag får inte
överklagas. Lag (2025:796).
16 § Tiden för att överklaga tillsynsmyndighetens beslut om
nedläggning av konkurs enligt 12 kap. 1 § räknas från den dag
då beslutet kungjordes. Lag (2025:796).
Överklagande av förvaltarens beslut
17 § Förvaltarens beslut får överklagas till tingsrätten, om
det avser
1. avslag på en begäran om bekräftelse enligt 6 kap. 5 §,
2. undantag från reseförbud enligt 6 kap. 6 §,
3. ersättning och förskott på ersättning till gäldenären eller
någon annan enligt 6 kap. 14 §,
4. avslag på begärd förskottsbetalning enligt 11 kap. 14 §,
eller
5. avvisning av en ansökan om ackord enligt 12 kap. 7 §.
Andra beslut av förvaltaren enligt denna lag får inte
överklagas. Lag (2025:796).
18 § Ett beslut av förvaltaren får överklagas av den som
beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.
Tillsynsmyndigheten får alltid överklaga förvaltarens beslut.
Lag (2025:796).
19 § Ett överklagande av ett beslut av förvaltaren ges in till
tingsrätten inom tre veckor från den dag då den som överklagar
fick del av beslutet. Om det är tillsynsmyndigheten som
överklagar, ska överklagandet dock ges in inom tre veckor från
den dag beslutet meddelades. Lag (2025:796).
20 § Om ett överklagande har getts in till förvaltaren, ska
han eller hon vidarebefordra överklagandet till tingsrätten
och samtidigt ange vilken dag som överklagandet kom in till
förvaltaren. Lag (2025:796).
21 § Tingsrätten ska pröva om ett överklagande har kommit in i
rätt tid.
Ett överklagande som har kommit in för sent ska avvisas. Detta
gäller dock inte om
1. förseningen beror på att förvaltaren har lämnat en felaktig
underrättelse om hur beslutet överklagas, eller
2. överklagandet har kommit in till förvaltaren inom
överklagandetiden. Lag (2025:796).
22 § Vid överklagande av ett beslut enligt 17 § är förvaltaren
motpart i ärendet hos domstolen. Lag (2025:796).
När ett beslut börjar gälla
23 § Ett beslut av rätten i ett överklagandeärende enligt
denna lag gäller på det sätt som föreskrivs om det överklagade
beslutet. Lag (2025:796).
17 kap. Skadestånd och straff
Skadestånd
1 § En förvaltare skall ersätta de skador som han vid fullgörande av sitt
uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet tillfogar boet, en
konkursborgenär eller gäldenären. Skadeståndet kan jämkas efter vad som
är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och
omständigheterna i övrigt.
Skall flera förvaltare ersätta samma skada, svarar de solidariskt för
skadeståndet i den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon
av dem enligt första stycket. Vad någon har betalt i skadestånd får sökas
åter av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till
omständigheterna.
2 § Talan om skadestånd enligt 1 § som inte grundas på brott skall föras
genom klander av förvaltarens slutredovisning.
3 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Om en borgenärs konkursansökan inte bifalls och om
borgenären när han gav in sin ansökan saknade skälig anledning
att anta att gäldenären var på obestånd, skall borgenären
ersätta gäldenären den skada som skäligen kan anses ha orsakats
denne genom ansökningen och dess handläggning.
Om ett beslut om konkurs upphävs, skall den borgenär vars
ansökan lagts till grund för konkursbeslutet ersätta gäldenären
för konkurskostnader som utgått ur konkursboet. Detta gäller
dock inte om konkursen upphävs på grund av att gäldenären har
åberopat en ny omständighet eller ett nytt bevis. Borgenären
svarar inte heller för kostnader i konkursen som gäldenären har
orsakat av vårdslöshet. Om flera borgenärer är
ersättningsskyldiga, svarar de solidariskt för ersättningen.
Talan om skadestånd enligt första eller ersättning enligt andra
stycket skall väckas vid den tingsrätt där ärendet om
gäldenärens försättande i konkurs är eller har varit anhängigt.
I detta ärende får sådan talan väckas utan stämning.
Lag (2005:190).
3 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Om en borgenärs konkursansökan inte bifalls och om
borgenären när ansökan gavs in saknade skälig anledning att
anta att gäldenären var på obestånd, ska borgenären ersätta
gäldenären för den skada som ansökan och handläggningen av den
skäligen kan anses ha orsakat gäldenären.
Om ett beslut om konkurs upphävs, ska den borgenär vars
ansökan har lagts till grund för konkursbeslutet ersätta
gäldenären för konkurskostnader som har tagits ur konkursboet.
Detta gäller dock inte om konkursen upphävs på grund av att
gäldenären har åberopat en ny omständighet eller ett nytt
bevis. Borgenären ansvarar inte heller för kostnader i
konkursen som gäldenären har orsakat av vårdslöshet. Om flera
borgenärer vid tidpunkten för konkursbeslutet har ansökt om
konkurs ansvarar de solidariskt för ersättningen.
En talan om skadestånd enligt första stycket eller ersättning
enligt andra stycket ska väckas vid den tingsrätt som har
beslutat om konkursen. Lag (2025:796).
Straff m.m.
4 § En gäldenär som i strid mot förbudet i 6 kap. 1 § första stycket
driver näringsverksamhet under konkursen döms till böter.
5 § En borgenär som för sin röst vid ett sammanträde i samband med ackord
i konkurs har betingat sig någon särskild förmån av gäldenären döms till
böter eller fängelse i högst ett år.
6 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/
Åtal mot en gäldenär för brott som avses i 11 kap. brottsbalken och
åtal mot en borgenär för brott som sägs i 5 § får väckas vid den
tingsrätt där konkursen är eller har varit anhängig.
6 § /Träder i kraft I:2026-07-01/
Ett åtal mot en gäldenär för brott som avses i 11 kap.
brottsbalken och ett åtal mot en borgenär för brott som avses
i 5 § får väckas vid den tingsrätt som har beslutat om
konkursen. Lag (2025:796).
7 § Allmän åklagare och Polismyndigheten ska ha tillgång till
alla handlingar som rör boet och som kan lämna upplysning om
huruvida gäldenären har gjort sig skyldig till brottsligt
förfarande mot sina borgenärer. Lag (2014:610).
Övergångsbestämmelser
1987:672
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Genom lagen upphävs, med
de begränsningar som anges under 2, 3, 5 och 6, konkurslagen (1921:225),
lagen (1921:226) om nya konkurslagens införande och vad i avseende därå
skall iakttas samt lagen (1956:217) om vissa kreditinrättningars konkurs.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om en konkurs, i vilken
konkursbeslutet har meddelats före ikraftträdandet. Vad som i dessa
föreskrifter sägs om konkursdomaren skall dock i stället avse
tingsrätten. Vid fullgörandet av en uppgift som enligt äldre lag ankommer
på konkursdomaren består rätten av en lagfaren domare. Skall efter
ikraftträdandet av den nya lagen en fråga hänskjutas till rätten enligt
93 § tredje stycket, 108 § fjärde stycket eller 164 § första stycket
konkurslagen (1921:225), handläggs frågan i den ordning som är
föreskriven i den nya lagen för motsvarande fall.
3. Är en konkursansökan anhängig vid ikraftträdandet, tillämpas äldre
föreskrifter vid prövningen av ansökningen.
4. Sådana underrättelser med anledning av en konkurs som enligt någon
föreskrift i lag eller annan författning ankommer på konkursdomaren skall
i stället lämnas av tingsrätten.
5. I fråga om återvinning av en rättshandling eller åtgärd som avses i 4
kap. 5--9 §§ och som har ägt rum före lagens ikraftträdande gäller
30--34 §§ konkurslagen (1921:225).
6. I fråga om rätten att göra gällande fordran på lön, arvode eller
pension för tiden före lagens ikraftträdande gäller 100 a § konkurslagen
(1921:225).
7. Förekommer i lag eller annan författning någon föreskrift om att en
åtgärd skall ha vidtagits viss tid efter första borgenärssammanträdet i
konkurs eller att en viss rättsverkan skall inträda viss tid efter detta
sammanträde, skall fristen i stället räknas från edgångssammanträdet.
8. En fordran som har fastställts genom en sådan skiljedom som avses i
12 § lagen (1981:775) om införande av utsökningsbalken skall godtas som stöd
för borgenärs behörighet att begära gäldenären i konkurs, om skiljedomen
får verkställas enligt första meningen i nämnda paragraf och en domstol
inte har meddelat ett sådant förordnande som avses i 3 kap. 18 §
utsökningsbalken.
9. Vad som sägs i den nya lagen om registrerat skepp gäller även i fråga
om båt som enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064)
om ändring i sjölagen (1891:35 s.1) är upptagen i skeppsregistret.
10. Förekommer i lag eller annan författning någon hänvisning till en
föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag, tillämpas i
stället den nya föreskriften.
1989:1084
Denna lag träder i kraft den 1 februari 1990. Äldre
bestämmelser tillämpas dock om konkursförfarande har inletts
före ikraftträdandet.
1990:1072
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser gäller
dock i fråga om tid för besvär över beslut som meddelats före
ikraftträdandet.
1991:857
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande i fråga om mål om lagsökning, betalningsföreläggande
och handräckning där talan väckts före ikraftträdandet.
1991:999
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1991.
2. Vad som i 8 kap. 7 och 10 §§ sägs om värdepappersinstitut skall också
gälla sådan fondkommissionär som med stöd av punkt 3 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1991:981) om värdepappersrörelse
driver rörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748).
1994:481
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter tillämpas
i fråga om betalningssäkring som verkställts före ikraftträdandet.
1995:308
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996. Föreskrifterna i 3 kap.
4 § tredje stycket gäller i sin äldre lydelse om en förvaltare före
ikraftträdandet har gjort anspråk på en förmån som avses i den
paragrafen.
1995:793
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1995 såvitt avser 15 kap.
5-8 §§ och i övrigt den 1 juli 1995.
1996:775
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1996.
2. I fråga om återvinning av en rättshandling som avses i 4 kap. 1 §
1 i dess äldre lydelse och som har ägt rum före ikraftträdandet
gäller bestämmelsen i dess äldre lydelse.
3. Har konkursansökan föregåtts av förordnande av god man enligt
ackordslagen (1970:847), gäller 4 kap. 2 § i dess äldre lydelse.
1999:1095
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas
första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den
31 december 1999.
2003:538
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
2. I fråga om företagshypotek på grund av en inteckning som har
beviljats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser
fram till den 1 januari 2005.
3. Vid en konkurs som har beslutats på grund av en ansökan som
gjorts före ikraftträdandet tillämpas alltid äldre
bestämmelser.
2005:190
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005. Om beslut om konkurs
har fattats före ikraftträdandet, gäller 14 kap. 8 och 10 §§
samt 17 kap. 3 § i paragrafernas äldre lydelse.
2005:196
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 2005.
2. Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.
2008:993
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
2. I fråga om en företagsinteckning enligt den upphävda lagen
(2003:528) om företagsinteckning tillämpas äldre bestämmelser.
2010:1951
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt
15–17 §§ delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1
april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före
denna tidpunkt.
2011:731
1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2. Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre
bestämmelser.
2011:1328
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om skatt
eller avgift enligt skattebetalningslagen (1997:483).
2014:513
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller
äldre bestämmelser.
2014:1456
1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2015.
2. Vid en konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller
äldre föreskrifter.
2019:250
1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för konkurser som har
beslutats före ikraftträdandet.
2020:1031
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för aktiebolag
och ekonomiska föreningar som omfattas av punkt 2 och 3 i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen
(2020:1026) om upphävande av lagen (2004:299) om
inlåningsverksamhet och insättningar i sådana företag.
2021:538
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.
2. Om konkursen har beslutats före ikraftträdandet gäller
2 kap. 24 §, 6 kap. 3-5 §§ och 11 kap. 12, 13 a och 21 §§ i
deras äldre lydelser.
3. De nya 6 kap. 2 a, 2 b och 5 a §§ gäller endast i en
konkurs som har beslutats efter ikraftträdandet.
2022:979
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
2. Den äldre lydelsen av 5 kap. 14 § gäller fortfarande när en
gäldenär har fått ackord enligt den upphävda lagen (1996:764)
om företagsrekonstruktion.
2023:668
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2024.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för konkurser som har
beslutats före ikraftträdandet.
2025:796
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2026.
2. Den upphävda 2 kap. 23 § och de äldre lydelserna av 14 kap.
3 § och 17 kap. 3 § gäller fortfarande, om konkursen har
beslutats före ikraftträdandet.
3. De upphävda 9 kap. 14, 17 och 18 §§ och de äldre lydelserna
av 6 kap. 2 §, 7 kap. 13 §, 9 kap. 2-13, 15, 16 och 19-22 §§
och 11 kap. 2 och 15 §§ gäller fortfarande, om ett
bevakningsförfarande har inletts före ikraftträdandet.
Detsamma gäller det upphävda 16 kap. men endast i fråga om
handläggningen av bevakningsförfarandet.
4. De upphävda 7 kap. 7 § och 14 kap. 15 § gäller fortfarande,
om en rådgivare eller förlikningsman har utsetts före
ikraftträdandet. Detsamma gäller den äldre lydelsen av 14 kap.
1 § men endast i fråga om ersättning till rådgivare eller
förlikningsman.
5. Äldre föreskrifter gäller för en viss åtgärd, om en
framställan om åtgärden har getts in till tingsrätten före
ikraftträdandet. Det gäller dock inte en framställan om att
ett bevakningsförfarande ska anordnas.
6. Om tingsrätten vid ikraftträdandet inte handlägger någon
fråga som avses i 2-5, ska konkursärendet avskrivas från
vidare handläggning. Detsamma gäller när tingsrätten efter
ikraftträdandet har avslutat handläggningen av samtliga sådana
frågor som avses i 2-5 som var aktuella vid ikraftträdandet.
7. När en fråga i en konkurs som har inletts före
ikraftträdandet ska anhängiggöras i tingsrätten, ska den
tingsrätt som enligt förhållandena vid beslutet om konkurs
skulle ha beslutat om konkursen enligt de nya bestämmelserna
vara behörig. Detsamma gäller vid väckande av en talan enligt
4 kap. 20 §, 13 kap. 7 § eller 17 kap. 3 eller 6 §.