Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
SFS-nummer ·
1985:1100 ·
Visa register
Skollag (1985:1100)
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1985-12-12
Omtryck: SFS 1997:1212
Ändring införd: t.o.m. SFS 2010:699
Ikraft: 1986-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2010:801
Upphävd: 2010-08-01
1 kap. Allmänna föreskrifter
Utbildning för barn och ungdom
1 § För barn och ungdomar anordnar det allmänna utbildning i
form av förskoleklass, grundskola och gymnasieskola samt
vissa motsvarande skolformer, nämligen särskola, specialskola
och sameskola.
Förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan,
specialskolan och sameskolan bildar det offentliga
skolväsendet för barn och ungdom. Dessutom finns särskilda
utbildningsformer som anordnas av det allmänna för dem som
till följd av sjukdom eller av annat skäl inte kan delta i
skolarbetet inom det offentliga skolväsendet.
Det allmänna anordnar också pedagogisk verksamhet i form av
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. För dessa
verksamheter gäller i denna lag endast 1 kap. 2 a, 2 b och
15 §§, 2 a kap., 14 a kap. samt 15 kap. 5 och 11 §§.
Lag (2009:337).
2 § Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt
hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika
tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn
och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara
likvärdig, varhelst den anordnas i landet.
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt,
i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till
ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen
skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar
inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som
verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886).
2 a § Förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen ska
på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far
illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan,
organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av
uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 a kap. 18 §
och 9 kap. 16 a § denna lag och av offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400).
Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att
ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2009:433).
2 b § Bestämmelser om skyldighet för huvudmannen för
förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem eller skola att i
vissa fall utfärda intyg om barns frånvaro finns i 20 kap.
9 b § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2009:337).
3 § Vid sidan av de skolformer som anordnas av det allmänna kan
det finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller
juridiska personer (fristående skolor).
4 § Kommunerna är huvudmän för förskoleklassen och
grundskolan.
Kommuner och landsting är huvudmän för gymnasieskolan. Lag
(1997:1212).
5 § För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och
gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda finns
särskolan. Kommunerna är huvudmän för särskolan.
Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting vara
huvudman för viss utbildning inom särskolan. Lag (1996:566).
5 a § Har upphävts genom lag (1990:1477).
6 § För barn som anges i 3 kap. 3 § tredje stycket finns
specialskolan. Staten är huvudman för specialskolan.
Lag (2008:403).
7 § Som alternativ till grundskolan finns sameskolan för vilken
staten är huvudman.
Utbildning för vuxna
8 § För vuxna anordnar det allmänna utbildning i form av
kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (särvux) och svenskundervisning för
invandrare (sfi).
Komvux, särvux och sfi bildar det offentliga skolväsendet för
vuxna. Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas
av det allmänna som komplettering till vuxenutbildningen inom
det offentliga skolväsendet för vuxna. Lag (1993:800).
9 § Det offentliga skolväsendet för vuxna skall ge vuxna
tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera
sin utbildning. Härigenom skall främst de som erhållit minst
utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet
och i det kulturella och politiska livet. Utbildningen skall
inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i
landet.
Verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna skall
utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar. Var och en som verkar inom det skolväsendet skall
främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för
vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom
skolväsendet
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1997:1212).
10 § Kommuner och landsting är huvudmän för komvux.
Kommunerna är huvudmän för särvux och sfi.
En folkhögskola kan enligt bestämmelserna i 13 kap. vara
huvudman för utbildning som motsvarar sfi.
Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting vara
huvudman för viss utbildning inom särvux. Lag (2010:252).
Gemensamma bestämmelser för det offentliga skolväsendet
11 § Det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och det
offentliga skolväsendet för vuxna bildar tillsammans det
offentliga skolväsendet.
12 § Den som är huvudman för en del av det offentliga
skolväsendet ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet
med bestämmelserna i denna lag och de bestämmelser som kan
finnas i annan lag eller förordning.
Utöver vad som föreskrivs i denna lag kan i annan författning
finnas föreskrifter särskilt om
- mål och riktlinjer för utbildningen,
- utbildningens innehåll och
- utbildningens omfattning i tiden.
13 § För det offentliga skolväsendet finns statliga
skolmyndigheter.
14 § Skolväsendets överklagandenämnd har till uppgift att pröva
överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område.
Nämndens ordförande skall vara jurist och ha erfarenhet som
domare.
Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte
överklagas.
15 § För den som är bosatt i landet avses i lagen med hemkommun
den kommun i vilken han är folkbokförd. Är han inte folkbokförd
i landet eller är han kvarskriven i en kommun enligt 16 §
folkbokföringslagen (1991:481) avses med hemkommun den kommun i
vilken han vistas stadigvarande eller, om han saknar
stadigvarande vistelseort, den kommun i vilken han för
tillfället uppehåller sig.
Med hemlandsting avses det landsting till vilken hemkommunen
hör. Lag (1991:1684).
16 § Det som i lagen sägs om utvecklingsstörda gäller även dem
som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt
funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld
eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller
autismliknande tillstånd.
I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda
insatser än utbildning. Lag (1993:800).
17 § Med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars
vårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka
minst en är svensk medborgare.
Regeringen får meddela föreskrifter om att också annan skall
räknas som utlandssvensk elev. Lag (1996:60).
Information om icke skolpliktiga ungdomar
18 § En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de
ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte
fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem
lämpliga individuella åtgärder.
Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de
ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på
nationella program i gymnasieskola, nationella eller
specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande
utbildning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om den behandling av personuppgifter
som är nödvändig för att kommunen ska kunna genomföra sin
skyldighet enligt första stycket. Lag (2009:1038).
Omhändertagande av föremål
19 § Bestämmelserna i 20-22 §§ gäller utbildning i grundskolan,
gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan.
Tillämpningsområdet för fristående skolor anges i 9 kap. 18 §.
Lag (2007:378).
20 § Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta
föremål som används på ett sätt som är störande för
skolverksamheten eller som kan utgöra en fara för säkerheten i
denna. Lag (2007:378).
21 § Ett föremål som har omhändertagits enligt 20 § skall
återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är
slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med
sig föremål som omfattas av 20 § eller om det med hänsyn till
föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte
återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka
förrän elevens vårdnadshavare har underrättats om
omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än
till och med fjärde dagen efter verkställandet av
omhändertagandet.
Om ett föremål som har omhändertagits enligt 20 § kan antas bli
förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken, 6 §
narkotikastrafflagen (1968:64), 5 § lagen (1988:254) om förbud
beträffande knivar och andra farliga föremål, 5 § lagen
(1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 §
vapenlagen (1996:67) eller 5 § lagen (1999:42) om förbud mot
vissa hälsofarliga varor skall rektorn eller den som rektorn
har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till
polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills
frågan om föremålet skall tas i beslag har prövats.
Lag (2007:378).
22 § Om ett föremål som har omhändertagits enligt 20 § inte
återlämnas senast vid lektionens slut skall omhändertagandet
dokumenteras skriftligt av den som genomfört omhändertagandet.
Lag (2007:378).
Tillgång till studie- och yrkesvägledning
23 § Huvudmannen ansvarar för att elever i grundskolan,
gymnasieskolan och specialskolan och i fristående skolor som
anordnar motsvarande utbildning har tillgång till sådan
kompetens att elevernas behov av vägledning inför val av
framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.
Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång
till sådan vägledning. Lag (2009:1038).
2 kap. Den kommunala organisationen för skolan
1 § Varje kommun och landsting skall som styrelse för sitt
offentliga skolväsende utse en eller flera nämnder.
För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i
kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna om
självförvaltningsorgan i 7 kap. 18-22 §§ skall dock inte
tillämpas i fråga om uppgifter för vilka ansvaret enligt denna
lag eller andra bestämmelser ankommer på nämnden eller någon
annan. Lag (1994:696).
2 § För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas
rektorer. Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga
arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för
att utbildningen utvecklas.
Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och
erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.
2 a § Varje kommun och landsting ska se till att rektorerna
går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som
kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast
möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning
och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.
Skyldigheten för en kommun eller ett landsting enligt första
stycket gäller inte i fråga om rektorer som tidigare gått
befattningsutbildningen eller en äldre statlig
rektorsutbildning. Skyldigheten gäller inte heller i fråga om
rektorer som genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har
förvärvat kunskaper som av en högskola som anordnar
befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning.
Regeringen får meddela föreskrifter om utbildning enligt
första stycket. Lag (2009:1521).
3 § Kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen
använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har
en utbildning som är avsedd för den undervisning de i
huvudsak ska bedriva.
Undantag för göras endast om personer
med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns
något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.
Varje kommun och landsting ska också sträva efter att för
undervisning i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning
anställa lärare som har forskarutbildning. Lag (2009:129).
4 § Behörig att anställas som lärare, förskollärare eller
fritidspedagog i det offentliga skolväsendet utan
tidsbegränsning är
1. den som har svensk lärarexamen, respektive barn- och
ungdomspedagogisk examen som regeringen med stöd av 1 kap. 11 §
högskolelagen (1992:1434) har meddelat föreskrifter om, eller
motsvarande äldre utbildning, med huvudsaklig inriktning på den
undervisning anställningen avser, eller
2. den som av Högskoleverket har fått ett behörighetsbevis
enligt vad som föreskrivs i 4 a och 4 b §§.
Den som inte är behörig får ändå anställas utan
tidsbegränsning, om det saknas behöriga sökande och om det
finns särskilda skäl samt om den sökande har motsvarande
kompetens för den undervisning som anställningen avser och det
dessutom finns skäl att anta att den sökande är lämpad att
sköta undervisningen. Lag (1999:887).
4 a § Den som har en utländsk lärarutbildning skall få ett
behörighetsbevis, om den utbildningen ensam eller tillsammans
med yrkeslivserfarenhet motsvarar sådan pedagogisk utbildning
som avses i 4 § 1. Lag (1999:887).
4 b § Den som har ett annat modersmål än svenska, danska,
färöiska, isländska eller norska kan få ett behörighetsbevis
endast om han eller hon har de kunskaper i svenska som behövs.
Lag (1999:887).
4 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela närmare föreskrifter om villkoren för ett sådant
behörighetsbevis som avses i 4 § första stycket 2.
Lag (1999:887).
4 d § Beslut av Högskoleverket i ärenden om utfärdande av
behörighetsbevis enligt 4 § första stycket 2 får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1999:887).
5 § Den som inte uppfyller kraven enligt 4 § får anställas som
lärare, förskollärare eller fritidspedagog för högst ett år i
sänder. Lag (1997:1212).
6 § För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och
yrkesvägledning i det offentliga skolväsendet ska den sökande
ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet.
Den som inte uppfyller detta krav får anställas för studie-
och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.
Lag (2009:1038).
7 § Varje kommun och landsting skall se till att
kompetensutveckling anordnas för den personal som har hand om
utbildningen. Kommuner och landsting skall vinnlägga sig om en
planering av personalens kompetensutveckling. Lag (2000:842).
7 a § Kommuner och landsting skall se till att lärare,
förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har
nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det
offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger
målen för utbildningen. Lag (1999:887).
8 § I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige
antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall
gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de
åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella
mål som har satts upp för skolan.
Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera
skolplanen.
2 a kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
1 § Hemkommunen svarar för att barn som är bosatta i Sverige
erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
Verksamheterna kan också anordnas av enskilda.
Förskoleverksamheten avser barn som inte går i skolan.
Skolbarnsomsorgen avser barn till och med tolv års ålder som
går i skolan. Lag (2009:337).
2 § Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola,
pedagogisk omsorg och öppen förskola.
Skolbarnsomsorgen bedrivs i form av fritidshem och pedagogisk
omsorg. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarnsomsorgen
även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet.
Skolbarnsomsorgen ska ta emot barn under den del av dagen då
de inte vistas i skolan och under lov. Lag (2009:337).
3 § Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk
verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad.
Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt
erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.
För bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall
det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att
barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan
tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning
och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga.
Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall utgå från
varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra
skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den
omsorg som deras speciella behov kräver. Lag (1997:1212).
4 § Om ett barn vårdas på sjukhus eller i någon annan
institution, skall huvudmannen för institutionen sörja för att
barnet får tillfälle att delta i verksamhet som motsvarar den
som erbjuds i förskola eller fritidshem. Lag (1998:352).
5 § Kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen fullgörs av den eller de nämnder som
kommunfullmäktige bestämmer.
Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra
kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen. Genom ett sådant avtal får en kommun
tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som
innefattar myndighetsutövning får inte med stöd av denna
bestämmelse lämnas till ett bolag, en förening, en
samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ. Lag
(1997:1212).
6 § Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall
tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till
föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget
behov.
Förskoleverksamhet skall tillhandahållas barn som har fyllt ett
år. Barn som inte har fyllt ett år skall tillhandahållas
förskola om barnet omfattas av 9 §. Lag (1997:1212).
6 a § Barn vars föräldrar är arbetslösa skall tillhandahållas
förskoleverksamhet enligt 6 § andra stycket.
Förskoleverksamheten skall i sådana fall omfatta minst tre
timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Lag (2000:1375).
6 b § Barn vars föräldrar är föräldralediga enligt
föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn skall
tillhandahållas förskoleverksamhet enligt 6 § andra stycket.
Förskoleverksamheten skall i sådana fall omfatta minst tre
timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Lag (2000:1375).
7 § När vårdnadshavaren har anmält behov av plats inom
förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen, skall kommunen
erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål.
Kommunen kan fullgöra sin skyldighet enligt 6 § också genom att
utan oskäligt dröjsmål hänvisa barnet till en motsvarande plats
i enskild förskola eller enskilt fritidshem.
Kommunen skall ta skälig hänsyn till vårdnadshavarens önskemål
om omsorgsform när den erbjuder plats inom förskoleverksamheten
eller skolbarnsomsorgen enligt första eller andra stycket.
Lag (1998:352).
8 § Plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen
skall erbjudas så nära barnets eget hem eller skola som möjligt
med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja
lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn skall också tas till
vårdnadshavarens önskemål. Lag (1997:1212).
8 a § Barn ska erbjudas plats i förskola från och med
höstterminen det år då de fyller tre år. Förskolan ska
omfatta minst 525 timmar om året. Lag (2009:341).
9 § Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver
särskilt stöd i sin utveckling skall anvisas plats i förskola
eller fritidshem, om inte barnens behov av sådant stöd
tillgodoses på något annat sätt.
Kommunen skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka
barn som behöver anvisas plats enligt första stycket. Kommunen
skall verka för att barnen utnyttjar den anvisade platsen och
informera föräldrarna om verksamheten och syftet med denna.
Om ett barn efter beslut av en kommun vistas i familjehem eller
i hem för vård eller boende i en annan kommun, har den kommun
som beslutat om vistelsen ansvaret för det individuellt
behovsprövade stöd enligt första stycket som barnet kan behöva.
Placeringskommunens ansvar upphör om ärendet överflyttas enligt
16 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2001:462).
10 § För plats i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
som kommunen anordnar får skäliga avgifter tas ut enligt
grunder som kommunen bestämmer.
För sådana platser i förskola som avses i 8 a och 9 §§ får
avgift tas ut endast till den del verksamheten överstiger 15
timmar i veckan eller 525 timmar om året. Lag (2009:337).
11 § I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild
skall följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223)
tillämpas:
14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,
16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,
20 § om motivering av beslut, samt
26 § om rättelse av skrivfel och liknande.
Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock
inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om
plats i förskola eller fritidshem. Lag (1997:1212).
12 § Om kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen fullgörs av flera nämnder skall varje sådan
nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna de
uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av
platser. Lag (1997:1212).
12 a § En kommun ska i sin förskoleverksamhet eller
skolbarnsomsorg ta emot ett barn från en annan kommun om det
finns särskilda skäl med hänsyn till barnets förhållanden.
Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn,
ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun, om det inte
bedöms som onödigt.
En kommun får även i andra fall i sin förskoleverksamhet
eller skolbarnsomsorg ta emot ett barn från en annan kommun.
En kommun som i sin förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg
har tagit emot ett barn från en annan kommun har rätt till
ersättning av barnets hemkommun. I sådana fall som avses i
första stycket har den mottagande kommunen rätt till
ersättning för sina kostnader. I andra fall ska ersättningen
bestämmas efter samma grunder som barnets hemkommun tillämpar
vid fördelning av resurser till den egna förskoleverksamheten
eller skolbarnsomsorgen, om inte de berörda kommunerna kommer
överens om något annat. Lag (2009:337).
13 § Förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg i form av
förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg som bedrivs av
ett bolag, en förening, ett registrerat trossamfund, en
stiftelse eller en enskild individ ska efter ansökan
godkännas av den kommun där verksamheten bedrivs, om
verksamheten har god kvalitet och säkerhet samt uppfyller de
krav som anges i 3 §.
Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller
flyttas, ska beslutet om godkännande upphävas.
Lag (2009:337).
14 § Har upphävts genom lag (2009:337).
15 § Verksamhet som har godkänts enligt 13 § står under
tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. Kommunen har
rätt att inspektera verksamheten och får inhämta de
upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för
tillsynen. Lag (2009:337).
16 § Om det föreligger något missförhållande i sådan
verksamhet som har godkänts enligt 13 §, ska kommunen
förelägga huvudmannen att avhjälpa missförhållandet.
Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläggande
inte följs, får kommunen återkalla godkännandet.
Ett godkännande ska återkallas om huvudmannen inte iakttar
sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll
av personal inom förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg och bristerna inte avhjälps efter påpekande
för huvudmannen. Lag (2009:337).
17 § Den kommun där verksamhet som har godkänts enligt 13 §
bedrivs ska besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om
1. verksamheten är öppen för alla barn som ska erbjudas
motsvarande offentlig verksamhet enligt 6–6 b, 8 a och 9 §§,
med undantag för barn som det skulle medföra betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för
den enskilda verksamheten,
2. påtagliga negativa följder inte uppstår för motsvarande
verksamhet i kommunen, och
3. avgifterna inte är oskäligt höga.
Kommunen får besluta att en huvudman har rätt till bidrag
trots att villkoret i första stycket 1 inte är uppfyllt, om
det finns skäl med hänsyn till verksamhetens särskilda
karaktär.
Om godkännandet återkallas, eller övriga villkor enligt
första stycket inte längre är uppfyllda, ska rätten till
bidrag återkallas. Lag (2009:337).
17 a § Barnets hemkommun ska lämna bidrag till en huvudman som
har rätt till bidrag enligt 17 §.
Bidraget (grundbelopp) till förskola, fritidshem eller
pedagogisk omsorg ska avse ersättning för
1. omsorg och pedagogisk verksamhet,
2. pedagogiskt material och utrustning,
3. måltider,
4. administration,
5. mervärdesskatt, och
6. lokalkostnader.
Därutöver ska bidrag (tilläggsbelopp) lämnas för barn som har
ett omfattande behov av särskilt stöd.
Bidrag enligt andra stycket ska bestämmas efter samma grunder
som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den
egna motsvarande verksamheten.
Om kommunen inte tillhandahåller pedagogisk omsorg, ska
bidraget bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till
den enskilda verksamhetens innehåll och omfattning.
Hemkommunen är bara skyldig att lämna bidrag i den omfattning
som den är skyldig att erbjuda motsvarande offentliga
verksamhet enligt 6–6 b, 8 a och 9 §§.
Hemkommunen är inte skyldig att lämna bidrag för samma barn
till fler än två huvudmän. Har ett barn ett omfattande behov
av särskilt stöd är hemkommunen inte skyldig att lämna bidrag
för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för hemkommunen.
Om barnet tagits emot i två enskilda verksamheter, eller i en
enskild och en kommunal verksamhet, är kommunen inte skyldig
att lämna ett samlat bidragsbelopp som är högre än om barnet
tagits emot i endast en kommunal verksamhet. Hemkommunen ska
bestämma hur bidraget ska fördelas mellan huvudmännen för
verksamheterna.
När barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg, där deras
vårdnadshavare arbetar, får bidrag inte lämnas för fler sådana
barn än det antal andra barn som har tagits emot.
Kommunen kan lämna bidrag till annan huvudman för enskild
förskoleverksamhet eller enskild skolbarnsomsorg än som
omfattas av första stycket, om verksamheten uppfyller de krav
som anges i 3 § och avgifterna inte är oskäligt höga. Sådant
bidrag bör bestämmas på det sätt som anges i andra–femte
styckena. Lag (2010:699).
17 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag
ska bestämmas i stället för det som anges i 17 a §, om
statsbidrag lämnas till kommunen för ett barn som har tagits
emot i enskild förskoleverksamhet eller enskild
skolbarnsomsorg. Lag (2009:671).
18 § Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt
bedriven enskild förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg får
inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om
enskildas personliga förhållanden. Lag (1997:1212).
19 § Beslut av en kommun får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol i ärenden som gäller
– godkännande enligt 13 §,
– föreläggande eller återkallande av godkännande enligt 16 §,
– rätt till bidrag eller återkallande av sådan rätt enligt
17 §, och
– bidrag enligt 17 a § andra–femte och åttonde styckena.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Kommunens beslut om föreläggande eller återkallande av
godkännande enligt 16 § och om återkallande av rätt till
bidrag enligt 17 § samt domstols beslut gäller omedelbart.
Lag (2010:699).
20 § Kommunen ska informera om den förskoleverksamhet och den
skolbarnsomsorg som kommunen anordnar samt om motsvarande
enskild verksamhet som kommunen har godkänt. Informationen
ska även avse möjligheten att driva enskild
förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg med bidrag
enligt 17 §. Lag (2009:337).
2 b kap. Förskoleklassen
Allmänna bestämmelser om förskoleklassen inom det offentliga
skolväsendet
1 § Utbildningen i förskoleklassen skall stimulera varje barns
utveckling och lärande. Den skall ligga till grund för fortsatt
skolgång.
Särskilt stöd skall ges till barn som behöver det. Lag
(1997:1212).
2 § För barn som är bosatta i Sverige skall den kommun där
barnet stadigvarande vistas anvisa plats i förskoleklassen från
och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess
att barnet skall börja fullgöra sin skolplikt. Förskoleklassen
skall omfatta minst 525 timmar om året.
Barn får tas emot i förskoleklassen före höstterminen det år då
barnet fyller sex år.
Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra
kommunens uppgifter beträffande förskoleklassen. Genom ett
sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan
kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock
inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag,
en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild
individ. Lag (1997:1212).
3 § Plats i förskoleklassen skall anvisas så nära barnets eget
hem som möjligt med beaktande av vad som krävs för att
effektivt utnyttja lokaler och andra resurser. Skälig hänsyn
skall också tas till vårdnadshavarens önskemål.
Kommunen skall verka för att barnen utnyttjar den anvisade
platsen och informera föräldrarna om verksamheten och syftet
med denna. Lag (1997:1212).
4 § Om ett barn vårdas på sjukhus eller i någon institution,
skall huvudmannen för institutionen sörja för att barnet får
tillfälle att delta i verksamhet som motsvarar den som erbjuds
i förskoleklassen. Lag (1997:1212).
5 § Utbildningen i förskoleklassen skall vara avgiftsfri. Till
den del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525
timmar om året får dock kommunen ta ut skäliga avgifter enligt
grunder som kommunen bestämmer. Skäliga avgifter får också tas
ut för barn som tas emot med stöd av 2 § andra stycket.
Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader.
Lag (1997:1212).
Godkännande m.m. för enskilda att bedriva utbildning
motsvarande förskoleklassen
6 § Utbildning som motsvarar förskoleklassen får bedrivas
yrkesmässigt av ett bolag, en förening, en samfällighet, en
stiftelse eller en enskild person, om utbildningen är godkänd
enligt 7 §. Ärenden om godkännande prövas av den kommun där
utbildningen ska bedrivas, om inte annat följer av andra
stycket.
Ärenden om godkännande av utbildning som motsvarar
förskoleklassen för sådana fristående skolor som avses i 9 kap.
1 § andra stycket prövas av Statens skolinspektion.
Godkännande behövs inte för sådan utbildning som kommunen genom
avtal enligt 2 § tredje stycket har överlämnat till en enskild
att utföra. Lag (2008:220).
7 § Utbildning som avses i 6 § skall godkännas, om
1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan
ligga till grund för fortsatt skolgång, och
2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den
värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga
skolväsendet.
Utbildning som bedrivs av en godkänd fristående skola som
motsvarar grundskolan eller särskolan skall godkännas, om
villkoren enligt första stycket är uppfyllda, och om
1. skolan står öppen för alla barn som har rätt till utbildning
inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det
skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter att ta emot för den fristående skolan,
2. skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare
eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den
undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för
fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå
eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till
eleverna, och
3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen
föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och
ledningen av sådan utbildning. Lag (2002:159).
8 § Utbildning som avses i 6 § står under tillsyn av den kommun
där utbildningen bedrivs, om inte annat följer av andra
stycket. Kommunen har rätt att inspektera utbildningen och får
hämta in de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs
för tillsynen.
Utbildning som bedrivs av fristående skolor står under tillsyn
av Statens skolinspektion. Skolorna är skyldiga att delta i den
uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av
Statens skolverk.
Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till
insyn i skolans verksamhet, om skolan får bidrag enligt 10 a §.
Skolan är också skyldig att i den utsträckning som kommunen
bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen
gör av sitt eget skolväsende.
Den kommunala tillsynen och den tillsyn som utövas av
Skolinspektionen ska också omfatta kontroll av att huvudmannen
iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om
registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg. Lag (2008:220).
9 § Om en utbildning som avses i 6 § inte längre uppfyller
kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter
påpekande för huvudmannen ska kommunen eller, när det gäller
utbildning som bedrivs av en fristående skola, Statens
skolinspektion återkalla godkännandet.
Ett godkännande ska återkallas om huvudmannen inte iakttar sina
skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av
personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg och
bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen.
Lag (2008:220).
Bidrag
10 § En kommun kan lämna bidrag till utbildning som avses i
6 § och som inte bedrivs av en godkänd fristående skola, om
avgifterna inte är oskäligt höga. Om kommunen lämnar bidrag
(grundbelopp) ska detta avse ersättning för
1. undervisning,
2. läromedel och utrustning,
3. måltider,
4. administration,
5. mervärdesskatt, och
6. lokalkostnader.
Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för barn
som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Kommunen är
dock inte skyldig att lämna bidrag om betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för
kommunen.
Bidrag enligt första stycket ska bestämmas efter samma
grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser
till egen förskoleklass. Om avgifter i den kommunala och den
enskilda verksamheten tas ut ska de beaktas.
Om statsbidrag lämnas till kommunen för ett barn som har
tagits emot i sådan utbildning som avses i första stycket ska
kommunen lämna bidrag till utbildningen. Regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer får i sådant fall meddela
föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i stället
för det som anges i första–tredje styckena. Lag (2009:670).
10 a § En fristående skola som av Statens skolinspektion har
fått godkännande att anordna utbildning som motsvarar
förskoleklassen ska av Skolinspektionen förklaras berättigad
till sådant bidrag som avses i 10 b §.
Skolinspektionen ska dock inte lämna någon förklaring om rätt
till bidrag, om verksamheten skulle innebära påtagliga
negativa följder på lång sikt för eleverna eller skolväsendet
i den kommun där skolan är belägen eller om skolan tar ut
avgifter i strid med 10 d §. Lag (2010:699).
10 b § En hemkommun ska till en fristående skola som
motsvarar grundskolan eller särskolan lämna bidrag för varje
elev som deltar i utbildningen. Bidraget (grundbelopp) ska
avse ersättning för
1. undervisning,
2. läromedel och utrustning,
3. måltider,
4. administration,
5. mervärdesskatt, och
6. lokalkostnader.
Därutöver ska hemkommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för
elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd.
Bidrag enligt första stycket ska bestämmas efter samma
grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser
till egen förskoleklass.
Hemkommunen är dock inte skyldig att lämna bidrag för den del
av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan eller 525
timmar om året eller för elev som tas emot före höstterminen
det år eleven fyller sex år. Har en elev ett omfattande behov
av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag
för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur hemkommunens bidrag ska bestämmas
i stället för det som anges i första–tredje styckena, om
statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits
emot i en fristående skola. Lag (2009:670).
10 c § Har upphävts genom lag (2002:159).
10 d § Utbildning som en fristående skola får bidrag för
enligt 10 a § skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen
avser.
För den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan
eller 525 timmar om året får dock skolan ta ut skäliga
avgifter. Skäliga avgifter får också tas ut för barn som tas
emot före höstterminen det år då de fyller sex år.
Skolan får inte ta ut avgifter i samband med ansökan om plats i
en utbildning som avses i första stycket. Lag (2002:159).
10 e § Om utbildningen vid en fristående skola som har rätt
till bidrag enligt 10 a § förändras i sådan utsträckning att
det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den
kommun där skolan är belägen, ska Statens skolinspektion
återkalla rätten till bidrag. Rätten till bidrag ska också
återkallas, om skolan tar ut avgifter i strid med 10 d §.
Lag (2008:220).
Övriga föreskrifter
11 § Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt
bedriven verksamhet som motsvarar förskoleklassen får inte
obehörigen röja vad han eller hon därvid har fått veta om
enskildas personliga förhållanden. Lag (1997:1212).
12 § Beslut av en kommun får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol i ärende som gäller
– godkännande enligt 6 § första stycket,
– återkallande av godkännande enligt 9 §, eller
– bidrag enligt 10 § andra och tredje styckena eller 10 b §
första–tredje styckena.
Beslut av Statens skolinspektion får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol i ärende som gäller
– godkännande enligt 6 § andra stycket,
– återkallande av godkännande enligt 9 §,
– rätt till bidrag enligt 10 a §, eller
– återkallande av rätt till bidrag enligt 10 e §.
Beslut om återkallande av godkännande enligt 9 § gäller
omedelbart.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2009:670).
13 § Till böter döms den som utan godkännande bedriver
utbildning som avses i 6 §.
Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av den kommun
där utbildningen bedrivs eller av Statens skolinspektion.
Lag (2008:220).
3 kap. Skolplikt och motsvarande rätt till utbildning
Inledande bestämmelser
1 § Barn som är bosatta i landet har skolplikt enligt
föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte i
fråga om barn, som varaktigt vistas utomlands eller vars
förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras
att barnet skall gå i skola.
Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom.
2 § Barn skall fullgöra skolplikten i grundskolan, särskolan
eller specialskolan. Skolplikten får också fullgöras enligt 8-
10 kap. Lag (1995:1248).
3 § Barn i allmänhet ska tas emot i grundskolan.
Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål
därför att de är utvecklingsstörda ska tas emot i särskolan.
Barn som på grund av sitt funktionshinder eller andra särskilda
skäl inte kan gå i grundskolan eller särskolan ska tas emot i
specialskolan om de
1. är synskadade och har ytterligare funktionshinder,
2. är döva eller hörselskadade, eller
3. har en grav språkstörning. Lag (2008:403).
4 § Styrelsen för särskolan i hemkommunen prövar om ett barn
skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid. Fråga om
mottagande får även väckas av barnets vårdnadshavare.
Huvudmannen för specialskolan prövar om ett barn skall tas emot
i specialskolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande
får väckas av barnets vårdnadshavare eller av barnets
hemkommun.
Om ett barn, som har tagits emot i särskolan, bedöms kunna gå
över till grundskolan, skall styrelsen för särskolan besluta
att barnet inte längre skall vara elev där. Motsvarande gäller
för huvudmannen för specialskolan, om den som tagits emot i
specialskolan, bedöms kunna gå över till grundskolan eller
särskolan. Lag (1992:598).
5 § Beslut enligt 4 § om mottagande i särskolan eller
specialskolan får överklagas hos Skolväsendets
överklagandenämnd.
Besluten får överklagas endast av barnets vårdnadshavare.
6 § Den som är elev i grundskolan eller motsvarande del av
särskolan eller specialskolan kan på försök under högst sex
månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om
de skolhuvudmän som berörs är överens om detta och barnets
vårdnadshavare lämnar sitt medgivande.
Skolpliktens inträde och skolstarten
7 § Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet
fyller sju år.
Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen på begäran av ett
barns vårdnadshavare besluta att barnet skall börja fullgöra
sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet
fyller åtta år.
Beslut i ärenden enligt andra stycket får överklagas hos
Skolväsendets överklagandenämnd. Lag (1997:1212).
8 § Om ett barns vårdnadshavare begär det, skall barnet redan
höstterminen det kalenderår det fyller sex år jämställas med
skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan.
9 § har upphävts genom lag (1991:1111).
Skolpliktens upphörande
10 § Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det
kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet fullgör
skolplikten i specialskolan, 17 år.
Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta
årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola
där barnet får fullgöra sin skolplikt, upphör därmed denna.
Skolplikten upphör också, om barnet vid särskild prövning visar
att det har motsvarande kunskaper. Sådan prövning anordnas av
styrelsen för utbildningen.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens
upphörande får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
Lag (1995:1248).
Deltagandet i utbildning för skolpliktiga
11 § Varje barn, som fullgör skolplikt inom det offentlig
skolväsendet för barn och ungdom eller på något annat sätt,
skall delta i den verksamhet som anordnas för att ge den
avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat
giltigt skäl att utebli.
En skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda
angelägenheter. Disciplinär åtgärd mot en skolpliktig elev får
avse elevens närvaro i skolan, dock endast i ringa omfattning.
Ingen är på grund av skolplikt, som fullgörs inom det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom, skyldig att gå i
skolan för att delta i obligatoriska inslag i utbildningen mer
än 190 dagar per läsår eller att någon dag delta i sådana
inslag mer än åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna,
mer än sex timmar.
12 § På begäran av en skolpliktig elevs vårdnadshavare skall
eleven befrias från skyldighet att delta i annars obligatoriska
inslag i verksamheten, om det med hänsyn till särskilda
omständigheter inte är rimligt att kräva att eleven deltar.
Om elevens vårdnadshavare kräver det, skall begäran om
befrielse prövas av styrelsen för utbildningen eller, för
elever utanför det offentliga skolväsendet, av den styrelse som
ansvarar för grundskolan i elevens hemkommun. Avslås begäran
vid sådan prövning, får beslutet överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1996:1044).
Tillsynen över att skolplikten fullgörs
13 § Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess
grundskola och särskola fullgör sin skolgång. Kommunen skall
också se till att skolpliktiga barn, som är bosatta i kommunen
men inte går i dess grundskola eller särskola, på något annat
sätt får föreskriven utbildning.
Huvudmannen för specialskolan skall se till att skolpliktiga
elever i skolor under dess ledning fullgör sin skolgång. Lag
(1992:598).
14 § Om en skolpliktig elev i en skola utanför det offentliga
skolväsendet för barn och ungdom är frånvarande i stor
utsträckning utan giltig orsak, skall huvudmannen för skolan
anmäla förhållandet till barnets hemkommun. Kommunen skall
pröva om barnet skall åläggas skolgång i grundskolan eller
särskolan eller, om skäl föreligger, överlämna anmälan till
huvudmannen för specialskolan, som skall pröva om barnet skall
åläggas skolgång där.
Beslut om att ålägga barnet skolgång får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1995:1248).
15 § Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se
till att barnet fullgör sin skolplikt.
16 § Om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet för
barn och ungdom inte fullgör sin skolgång och detta beror på
att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad på dem ankommer
för att så skall ske, får styrelsen för utbildningen vid vite
förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter.
Ett föreläggande gäller omedelbart, även om beslutet
överklagas.
Vitet får inte förvandlas till fängelse.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden enligt denna
paragraf får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1995:63).
17 § har upphävts genom lag (1991:1111).
18 § har upphävts genom lag (1991:1107).
19 § har upphävts genom lag (1991:1111).
19 a § har upphävts genom lag (1991:1107).
20 § har upphävts genom lag (1991:1111).
21 § har upphävts genom lag (1991:1111).
4 kap. Grundskolan
1 § Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna
de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de
behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga
till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.
Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i
skolarbetet.
2 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning
utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande
skall anpassas efter deras ålder och mognad.
3 § Grundskolan skall ha nio årskurser.
Utbildningen i varje årskurs skall bedrivas under ett läsår.
Varje läsår skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin.
Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam
studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag
(1993:1679).
3 a § Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning i
grundskolan (timplan) framgår av bilaga 3. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får
1. meddela de närmare föreskrifter angående tillämpning av
timplanen som behövs,
2. för särskilda utbildningar meddela föreskrifter om
avvikelser från timplanen, och
3. i övrigt göra begränsade avvikelser från timplanen, om det
finns särskilda skäl. Lag (1998:1829).
4 § Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för
eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en
tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka
inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.
4 a § Eleverna i grundskolan skall erbjudas kostnadsfria
skolmåltider. Lag (1997:1212).
5 § För var och en som enligt denna lag har rätt att gå i
grundskolan skall hemkommunen sörja för att sådan utbildning
kommer till stånd.
Denna skyldighet skall normalt fullgöras genom att hemkommunen
anordnar grundskola i den omfattning som krävs för att bereda
utbildning åt samtliga i kommunen som har rätt till sådan.
Om det finns särskilda skäl får hemkommunen komma överens med
någon annan kommun att denna i sin grundskola skall ta emot
elever vars grundskoleutbildning hemkommunen har att sörja för.
6 § Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin
grundskoleverksamhet beakta vad som för eleverna är
ändamålsenligt ur kommunikationssynpunkt.
Ingen kommun får organisera sin grundskola så att någon elev på
grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg
härifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att
det framstår som orimligt att kommunen anordnar skolgång på
sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolgången.
Vid denna bedömning skall särskild vikt fästas vid elevens
ålder.
Vid fördelningen av elever på olika skolor skall kommunen
beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas
emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra
elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet
åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.
Kommunen får även frångå vårdnadshavarens önskemål om att deras
barn skall vara placerade i en viss skola om det är nödvändigt
med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Ett
placeringsbeslut som på denna grund avviker från
vårdnadshavarens önskemål gäller omedelbart om inte
Skolväsendets överklagandenämnd beslutar något annat.
Lag (2007:378).
7 § Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i
grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs
med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena,
funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild
omständighet.
När en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna
hemmet, skall hemkommunen svara för att eleven utan extra
kostnader får tillfredsställande förhållanden.
Hemkommunens skyldighet enligt första och andra styckena
omfattar inte
1. sådana elever som väljer att gå i en annan grundskola än den
som kommunen annars skulle ha placerat dem i om något önskemål
om en viss skola inte framställts, eller
2. sådana elever som avses i 8 och 8 a §§.
För sådana elever som avses i 8 § första stycket skall den
mottagande kommunen under samma förutsättningar som gäller för
elever som är hemmahörande i kommunen sörja för kostnadsfri
skolskjuts inom den kommunen. Kostnaden härför ingår i de
utbildningskostnader som avses i 8 §. Lag (1998:1829).
8 § En kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev för
vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att sörja,
om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har
särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. En kommun
som på grund av sådan skyldighet tar emot en elev har rätt till
ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från
elevens hemkommun.
Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta emot en
sådan elev skall den inhämta yttrande från elevens hemkommun,
om sådant yttrande inte bedöms som onödigt.
Den rätt en kommun har enligt första stycket att få ersättning
för sina kostnader skall kommunen också ha i fråga om elever i
sådana särskilda utbildningar som regeringen bestämmer. Vid
fastställande av kostnaderna skall hänsyn tas till utgående
statsbidrag. Lag (1998:1829).
8 a § Efter önskemål av vårdnadshavare har en kommun rätt att i
andra fall än som avses i 5 § tredje stycket och 8 § i sin
grundskola ta emot en elev från en annan kommun. I sådana fall
har kommunen rätt till ersättning för elevens utbildning från
elevens hemkommun. Om inte de berörda kommunerna kommer överens
om annat, skall ersättningen bestämmas med hänsyn till
kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som
hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna
grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av särskilt
stöd, är hemkommunen inte skyldig att lämna bidrag för det
särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen. Lag (1996:1044).
9 § Den som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst
läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de
förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under
läsårets gång. Om det för eleven endast återstår en årskurs har
eleven också rätt att gå kvar sista årskursen.
I fall som avses i första stycket andra meningen har den kommun
där eleven går kvar rätt till ersättning för sina kostnader för
elevens utbildning från elevens hemkommun. Lag (1993:800).
10 § Om en elev i grundskolan inte tillfredsställande har
slutfört sista årskursen när skolplikten upphör men bedöms ha
förmåga att fullfölja utbildningen, skall eleven beredas
tillfälle att göra detta under högst två år efter det att
skolplikten upphörde.
11 § Beslut som en kommun fattar i frågor som avses i 7 § andra
stycket om åtgärder för elever som inte bor hemma, i 8 § första
stycket första meningen om mottagande av en elev från en annan
kommun samt i 10 § om rätt att fullfölja utbildningen får
överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven eller
företrädare för denne. Lag (1993:800).
12 § Beslut om placering som avses i 6 § fjärde stycket får
överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Lag (2007:378).
5 kap. Gymnasieskolan
Gymnasieskolans målgrupp
1 § Gymnasieskolan är öppen endast för ungdomar som avslutat
sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som
påbörjar sin gymnasieutbildning under tiden fram till och med
det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.
I 32 § finns bestämmelser om utbildning i gymnasieskolan för
vissa elever från den obligatoriska särskolan.
Detta kapitel gäller bara för ungdomar som är bosatta i
landet. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får dock meddela föreskrifter om att även andra
ungdomar ska omfattas av bestämmelserna. Lag (2009:1038).
Gymnasieskolans roll och syfte
2 § Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den
nationella och regionala kompetensförsörjningen till
arbetslivet och till högskolesektorn. Huvudmannen för
gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt.
Lag (2009:1038).
3 § Utbildningen i gymnasieskolan ska ge en god grund för
yrkesverksamhet och fortsatta studier, samt för ett aktivt
deltagande i samhällslivet.
Utbildningen ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna
har fått i grundskolan eller motsvarande utbildning.
Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning
utformas. Lag (2009:1038).
Gymnasieskolans program
Nationella och individuella program
4 § Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella
program, som är yrkesprogram eller högskoleförberedande
program.
I gymnasieskolan finns också utbildning i form av
individuella program. Lag (2009:1038).
Yrkesprogram och högskoleförberedande program
5 § Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och
fortsatt yrkesutbildning.
De högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för
fortsatt utbildning på högskolenivå.
Alla elever på yrkesprogram ska inom ramen för sin
gymnasieutbildning ges möjlighet att uppnå grundläggande
behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå.
Lag (2009:1038).
Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande
6 § Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för
gymnasial lärlingsutbildning som avses i 10 §, i huvudsak
vara skolförlagd. Ett yrkesprogram ska innehålla
arbetsplatsförlagt lärande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om minsta omfattning av det
arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få
anordnas samt om undantag från första stycket. Lag (2009:1038).
Rh-anpassad utbildning
7 § För ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner
som regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning
(gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning) i sin
gymnasieskola.
För dessa utbildningar gäller särskilda bestämmelser i
56–62 §§. Lag (2009:1038).
Nationella program
8 § De nationella programmen framgår av bilaga 1.
De nationella programmen är avsedda att fullföljas inom tre
läsår.
Styrelsen för utbildningen får besluta att utbildningen på
nationella program får fördelas på längre tid än tre läsår.
Om styrelsen har fått tillstånd till det av regeringen eller
en myndighet, får den besluta att en utbildning får fördelas
på kortare tid än tre läsår. Regeringen meddelar föreskrifter
om vilken myndighet som avses. Lag (2009:1038).
Nationella inriktningar och särskilda varianter
9 § Inom de nationella programmen kan det finnas inriktningar
och särskilda varianter, som kan börja det första, andra
eller tredje läsåret.
Inriktningarna är nationella. Frågan om en särskild variant
ska godkännas ska prövas av en myndighet. Regeringen meddelar
föreskrifter om vilken myndighet som avses.
Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella
inriktningar som ska finnas. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter
om nationella inriktningar och särskilda varianter.
Lag (2009:1038).
Gymnasial lärlingsutbildning
10 § Inom yrkesprogrammen kan det finnas gymnasial
lärlingsutbildning, som kan börja det första, andra eller
tredje läsåret.
Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till
en eller flera arbetsplatser.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial
lärlingsutbildning. Lag (2009:1038).
Utbildningens omfattning på nationella program
11 § Utbildningen på nationella program ska bedrivas som
heltidsstudier.
Elever på yrkesprogram har rätt till minst 2 430
undervisningstimmar om 60 minuter och elever på
högskoleförberedande program har rätt till minst 2 180
undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad
undervisningstid).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade
undervisningstiden. Lag (2009:1038).
12 § Omfattningen av studierna på nationella program anges i
gymnasiepoäng.
Utbildningens omfattning framgår av en poängplan i bilaga 2.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.
Lag (2009:1038).
Examensmål
13 § För varje nationellt program ska det finnas examensmål
som innehåller mål för programmet. Lag (2009:1038).
Kurser och betyg
14 § Utbildningen inom varje ämne på nationella program sker
i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det anges
hur många gymnasiepoäng kursen omfattar. I utbildningen ska
det också ingå ett gymnasiearbete.
Efter varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete
ska eleven få betyg på kursen och gymnasiearbetet. Har eleven
enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven eller nått målen
för gymnasiearbetet i examensmålen, är huvudmannen inte
skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om
annat inte följer av föreskrifter meddelade med stöd av
tredje stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en
kurs och att få gå om en kurs. Lag (2009:1038).
Avvikelser från ett nationellt programs innehåll
15 § Om det finns särskilda skäl, får styrelsen för
utbildningen besluta att en elevs utbildning på ett
nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad som
annars gäller för programmet. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om
sådana avvikelser.
I 35 § finns bestämmelser om möjlighet att vid
riksrekryterande utbildningar avvika från vad som annars
gäller om utbildningens struktur, innehåll och examensmål.
Lag (2009:1038).
Gymnasieexamen
16 § Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen
och utbildningen på högskoleförberedande program syftar till
en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas
gymnasieexamen.
För elever som har betyg från ett nationellt program som
omfattar minst 2 500 gymnasiepoäng, ska gymnasieexamen
utfärdas om villkoren i 17 eller 18 § är uppfyllda.
Lag (2009:1038).
17 § Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 16 § har
godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2 250
gymnasiepoäng och som innefattar
1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som
andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100
gymnasiepoäng i varje ämne, och
2. gymnasiearbetet.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen
som anges i första stycket 1 som ska vara godkända och om de
andra kurser som ska ingå i de godkända betygen för
respektive yrkesprogram. Lag (2009:1038).
18 § Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som
avses i 16 § har godkända betyg på utbildning som omfattar
minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera
kurser i
1. svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300
gymnasiepoäng,
2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och
3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng.
Gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen
som anges i första stycket som ska vara godkända.
Lag (2009:1038).
Individuella program
19 § Individuella program ska förbereda eleven för studier på
ett nationellt program.
Individuella program kan utformas för en grupp elever eller
för en enskild elev. Om programmet särskilt inriktas mot
studier på ett visst nationellt program (programinriktat
individuellt program), ska det utformas för en grupp elever.
Ett individuellt program kan utformas även för att
1. göra det möjligt för en elev att förena en anställning som
syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i
gymnasieskolan, eller
2. på annat sätt möta en elevs speciella utbildningsbehov.
Lag (2009:1038).
20 § Utbildningen på individuella program ska bedrivas i en
omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens
omfattning får dock minskas, om en elev begär det och
styrelsen för utbildningen finner att det är förenligt med
syftet med elevens utbildning. Lag (2009:1038).
21 § Utbildningen på ett individuellt program ska följa en
plan som beslutas av styrelsen för utbildningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att utbildningen på sådana
individuella program som avses i 19 § tredje stycket 1 ska
omfatta minst vissa ämnen. Lag (2009:1038).
Behörighet
Gemensamma behörighetskrav
22 § För de nationella programmen gäller, utöver vad som
föreskrivs i 1 § första stycket, de ytterligare
behörighetskrav i fråga om godkända betyg från grundskolan
eller motsvarande utbildning som följer av 23–26 §§.
Ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett nationellt
program eller likvärdig utbildning eller har avlagt
International Baccalaureate (IB) är inte längre behöriga för
gymnasieskolan. Lag (2009:1038).
Särskilda behörighetskrav för nationella program
23 § För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända
betyg i svenska, engelska och matematik. Lag (2009:1038).
24 § För behörighet till ett högskoleförberedande program
krävs godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i
minst nio andra ämnen.
En sökande som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller
övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande
1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har
haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en
betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande
utbildning, och
2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta
programmet. Lag (2009:1038).
25 § En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier
har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid
tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i
ämnet. Vidare ska vid tillämpningen av behörighetsreglerna
godkänt betyg i svenska som andraspråk likställas med godkänt
betyg i svenska. Lag (2009:1038).
26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska
gälla för vissa utbildningar. Lag (2009:1038).
Erbjudande av utbildning
Kommunens ansvar
27 § Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen
erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan
erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning
som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt
samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som
har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde
för utbildningen.
Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa
ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till
ungdomarnas önskemål.
När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med
annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast
meddela detta till styrelsen för utbildningen i elevens
hemkommun. Lag (2009:1038).
Utbildning anordnad av landsting
28 § Ett landsting får anordna utbildningar på sådana
nationella program som avser naturbruk och omvårdnad.
Efter överenskommelse med en kommun får landstinget anordna
utbildning även på andra nationella program och på
individuella program. Lag (2009:1038).
Nationella program
29 § Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i
kommunen erbjuds utbildning på nationella program.
Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella
program och nationella inriktningar. Lag (2009:1038).
30 § När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt
program, får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att
eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en
särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom
programmet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges
inom vissa program. Lag (2009:1038).
Individuella program
31 § Hemkommunen ansvarar för att alla ungdomar i kommunen,
som är behöriga enligt 22 § och som inte har påbörjat en
utbildning på ett nationellt program eller en likvärdig
utbildning, erbjuds utbildning på individuella program.
Hemkommunens ansvar omfattar också ungdomar, som har påbörjat
någon av de utbildningar som nämns i första stycket men som
har avbrutit utbildningen, om de fortfarande uppfyller
behörighetskraven för gymnasieskolan. Lag (2009:1038).
32 § För elever från särskolan gäller hemkommunens ansvar för
att utbildning på individuella program erbjuds bara om eleven
vid prövning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i
gymnasiesärskolan, därför att eleven bedöms kunna gå i
gymnasieskolan. Lag (2009:1038).
Mottagande till nationella program
Ansökan
33 § En ansökan till ett nationellt program eller till en
sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial
lärlingsutbildning, som börjar första läsåret, ska skickas
till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun.
Avser ansökan mer än en utbildning, ska den sökande ange i
vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.
Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan
huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den
huvudmannen. Lag (2009:1038).
Mottagande i första hand
34 § Av de behöriga sökande till sådan utbildning som avses i
33 § ska huvudmannen i första hand ta emot dem som är
hemmahörande i den anordnande kommunen eller inom
samverkansområdet för utbildningen.
Utöver vad som följer av första stycket ska de som är
behöriga sökande tas emot i första hand om de sökt till
1. sådan utbildning som avses i 33 § och med hänsyn till sina
personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den
gymnasieskola dit de har sökt,
2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning
som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun
som inte erbjuder den sökta utbildningen,
3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret och
är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon
utbildning på det aktuella programmet,
4. ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom
det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som
börjar senare än första läsåret, vilken hemkommunen inte
erbjuder,
5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och
åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak
skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller
6. en utbildning för vilken det har fattats beslut om
riksrekrytering enligt 35 §. Lag (2009:1038).
Riksrekryterande utbildning
35 § Regeringen eller en myndighet får för nationella program
besluta att det till en viss utbildning i första hand ska tas
emot sökande från hela landet (riksrekrytering). Ett beslut
om riksrekrytering får innebära att den riksrekryterande
utbildningen i fråga om struktur, innehåll och examensmål får
avvika från vad som annars gäller för nationella program.
Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet
ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilken myndighet som
avses i första stycket. Regeringen får vidare meddela
föreskrifter med villkor för att en utbildning ska kunna bli
riksrekryterande. Lag (2009:1038).
Mottagande i andra hand
36 § Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första
hand enligt 34 § får tas emot i andra hand till platser som
återstår sedan alla de som ska tas emot i första hand har
antagits till utbildningen. Lag (2009:1038).
Yttrande från hemkommunen
37 § Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande
som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet
för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes
hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med
hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra skäl är
onödigt. Lag (2009:1038).
Beslut om behörighet och mottagande till ett nationellt
program
38 § Styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen
eller landstinget prövar om en sökande är behörig och om den
sökande ska tas emot. Lag (2009:1038).
Överklagande av beslut om behörighet och mottagande till
nationella program
39 § Beslut enligt 38 § om behörighet och om mottagande i
första hand får överklagas till Skolväsendets
överklagandenämnd av den sökande. Beslut om mottagande i
andra hand får inte överklagas. Lag (2009:1038).
Mottagande till individuella program
Ansökan
40 § En ansökan till ett individuellt program som har
utformats för en grupp elever ska skickas till styrelsen för
utbildningen i den sökandes hemkommun.
Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan
huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den
huvudmannen. Om hemkommunen inte tillhör samverkansområdet
för utbildningen, ska styrelsen bifoga ett yttrande där det
framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för
den sökandes utbildning. Lag (2009:1038).
Mottagande
41 § En kommun eller ett landsting som anordnar en utbildning
på ett individuellt program som har utformats för en grupp
elever är skyldig att ta emot en sökande till utbildningen,
om den sökande är behörig enligt 1 § och 22 § andra stycket
och hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för
utbildning eller om hemkommunen har åtagit sig att svara för
kostnaderna för utbildningen. Lag (2009:1038).
Riksrekryterande utbildning
42 § Regeringen eller en myndighet får för individuella
program besluta att utbildningen ska stå öppen för sökande
från hela landet (riksrekrytering). Regeringen meddelar
föreskrifter om vilken myndighet som avses.
Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet
ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.
Lag (2009:1038).
Beslut om behörighet och mottagande till individuellt program
43 § Styrelsen för utbildningen i anordnande kommun eller
landsting prövar om en sökande till ett individuellt program
som utformats för en grupp elever är behörig och om den
sökande ska tas emot. Lag (2009:1038).
Överklagande av beslut om behörighet och mottagande till
individuella program
44 § Beslut enligt 43 § får överklagas till Skolväsendets
överklagandenämnd av den sökande. Lag (2009:1038).
Antagning
45 § Styrelsen för utbildningen ansvarar för antagningen till
de olika utbildningar som anordnas av kommunen eller
landstinget.
I 59 § finns särskilda bestämmelser om antagning till Rh-
anpassad utbildning.
Beslut i fråga om antagning får inte överklagas.
Lag (2009:1038).
46 § Antagningsorganisationen får vara gemensam för
gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. En kommuns
eller ett landstings antagningsorganisation får även vara
gemensam för andra kommuner och landsting samt för sådana
fristående skolor som avses i 9 kap. 8 §. Lag (2009:1038).
47 § Regeringen meddelar föreskrifter om urval mellan
behöriga sökande. Lag (2009:1038).
Rätten att fullfölja utbildningen
Nationella program
48 § En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt
program, en nationell inriktning eller en särskild variant
har rätt att hos huvudmannen eller inom samverkansområdet
fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller
den aktuella inriktningen eller varianten. Detsamma gäller om
huvudmannen har lämnat ett sådant erbjudande som avses i 30 §
i fråga om en inriktning eller variant. Detta gäller även om
de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras
under studietiden.
Rätten att fullfölja utbildningen gäller också efter ett
studieuppehåll på högst ett läsår för studier utomlands. En
sådan rätt att fullfölja utbildningen finns dock inte, om det
erbjudande som avses i 30 § när det lämnades förenades med
ett uttryckligt förbehåll att det inte gäller vid
studieuppehåll. Lag (2009:1038).
49 § En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en
nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen
eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att
fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den
påbörjade inriktningen om den nya hemkommunen erbjuder sådan
utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella
utbildningen, har eleven rätt att efter eget val fullfölja
sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som
anordnar utbildningen. Lag (2009:1038).
50 § Vad som sägs i 48 § gäller på motsvarande sätt den elev
som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning eller om
huvudmannen har lämnat ett sådant erbjudande som avses i
30 § i fråga om gymnasial lärlingsutbildning. Om lämplig
arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan anordnas, ska
eleven i stället erbjudas att fullfölja sin utbildning genom
skolförlagd utbildning på det aktuella programmet. Om inte
heller detta är möjligt, ska erbjudandet avse att fullfölja
utbildningen på ett annat yrkesprogram. Lag (2009:1038).
Individuella program
51 § Den som har påbörjat ett individuellt program har rätt
att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den plan
som gällde när utbildningen inleddes.
Om eleven har medgivit att planen ändras, har eleven rätt att
fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.
Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett
studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands.
Lag (2009:1038).
Avgiftsfri utbildning
52 § Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri för
eleverna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker,
verktyg och andra hjälpmedel som behövs. Huvudmannen får dock
besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna
hjälpmedel. I verksamheten får det också finnas enstaka
inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.
Lag (2009:1038).
Interkommunal ersättning
53 § En kommun som på ett nationellt program har antagit en
elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i
samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina
kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun
(interkommunal ersättning). Detsamma gäller ett landsting som
på ett nationellt program har antagit en elev som inte är
hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om interkommunal ersättning.
Lag (2009:1038).
54 § Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun
kommer överens om annat, och annat inte heller följer av
andra och tredje styckena, ska den interkommunala
ersättningen motsvara anordnarens självkostnad.
När eleven har tagits emot i andra hand enligt 36 §, ska
ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen
själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad
lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.
När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller
särskilda varianter inom de nationella programmen, ska
hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje
särskilt fall av regeringen eller en myndighet. Regeringen
meddelar föreskrifter om vilken myndighet som avses.
Lag (2009:1038).
55 § En elevs hemkommun ska betala ersättning för kostnader
för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder
fram till International Baccalaureate (IB). Detta gäller dock
endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var
skyldig att erbjuda gymnasieutbildning när IB-utbildningen
började och endast om utbildningsanordnarens avgifter till
International Baccalaureate Office (IBO) betalas av staten.
Om parterna inte kommer överens om annat, ska ersättning
betalas med ett belopp som har beslutats i varje särskilt
fall av regeringen eller en myndighet. Regeringen meddelar
föreskrifter om vilken myndighet som avses. Lag (2009:1038).
Rh-anpassad utbildning
Målgrupp
56 § I denna lag avses med ett svårt rörelsehinder ett
rörelsehinder som ensamt eller i kombination med annat
funktionshinder medför att en ungdom
1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver
tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och
2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i
elevhem och omvårdnad i boendet. Lag (2009:1038).
Rätt till utbildning
57 § Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få
utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om
de
1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller
motsvarande,
2. kan påbörja utbildningen senast under första halvåret det
kalenderår de fyller 21 år, och
3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av 23–
26 §§, när det gäller nationella program.
Första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett
individuellt program. För att ha rätt till sådan utbildning
krävs att grundskoleutbildningen eller motsvarande har
avslutats. Lag (2009:1038).
Riksrekrytering
58 § En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot
sökande från hela landet till den speciellt anpassade
utbildningen. Lag (2009:1038).
Beslut om antagning och rätt till utbildning
59 § Frågor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid
vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan
utbildning prövas av en särskild nämnd. Lag (2009:1038).
Överklagande av beslut om rätt till utbildning
60 § Nämndens beslut i fråga om antagning eller i övrigt om
rätt till Rh-anpassad utbildning får överklagas hos
Skolväsendets överklagandenämnd av den sökande.
Ett beslut får dock inte överklagas om det gäller placering
vid en viss gymnasieskola. Lag (2009:1038).
Kostnader
61 § Avgifter får inte tas ut från eleverna för insatser för
omvårdnad i boendet eller habilitering som tillhandahålls av
staten, en kommun eller ett landsting i anslutning till en
gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi.
Lag (2009:1038).
Interkommunal ersättning
62 § Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för
boende och omvårdnad i boendet för elever på Rh-anpassad
utbildning. Hemlandstinget eller, i förekommande fall
hemkommunen, ska betala ersättning för kostnader för
habilitering. Ersättningarna ska betalas till den huvudman
som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ersättningar enligt första stycket.
Lag (2009:1038).
Stöd till inackordering
63 § Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering
på grund av skolgången ska hemkommunen lämna ekonomiskt stöd.
Denna skyldighet gäller dock inte
1. elever som har tagits emot i andra hand enligt 36 §,
2. elever på Rh-anpassad utbildning, och
3. utlandssvenska elever som får inackorderingstillägg enligt
studiestödslagen (1999:1395).
Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det
år eleven fyller 20 år.
Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och
från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt
som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant,
ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad
som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till
närmast lägre hela tiotal kronor. Lag (2009:1038).
6 kap. Särskolan
1 § Utbildningen i särskolan syftar till att ge
utvecklingsstörda barn och ungdomar en till varje elevs
förutsättningar anpassad utbildning som så långt det är möjligt
motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Lag
(1993:800).
2 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning
utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande
skall anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i
övrigt.
3 § Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola
och träningsskola) samt gymnasiesärskola (nationella,
specialutformade och individuella program).
Grundsärskolan och träningsskolan skall ha tio årskurser.
Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan gå i
grundsärskolan. Styrelsen för särskolan avgör om en elev som
tas emot i särskolan skall gå i grundsärskolan eller
träningsskolan.
En elev som började fullgöra sin skolplikt det kalenderår då
eleven fyllde åtta år har, när skolplikten upphör, rätt att få
fortsatt utbildning i årskurs 9 i den obligatoriska särskolan.
Lag (1997:1212).
3 a § De ungdomar som har slutfört årskurs 9 i särskolan har
rätt att få fortsatt utbildning i årskurs 10 i den
obligatoriska särskolan. Lag (1992:598).
4 § Utbildningen i särskolan skall vara avgiftsfri för
eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en
tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka
inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.
4 a § Eleverna i den obligatoriska särskolan skall erbjudas
kostnadsfria skolmåltider. Lag (1997:1212).
5 § För var och en som enligt denna lag har rätt att gå i
särskolan skall hemkommunen sörja för att sådan utbildning
kommer till stånd.
Denna skyldighet skall fullgöras genom att hemkommunen anordnar
särskola i den omfattning som krävs för att bereda utbildning
åt samtliga i kommunen som har rätt till sådan eller kommer
överens med någon annan kommun att denna i sin särskola skall
ta emot elever vars särskoleutbildning hemkommunen har att
sörja för. Lag (1992:598).
6 § Varje kommun som anordnar särskola är skyldig att så långt
det är möjligt organisera särskolan så att ingen elev blir
tvungen att bo utanför det egna hemmet på grund av skolgången.
Även i övrigt skall vid utformningen av särskoleverksamheten
beaktas vad som ur kommunikationssynpunkt är ändamålsenligt för
eleverna.
Vid fördelningen av elever på olika skolor med
särskoleutbildning skall kommunen beakta vårdnadshavares
önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola så
långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på
en så kort skolväg som möjligt åsidosätts eller att betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för
kommunen.
Varje kommun är skyldig att för eleverna i sin särskola anordna
kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållandena, elevens funktionshinder
eller någon annan särskild omständighet. Kommunens skyldighet
omfattar dock inte sådana elever som väljer att gå i en annan
särskola än den som kommunen annars skulle ha placerat eleven i
om något önskemål om en viss skola inte framställts.
I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade finns föreskrifter om stöd och service i form
av boende i familjehem eller bostad med särskild service för
barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. Lag
(1993:800).
6 a § Efter önskemål av vårdnadshavare har en kommun rätt att i
andra fall än som avses i 5 § andra stycket i sin särskola ta
emot en elev från en annan kommun. I sådana fall har kommunen
rätt till ersättning för elevens utbildning från elevens
hemkommun. Om inte de berörda kommunerna kommer överens om
annat, skall hemkommunen betala det belopp som regeringen
beslutat. Lag (1996:1044).
7 § Ungdomar har rätt att efter skolpliktens upphörande tas
emot i gymnasiesärskolan i utbildning som är avsedd att
påbörjas fram till och med det första kalenderhalvåret det år
de fyller 20 år, om styrelsen för särskolan i hemkommunen
bedömt att de inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är
utvecklingsstörda.
Varje kommun är skyldig att erbjuda sådana ungdomar utbildning
under fyra år i gymnasiesärskolan.
En elev som har påbörjat utbildning i gymnasiesärskolan före
utgången av det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20
år, har rätt att fullfölja utbildningen. Lag (1999:886).
8 § Beslut som styrelsen för utbildningen fattar enligt 7 § om
att en elev inte skall tas emot i särskolan därför att denne
bedöms kunna gå i gymnasieskolan trots att eleven är
utvecklingsstörd får överklagas av eleven eller företrädare för
denne hos Skolväsendets överklagandenämnd.
9 § Gymnasiesärskolan bygger på den obligatoriska särskolan.
Styrelsen för särskolan avgör om en elev i gymnasiesärskolan
skall gå på
1. ett nationellt eller ett specialutformat program eller
2. ett individuellt program.
Styrelsen avgör vidare om eleven inom det individuella
programmet skall få yrkesträning eller verksamhetsträning. Lag
(1993:1478).
10 § Varje kommun skall erbjuda de elever som har bedömts kunna
gå på ett nationellt program ett urval av olika program.
Antalet platser på de olika programmen skall anpassas med
hänsyn till elevernas önskemål.
Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna
utbildning på nationella och specialutformade program.
Ett erbjudande enligt första stycket skall avse utbildning som
anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett
landsting i enlighet med samverkansavtal. Lag (1997:575).
10 a § Om ett landsting anordnar utbildning, gäller vad som
sägs i 6 § tredje stycket om skyldighet att anordna skolskjuts
för landstinget. Lag (1997:575).
11 § Den minsta garanterade undervisningstiden för varje elev
skall utgöra 3 600 timmar.
Regeringen får föreskriva att utbildningen i gymnasiesärskolan
skall omfatta minst vissa ämnen och omfattningen av dessa
ämnen. Lag (1993:1478).
7 kap. Specialskolan
1 § Utbildningen i specialskolan ska syfta till att ge barn och
ungdomar med sådana funktionshinder som anges i 3 kap. 3 §
tredje stycket en utbildning som är anpassad till varje elevs
förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den
utbildning som ges i grundskolan. Lag (2008:403).
2 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning
utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande
skall anpassas efter deras ålder, mognad och förutsättningar i
övrigt.
3 § Specialskolan skall för utbildning på grundskolenivå ha tio
årskurser. Lag (1993:1679).
4 § Utbildningen i specialskolan skall vara avgiftsfri för
eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en
tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka
inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.
Eleverna i specialskolan skall erbjudas kostnadsfria
skolmåltider.
Staten skall svara för att eleverna i specialskolan
kostnadsfritt erhåller för utbildningen erforderliga resor.
För elever i specialskolan som till följd av skolgången måste
bo utanför det egna hemmet skall staten svara för att eleverna
utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden. Lag
(1997:1212).
5 § Utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera
särskilda enheter. För enheterna skall det finnas en gemensam
styrelse. Regeringen meddelar föreskrifter om enheterna och
deras upptagningsområden. Lag (1999:886).
6 § Om en elev i specialskolan inte tillfredsställande har
slutfört sista årskursen när skolplikten upphör men bedöms ha
förmåga att fullfölja utbildningen, ska eleven beredas
tillfälle att göra detta under högst två år efter det att
skolplikten upphörde. Det gäller inte om eleven är
utvecklingsstörd. En utvecklingsstörd elev som började
fullgöra sin skolplikt det kalenderår då eleven fyllde åtta
år har dock rätt att när skolplikten upphör slutföra sista
årskursen.
En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 3 kap. 3 §
tredje stycket 1 och som på grund av sina funktionshinder
inte kan få tillfredsställande förhållanden i
gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att
skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå
ytterligare utbildning i specialskolan till och med
vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år, om eleven
1. har en utvecklingsstörning, eller
2. bedöms inte ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt
första stycket. Lag (2009:333).
7 § Hemkommunen skall betala ersättning till staten för vissa
kostnader för den som är elev i specialskolan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag från bestämmelsen i första
stycket samt om ersättningens storlek. Lag (1994:152).
8 § Beslut av styrelsen för utbildningen enligt 4 § fjärde
stycket om åtgärder för elever som inte bor hemma samt enligt
6 § första stycket om rätten att fullfölja utbildningen får
överklagas av eleven eller företrädare för denne hos
Skolväsendets överklagandenämnd. Lag (2009:333).
8 kap. Sameskolan
1 § Utbildningen i sameskolan skall syfta till att ge samers
barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar
utbildningen till och med årskurs 6 i grundskolan.
Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i
skolarbetet.
2 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning
utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande
skall anpassas efter deras ålder och mognad.
3 § Samers barn får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i
stället för i grundskolan. Detsamma gäller andra barn, om det
finns särskilda skäl.
4 § Utbildningen i sameskolan skall vara avgiftsfri för
eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en
tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka
inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.
4 a § Eleverna i sameskolan skall erbjudas kostnadsfria
skolmåltider. Lag (1997:1212).
5 § För elever i sameskolan som till följd av skolgången måste
bo utanför det egna hemmet skall staten svara för att eleverna
utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden.
Staten skall svara för att eleverna i sameskolan kostnadsfritt
erhåller för utbildningen erforderliga resor.
6 § För sameskolan skall finnas en styrelse.
Styrelsen beslutar om intagning av elever i sameskolan.
Styrelsens beslut i sådana frågor får överklagas av eleven
eller företrädare för denne hos Skolväsendets
överklagandenämnd.
7 § Hemkommunen skall betala ersättning till staten för vissa
kostnader för den som är elev i sameskolan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ersättningens storlek. Lag (1994:152).
9 kap. Fristående skolor
Godkännande m.m.
1 § Skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är
godkänd enligt 2 §.
Ärenden om godkännande av fristående skolor som motsvarar
grundskolan eller särskolan prövas av Statens skolinspektion.
Ärenden om godkännande av fristående skolor som motsvarar
specialskolan prövas av styrelsen för specialskolan.
Lag (2008:220).
2 § En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och
färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de
kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive
specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den
värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga
skolväsendet,
2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva
verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,
3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har
rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga
skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande
skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för skolan,
4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl
för ett lägre elevantal,
5. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan,
bereder eleverna de omsorger som behövs,
6. skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare
eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den
undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för
fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå
eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till
eleverna, och
7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen
föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och
om antagningen till och ledningen av sådana skolor.
En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen
för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell
inriktning.
Ett godkännande kan avse vissa årskurser. Lag (2002:159).
3 § Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående
skola som motsvarar särskolan endast om styrelsen för särskolan
i barnets hemkommun har bedömt att barnet inte kan nå upp till
grundskolans kunskapsmål därför att det är utvecklingsstört.
Lag (1995:1248).
4 § Om ett barn har ett sådant funktionshinder som enligt 3
kap. 3 § kan vara grund för mottagande i specialskolan, får
barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående skola som
motsvarar specialskolan endast om
1. skolan är godkänd för elever som har samma funktionshinder
som barnet eller
2. huvudmannen för specialskolan bedömer att barnet ändå kan
tillgodogöra sig utbildningen vid skolan. Lag (1995:1248).
5 § Den som endast för en kortare tid är bosatt i Sverige eller
den som har andra skäl att få utbildning i en internationell
skola på grundskolenivå får fullgöra sin skolplikt i en sådan
skola, om skolan är godkänd för ändamålet av Statens
skolinspektion. Detta gäller dock inte sådana barn som avses i
3 kap. 3 § andra och tredje styckena.
Med internationell skola på grundskolenivå avses en fristående
skola som har en annan internationell inriktning än den som får
finnas i grundskolan eller i en fristående skola som motsvarar
grundskolan. För godkännande krävs att skolans utbildning som
helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. Skolan ska
förmedla kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt
skolgång utomlands. Undervisning i svenska språket och om
svenska förhållanden ska ges i den omfattning som de i Sverige
för kortare tid bosatta eleverna behöver.
Regeringen får besluta att en internationell skola på
grundskolenivå får ta emot andra barn än sådana som avses i
första stycket för att de ska fullgöra skolplikten vid skolan.
Lag (2008:220).
Tilldelning av bidrag m.m.
6 § En godkänd fristående skola som motsvarar grundskolan ska
av Statens skolinspektion förklaras berättigad till sådant
bidrag som avses i andra och tredje styckena. En förklaring
ska dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära
påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller
skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller skolan
tar ut avgifter i strid med 7 §.
För varje elev som genomgår en utbildning motsvarande den som
ges i grundskolan lämnas bidrag av hemkommunen. Bidraget
(grundbelopp) ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. läromedel och utrustning,
3. elevvård och hälsovård,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för
elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska
erbjudas modersmålsundervisning. Kommunen är dock inte skyldig
att lämna bidrag för elever som är i behov av särskilt stöd,
om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter
uppstår för kommunen.
Bidrag enligt andra stycket ska bestämmas efter samma grunder
som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den
egna grundskolan.
Det som sägs i första–fjärde styckena gäller inte de
fristående skolor för vilka regeringen har beslutat om
statsbidrag genom förordning eller särskilda beslut och inte
heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen har avstått
från medelstilldelning. Kommunens skyldighet enligt andra och
tredje styckena gäller inte, om statsbidrag lämnas för en
utlandssvensk elevs utbildning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i
stället för det som anges i andra–fjärde styckena, om
statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits
emot i en fristående skola. Lag (2010:699).
6 a § En godkänd fristående skola som motsvarar obligatoriska
särskolan ska av Statens skolinspektion förklaras berättigad
till sådant bidrag som avses i andra–fjärde styckena. En
förklaring ska dock inte lämnas, om skolans verksamhet skulle
innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna
eller skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller
skolan tar ut avgifter i strid med 7 §.
För varje elev som genomgår en utbildning motsvarande den som
ges i obligatorisk särskola lämnas bidrag av hemkommunen.
Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. läromedel och utrustning,
3. elevvård och hälsovård,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för
elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska
erbjudas modersmålsundervisning. Kommunen är dock inte skyldig
att lämna bidrag för elever som är i behov av särskilt stöd,
om betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter
uppstår för kommunen.
Bidrag enligt tredje stycket ska bestämmas efter samma grunder
som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den
egna obligatoriska särskolan.
Det som sägs i första–femte styckena gäller inte de fristående
skolor för vilka huvudmannen skriftligen har avstått från
medelstilldelning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i
stället för det som anges i tredje–femte styckena, om
statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits
emot i en fristående skola. Lag (2010:699).
7 § Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt 6
eller 6 a §, skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen
avser. Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en
tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka
inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.
Eleverna skall också erbjudas kostnadsfria skolmåltider.
Skolan får inte ta ut avgifter i samband med ansökan om plats i
en utbildning som avses i första stycket. Lag (2002:159).
7 a § En godkänd internationell skola på grundskolenivå ska av
Statens skolinspektion förklaras berättigad till sådant bidrag
som avses i 7 b § om
1. utbildningen följer ett annat lands läroplan och kursplaner
eller en internationell läroplan och internationella
kursplaner, med anpassning till svenska förhållanden i den
utsträckning som är rimlig,
2. utbildningens allmänna mål och värdegrund inte strider mot
de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning
inom det svenska offentliga skolväsendet,
3. elever som har svårigheter i skolarbetet erbjuds särskilt
stöd,
4. eleverna erbjuds sådan skolhälsovård som ska erbjudas inom
grundskolan,
5. elevavgiften är skälig med hänsyn till rimliga kostnader för
verksamheten, bidrag och omständigheterna i övrigt,
6. skolan är öppen för alla elever som avses i 7 b § första
stycket, med undantag för sådana elever som det skulle medföra
betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta
emot för skolan,
7. urvalet, om det inte finns platser till alla behöriga
sökande, görs på grunder som Skolinspektionen godkänner,
8. vårdnadshavare och elever ges tydlig information om den
internationella skolans innehåll och inriktning mot fortsatta
studier utomlands samt om vad utbildning vid en internationell
skola kan innebära vid fortsatt skolgång i det svenska
skolväsendet, samt
9. skolan följer övriga bestämmelser i denna lag och i andra
föreskrifter som avser internationella skolor på
grundskolenivå.
Skolinspektionen ska i beslutet om rätt till bidrag ange det
högsta antal elever som är folkbokförda i Sverige och som
omfattas av skolans bidragsrätt.
För att en nystartad skola ska ha rätt till bidrag ska skolan
ha ansökt om att bli bidragsberättigad före den 1 april
kalenderåret innan skolan startar. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare
föreskrifter om ansökningsförfarandet. Lag (2008:220).
7 b § Elevens hemkommun skall lämna bidrag till den
internationella skolan för en elev som genomgår sådan
utbildning som avses i 7 a § från och med höstterminen det år
eleven fyller 6 år om
1. eleven är folkbokförd i Sverige eller kommunen får särskilt
statsbidrag för eleven, och
2. eleven
a) för en kortare tid är bosatt i Sverige,
b) har andra skäl att få utbildning i en internationell skola
på grundskolenivå, eller
c) har mottagits med stöd av regeringens beslut enligt 5 §
tredje stycket.
Bidraget skall bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och
elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid
fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Om en elev
har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte
skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för
kommunen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag skall bestämmas i
stället för det som anges i andra stycket, om statsbidrag
lämnas till kommunen för en elev som har tagits emot i en
internationell skola på grundskolenivå.
Om inte kommunen och skolan har kommit överens om annat, skall
bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår
börjar den 1 januari. Lag (2006:1447).
8 § Om en fristående skola anordnar sådan utbildning som en
kommun enligt 5 kap. får anordna inom ramen för nationella
program i gymnasieskolan och alla elever ges möjlighet att
inom ramen för utbildningen uppnå grundläggande behörighet för
högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå, ska Statens
skolinspektion förklara skolan berättigad till bidrag som
avses i 8 a § i fråga om utbildningen. En sådan förklaring får
dock lämnas endast om
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den
värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga
skolväsendet,
2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva
verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,
3. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till
motsvarande utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med
undantag för sådana ungdomar som skulle ge skolan betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter om de skulle
antas,
4. skolan för undervisningen använder lärare som har en
utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska
bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan
utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat
särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fråga om
utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och
ledningen av sådana skolor.
Regeringen får meddela föreskrifter om de ytterligare villkor
som avses i första stycket 5.
En fristående skola som avses i denna paragraf får även
anordna individuellt program. Skyldighet att ta emot en elev
på ett individuellt program finns endast om skolan och elevens
hemkommun kommer överens om det bidrag som kommunen ska betala
till skolan för eleven. Utbildningen ska bedrivas i en
omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens
omfattning får dock minskas om en elev begär det och styrelsen
för utbildningen finner det förenligt med syftet för
utbildningen.
En förklaring enligt första stycket ska inte lämnas i fråga om
utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder på
lång sikt för eleverna eller skolväsendet i den kommun där
skolan är belägen eller i närliggande kommuner.
En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen
för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell
inriktning.
De bestämmelser i 5 kap. och de föreskrifter som har meddelats
med stöd av och i anslutning till dessa bestämmelser, som ger
regeringen, en myndighet eller styrelsen för utbildningen rätt
att göra avsteg från vad som annars gäller för utbildning
anordnad av en kommun eller ett landsting, ska tillämpas på
motsvarande sätt för fristående skolor. Detsamma gäller sådana
inskränkningar i möjligheterna att anordna vissa utbildningar
som kan följa av föreskrifter meddelade med stöd av 5 kap.
Huvudmannen för utbildningen ska likställas med styrelsen för
utbildningen.
Ett beslut om rätt till bidrag ska innehålla uppgift om vilket
nationellt program i gymnasieskolan som utbildningen
motsvarar. Beslutet ska dessutom i vissa fall ange vilken
nationell inriktning inom programmet som utbildningen
motsvarar. Regeringen meddelar föreskrifter om i vilka fall en
inriktning ska anges i beslutet. Lag (2010:699).
8 a § För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses
i 8 § lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet
gäller endast utbildning för de elever som hemkommunen var
skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då
utbildningen började.
Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. läromedel och utrustning,
3. elevvård och hälsovård,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för
elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller
ska erbjudas modersmålsundervisning. Kommunen är dock inte
skyldig att lämna bidrag för elever som är i behov av
särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska
svårigheter uppstår för kommunen.
Om utbildningen enligt beslutet om rätt till bidrag motsvarar
ett nationellt program eller en nationell inriktning som
elevens hemkommun erbjuder, ska bidraget bestämmas efter
samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av
resurser till det programmet eller den inriktningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om det belopp som elevens hemkommun ska
betala, om eleven har antagits till en utbildning som enligt
beslutet om rätt till bidrag motsvarar ett program eller en
nationell inriktning eller en särskild variant som kommunen
inte erbjuder. Kommunen ska vid tillämpningen av sådana
föreskrifter även beakta tredje stycket.
För en elev som genomgår utbildning på ett individuellt
program ska elevens hemkommun betala det belopp som
överenskommits med den fristående skolan.
Kommunens skyldighet att lämna bidrag till skolan gäller
inte, om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs
utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag
ska bestämmas i stället för det som anges i andra–fjärde
styckena, om statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som
har tagits emot i en fristående skola. Lag (2009:1038).
8 b § Om en fristående skola lämnar utbildning som ger
kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen
svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasiesärskolan
ska förmedla, ska Statens skolinspektion förklara skolan
berättigad till bidrag som avses i 8 c § i fråga om
utbildningen. Förklaring får dock lämnas endast om
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den
värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga
skolväsendet,
2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva
verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,
3. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till
utbildning i gymnasiesärskolan, med undantag för sådana
ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för
skolan,
4. skolan för undervisningen använder lärare som har en
utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska
bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan
utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat
särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fråga om
utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och
ledningen av sådana skolor.
Regeringen får meddela föreskrifter om de ytterligare villkor
som avses i första stycket 5.
En förklaring enligt första stycket ska inte lämnas i fråga om
utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder på
lång sikt för eleverna eller skolväsendet i den kommun där
skolan är belägen eller i närliggande kommuner.
En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen
för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell
inriktning. Lag (2010:699).
8 c § För varje elev som genomgår sådan utbildning som avses
i 8 b § lämnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet
gäller endast utbildning för de elever som hemkommunen var
skyldig att erbjuda utbildning i gymnasiesärskolan vid den
tidpunkt då utbildningen började.
Bidraget (grundbelopp) ska avse ersättning för
1. undervisning,
2. läromedel och utrustning,
3. elevvård och hälsovård,
4. måltider,
5. administration,
6. mervärdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Därutöver ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för
elever som har omfattande behov av särskilt stöd eller ska
erbjudas modersmålsundervisning. Kommunen är dock inte
skyldig att lämna bidrag för elever som är i behov av
särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller organisatoriska
svårigheter uppstår för kommunen.
Bidrag enligt andra stycket ska bestämmas efter samma grunder
som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till
utbildning i gymnasiesärskola som kommunen erbjuder.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om det belopp som elevens hemkommun ska
betala, om kommunen inte erbjuder utbildning i
gymnasiesärskolan. Kommunen ska vid tilllämpningen av sådana
föreskrifter även beakta tredje stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag ska bestämmas i
stället för det som anges i andra–femte styckena, om
statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits
emot i en fristående skola. Lag (2009:670).
8 d § Om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning
som har en annan internationell inriktning än den som får
finnas i gymnasieskolan eller vid en fristående skola som
motsvarar gymnasieskolan eller om skolan anordnar utbildning
som leder fram till International Baccalaureate (en
internationell skola på gymnasienivå), ska Statens
skolinspektion förklara skolan berättigad till sådant bidrag
som avses i 8 e § om
1. utbildningen följer ett annat lands läroplan och kursplaner
eller en internationell läroplan och internationella
kursplaner, med anpassning till svenska förhållanden i den
utsträckning som är rimlig,
2. utbildningen som helhet är likvärdig med utbildningen i
gymnasieskolan,
3. utbildningens allmänna mål och värdegrund inte strider mot
de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning
inom det svenska offentliga skolväsendet,
4. utbildningen förmedlar kunskaper som underlättar fortsatta
studier utomlands,
5. undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden
ges i den omfattning som behövs för de elever som under
kortare tid är bosatta i Sverige,
6. elever som avses i 8 e § första stycket som har svårigheter
i skolarbetet erbjuds särskilt stöd,
7. elever som avses i 8 e § första stycket erbjuds sådan
skolhälsovård som ska erbjudas elever i gymnasieskolan,
8. elevavgiften för elever som avses i 8 e § första stycket är
skälig med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten,
bidrag och omständigheterna i övrigt,
9. skolan är öppen för alla elever som avses i 8 e § första
stycket, med undantag för sådana elever som det skulle medföra
betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta
emot för skolan,
10. urvalet, om det inte finns platser till alla behöriga
sökande, görs på grunder som Skolinspektionen godkänner,
11. sådana elever som avses i 8 e § första stycket och deras
vårdnadshavare ges tydlig information om skolans innehåll och
inriktning mot fortsatta studier utomlands samt om vad
utbildning vid en internationell skola på gymnasienivå kan
innebära vid fortsatt utbildning i Sverige, samt
12. skolan följer övriga bestämmelser i denna lag och i andra
föreskrifter som avser internationella skolor på gymnasienivå.
Skolinspektionen ska, för annan utbildning än sådan som leder
fram till International Baccalaureate, i beslutet om rätt till
bidrag ange vilket nationellt program utbildningen ska
jämställas med i bidragshänseende. I beslutet ska
Skolinspektionen även ange det högsta antal elever som är
folkbokförda i Sverige och som omfattas av skolans
bidragsrätt. Lag (2010:699).
8 e § Elevens hemkommun skall lämna bidrag till den
internationella skolan för en elev som genomgår sådan
utbildning som avses i 8 d § om
1. eleven är folkbokförd i Sverige eller kommunen får särskilt
statsbidrag för eleven,
2. eleven antingen för en kortare tid är bosatt i Sverige eller
har andra skäl att få utbildning i en internationell skola på
gymnasienivå, och
3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven
gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.
Bidraget enligt första stycket skall uppgå till det belopp som
hemkommunen och den internationella skolan kommer överens om.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vilket belopp som elevernas hemkommuner
skall betala enligt första stycket om dessa och huvudmannen för
den internationella skolan inte kommer överens om beloppet.
För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd skall
kommunen, utöver vad som följer av andra stycket, lämna ett
extra bidrag. Bidraget skall motsvara huvudmannens kostnader
för det extra stödet under förutsättning att motsvarande
kostnader skulle ha uppkommit om eleven gått i en av kommunen
erbjuden gymnasieutbildning. Kommunen behöver dock inte lämna
extra bidrag, om betydande organisatoriska eller ekonomiska
svårigheter uppstår för kommunen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om hur kommunens bidrag skall bestämmas i
stället för det som anges i andra och tredje styckena, om
statsbidrag lämnas till kommunen för en elev som har tagits
emot i en internationell skola på gymnasienivå.
Om inte kommunen och huvudmannen har kommit överens om annat,
skall bidraget beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje
bidragsår börjar den 1 januari. Lag (2006:1447).
9 § Om inte kommunen och skolan har kommit överens om annat,
ska bidraget enligt 8 c § beräknas för ett bidragsår i sänder.
Varje bidragsår börjar den 1 januari. Lag (2010:699).
10 § Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt
8 §, skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser.
Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg
och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning.
Skolan får dock besluta att eleverna skall hålla sig med
enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma
enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för
eleverna.
Utbildningen vid fristående skolor, som får bidrag enligt
8 b §, skall vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser.
Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en
tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka
inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleven.
Skolan får inte ta ut avgifter i samband med ansökan om plats i
en utbildning som avses i första eller andra stycket.
Lag (2002:159).
Tillsyn m.m.
11 § Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ ska i fråga om
sin utbildning för skolpliktiga elever och utbildning för
vilken bidrag lämnas enligt 7 a §, stå under tillsyn av Statens
skolinspektion och vara skyldiga att delta i den uppföljning
och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Statens
skolverk. Skolinspektionens tillsyn ska också omfatta kontroll
av att huvudmannen iakttar sina skyldigheter enligt lagen
(2000:873) om registerkontroll av personal inom
förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.
I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 6, 6 a eller
7 a § ska den kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i
verksamheten. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträckning
som kommunen i ett enskilt fall beslutar delta i den
uppföljning och den utvärdering som kommunen gör av sitt eget
skolväsende.
Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta
i riksomfattande prov. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighetens
omfattning. Skolorna är också skyldiga att informera eleverna
och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid sådana prov.
Lag (2008:220).
12 § Om en fristående skola som avses i 1 och 5 §§ inte
längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte
avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall godkännandet
återkallas. Detsamma gäller om en fristående skola trots
påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 § att delta i
den uppföljning och utvärdering som genomförs av Statens
skolverk samt riksomfattande prov. Detsamma gäller också om
skolan åsidosätter sin skyldighet att lämna information om
proven. Ett godkännande skall också återkallas om huvudmannen
inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om
registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och
skolbarnsomsorg och bristerna inte avhjälps efter påpekande för
huvudmannen.
Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till
bidrag enligt 6 eller 6 a § förändras i sådan utsträckning att
det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den
kommun där skolan är belägen, skall rätten till bidrag
återkallas. Rätten till bidrag skall också återkallas, om
1. skolan tar ut avgifter i strid med 7 §, eller
2. skolan inte erbjuder kostnadsfria skolmåltider.
Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om
godkännande eller om rätt till bidrag. Lag (2002:159).
13 § Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning
enligt 8, 8 b eller 8 d § ska, i fråga om den utbildningen, stå
under tillsyn av Statens skolinspektion och vara skyldiga att
delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som
genomförs av Statens skolverk.
I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 8, 8 b eller
8 d § ska, i fråga om den utbildningen, den kommun där skolan
är belägen ha rätt till insyn i skolans verksamhet. Sådana
skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen i ett
enskilt fall beslutar delta i den uppföljning och utvärdering
som kommunen gör av sitt eget skolväsende.
Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta
i riksomfattande prov. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighetens
omfattning. Lag (2008:220).
14 § Om en fristående skola som har rätt till bidrag enligt
7 a, 8, 8 b eller 8 d § inte längre uppfyller kraven för att
få bidrag och bristerna inte avhjälps efter påpekande för
huvudmannen, ska förklaringen om rätt till bidrag återkallas.
Detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte
iakttar sin skyldighet enligt 13 § att delta i den uppföljning
och utvärdering som genomförs av Statens skolverk.
Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till
bidrag enligt 8 eller 8 b § förändras i sådan utsträckning att
det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den
kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner, ska
Statens skolinspektion återkalla rätten till bidrag. Rätten
till bidrag ska också återkallas, om skolan tar ut avgifter i
strid med 10 §. Lag (2008:220).
Övriga föreskrifter
15 § När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en
fristående skola, ska huvudmannen för skolan snarast lämna
uppgift om detta till styrelsen för utbildningen i elevens
hemkommun. Detsamma gäller när en elev börjar eller slutar
vid en sådan skola som avses i 8 §.
I 3 kap. 14 § finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid
vissa fall av frånvaro. Lag (2009:1038).
15 a § En ansökan om att antas till en utbildning som
anordnas för en grupp elever vid en fristående skola som
avses i 8 § ska skickas till styrelsen för utbildningen i den
sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning, ska
den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar komma
i fråga.
Styrelsen ska omedelbart sända ansökan vidare till
huvudmannen för den fristående skolan. Lag (2009:1038).
15 b § En fristående skola som avses i 8 § ska tillämpa de
bestämmelser i lag eller förordning om betyg, intyg och
gymnasieexamen som gäller för gymnasieskolor med kommunal
huvudman. Lag (2009:1038).
16 § Ungdomar kan tas emot i en fristående skola som motsvarar
gymnasiesärskolan, om styrelsen för särskolan i hemkommunen har
bedömt att de är utvecklingsstörda. Lag (1993:1478).
16 a § Ingen som är eller har varit verksam i en fristående
skola som avses i detta kapitel får obehörigen röja
1. vad han eller hon i den elevvårdande verksamheten har fått
veta om någons personliga förhållanden,
2. uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller
om skiljande av en elev från vidare studier. Lag (1996:1044).
16 b § Bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ om behörighet och
anställningsvillkor för lärare, förskollärare och
fritidspedagoger gäller också för fristående skolor som är
godkända enligt 2 § eller har rätt till bidrag enligt 8 eller
8 b §.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från
bestämmelserna i första stycket. Lag (2002:159).
16 c § Den som vill överta verksamheten vid en godkänd
fristående skola eller en fristående skola som har förklarats
berättigad till bidrag enligt 8 eller 8 b §, ska ansöka om
fortsatt godkännande respektive förklaring om fortsatt rätt
till bidrag. En sådan ansökan ska bifallas, om den som vill
överta verksamheten uppfyller kraven i 9 kap. 2 § första
stycket 2, 8 § första stycket 2 respektive 8 b § första stycket
2.
Ärenden enligt första stycket prövas av Statens skolinspektion.
Om ärendet avser en fristående skola som motsvarar
specialskolan prövas dock ärendet av styrelsen för
specialskolan. Lag (2008:220).
16 d § Bestämmelserna i 2 kap. 2 a § om kommuners och
landstings skyldighet att se till att rektorerna går en
särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan
jämställas med denna gäller också för huvudmän för fristående
skolor som är godkända enligt 2 § eller har rätt till bidrag
enligt 8 eller 8 b §. Lag (2009:1521).
17 § Beslut av Statens skolinspektion får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol i ärenden som gäller
– godkännande eller återkallande av godkännande för en
fristående skola enligt 1, 5 eller 12 §,
– fortsatt godkännande enligt 16 c §,
– rätt till bidrag eller återkallande av sådan rätt enligt 6,
6 a, 7 a, 8, 8 b, 8 d, 12 eller 14 §, eller
– förklaring om fortsatt rätt till bidrag enligt 16 c §.
Beslut av styrelsen för utbildningen får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol i ärenden som gäller
– godkännande eller återkallande av godkännande för en
fristående skola enligt 1 § tredje stycket eller 12 §, eller
– fortsatt godkännande enligt 16 c §.
Beslut av kommunen i ärenden om bidrag till en fristående
skola enligt 6, 6 a, 8 a eller 8 c § får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol.
Beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3,
4 och 16 §§ får överklagas hos Skolväsendets
överklagandenämnd.
Beslut som avses i 3 § får överklagas endast av barnets
vårdnadshavare. Beslut som avses i 16 § får överklagas endast
av eleven eller företrädare för denne.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2009:670).
18 § Bestämmelserna i 1 kap. 20-22 §§ om omhändertagande av
föremål gäller också för fristående skolor som är godkända
enligt 2 § eller har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §.
Lag (2007:378).
10 kap. Särskilda utbildningsformer
1 § En internatskola kan på framställning från huvudmannen ges
ställning av riksinternatskola genom beslut av regeringen.
Kommuner och enskilda kan vara huvudmän för riksinternatskolor.
En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna
utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller
endera av dessa skolformer, för i första hand utlandssvenska
elever.
För fristående skolor som har getts ställning av
riksinternatskola gäller inte bestämmelserna i 9 kap. om inte
annat följer av 1 c §. Lag (1996:60).
1 a § I den del som en riksinternatskola motsvarar grundskolan
skall den i fråga om rätten att fullgöra skolplikten där anses
vara en fristående skola som godkänts enligt 9 kap. 1 § första
och andra styckena. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
riksinternatskolornas organisation och tillsynen över dem. Lag
(1996:60).
1 b § Regeringen får medge att en riksinternatskola vid sidan
av den utbildning som motsvarar gymnasieskolan anordnar
utbildning som leder fram till International Baccalaureate
(IB). Lag (1996:60).
1 c § En kommun ska lämna bidrag till en riksinternatskola
för en elev som inte är att anse som utlandssvensk.
Bestämmelserna i 9 kap. 6 § om bidrag till fristående skolor
ska då tillämpas i fråga om elever som går i den del av
riksinternatskolan som motsvarar grundskolan och
bestämmelserna i 9 kap. 8 a och 9 §§ i fråga om elever som
går i den del som motsvarar gymnasieskolan. Om eleven går en
utbildning som leder fram till International Baccalaureate
(IB) ska bestämmelserna i 5 kap. 55 § tillämpas.
Lag (2009:1038).
2 § Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen
(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall
skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin
skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom att delta i
utbildning vid hemmet. Sådan utbildning skall anordnas genom
huvudmannens försorg. Den skall med nödvändiga avvikelser
motsvara utbildningen i grundskolan.
Inte längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i första
stycket skall genom huvudmannens försorg ges möjlighet att få
sådan utbildning som de behöver och inte lämpligen kan få på
annat sätt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om utbildningens närmare innehåll, dess
organisation och tillsynen över den.
3 § För sådana elever i grundskolan, särskolan, specialskolan
och sameskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl
under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete skall
särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, i
elevens hem eller på annan lämplig plats.
Särskild undervisning anordnas av skolhuvudmannen. Denne får
överlåta åt sjukvårdshuvudman eller någon annan att anordna
sådan undervisning enligt föreskrifter som meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Särskild undervisning skall stå öppen även för dem som fullgör
skolplikt utanför det offentliga skolväsendet för barn och
ungdom.
3 a § Har upphävts genom lag (2008:403).
4 § Ett skolpliktigt barn skall medges att fullgöra skolplikten
på annat sätt än som anges i denna lag, om det framstår som ett
fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet
till buds enligt lagens föreskrifter. Behov av insyn i
verksamheten skall kunna tillgodoses.
Medgivande kan lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess
giltighetstid skall prövas hur verksamheten utfaller.
Medgivandet skall återkallas med omedelbar verkan, om nödvändig
insyn i verksamheten inte ges eller om det av annat skäl inte
kan antas att förutsättningar för godkännande fortfarande
föreligger.
5 § Frågor enligt 4 § prövas av styrelsen för den skola där
barnet annars skulle ha fullgjort sin skolplikt. Om barnet har
sådant funktionshinder som enligt 3 kap. 3 § kan vara grund för
mottagande i särskolan eller specialskolan, skall styrelsen
höra Socialstyrelsen innan ett medgivande lämnas eller
återkallas. Lag (1995:1248).
6 § Beslut i ärenden enligt 4 § om att fullgöra skolplikten på
annat sätt än som anges i denna lag får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (1995:63).
11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)
Gemensamma bestämmelser
1 § Komvux består av grundläggande vuxenutbildning och
gymnasial vuxenutbildning.
Utbildningen i komvux ska anordnas i form av kurser.
Lag (2009:129).
2 § Grundläggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna
sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta
i samhälls- och arbetsliv. Den ska också syfta till att
möjliggöra fortsatta studier.
Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper
och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen
i gymnasieskolan ska ge. Lag (2009:129).
3 § Bestämmelserna om komvux gäller inte vuxna som behöver
undervisning motsvarande den obligatoriska eller frivilliga
särskolans. Beträffande sådana vuxna gäller i stället lagens
bestämmelser om särvux. Lag (1992:598).
4 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning
utformas.
5 § Utbildningen i komvux skall vara avgiftsfri för eleverna,
om inte annat följer av 21 a § eller 15 kap. 6 §.
Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder
och andra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för
eget bruk och behåller som sin egendom, får huvudmannen
bestämma att hjälpmedlen skall anskaffas av eleverna själva på
egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar
huvudmannens anskaffningskostnader.
I övrigt skall hjälpmedel som används i komvux tillhandahållas
utan kostnad för eleverna, om inte något annat följer av
föreskrifter som meddelas av regeringen. Lag (1992:599).
6 § En kommun eller ett landsting får uppdra åt andra att
anordna komvux. Regeringen får meddela föreskrifter om vem
som får ges ett sådant uppdrag och om villkor för det.
Om en kommun eller ett landsting uppdrar åt någon annan att
anordna komvux, får kommunen eller landstinget till denna
överlämna endast den myndighetsutövning som hör till rektorns
och lärarnas uppgifter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller
överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar
myndighetsutövning. Lag (2010:252).
7 § För sådan komvux som anordnas av någon annan än en kommun
eller ett landsting gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§.
Lag (1991:1684).
7 a § Den som har påbörjat utbildning på en kurs i komvux har
rätt att fullfölja kursen.
Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars
inte gör tillfredsställande framsteg.
Den för vilken grundläggande vuxenutbildning har upphört enligt
andra stycket skall på nytt beredas sådan utbildning, om
särskilda skäl talar för detta. Den för vilken annan komvux har
upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan
utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Lag (1993:1478).
Grundläggande vuxenutbildning
Huvudmannens ansvar
8 § Varje kommun ansvarar för att de kommuninnevånare som
enligt 10 § har rätt till utbildningen och önskar delta i den,
får det.
9 § Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen
som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att
motivera dem att delta i utbildningen.
Rätt att delta
10 § Varje kommuninnevånare har rätt att delta i grundläggande
vuxenutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år han
fyller 20 år, om han saknar sådana färdigheter som normalt
uppnås i grundskolan och är bosatt i landet.
Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i
landet skall ha rätt att delta.
Den som har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning har
rätt att delta i sådan undervisning i en annan kommun om
utbildningen finns där.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen
i kriminalvårdsanstalt.
Anmälan
11 § Den som vill delta i grundläggande vuxenutbildning skall
anmäla detta till styrelsen för utbildningen i sin hemkommun.
Om anmälan avser en utbildning som en annan kommun anordnar
eller låter anordna, skall styrelsen omedelbart sända anmälan
vidare till den kommunen.
Undervisning på annat språk än svenska
12 § Om en elev i grundläggande vuxenutbildning har
bristfälliga kunskaper i svenska språket, får undervisning
meddelas på elevens eget språk. Sådan undervisning skall
kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.
13 § Har upphävts genom lag (1993:1478).
Styrelsens uppgifter
14 § Frågor om mottagande av en elev till grundläggande
vuxenutbildning avgörs av styrelsen för utbildningen. Styrelsen
beslutar även om utbildningen för en elev skall upphöra och om
att på nytt bereda en elev utbildning.
Överklagande
15 § Styrelsens beslut enligt 14 § får överklagas hos
Skolväsendets överklagandenämnd av eleven.
Interkommunal ersättning
16 § En kommun som i sin grundläggande vuxenutbildning har
tagit emot en elev som kommer från en annan kommun, har rätt
till ersättning för kostnaderna för elevens utbildning från
elevens hemkommun.
Gymnasial vuxenutbildning
Huvudmannens ansvar
17 § Kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De
skall härvid sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot
efterfrågan och behov.
Landstingen får anordna gymnasial vuxenutbildning inom områdena
naturbruk och omvårdnad.
Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna
gymnasial vuxenutbildning även inom andra områden. Lag
(1996:566).
18 § Varje kommun skall informera om möjligheterna till
gymnasial vuxenutbildning samt verka för att vuxna deltar i
sådan utbildning.
19 § Varje kommuninnevånare är behörig att delta i gymnasial
vuxenutbildning om han eller hon är bosatt i landet och i
övrigt uppfyller föreskrivna villkor,
1. från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon
fyller 20 år, eller
2. när han eller hon slutfört utbildning på ett nationellt
program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att också den som inte är bosatt i
landet ska vara behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning
och att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare
än vad som anges i första stycket 1.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och
urval mellan behöriga sökande.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är
intagen i kriminalvårdsanstalt. Lag (2009:1038).
20 § Kommuner och landsting är skyldiga att till sin
gymnasiala vuxenutbildning ta emot en behörig sökande från en
annan kommun, om
1. hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för
elevens utbildning, eller
2. det är fråga om en sådan utbildning eller utbildningsplats
för vilken kommunen eller landstinget har rätt till ersättning
enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 24 §.
Lag (2009:129).
Ansökan
21 § Den som vill delta i gymnasial vuxenutbildning ska
ansöka om detta hos styrelsen för utbildningen i sin
hemkommun.
Om ansökan avser en utbildning som en annan kommun eller ett
landsting anordnar eller låter anordna, ska styrelsen
skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för
utbildningen där. Till en sådan ansökan ska styrelsen foga
ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig
att svara för kostnaderna för elevens utbildning, såvida det
inte på grund av tidigare överenskommelse är onödigt.
Regeringen får meddela föreskrifter om när ett yttrande inte
behöver fogas till en ansökan.
Ett åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas, om
den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har
särskilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala
vuxenutbildning. I ett sådant fall ska 5 kap. 63 § tillämpas
på motsvarande sätt för ungdomar fram till och med det första
kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller 20 år.
Lag (2009:1038).
Kostnader
21 a § Huvudmannen får, när det gäller gymnasial
vuxenutbildning, ta ut ansökningsavgift av den som ansöker om
att få delta i utbildningen.
Avgiften skall vara skälig.
Ansökningsavgift, som har tagits ut enligt första stycket,
skall betalas tillbaka
1. om den sökande inte kommer in på den kurs som avgiften
avser, eller
2. om den sökande slutför och får betyg från den kurs som
avgiften avser. Lag (1992:599).
Styrelsens uppgifter
22 § Frågor om mottagande av en elev till gymnasial utbildning
och om intagning till sådan utbildning avgörs av styrelsen för
utbildningen. Styrelsen beslutar även om utbildningen för en
elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev
utbildning.
Intagningsorganisationen får vara gemensam för flera kommuner
samt för gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan. Lag
(1993:1478).
Överklagande
23 § Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen för
en elev skall upphöra och beslut om att inte på nytt bereda en
elev utbildning får överklagas hos Skolväsendets
överklagandenämnd av eleven.
Beslut om intagning får inte överklagas. Lag (1993:1478).
Interkommunal ersättning
24 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun att
betala ersättning för gymnasial vuxenutbildning till den
kommun eller det landsting som anordnar utbildningen.
Hemkommunen ska i sådana fall lämna stöd till inackordering
enligt 5 kap. 63 § till ungdomar fram till och med första
kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller 20 år.
Lag (2009:1038).
12 kap. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)
Allmänna bestämmelser
1 § Särvux består av grundläggande särvux och gymnasial särvux.
Utbildningen i särvux skall anordnas i form av kurser.
Lag (2006:528).
1 a § Grundläggande särvux syftar till att ge vuxna som är
utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som
barn och ungdomar kan få i den obligatoriska särskolan.
Gymnasial särvux syftar till att ge vuxna som är
utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som
ungdomar kan få på nationella eller specialutformade program i
gymnasiesärskolan. Lag (2006:528).
2 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning
utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande
skall anpassas efter deras förutsättningar.
Grundläggande särvux
Huvudmannens ansvar
2 a § Varje kommun ansvarar för att de kommuninnevånare som
enligt 2 c § har rätt till utbildningen och önskar delta i den,
får det. Lag (2006:528).
2 b § Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen
som har rätt till grundläggande särvux och att motivera dem att
delta i utbildningen. Lag (2006:528).
Rätt att delta
2 c § Varje kommuninnevånare som är utvecklingsstörd har rätt
att delta i grundläggande särvux från och med andra
kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han
eller hon
1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i den obligatoriska
särskolan syftar till att ge, och
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Regeringen får meddela föreskrifter om att också den som inte
är bosatt i landet skall ha rätt att delta.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen
i kriminalvårdsanstalt. Lag (2006:528).
Undervisning på annat språk än svenska
2 d § Om en elev i grundläggande särvux har bristfälliga
kunskaper i svenska språket, får undervisningen ges på elevens
eget språk. Sådan undervisning skall kompletteras med
undervisning eller träning i svenska språket. Lag (2006:528).
Gymnasial särvux
Huvudmannens ansvar
3 § Kommunerna skall erbjuda gymnasial särvux. De skall härvid
sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot behov och
efterfrågan.
Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna
gymnasial särvux som motsvarar den utbildning som ges på
nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan.
Lag (2006:528).
4 § Har upphävts genom lag (1992:598).
5 § Varje kommun skall informera om möjligheterna till
gymnasial särvux och verka för att vuxna utvecklingsstörda
deltar i sådan utbildning. Lag (2006:528).
Behörighet
6 § Varje kommuninnevånare som är utvecklingsstörd är behörig
att delta i gymnasial särvux, om han eller hon är bosatt i
landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor
1. från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon
fyller 20 år, eller
2. när han eller hon har slutfört utbildning i
gymnasiesärskolan.
Regeringen får meddela föreskrifter om att också den som inte
är bosatt i landet skall vara behörig att delta.
Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval
mellan behöriga sökande meddelas av regeringen.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen
i kriminalvårdsanstalt. Lag (2006:528).
”Sökande från annan kommu
7 § En kommun eller ett landsting är skyldig att till sin
särvux ta emot en sökande som kommer från en annan kommun, om
hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för
elevens utbildning. Lag (1996:566).
Kostnader
8 § Utbildningen i särvux skall vara avgiftsfri för eleverna.
Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder
och andra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för
eget bruk och behåller som sin egendom, får huvudmannen
bestämma att hjälpmedlen skall anskaffas av eleverna själva på
egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar
huvudmannens anskaffningskostnader.
I övrigt skall hjälpmedel som används i särvux tillhandahållas
utan kostnad för eleverna, om inte något annat följer av
föreskrifter som meddelas av regeringen.
Uppdrag att anordna utbildning
9 § En kommun eller ett landsting får uppdra åt andra att
anordna särvux. Regeringen får meddela föreskrifter om vem
som får ges ett sådant uppdrag och om villkor för det.
Om en kommun eller ett landsting uppdrar åt någon annan att
anordna särvux, får kommunen eller landstinget till denna
överlämna endast den myndighetsutövning som hör till rektorns
och lärarnas uppgifter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller
överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar
myndighetsutövning. Lag (2010:252).
10 § För sådan särvux som anordnas av någon annan än en kommun
gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§. Lag (1992:598).
Ansökan
11 § Den som vill delta i särvux skall ansöka om detta hos
styrelsen för utbildningen i sin hemkommun. Om ansökan avser en
utbildning som en annan kommun eller ett landsting anordnar
eller låter anordna skall styrelsen skyndsamt sända ansökan
vidare till styrelsen för utbildningen där. Till ansökan skall
styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om
hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens
utbildning, såvida det inte på grund av tidigare
överenskommelse är onödigt. Lag (1996:566).
Rätt att slutföra en kurs
12 § Den som har påbörjat utbildning på en kurs i särvux har
rätt att fullfölja kursen.
Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar
förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars
inte gör tillfredställande framsteg.
Den för vilken särvux har upphört enligt andra stycket får på
nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för
detta. Lag (1993:1478).
Styrelsens uppgifter
13 § Frågor om mottagande av en elev till särvux och om
intagning till sådan utbildning prövas av styrelsen för
utbildningen. Styrelsen beslutar även om utbildningen för en
elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev
utbildning.
Överklagande
14 § Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen för
en elev skall upphöra och beslut om att inte på nytt bereda en
elev utbildning får överklagas hos Skolväsendets
överklagandenämnd av eleven.
Beslut om intagning får inte överklagas.
13 kap. Svenskundervisning för invandrare (sfi)
Allmänna bestämmelser
1 § Sfi syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande
kunskaper i svenska språket.
Sfi syftar också till att ge vuxna som saknar grundläggande
läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana
färdigheter. Läs- och skrivinlärningen får ske på elevens
modersmål eller annat språk.
Utbildningen anordnas som kurser. Lag (2006:528).
2 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning
utformas.
Huvudmannens ansvar
3 § /Upphör att gälla U:2010-12-01/
Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de
personer som anges i 6 §.
Undervisningen skall finnas att tillgå så snart som möjligt
efter det att rätt till sfi inträtt. Om inte särskilda skäl
finns, skall undervisningen kunna påbörjas inom tre månader.
Lag (1994:517).
3 § /Träder i kraft I:2010-12-10/
Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de
personer som anges i 6 §.
Undervisningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt
efter det att en rätt till sfi inträtt. Om det inte finns
särskilda skäl, ska undervisningen kunna påbörjas inom tre
månader.
Varje kommun ska aktivt verka för att en nyanländ som
omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare kan påbörja undervisningen inom en månad
från det att den nyanlände anmält sig till en sfi-kurs hos
kommunen. Lag (2010:199).
4 § Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen
som har rätt till sfi och för att motivera dem att delta i
utbildningen.
4 a § Sfi ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta
minst 15 timmar undervisningstid i veckan. Undervisningstiden
får dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner
att det är förenligt med utbildningens syfte.
Lag (2010:252).
4 b § Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen
verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska
språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra
aktiviteter som
– arbetslivsorientering,
– validering,
– praktik, eller
– annan utbildning.
Huvudmannen ska också verka för att sfi kan bedrivas
samtidigt som eleven uppbär ersättning från sjukförsäkringen
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och för att sfi
kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och
sjukvården. Lag (2010:252).
4 c § Sfi skall kunna kombineras med förvärvsarbete.
Lag (2006:528).
5 § Huvudmannen ska samråda med den berörda arbetsgivaren och
den lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren är
bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares
deltagande i undervisningen och undervisningens förläggning.
Lag (2010:252).
Rätt att delta
6 § Rätt att delta i en kommuns sfi har, med det undantag som
följer av 7 §, följande personer från och med det andra
kalenderhalvåret det år de fyller 16 år:
1. Den som är bosatt i kommunen och som saknar sådana
grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen
syftar till att ge. Regeringen får föreskriva att också den som
inte är bosatt i landet skall ha rätt att delta i sfi.
2. Finländska medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen,
men som är bosatta i Finland nära gränsen till Sverige och som
saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som
utbildningen syftar till att ge. Lag (1994:517).
6 a § Den som enligt 6 § har rätt att delta i en kommuns sfi
har rätt att i stället delta i en folkhögskolas utbildning
som motsvarar sfi om
1. folkhögskolan enligt sådana föreskrifter som har meddelats
med stöd av 15 kap. 8 § har getts rätt att sätta betyg,
anordna prövning samt utfärda betyg och intyg, och
2. folkhögskolan har förklarat sig ha för avsikt att ta emot
den sökande till utbildningen. Lag (2010:252).
6 b § Det som anges i detta kapitel om sfi gäller också en
folkhögskolas sfi som en person är behörig att delta i enligt
12 § första stycket, om inte något annat framgår.
Lag (2010:252).
6 c § Den som vill delta i en folkhögskolas sfi enligt
bestämmelserna i detta kapitel ska anmäla detta till sin
hemkommun. Lag (2010:252).
7 § Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska
språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses
nödvändig, har inte rätt att delta i sfi. Lag (1994:517).
Kostnader
8 § Utbildningen i sfi skall vara avgiftsfri för eleverna. De
skall utan kostnad ha tillgång till böcker och andra hjälpmedel
som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock
besluta att eleverna skall hålla sig med enstaka egna
hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag
som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.
Uppdrag att anordna utbildning
9 § En kommun får uppdra åt andra att anordna sfi. Regeringen
får meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant
uppdrag och om villkor för det.
Om en kommun uppdrar åt någon annan att anordna sfi, får
kommunen till denna överlämna endast den myndighetsutövning
som hör till rektorns och lärarnas uppgifter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller
överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar
myndighetsutövning. Lag (2010:252).
10 § För sådan sfi som anordnas av någon annan än en kommun
gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§.
Undervisningens upphörande
11 § Den som har påbörjat en kurs i sfi har rätt att fullfölja
kursen.
Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar
förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller
annars inte gör tillfredsställande framsteg.
Den för vilken sfi har upphört enligt andra stycket eller som
frivilligt avbrutit utbildningen skall på nytt beredas sådan
utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Lag (1994:517).
Styrelsens uppgifter
12 § Frågor om mottagande av en elev till sfi avgörs av
styrelsen för utbildningen. Styrelsen ska i samband med ett
beslut om mottagande förklara eleven behörig att delta i sfi
i folkhögskola om
1. de villkor som anges i 6 a § är uppfyllda, och
2. anmälan har lämnats enligt 6 c §.
När det gäller annan sfi än sfi i folkhögskola beslutar
styrelsen även i frågor om att utbildningen för en elev ska
upphöra och att en elev på nytt ska beredas utbildning.
En folkhögskola blir huvudman för sfi enligt bestämmelserna i
detta kapitel och i förhållande till eleven när styrelsen har
lämnat en sådan förklaring som avses i första stycket.
Lag (2010:252).
Överklagande
13 § Styrelsens beslut enligt 12 § i fråga om mottagande,
upphörande av utbildning och att på nytt bereda en elev
utbildning får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd
av eleven. Lag (2010:252).
Ersättning för sfi i folkhögskola
14 § En folkhögskola som till sin sfi har antagit en elev som
har förklarats behörig att delta i utbildningen enligt 12 §
första stycket, har rätt till ersättning för kostnaden för
elevens utbildning från elevens hemkommun.
Ersättningen ska bestämmas med hänsyn till folkhögskolans
åtagande och elevens behov och på samma grunder som kommunen
tillämpar vid fördelning av resurser till egen sfi.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ersättningens storlek och under
vilken tid som ersättning får lämnas. Lag (2010:252).
14 kap. Skolhälsovård
1 § Skolhälsovård skall anordnas för eleverna i
förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan,
specialskolan och sameskolan. Lag (2002:158).
2 § Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas
utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga
hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem.
Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall
omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. För elever
i särskolan och specialskolan skall i skolhälsovården också
ingå särskilda undersökningar som föranleds av deras
funktionshinder.
För skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.
Lag (1993:800).
3 § Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall erbjudas
att genomgå minst tre allmänna hälsokontroller, jämnt fördelade
under skoltiden. Den första kontrollen skall äga rum första
läsåret. Om en elev deltar i utbildning i förskoleklassen skall
den första kontrollen i stället äga rum då eleven går där.
Eleven skall dessutom, mellan de allmänna hälsokontrollerna,
erbjudas att genomgå kontroll av syn och hörsel och andra
begränsade hälsokontroller.
Om skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i
grundskolan eller sameskolan behöver undersökas särskilt, skall
eleven genomgå sådan undersökning.
Eleverna i de delar av särskolan och specialskolan som
motsvarar grundskolan skall när det behövs erbjudas att genomgå
särskilda undersökningar som föranleds av deras
funktionshinder. I övrigt gäller bestämmelserna i första och
andra styckena även för dessa elever. Lag (2002:158).
4 § Eleverna i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan skall
beredas tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll.
Eleverna i gymnasiesärskolan skall också erbjudas särskilda
undersökningar som föranleds av deras funktionshinder. Lag
(1993:1478).
5 § Elever som avses i 1 § har rätt att vid behov anlita
skolhälsovården utöver vad som följer av 3 och 4 §§. Lag
(1993:800).
6 § Den skolhälsovård som eleverna har rätt till skall vara
kostnadsfri för dem.
7 § Huvudmannen för skolan skall även anordna skolhälsovården,
om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer.
7 a § För elever i sådana skolor som avses i 9 kap. skall
skolan erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges åt
eleverna inom motsvarande skolform inom det offentliga
skolväsendet. Detsamma gäller för elever i sådan utbildning som
motsvarar förskoleklassen och som bedrivs av någon annan än en
fristående skola.
Vad som sägs i första stycket gäller inte sådana skolor som
avses i 9 kap. 5 §. Lag (2002:158).
8 § Har upphävts genom lag (1996:792).
14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Ändamål och tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att
motverka kränkande behandling av barn och elever.
Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet
enligt denna lag. Lag (2008:571).
Diskriminering
2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband
med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen
(2008:567). Lag (2008:571).
Definitioner
3 § I detta kapitel avses med
elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag,
barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet
eller skolbarnsomsorg enligt denna lag,
personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt
denna lag,
huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag,
kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker
ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571).
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta
kapitel är utan verkan. Lag (2008:571).
Ansvar för personalen
5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de
skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i
tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571).
Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje
särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att
motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare
föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§. Lag (2008:571).
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att
förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling. Lag (2008:571).
Årlig plan
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan
med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga
och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som
avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En
redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska
tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571).
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn
eller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571).
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande
behandling
10 § Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett
barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig
att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och
i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Lag (2008:571).
Förbud mot repressalier
11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn
eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller
eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller
anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet.
Lag (2008:571).
Skadestånd
12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina
skyldigheter enligt 7-11 §§ ska huvudmannen dels betala
skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta
innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av
åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid
repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning
sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571).
Tillsyn
13 § Statens skolinspektion ska se till att detta kapitel
följs.
Huvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande
ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av
Statens skolinspektion lämna de uppgifter om förhållandena i
verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen.
Lag (2008:571).
Rättegången
14 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas
enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i
tvistemål när förlikning om saken är tillåten.
I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära
sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade
skälig anledning att få tvisten prövad. Lag (2008:571).
Bevisbörda
15 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt
för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt
11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han
eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det
huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande
behandling eller repressalier inte har förekommit.
Lag (2008:571).
Rätt att föra talan m.m.
16 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens
skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev
som medger det. När Statens skolinspektion för sådan talan får
myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet
eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 18 år
som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller
vårdnadshavarnas medgivande.
Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den
för vilken Statens skolinspektion för talan enligt detta
kapitel såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång,
personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och
andra frågor som rör bevisningen.
När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får
Statens skolinspektion inte väcka talan för barnet eller eleven
om samma sak. Lag (2008:571).
17 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för
talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller
eleven, om det får överklagas av myndigheten.
När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har
vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av
vare sig barnet eller eleven eller Statens skolinspektion.
Lag (2008:571).
15 kap. Övriga föreskrifter
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om organisationen av det
offentliga skolväsendet samt om kommuners och landstings
befattning i övrigt med utbildning som avses i denna lag.
I fråga om organ för samverkan eller annan liknande verksamhet
inom det offentliga skolväsendet får regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att
ledamöter i organet eller andra företrädare utses och
entledigas av enskilda. Med enskilda avses även omyndiga elever
och sammanslutningar av sådana. Lag (1991:1684).
2 § Regeringen får meddela förekrifter om möjlighet att låta
enskilda och andra utomstående svara för enstaka inslag i
verksamheten inom det offentliga skolväsendet för barn och
ungdom.
När det gäller utbildning i form av ett individuellt program
får regeringen föreskriva att enskilda och andra utomstående
får anordna mer av utbildningen än som följer av första
stycket.
Bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§ gäller inte sådan utbildning som
med stöd av första eller andra styckena anordnas genom annan än
huvudman för det offentliga skolväsendet.
3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om möjligheter att inom det offentliga
skolväsendet bedriva utbildning, som bygger på samverkan mellan
olika skolformer inom det offentliga skolväsendet eller mellan
en sådan skolform och någon annan utbildningsform. I sådana
föreskrifter får göras undantag från organisatoriska
bestämmelser i denna lag.
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om försöksverksamhet inom det
offentliga skolväsendet. I sådana föreskrifter får undantag
göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag.
Undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag
för att möjliggöra en försöksverksamhet med sådan utbildning
i gymnasieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella
eller individuella program. Lag (2009:1038).
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om mottagande i det offentliga
skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta i Sverige.
Detsamma gäller mottagande av barn i förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg. Lag (2001:799).
6 § Regeringen får trots föreskrifterna i 4 kap. 4 §, 5 kap.
52 §, 11 kap. 5 § och 13 kap. 8 § meddela föreskrifter om
skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad
prövning i grundskolan, gymnasieskolan, kommunal
vuxenutbildning eller svenskundervisning för invandrare att
betala en avgift som tillfaller huvudmannen för utbildningen.
Lag (2009:1038).
7 § Socialstyrelsen har tillsyn över elevhemsboende vid Rh-
anpassad utbildning och specialskolor, samt vid viss
utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs
enligt avtal med staten. Lag (2010:431).
8 § Regeringen får meddela föreskrifter om
1. att enskilda får sätta betyg, anordna prövning samt utfärda
betyg och intyg enligt de bestämmelser som gäller för det
offentliga skolväsendet,
2. att en myndighet i enskilda fall får besluta i sådana frågor
som avses i 1, och
3. ytterligare villkor för att enskilda i sådana fall som avses
i 1 och 2 skall få sätta betyg, anordna prövning samt utfärda
betyg och intyg. Lag (2006:528).
9 § Har upphävts genom lag (1990:1477).
10 § Regeringen får meddela föreskrifter om svårt
rörelsehindrade elevers utbildning i gymnasieskola med Rh-
anpassad utbildning som avses i 5 kap. 7 §. I sådana
föreskrifter får undantag göras från de allmänna regler om
gymnasieskola som finns i denna lag.
11 § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om
bestämmandet av det bidrag som kommunerna enligt 2 a kap.
17 a §, 2 b kap. 10 och 10 b §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och
8 c §§ är skyldiga att lämna till enskilt bedriven pedagogisk
omsorg, enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och
förskoleklasser samt fristående skolor.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyldighet för skolhuvudmannen att
lämna sådana sakuppgifter om skolverksamheten och sådan
verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och
utvärdering av verksamheten. Detsamma gäller skyldighet för en
kommun att lämna sakuppgifter om verksamheten och sådan
verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och
utvärdering av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyldighet för kommunen att lämna
uppgifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till
fristående skolor och om hur bidraget till en fristående skola
eller annan enskild verksamhet har beräknats.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
också meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmannen för
en fristående skola att lämna uppgifter om kommande verksamhet
samt ekonomisk redovisning över verksamheten. Lag (2010:699).
12 § Regeringen får meddela föreskrifter om vad som skall
beaktas vid urval av sökande till anställning som lärare.
13 § Den som efter skolpliktens upphörande genomgår utbildning
inom det offentliga skolväsendet eller annars genomgår
utbildning med stöd av denna lag skall på egen eller
ställföreträdares begäran befrias från deltagande i inslag som
annars inte kan väljas bort, om förutsättningarna i 3 kap. 12 §
är uppfyllda. I fråga om prövning och överklagande gäller
bestämmelserna i 3 kap. 12 § andra och tredje styckena. Lag
(1996:1044).
14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får i fråga om utbildning enligt denna lag efter skolpliktens
upphörande meddela föreskrifter om disciplinära åtgärder och
skiljande av elev från en viss utbildning.
15 § Har en kommun grovt eller under längre tid åsidosatt sina
skyldigheter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen, får regeringen meddela de
föreskrifter för kommunen eller, på kommunens bekostnad, vidta
de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristen.
Har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med stöd
av första stycket, får denna kostnad kvittas mot belopp som
staten eljest skulle ha betalt ut till kommunen. Lag
(1992:886).
Bilaga 1
Nationella program
Yrkesprogram
Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anläggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordons- och transportprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
Vård- och omsorgsprogrammet
Högskoleförberedande program
Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet
Lag (2009:1038).
Bilaga 2
Poängplan för nationella program i gymnasieskolan
Ämne gymnasiepoäng
De ämnen som, i minst nedan angiven
omfattning, ska ingå i de nationella
programmen(gymnasiegemensamma ämnen).
Yrkesprogram
Svenska eller svenska
som andraspråk 100
Engelska 100
Matematik 100
Idrott och hälsa 100
Historia 50
Samhällskunskap 50
Religionskunskap 50
Naturkunskap 50
Högskoleförberedande program
Svenska eller svenska
som andraspråk 300
Engelska 200
Matematik 100/200/300*
Idrott och hälsa 100
Historia 50/100/200**
Samhällskunskap 100/200***
Religionskunskap 50
Naturkunskap 100****
Ämnen genom vilket programmet får sin karaktär
Yrkesprogram 1 600
Högskoleförberedande program 950/1 050/1 100*****
Individuellt val 200
Gymnasiearbete 100
Summa gymnasiepoäng 2 500
*Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och
samhällsvetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och
teknikprogrammen 300.
**Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samhällsvetenskaps- och
naturvetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska
programmen 200.
***Ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100.
****På naturvetenskapsprogrammet ersätts naturkunskap med
karaktärsämnena biologi, fysik och kemi och på
teknikprogrammet med karaktärsämnena fysik och kemi.
*****Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt
estetiska, humanistiska, samhällsvetenskaps- och
naturvetenskapsprogrammen 1 050.
Lag (2009:1038).
Bilaga 3
Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter
för ämnen och ämnesgrupper samt totalt.
Ämnen
Bild 230
Hem- och konsumentkunskap 118
Idrott och hälsa 500
Musik 230
Slöjd 330
Svenska 1 490
Engelska 480
Matematik 900
Geografi 885
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Biologi 800
Fysik
Kemi
Teknik
Språkval 320
Elevens val 382
Totalt garanterat antal
timmar 6 665
Därav skolans val 600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne
eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent.
Lag (2000:445).
Övergångsbestämmelser
Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen
(1985:1101) om införande av skollagen (1985:1100).
1989:120
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om beslut
som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas dock vad som
gällde då.
1989:256
1. Denna lag träder i kraft, såvitt gäller upphävandet av 2
kap. 3 § vid utgången av december 1989, och i övrigt den 1 juli
1989.
2. Ledamöter och suppleanter i länsskolnämnderna som utsetts
enligt de upphävda bestämmelserna i 2 kap. 3 § skall behålla
sina uppdrag till mandatperiodens slut, om inte regeringen
bestämmer annat.
3. Skolplan som anges i 2 kap. 11 § skall antas första gången
senast under år 1992.
1990:294
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i
fråga om den som sökt eller tas in till Rh-anpassad utbildning
i gymnasieskola från och med höstterminen 1991.
1990:1477
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
2. En kommun eller en landstingskommun får besluta att den
lokala styrelsen för skolan som har utsetts före
ikraftträdandet redan under år 1991 skall ersättas med en eller
flera andra nämnder enligt bestämmelserna i 2 kap. 1 §.
Beslutar kommunen eller landstingskommunen om en sådan
förändring, skall fullmäktige också entlediga ledamöter och
suppleanter i den lokala styrelse som upphör. Ledamöter och
suppleanter i den eller de nya nämnderna får utses för tiden
intill utgången av år 1991.
3. Bestämmelser i lag eller annan författning som gäller
skolstyrelsen eller den lokala styrelsen skall i stället avse
sådan styrelse som kommunen eller landstingskommunen enligt 2
kap. 1 § har inrättat för sitt offentliga skolväsende.
1991:1107
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas på
undervisning som äger rum därefter, om inte annat föreskrivs
nedan.
Genom lagen upphävs vuxenutbildningslagen (1984:1118) och lagen
(1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare.
2. Bestämmelserna i 5 och 11-13 kap. tillämpas först i fråga om
sådan utbildning som äger rum efter den 1 juli 1992. För
utbildning i gymnasieskolan, för vuxenutbildning och för
undervisning i svenska för invandrare som äger rum före den 1
juli 1992 gäller äldre bestämmelser, dock med de undantag som
anges nedan under 8-15. Intill den 1 juli 1992 skall också
tillämpas bestämmelserna om uppföljningsansvaret i 3 kap. 18 §
i dess äldre lydelse.
3. Utöver vad som följer av 3 kap. i dess nya lydelse skall
bestämmelserna i 3 kap. 7 och 16 §§ i deras äldre lydelse
tillämpas beträffande barn födda före år 1985. Vad som sägs om
länsskolnämnden i 3 kap. 16 § skall dock i stället avse
styrelsen för utbildningen.
4. Bestämmelsen i 3 kap. 8 § skall tillämpas först fr. o. m.
den 1 juli 1997. Till dess gäller att hemkommunen får medge
barn att börja i grundskolan eller i annan skola för vanlig
skolplikt redan det kalenderår de fyller sex år, om barnets
vårdnadshavare begär det. Motsvarande skall under samma tid
gälla huvudmannen för särskolan resp. specialskolan såvitt
gäller skola för särskild skolplikt. I fråga om sameskolan
lämnas sådant medgivande av Sameskolstyrelsen.
5. Sådana utbildningar i gymnasieskolan som har påbörjats före
den 1 juli 1992 men då ännu inte slutförts skall huvudmannen
fortsättningsvis anordna till dess eleverna har avslutat dem.
Huvudmannen får för sådan fortsatt utbildning anordna samtliga
de studievägar som huvudmannen hade rätt att anordna under
läsåret 1991/92. Intagning till årskurs 4 av fyraårig teknisk
linje får dock inte ske efter läsåret 1992/93.
Som elevområde för grenar och varianter som börjar i högre
årskurs gäller de elevområden som fanns under läsåret 1991/92.
I fråga om interkommunal ersättning för sådan utbildning som
avses i första stycket tillämpas bestämmelserna i 8 andra och
tredje styckena.
6. En kommun eller ett landsting som under läsåret 1991/92 hade
rätt att anordna utbildning på linjer i gymnasieskolan får även
efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella
programmen, anordna dessa linjer med undantag för tvåårig
ekonomisk och tvåårig teknisk linje. Intagning till årskurs 1
får dock inte ske efter läsåret 1994/95.
Har elever tagits emot på linjer med stöd av första stycket,
skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna
har avslutat den.
Bestämmelserna om nationella program skall tillämpas
beträffande sådan utbildning på linjer som anordnas enligt
första stycket.
En kommun eller ett landsting som under läsåret 1991/92 hade
rätt att anordna utbildning på specialkurser i gymnasieskolan
får även efter den 1 juli 1992, som alternativ till de
nationella programmen, anordna dessa specialkurser. Intagning
får dock inte ske efter läsåret 1995/96.
Bestämmelserna om nationella program skall, såvitt avser
mottagande av sökande, intagning av elever, kostnader och
interkommunal ersättning, tilllämpas beträffande utbildning på
specialkurser som anordnas enligt fjärde stycket om inte annat
följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1995:356).
7. Före läsåret 1993/94 får utbildning på nationella program
inte anordnas i andra kommuner än i dem som vid ikraftträdandet
hade rätt att anordna gymnasieskola enligt äldre bestämmelser.
8. För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli 1991-30
juni 1992 gäller i stället för bestämmelserna i 5 kap. 15-20 §§
i deras äldre lydelse och i 6 kap. vuxenutbildningslagen
(1984:1118) följande.
En kommun som i sin gymnasieskola eller sin grundvux eller
komvux har tagit in en elev från en annan kommun har rätt till
ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från
elevens hemkommun.
Ett landsting som i sin gymnasieskola eller komvux har tagit in
en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens
utbildning. Ersättningen skall betalas av elevens hemkommun.
Ett landsting som i sin särvux har tagit in en elev har rätt
till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från
en kommun som ingår i ett annat landsting eller som inte ingår
i något landsting. Ersättningen skall i sådant fall betalas av
elevens hemlandsting eller, om eleven kommer från en kommun som
inte ingår i något landsting, av denna. Motsvarande rätt
tillkommer en kommun som inte ingår i något landsting. Lag
(1991:1684).
9. För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli 1991-30
juni 1992 gäller i stället för bestämmelserna i 5 kap. 9 §
andra och tredje styckena och 10 § i deras äldre lydelse
följande.
Beslut om mottagande skall fattas av styrelsen för utbildningen
i den kommun där mottagande har sökts. Styrelsens beslut får av
sökanden överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
10. Bestämmelserna i 2 kap. 1 § vuxenutbildningslagen
(1984:1118) skall inte tillämpas.
11. Beslut som enligt 3 kap. 7 §, 4 kap. 5 §, 4 a kap. 6 §
vuxenutbildningslagen och 10 § lagen (1986:159) om
grundläggande svenskundervisning för invandrare får överklagas
till Skolöverstyrelsen, skall i stället överklagas hos
Skolväsendets överklagandenämnd.
12. Beträffande utbildning vid statens skolor för vuxna gäller
lagen om statens skolor för vuxna.
13. Utöver den undervisning som anges i 4 a kap. 1 §
vuxenutbildningslagen (1984:1118) får i särvux anordnas
undervisning för dem av de utvecklingsstörda som behöver
undervisning motsvarande träningsskolans. Lag (1993:800).
14. En invandrare som behöver grundläggande svenskundervisning,
men som inte enligt bestämmelsen i 5 § andra stycket lagen
(1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare,
har rätt till sådan utbildning skall i stället ha rätt till
motsvarande utbildning i komvux. Kommunerna är skyldiga att vid
behov anordna sådan utbildning.
15. Bestämmelserna i 2 kap. 3-7 §§ skall tillämpas på
grundläggande svenskundervisning som anordnas efter den 1 juli
1991. För sådan undervisning som anordnas av någon annan än en
kommun skall bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§ dock inte
tillämpas.
16. Sådana godkännanden av fristående skolor som har meddelats
enligt bestämmelserna i 9 kap. 1-3 §§ i deras äldre lydelse och
inte återkallats skall alltjämt gälla. Motsvarande skall för
riksinternatskolor gälla beträffande sådana förklaringar som
avses i bestämmelsen i 10 kap. 1 § i dess äldre lydelse.
17. Förekommer i lag eller annan författning beteckningen den
lokala styrelsen för specialskolan skall därmed avses den
styrelse för specialskolan som föreskrivs i 7 kap. 5 §.
18. Beträffande sådana ärenden som överklagats till en
länsskolnämnd eller Skolöverstyrelsen enligt äldre bestämmelser
och som inte avgjorts den 1 juli 1991 skall följande gälla.
Överklaganden av beslut enligt 3 kap. 4 § om lämplig skolform,
3 kap. 7 § om uppskjuten skolstart, 3 kap. 10 § om skolpliktens
upphörande, 3 kap. 17 § om fullföljande av skolgången sedan
skolplikten upphört samt enligt 4 kap. 13 § och 5 kap. 10 § om
mottagande av en elev från en annan kommun prövas av
Skolväsendets överklagandenämnd.
Även överklaganden av beslut som får överklagas enligt 3 kap. 7 §,
4 kap. 5 §, 4 a kap. 6 § vuxenutbildningslagen (1984:1118)
och 10 § lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning
för invandrare prövas av Skolväsendets överklagandenämnd.
Beslut av Skolväsendets överklagandenämnd får inte överklagas.
Överklaganden av beslut enligt 3 kap. 12 § om befrielse från
undervisning och 9 kap. 1, 3 eller 7 § om godkännande eller
återkallande av godkännande av fristående skola prövas av
kammarrätten.
Övriga sådana överklaganden som anges i första stycket prövas
av regeringen.
I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet men
för vilka tiden för överklagande inte har gått ut vid den
tidpunkten gäller att, utan hinder av äldre bestämmelser om
överinstans, överklagandena skall prövas av den instans som
ovan i denna punkt har föreskrivits såvitt gäller redan
överklagade ärendet.
19. En kommun som vid ikraftträdandet med Skolöverstyrelsens
medgivande bedrev utbildning på vårdlinjen eller på
omvårdnadslinjen enligt förordningen (SÖ-FS 1988:47) med
provisoriska föreskrifter om försöksverksamhet med treåriga
yrkesinriktade linjer får efter den 1 juli 1992 anordna
utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan
medgivande från landstinget. Lag (1991:1684).
20. Ett landsting, som vid ikraftträdandet inom sin
gymnasieskola eller komvux bedrev utbildning på andra områden
än som kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad, får
fortsätta med den utbildningen även efter den 1 juli 1992,
förutsatt att utbildningen stod öppen för sökande från hela
landet och förblir det. Lag (1991:1684).
1992:598
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
2. Landstingen får även efter ikraftträdandet vara huvudmän för
särskolan och särvux men skall före utgången av år 1995 till
kommunerna i landstinget överlåta huvudmannaskapet för
särskolan och särvux, om inte något annat följer av punkt 3.
Fram till den tidpunkt då sådant överlåtande sker gäller
följande bestämmelser i sin äldre lydelse, nämligen
1 kap. 5 och 10 §§,
3 kap. 4, 13 och 14 §§,
6 kap. 5-7 §§ samt
12 kap. 3-5, 7 och 9-11 §§.
Vid tillämpningen av 6 kap. 7 § skall 20 år gälla som
åldersgräns i stället för 21 år. Huvudmannen är skyldig att
erbjuda de ungdomar som avses där utbildning under fyra år i
den frivilliga särskolan.
Om det finns särskilda skäl, får i stället bestämmelsen i 7 §
första stycket i sin äldre lydelse tillämpas under läsåret
1992/93.
Föreskrifterna om ekonomiska bidrag i 6 kap. 5 § andra stycket
i sin äldre lydelse får tillämpas även efter den tidpunkt då
huvudmannaskapet överlåtits, dock längst till utgången av år
1995.
Vid överlåtelse av huvudmannaskapet för särvux får bidrag
lämnas mellan landsting och kommuner och mellan kommuner
inbördes enligt samma grunder som avses i femte stycket, dock
längst till utgången av år 1995. Lag (1993:326).
3. I fråga om Dammsdalskolan i Vingåkers kommun, Salbohedskolan
i Sala kommun och den yrkesutbildning för hörselskadade
utvecklingsstörda elever som anordnas i Örebro kommun får
landstinget utan hinder av 1 kap. 5 § behålla huvudmannaskapet.
Regeringen får meddela de bestämmelser som behövs för
landstingets befattning med sådan utbildning som avses i denna
punkt. Lag (1993:800).
4. Bestämmelsen i 3 kap. 10 § i dess nya lydelse skall
tillämpas först från och med den 1 juli 1993. För de elever som
läsåret 1993/94 börjar i årskurs 8 eller högre årskurs skall
dock alltjämt bestämmelsen i dess äldre lydelse tilllämpas.
5. Bestämmelserna i 6 kap. 3 § andra stycket samt 3 a § skall
tillämpas först från och med den 1 juli 1996.
6. De nya bestämmelserna i 9 kap. 2 a och 8 a §§ skall
tillämpas också när ett landsting är huvudman för särskolan.
Vad som där sägs om styrelsen för särskolan i hemkommunen skall
i stället avse huvudmannen för särskolan.
1992:599
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
2. En sådan förklaring som Universitets- och högskoleämbetet
lämnat enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 i dess äldre lydelse
skall gälla också efter ikraftträdandet.
1992:1431
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
2. Vid beräkning av tilldelning enligt 9 kap. 4 a § i dess nya
lydelse skall första gången tilldelning beräknas enbart för
tiden januari-juni månad 1993. Till grund för tilldelningen
under denna period ligger antalet elever från kommunen i den
fristående skolan den 15 september 1992, om inte annat följer
av tredje stycket i samma paragraf.
3. För bidragsåret 1992/93 gäller följande.
Om en fristående skola, som är godkänd för elever som har
vanlig skolplikt, startar sin verksamhet senare under
bidragsåret än den 15 september, skall bidrag utgå för den del
av bidragsåret som återstår. Tilldelningen beräknas efter
antalet elever vid verksamhetens början. Bidrag för de två
första verksamhetsmånaderna får betalas ut tillsammans med
bidraget för den tredje verksamhetsmånaden.
1993:370
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 6 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i
skollagen (1985:1100) gäller bestämmelserna om rätt att
fullfölja utbildningen efter ett studieavbrott för studier
utomlands endast de elever som går på ett program.
1993:800
1. Denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap. 5, 13 och 33 §§,
9 kap. samt 10 kap. 1 och 6 §§ den 1 juli 1993 och i övrigt
den 1 januari 1994.
2. Bestämmelserna i 4 kap. 6, 7, 8 a och 9 §§, 6 kap. 6 § andra
och tredje styckena och 6 a § tillämpas på undervisning som
äger rum efter den 1 juli 1994.
3. Fristående skolor som före den 1 juli 1993 godkänts för
fullgörande av vanlig skolplikt är berättigade till bidrag
fr.o.m. den 1 juli 1993 utan hinder av bestämmelsen om
ansökningstid i 9 kap. 6 §.
4. Ersättning som avses i 9 kap. 8 § från elevernas hemkommuner
till fristående skolor skall utgå först fr. o. m. bidragsåret
1994/95.
5. I samband med ikraftträdandet av denna lag får regeringen,
utan hinder av de föreskrifter om förfarandet som annars
gäller, förklara fristående skolor över grundskolenivå, som vid
ikraftträdandet är ställda under statlig tillsyn, berättigade
till bidrag enligt 9 kap. 8 § om de enligt regeringens
bedömande uppfyller kraven där.
1993:1478
1. Denna lag träder i kraft, om inte annat framgår nedan, den
1 juli 1994.
2. Bestämmelsen i 5 kap. 5 § första stycket 1 om krav på
godkända betyg i svenska, engelska och matematik skall dock
inte tillämpas förrän vid intagning till läsåret 1998/99.
3. Sådana utbildningar i den frivilliga särskolan som har
påbörjats före den 1 juli 1994 men då ännu inte slutförts skall
huvudmannen fortsättningsvis anordna till dess eleverna har
avslutat dem.
4. En kommun som under läsåret 1993/94 anordnade utbildning på
linjer i den frivilliga särskolan får även efter den 1 juli
1994, som alternativ till de nationella programmen, anordna
dessa linjer. Intagning till årskurs 1 får dock inte ske efter
läsåret 1994/95.
5. Ändringen i 6 kap. 3 § andra stycket, varigenom föreskriften
om stadieindelning tas bort, träder i kraft den 1 juli 1995.
6. Sådant samarbetsavtal som avses i 6 kap. 10 § andra stycket
får också slutas med landsting i den mån landstinget har rätt
att vara huvudman för särskolan.
7. Bestämmelsen i 5 kap. 4 a § tredje stycket skall inte
tillämpas i fråga om elever som har påbörjat utbildning i
gymnasieskolan före den 1 juli 1994. Lag (1994:740).
8. För dem som åberopar sifferbetyg när de söker till
gymnasieskolan skall 5 kap. 5 § gälla i dess lydelse före den 1
juli 1994. Lag (1998:353).
1993:1679
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, såvitt avser 1
kap. 2 och 9 §§ och i övrigt den 1 juli 1995.
2. Bestämmelserna i 4 kap. 3 a § tillämpas första gången i
årskurserna 1-7 läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97
och i årskurs 9 läsåret 1997/98.
1994:517
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om sfi som har
påbörjats före den 1 juli 1994.
1994:739
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
2. Ersättning som avses i 9 kap. 6 a och 8 a §§ från elevernas
hemkommuner till fristående särskolor skall utgå först fr.o.m.
den 1 januari 1996.
3. Vid tilldelningen av bidrag till en fristående särskola
skall första gången bidrag beräknas enbart för tiden januari-
juni månad 1996. Till grund för bidraget under denna period
ligger antalet elever från kommunen i den fristående skolan den
15 september 1995 om inte annat följer av vad som är
föreskrivet i 9 kap. 6 a § andra stycket eller 9 kap. 9 § andra
stycket om elever som slutar under bidragsåret.
4. Regeringen får, utan hinder av de föreskrifter om
förfarandet som annars gäller, förklara fristående särskolor
som motsvarar gymnasiesärskolan och som vid ikraftträdandet är
ställda under statlig tillsyn, berättigade till bidrag enligt 9
kap. 8 a § om de enligt regeringens bedömande uppfyller kraven
där. Lag (1995:816).
1995:63
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har
meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre
bestämmelser.
1995:356
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Bestämmelserna i bilaga 2 i dess lydelse före den 1 juli
1995 skall fortfarande gälla i fråga om utbildning i
gymnasieskolan som påbörjats före den 1 juli 1995.
1995:816
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Bestämmelserna om
ansökningstid i 9 kap. 6 § andra stycket, 6 a § första stycket
och 9 § tredje stycket i sin nya lydelse tillämpas första
gången i fråga om bidrag som skall utgå under bidragsåret
1997/98.
1995:877
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
2. En sådan förklaring som Verket för högskoleservice lämnat
enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 i dess äldre lydelse skall
gälla också efter ikraftträdandet.
1996:60
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
2. En kommuns skyldighet att lämna bidrag enligt 10 kap. 1 c §
gäller inte i fråga om elever som har påbörjat sin utbildning
före ikraftträdandet, om statsbidrag lämnas för utbildningen.
1996:1044
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och skall
tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997.
2. Ett godkännande enligt 9 kap. 2 § som har meddelats före
ikraftträdandet ska fortsätta att gälla till dess Statens
skolinspektion beslutar om något annat. För sådana skolor ska
kravet på minsta elevantal tillämpas först från och med den 1
juli 1998. Lag (2008:221).
3. En fristående skola som vid ikraftträdandet har rätt till
bidrag enligt 9 kap. 6, 6 a, 8 eller 8 a § i deras äldre
lydelse, har rätt till bidrag enligt motsvarande nya
bestämmelser till dess Statens skolinspektion beslutar om något
annat. Lag (2008:221).
4. För skolor som under läsåret 1996/97 tar ut avgifter med
stöd av 9 kap. 7 § i dess äldre lydelse skall paragrafen i dess
nya lydelse tillämpas först från och med den 1 juli 1998.
1996:1046
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och skall
tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997, om
inte annat föreskrivs nedan.
2.Bestämmelsen i 5 kap. 5 § första stycket 1 om krav på
godkänt betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk
skall inte tillämpas förrän vid intagning till läsåret 1998/99.
3. Bestämmelsen i 5 kap. 8 § tredje stycket 3 skall i sin nya
lydelse tillämpas första gången i fråga om utbildning som
startar läsåret 1998/99.
4. Har elever tagits emot med stöd av 5 kap. 8 § tredje stycket
3 skall ersättningsskyldigheten enligt 5 kap. 24 § i den gamla
lydelsen gälla till dess eleverna avslutat utbildningen.
1997:1212
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Bilaga 3 i
sin nya lydelse skall tillämpas på utbildning som äger rum från
och med läsåret 1998/99.
2. Vid tillämpning av bestämmelsen i 2 b kap. 2 § om det antal
timmar som förskoleklassen skall omfatta skall under
vårterminen 1998 även tid som erbjudits för plats i förskola
enligt den upphävda 15 § socialtjänstlagen (1980:620) räknas
med.
3. Kommuner som före ikraftträdandet har anordnat uppdelad
förskola enligt upphävda 15 § andra stycket socialtjänstlagen
(1980:620) får till och med den 30 juni 2000 dela upp
förskoleklassen på två år. I sådant fall skall utbildningen i
förskoleklassen för ett barn omfatta sammanlagt minst 700
timmar.
4. Den som före ikraftträdandet fått tillstånd att bedriva
enskild förskola, fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg
enligt 69 § socialtjänstlagen (1980:620) eller enligt lagen
(1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning
för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen
(1980:620) skall anses ha fått tillstånd enligt 2 a kap. 13 §
respektive 2 b kap. 6 §.
1999:180
1. Denna lag träder i kraft, om inte annat framgår nedan, den 1
januari 2000, och skall tillämpas på utbildning som påbörjas
efter den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser skall tillämpas på
utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2000.
2. Ändringarna i 5 kap. 4 b § första och andra stycket, träder
i kraft den 1 juli 1999.
1999:321
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
2. Den som före ikraftträdandet har fått tillstånd att bedriva
verksamhet som motsvarar förskoleklassen skall anses ha fått
ett godkännande enligt 2 b kap. 6 §. Har ett sådant tillstånd
meddelats före ikraftträdandet för en fristående skola som
motsvarar grundskolan eller särskolan, skall tillståndet också
anses innefatta en förklaring om rätt till bidrag enligt 2 b
kap. 10 a §.
3. För en fristående skola som vid lagens ikraftträdande inte
bedriver verksamhet motsvarande förskoleklassen och som vill ha
bidrag enligt 2 b kap. 10 a § från och med läsåret 2000/2001
gäller i stället för ansökningstiden i 2 b kap. 10 a § tredje
stycket att skolan skall ha ansökt om godkännande före den 1
september 1999.
1999:886
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på
undervisning som äger rum därefter, om inte annat föreskrivs
nedan.
2. Har synskadade elever tagits emot i specialskolan före den 1
juli 2001 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till
dess eleverna har avslutat den. Äldre bestämmelser skall
tillämpas på sådan utbildning.
3. Har talskadade elever tagits emot i specialskolan före den 1
juli 2002 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till
dess eleverna har avslutat den. Äldre bestämmelser skall
tillämpas på sådan utbildning.
4. Bestämmelserna i 5 kap. 28 § skall tillämpas första gången
vid intagning till läsåret 2001/02.
5. Bestämmelsen i 5 kap. 31 a § skall träda i kraft den 1 juli
2001.
6. Bestämmelsen i 5 kap. 32 § skall tillämpas första gången vid
intagning till läsåret 2001/02.
7. Har elever tagits emot i specialskolan för utbildning i
särskilda klasser enligt 7 kap. 5 § andra stycket före den 1
juli 2002 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till
dess eleverna har avslutat den. Äldre bestämmelser skall
tillämpas på sådan utbildning.
8. Har elever tagits emot i specialskolan för utbildning enligt
7 kap. 6 § andra stycket före den 1 juli 2001 skall
utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har
avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan
utbildning.
1999:887
Denna lag träder i kraft den 2 januari 2000. Bestämmelserna i 5
kap. 4 b § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1
juli 2000.
2000:1375
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 i fråga om 6 a § och
den 1 januari 2002 i fråga om 6 b § och i övrigt den 1 januari
2003.
2000:1438
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning
som har påbörjats före den 1 juli 2001.
2002:137
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2002 och tillämpas första
gången vid intagningen till läsåret 2002/03.
2002:159
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. Bestämmelserna i
2 b kap. 10 b och 10 d §§ samt 9 kap. 6 a, 7, 8 a, 9, 10, 12
och 14 §§ i sin nya lydelse tilllämpas första gången i fråga om
beräkning av bidrag och om avgifter för kalenderåret 2003.
2. Ett godkännande enligt 2 b kap. 7 § eller 9 kap. 2 § som har
meddelats före ikraftträdandet ska fortsätta att gälla till
dess Statens skolinspektion beslutar om något annat. För sådana
skolor ska villkoren i 2 b kap. 7 § andra stycket 2 respektive
9 kap. 2 § första stycket 6 inte tillämpas. Lag (2008:222).
3. En fristående skola som vid ikraftträdandet har rätt till
bidrag enligt 9 kap. 6 a, 8 eller 8 b § i deras äldre lydelse,
har rätt till bidrag enligt motsvarande nya bestämmelser till
dess Statens skolinspektion beslutar om något annat. För sådana
skolor ska villkoren i 9 kap. 8 § första stycket 4 respektive
8 b § första stycket 4 inte tillämpas. Lag (2008:222).
2004:871
1. Denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap. 9 och 14 §§ den 1
januari 2005. Förordning (2006:1278).
3. Beslut med stöd av 5 kap. 9 och 14 §§ ska upphöra att
gälla den 1 januari 2011. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får besluta att sådana beslut ska
upphöra vid en tidigare tidpunkt. Lag (2009:1039).
2004:1368
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2005 i fråga om 9 kap.
8 a § och i övrigt den 1 juli 2006. Bestämmelserna i 9 kap.
8 a § tillämpas första gången på bidrag för 2005. Bestämmelserna
i 5 kap. 4 b § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1
juli 2006.
2006:392
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. För beslut som fattas
före denna tidpunkt skall äldre bestämmelser alltjämt
tillämpas.
2006:528
1. Denna lag träder i kraft i fråga om 11 kap. 6, 20, 21 och
24 §§, 12 kap. 9 §, 13 kap. 1, 4 a-4 c och 9 §§ samt 15 kap.
8 § den 1 juli 2006 och i övrigt den 1 januari 2007.
2. Bestämmelserna i 13 kap. 1 § skall tillämpas på utbildning
som påbörjas efter den 1 januari 2007.
3. Medgivande i enskilda fall att anordna prövning och utfärda
betyg som har lämnats med stöd av den tidigare lydelsen av 15
kap. 8 § och som gäller vid utgången av juni 2006 skall
fortsätta att gälla. Regeringen får besluta att ett sådant
medgivande som har lämnats i ett enskilt fall skall upphöra att
gälla.
2006:1447
1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2007. Bestämmelserna
i 9 kap. 7 a, 7 b, 8 d, 8 e, 11, 13, 14 och 17 §§ tillämpas i
fråga om utbildning och bidrag som avser den 1 juli 2007 och
senare.
2. En förklaring om rätt till statsbidrag för en internationell
skola skall, om förklaringen gäller vid utgången av juni 2007,
anses som en förklaring om rätt till bidrag enligt denna lag.
3. För de internationella skolor som avses i 2 ska Statens
skolinspektion i särskilda beslut ange dels det högsta antal i
Sverige folkbokförda elever på grundskolenivå respektive
gymnasienivå som varje skolas bidragsrätt omfattar, dels - för
annan utbildning på gymnasienivå än sådan som leder fram till
International Baccalaureate - vilket nationellt program
utbildningen ska jämställas med i bidragshänseende.
Lag (2008:223).
4. Vid tillämpningen av 9 kap. 7 b och 8 e §§ för bidragsåret
2007 skall bidragsåret anses börja den 1 juli 2007.
2007:304
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007 i fråga om 5 kap. 9
och 14 §§ och i övrigt den 1 januari 2008. De nya
bestämmelserna i 5 kap. 11, 24, 24 a och 33 skall tillämpas för
utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2008.
2008:403
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
2. Har elever före den 1 juli 2008 tagits emot för att fullgöra
utbildning enligt 10 kap. 3 a § ska utbildningen
fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den.
Äldre bestämmelser ska tillämpas på sådan utbildning.
2009:129
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2009.
2. Påbyggnadsutbildning som en elev har påbörjat före den 1
september2009 ska anordnas till dess att eleven har avslutat
den. Äldre bestämmelser ska tillämpas på sådan utbildning.
2009:337
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.
2. Ett tillstånd att driva en enskild förskola eller ett
enskilt fritidshem enligt 2 a kap. 13 § i dess lydelse före
den 1 juli 2009 ska, om tillståndet gäller vid
ikraftträdandet, anses som ett godkännande enligt 2 a kap.
13 § i dess nya lydelse. Ett tidsbegränsat tillstånd gäller
som ett godkännande för den återstående giltighetstiden.
3. Den som driver en enskild förskola eller ett enskilt
fritidshem och vid ikraftträdandet får bidrag med stöd av
2 a kap. 17 § första stycket i dess lydelse före den 1 juli
2009, har rätt till bidrag utan prövning enligt 2 a kap. 17 §
första stycket i dess nya lydelse.
4. Om ett enskilt familjedaghem, som vid ikraftträdandet får
bidrag för barn som tas om hand av sin egen vårdnadshavare,
godkänns och förklaras ha rätt till bidrag enligt de nya
bestämmelserna, ska det nya 2 a kap. 17 a § fjärde stycket
inte tillämpas före den 1 juli 2011.
5. Bestämmelsen om beräkning av bidrag i 2 a kap. 17 a §
andra och tredje styckena ska tillämpas första gången på
bidrag för kalenderåret 2010. Lag (2009:671).
6. Bestämmelsen i 2 a kap. 17 a § andra och tredje styckena
om överklagande av beslut om bidragsstorlek och beslut om
tilläggsbelopp ska tillämpas första gången på beslut som
avser kalenderåret 2010. Lag (2009:671).
2009:670
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.
2. Bestämmelserna om beräkning av bidrag i 2 b kap. 10 och
10 b §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c §§ ska tillämpas första
gången på bidrag för kalenderåret 2010.
3. Bestämmelserna i 2 b kap. 12 § samt 9 kap. 17 § om
överklagande av beslut om bidragsstorlek och beslut om
tilläggsbelopp ska tillämpas första gången på beslut som
avser kalenderåret 2010.
2009:1038
1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2010. Bestämmelserna
ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli
2011. För utbildning som påbörjats tidigare ska äldre
bestämmelser alltjämt tillämpas, om inte annat följer av 2.
2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om i vilka fall och på vilket sätt
elever som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och
som fullföljer denna senare än tre år från det att den
påbörjades, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser
som gäller för utbildning som påbörjats efter den 1 juli
2011.
3. En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 § i dess
äldre lydelse ska upphöra att gälla för utbildning som
påbörjas efter den 1 juli 2011. Efter ansökan av en
fristående skola som förklarats berättigad till bidrag enligt
9 kap. 8 § i dess äldre lydelse, får Statens skolinspektion,
genom en förenklad prövning, förklara skolan berättigad till
bidrag enligt bestämmelsen i dess nya lydelse. Regeringen får
meddela föreskrifter om den förenklade prövningen.
4. En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 § i dess
äldre lydelse för utbildning som påbörjas före den 1 juli
2011 ska upphöra att gälla senast den 1 juli 2013.
2009:1521
Denna lag träder i kraft den 15 mars 2010 och tillämpas på
anställningar som tillträds efter ikraftträdandet.
2010:431
Denna lag träder i kraft den 15 juni 2010. Tillsynsärenden som
inte har avslutats vid ikraftträdandet ska överlämnas för
handläggning hos Socialstyrelsen.
2010:699
1. Denna lag träder i kraft den 28 juli 2010.
2. De nya bestämmelserna om bidrag enligt 2 a kap. 17 a §
tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2011.