Regeringskansliets rättsdatabaser

1 kap. Allmänna bestämmelser Lagens innehåll och tillämplighet 1 § Denna lag innehåller bestämmelser för genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/99/EU av den 13 december 2011 om den europeiska skyddsordern. 2 § Denna lag gäller inte i förhållande till Danmark och Irland. Lagen gäller inte heller i förhållande till en annan medlemsstat i Europeiska unionen som inte har genomfört Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/99/EU av den 13 december 2011 om den europeiska skyddsordern. Om Europeiska unionen genom ett särskilt beslut har avbrutit tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/99/EU, i den ursprungliga lydelsen, i förhållande till en medlemsstat eller om en medlemsstat har upphört att tillämpa direktivet eller den nationella lagstiftning som genomför direktivet, gäller inte denna lag i förhållande till den staten. Skyddsåtgärd och europeisk skyddsorder 3 § I denna lag avses med 1. skyddsåtgärd: ett beslut som har meddelats i en medlemsstat i Europeiska unionen i en straffrättslig fråga och genom vilket en person har ålagts ett eller flera av följande förbud eller restriktioner i syfte att skydda en annan person mot en brottslig gärning som kan utgöra fara för denna persons liv, fysiska eller psykiska integritet, värdighet, frihet eller sexuella integritet: a) förbud att beträda vissa orter, platser eller fastställda områden där den som förbudet avses skydda bor eller som den personen besöker, b) förbud att kontakta den som förbudet avses skydda eller restriktioner på sådana kontakter, inbegripet kontakt per telefon, post, e-post och telefax, eller c) förbud mot eller restriktioner på att komma den som förbudet avses skydda närmare än ett visst fastställt avstånd, 2. europeisk skyddsorder: ett beslut som har meddelats av en behörig myndighet i en medlemsstat i Europeiska unionen på grundval av en skyddsåtgärd och som kan sändas över till en behörig myndighet i en annan medlemsstat för att där ge fortsatt skydd åt den som skyddsåtgärden avses skydda. Föreskrifter om verkställigheten av denna lag 4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av denna lag. 2 kap. Utfärdande och översändande av en europeisk skyddsorder till en annan medlemsstat i Europeiska unionen Förutsättningar för och rättsverkningar av utfärdande av en europeisk skyddsorder 1 § På grundval av ett kontaktförbud som har meddelats enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud får en europeisk skyddsorder utfärdas för att erkännas och verkställas i en annan medlemsstat i Europeiska unionen, om den som kontaktförbudet avses skydda begär det och är bosatt eller har för avsikt att bosätta sig i den andra medlemsstaten eller uppehåller sig eller har för avsikt att uppehålla sig där. 2 § En europeisk skyddsorder gäller omedelbart, om inte annat bestäms. Förfarandet 3 § Åklagare prövar om en europeisk skyddsorder ska utfärdas. 4 § Vid handläggningen av ärenden enligt detta kapitel tillämpas följande bestämmelser i lagen (1988:688) om kontaktförbud: 5, 6 a, 9–11, 13 och 14–20 §§, 21 § första stycket och 22 §. Vid denna tillämpning ska bestämmelserna om kontaktförbud i stället avse europeisk skyddsorder. 5 § Åklagaren ska sända över en europeisk skyddsorder till en behörig myndighet i den medlemsstat där skyddsordern ska erkännas och verkställas. Återkallelse och ändring av en europeisk skyddsorder 6 § Åklagaren ska utan dröjsmål återkalla den europeiska skyddsordern, om 1. det kontaktförbud som ligger till grund för skyddsordern hävs, eller 2. det av andra skäl inte längre finns förutsättningar för en europeisk skyddsorder. Ett beslut om återkallelse enligt första stycket 2 ska prövas av tingsrätten, om den som skyddsordern avses skydda begär det. En sådan begäran ska göras skriftligen eller muntligen till åklagaren, som ska överlämna ärendet till tingsrätten. Vid rättens prövning ska i övrigt 4 § tillämpas. 7 § Åklagaren ska utan dröjsmål ändra den europeiska skyddsordern om det kontaktförbud som ligger till grund för skyddsordern ändras eller förlängs. 3 kap. Erkännande och verkställighet i Sverige av en europeisk skyddsorder Skyldighet att erkänna och verkställa en europeisk skyddsorder 1 § En europeisk skyddsorder som sänds över från en annan medlemsstat i Europeiska unionen ska erkännas och verkställas i Sverige, om inte annat följer av denna lag. Hur förfarandet inleds 2 § En europeisk skyddsorder ska sändas till behörig åklagare. Skyddsordern ska vara upprättad i enlighet med bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/99/EU, i den ursprungliga lydelsen, och vara skriven på svenska eller vara åtföljd av en översättning till svenska. Den europeiska skyddsordern ska sändas över genom post, bud eller telefax eller, efter överenskommelse i det enskilda fallet, på annat sätt. 3 § Om en europeisk skyddsorder till form eller innehåll är så bristfällig att den inte utan väsentlig olägenhet kan läggas till grund för prövning av frågan om erkännande och verkställighet, ska åklagaren ge den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten möjlighet att inom en viss tid komma in med komplettering. Hinder mot erkännande 4 § En europeisk skyddsorder får inte erkännas i Sverige, om 1. skyddsordern, trots att den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten enligt 3 § har fått tillfälle att komma in med komplettering, till form eller innehåll är så bristfällig att den inte utan väsentlig olägenhet kan läggas till grund för prövning av frågan om erkännande och verkställighet, eller 2. skyddsordern inte har utfärdats på grundval av en skyddsåtgärd enligt 1 kap. 3 §. Beslut i fråga om erkännande och verkställighet 5 § Om en europeisk skyddsorder kan erkännas i Sverige, ska åklagaren meddela den som skyddsordern gäller mot förbud att 1. besöka eller på annat sätt ta kontakt med den person som skyddsordern avses skydda eller att följa efter denna person, 2. uppehålla sig i en bostad som brukas gemensamt med den person som skyddsordern avses skydda, 3. uppehålla sig i närheten av en bostad eller arbetsplats eller annat ställe där den person som skyddsordern avses skydda brukar vistas, eller 4. uppehålla sig inom ett större område än som följer av ett förbud enligt 3. Ett förbud enligt första stycket 4 får omfatta ett eller flera områden i anslutning till sådana platser där den person som skyddsordern avses skydda har sin bostad eller arbetsplats eller annars brukar vistas. Ett förbud enligt denna paragraf ska i största möjliga utsträckning stämma överens med den skyddsåtgärd som ligger till grund för skyddsordern. 6 § Ett förbud enligt 5 § ska gälla för en viss tid. När tiden bestäms ska 4 § första stycket lagen (1988:688) om kontaktförbud tillämpas. 7 § Ett förbud enligt 5 § gäller omedelbart, om inte annat bestäms. 8 § Ett förbud enligt 5 § ska förses med de begränsningar och undantag som är påkallade med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. 9 § Ett förbud enligt 5 § omfattar inte kontakter som med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogade. Förfarandet 10 § Vid prövning av frågan om huruvida en europeisk skyddsorder ska erkännas och hur den ska verkställas tillämpas följande bestämmelser i lagen (1988:688) om kontaktförbud: 5–6 a, 7 a och 9–12 §§, 13 §, 13 a § första stycket och 14–22 §§. Vid denna tillämpning ska bestämmelserna om kontaktförbud i stället avse förbud enligt 5 §. En upplysning enligt 12 § 6 lagen om kontaktförbud ska endast avse möjligheten att få rättens prövning. Ändring av den europeiska skyddsordern 11 § Om den europeiska skyddsordern ändras, ska åklagaren meddela ett nytt beslut enligt 5 §, om det inte finns hinder mot erkännande enligt 4 §. Upphävande av ett beslut om verkställighet 12 § Åklagaren ska upphäva ett beslut enligt 5 §, om 1. den europeiska skyddsordern upphävs eller återkallas 2. det finns hinder mot erkännande av en ändrad skyddsorder enligt 11 §, eller 3. en dom eller ett beslut som omfattar samma skyddsåtgärd som ligger till grund för skyddsordern verkställs eller följs upp i Sverige med stöd av rådets rambeslut 2008/947/RIF om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på domar och övervakningsbeslut i syfte att övervaka alternativa påföljder och övervakningsåtgärder respektive rådets rambeslut 2009/829/RIF om tillämpning mellan Europeiska unionens medlemsstater av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om övervakningsåtgärder som ett alternativ till tillfälligt frihetsberövande. Om åklagarens beslut i fråga om erkännande och verkställighet är föremål för rättens prövning, är det rätten som prövar frågor enligt första stycket. 13 § Åklagaren får upphäva ett beslut enligt 5 § om den som den europeiska skyddsordern är avsedd att skydda inte uppehåller sig i Sverige. Om åklagarens beslut i fråga om erkännande och verkställighet är föremål för rättens prövning, är det rätten som prövar en fråga enligt första stycket. Överträdelser 14 § Den som bryter mot ett förbud som har meddelats enligt 5 § döms för överträdelse av europeisk skyddsorder till böter eller fängelse i högst ett år. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Åtal för brott enligt första stycket får väckas endast om det står klart att överträdelsen inte kommer att leda till att det i den andra medlemsstaten inleds ett förfarande för att skärpa skyddsåtgärden eller för att upphäva skyddsåtgärden och i stället påföra en frihetsberövande åtgärd.