Regeringskansliets rättsdatabaser

Internationell samverkan Förslag till statsbudget för 2007 Internationell samverkan Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Internationell samverkan 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Utgiftsutvecklingen 9 3 Utrikes- och säkerhetspolitik 11 3.1 Omfattning 11 3.2 Utgiftsutvecklingen 12 3.3 Mål 12 3.4 Insatser 12 3.5 Resultatredovisning 19 3.6 Revisionens iakttagelser 24 3.7 Politikens inriktning 24 3.8 Budgetförslag 31 3.8.1 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer 31 3.8.2 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 31 3.8.3 5:3 Nordiskt samarbete 32 3.8.4 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 33 3.8.5 5:5 Inspektionen för strategiska produkter 34 3.8.6 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning 34 3.8.7 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet (SIPRI) 35 3.8.8 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet 35 3.8.9 5:9 Svenska institutet 36 3.8.10 5:10 Information om Sverige i utlandet 37 3.8.11 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen 38 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 9 Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2007-2009. Utgiftsområde Internationell samverkan 10 Tabell 2.3 Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 10 Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet 12 Tabell 3.2 Anslagsutveckling 31 Tabell 3.3 Intäkter till inkomsttitel 31 Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer 31 Tabell 3.5 Anslagsutveckling 31 Tabell 3.6 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 32 Tabell 3.7 Anslagsutveckling 32 Tabell 3.8 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:3 Nordiskt samarbete 33 Tabell 3.9 Anslagsutveckling 33 Tabell 3.10 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 33 Tabell 3.11 Anslagsutveckling 34 Tabell 3.12 Offentligrättslig verksamhet 34 Tabell 3.13 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:5 Inspektionen för strategiska produkter 34 Tabell 3.14 Anslagsutveckling 34 Tabell 3.15 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning 35 Tabell 3.16 Anslagsutveckling 35 Tabell 3.17 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 35 Tabell 3.18 Anslagsutveckling 35 Tabell 3.19 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 36 Tabell 3.20 Anslagsutveckling 36 Tabell 3.21 Uppdragsverksamhet 36 Tabell 3.22 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 37 Tabell 3.23 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:9 Svenska institutet 37 Tabell 3.24 Anslagsutveckling 37 Tabell 3.25 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:10 Information om Sverige i utlandet 38 Tabell 3.26 Anslagsutveckling 38 Tabell 3.27 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 39 Tabell 3.28 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen 39 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 5:9, Svenska institutet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 3.8.9). 2. bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 5:11, Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden med- för behov av framtida anslag på högst 35 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 3.8.11). 3. för budgetåret 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer Ramanslag 1 056 654 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Ramanslag 133 686 5:3 Nordiskt samarbete Ramanslag 13 995 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet Ramanslag 3 826 5:5 Inspektionen för strategiska produkter Ramanslag 24 903 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning Ramanslag 34 655 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) Ramanslag 27 067 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) Ramanslag 12 332 5:9 Svenska institutet Ramanslag 87 836 5:10 Information om Sverige i utlandet Ramanslag 14 579 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen Ramanslag 88 168 Summa 1 497 701 2 Internationell samverkan 2.1 Omfattning Utgiftsområdet Internationell samverkan omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik. 2.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2005 Budget 2006 1 Prognos 2006 Förslag 2007 2 Beräknat 2008 Beräknat 2009 Politikområde Utrikes- och säkerhetspolitik 1 365 1 471 1 518 1 498 1 510 1 515 Totalt för utgiftsområde 5 1 365 1 471 1 518 1 498 1 510 1 515 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 inklusive valutaomräkning Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2007-2009. Utgiftsområde Internationell samverkan Miljoner kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 1 359 1 359 1 359 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 6 11 Beslut 98 98 98 Överföring till/från andra utgiftsområden 47 47 47 Övrigt 2 -7 1 1 Ny ramnivå 1 498 1 510 1 515 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 inklusive valutaomräkning Tabell 2.3 Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Miljoner kronor 2007 Transfereringar 1 229 Verksamhetsutgifter: 268 Investeringar 1 Summa ramnivå 1 498 3 Utrikes- och säkerhetspolitik Det budgetförslag för 2007 som nu lämnas till riksdagen har utformats under den korta tid som enligt riksdagsordningen står till en ny regerings förfogande. Det har inneburit att en fullständig omarbetning av samtliga delar av denna budget i enlighet med regeringens politik inte har varit möjlig. Regeringen kan därför på tilläggsbudget behöva återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som påverkar budgetåret 2007. 3.1 Omfattning Politikområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom politikområdet verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet. 3.2 Utgiftsutvecklingen Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Miljoner kronor Utfall 2005 Budget 2006 1 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009 Anslag inom utgiftsområde 5 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer 902,9 990,7 1 039,6 1 056,7 1 064,5 1 064,5 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 97,6 129,6 136,7 133,7 138,1 141,1 5:3 Nordiskt samarbete 22,6 17,8 18,2 14,0 14,0 14,0 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 160,7 111,5 109,5 3,8 3,8 3,8 5:5 Inspektionen för strategiska produkter 21,4 24,7 25,0 24,9 25,3 25,9 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning 28,2 34,4 33,7 34,7 34,7 34,7 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 26,6 26,8 26,4 27,1 27,1 27,1 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 12,1 12,2 12,0 12,3 12,3 12,3 5:9 Svenska institutet 74,8 87,2 85,7 87,8 87,3 89,2 5:10 Information om Sverige i utlandet 10,5 9,7 9,5 14,6 14,7 14,7 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen 7,6 26,9 22,1 88,2 88,2 88,2 Totalt för utgiftsområde 5 1 364,9 1 471,4 1 518,3 1 497,7 1 509,9 1 515,5 Totalt för politikområde Utrikes- och säkerhetspolitik 1 364,9 1 471,4 1 518,3 1 497,7 1 509,9 1 515,5 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 3.3 Mål Målet för politikområdet är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder och främja frihet, säkerhet, demokrati och välstånd i världen. Ovanstående mål är beslutat av riksdagen (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 5, bet. 1997/98:001, rskr. 1997/98:102). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle. 3.4 Insatser Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Sveriges deltagande i freds- och säkerhetsfrämjande insatser finansieras inom flera politikområden - förutom utgiftsområde 5 Internationell samverkan även utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Medverkan i, och utveckling av, freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet utgör en prioriterad uppgift för svensk utrikespolitik. Det svenska engagemanget i freds- och säkerhets-främjande verksamhet inkluderar såväl att delta i insatser som att bidra till olika organisationers konflikthanteringsförmåga. Sverige deltar idag i fredsfrämjande insatser som leds av FN, EU, Nato, OSSE och Afrikanska Unionen (AU). Under 2006 har Sverige exempelvis deltagit i flertalet av FN:s 18 fredsfrämjande insatser, samt EU:s 12 insatser. Bland de största insatserna under 2006 finns de betydande militära truppbidrag, finansierade över utgiftsområde 6, som Sverige har deltagit med i UNMIL i Liberia, KFOR i Kosovo, Althea i Bosnien, ISAF i Afghanistan, och i den EU-styrka som stödjer FN-insatsen i Demokratiska Republiken (DR) Kongo i samband med valen 2006. Till detta kommer även ett marint bidrag till den utökade FN-insatsen i Libanon, UNIFIL, som inleds hösten 2006. FN:s fredsfrämjande verksamhet fortsätter att växa och är särskilt omfattande på den afrikanska kontinenten. Under det gångna året har FN utökat sitt engagemang i ett antal konfliktområden, inklusive genom utvidgning av pågående insatser. Ett exempel är att FN har tagit på sig en större roll i Sudan för att kunna stödja genomförandet av fredsavtalet om Darfur och på sikt överta ansvaret för den internationella närvaron i regionen. Dessutom har insatserna i Elfenbenskusten och DR Kongo tillförts vissa resurser, samtidigt som reducering genomförts i bl.a. Burundi samt Etiopien och Eritrea. Sverige bidrar med personal till FN-insatserna i Etiopien/Eritrera, Demokratiska Republiken Kongo, Sierra Leone, Sudan och Kosovo samt till EU:s stödinsats för AU i Darfur. Personalen utgörs av militär personal, poliser, sjukvårdspersonal och observatörer i varierande omfattning. Vad avser Asien bidrar Sverige till övervakningsmissionen i Korea samt observatörsgruppen i Indien/Pakistan. Sverige bidrar vidare med militärrådgivare, polisrådgivare och civila rådgivare till FN:s insats i Afghanistan. Svenska militärobservatörer deltar också i FN:s kommission för stilleståndsövervakning i Palestina samt FN:s insats i Georgien. Sverige är medlem i det internationella snabbinsatsarrangemanget Shirbrig, vars uppgift är att med kort varsel kunna ställa personal till FN:s förfogande under en inledande fas av en fredsfrämjande insats. Sverige deltar aktivt i utvecklingen av EU:s framväxande snabbinsatsförmåga vilket också är ett stöd till FN. EU:s fredsfrämjandet insatser inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), som är en del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, har under de senaste åren genomgått en omfattande utveckling. Under 2005 och hittills under 2006 har EU påbörjat bl.a. en civil observatörsinsats i Aceh-provinsen i Indonesien, en rådgivande polisinsats på Västbanken (finansierad över utgiftsområde 7) samt en gränsövervakningsmission i Gaza. En insats med syfte att utbilda tjänstemän inom rättssektorn i Irak har likaså påbörjats. Under 2005 inleddes också insatser för reform av säkerhetssektorn i DR Kongo. Sverige deltar i samtliga dessa insatser. Sverige bidrar också med personal till kontoret för EU:s särskilda representanter (EUSR) t.ex. med expertis på gränsrådgivning till EUSR-kontoret i Tiblisi i Georgien (finansierade över utgiftsområde 7). Vidare bidrar Sverige till EU-kommissionen i Liberia, samt med civila och militära observatörer till EU:s övervakningsmission på västra Balkan (EUMM). Sverige deltar också i EU:s förberedelser för en möjlig civil ESFP-insats efter UNMIK i Kosovo. De bidrag som Sverige ger till de Nato-ledda insatserna i Kosovo och Afghanistan är en viktig del av Sveriges medverkan i det Euroatlantiska Partnerskapsrådet och i Partnerskap för fred (EAPR/PFF). Sverige har utökat sitt bidrag till den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan, ISAF, bl.a. genom övertagande av ledningsansvaret för en regional enhet för säkerhet och återuppbyggnad i norra Afghanistan. Under perioden 1 augusti 2006 till 31 juli 2007 innehar Sverige även inom KFOR ett regionalt ledningsansvar. Sverige har, genom stödet till OSSE:s verksamhet, bidragit till organisationens fortsatta utveckling som ett regionalt säkerhetsorgan för krishantering, konfliktförebyggande, främjande av säkerhet och stabilitet. Sverige har likaså bidragit till en förbättrad tillämpning av de åtaganden som deltagarstaterna gjort på olika områden, såsom demokrati, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter, ekonomi och miljö samt rustningskontroll och förtroendeskapande åtgärder. Ett viktigt arbete utförs också av OSSE:s institutioner, Högkommissarien för frågor om nationella minoriteter (HCNM), kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och Medierepresentanten. Sverige har, som en viktig del av detta stöd, ställt personal till förfogande för tjänst i sekretariatet, institutionerna och fältmissionerna. Fältinsatserna har gällt stöd för bl.a. främjande av mänskliga rättigheter, minoritetsrättigheter, jämställdhet, och regionalt miljösamarbete. Under 2006 fortsatte Sverige att aktivt arbeta för jämställdhetsfrågor och genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) i OSSE. Europarådet främjar respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer. Genom att främja individens rättigheter bidrar organisationen till fred, stabilitet och säkerhet. Sverige deltar aktivt i detta arbete. Europarådet arbetar genom normbildning och övervakning, genom samarbets- och biståndsprogram samt genom engagemang i konfliktområden i syfte att främja demokratisk utveckling och stabilitet. Sverige har under perioden 2004-2006 ställt en juridisk expert till förfogande med ansvar för att genomföra samarbetsprogram som rör kampen mot sexuellt utnyttjande av barn. Vid sidan om Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser inom ramen för FN, EU m.fl. prioriteras också andra insatser med konfliktförebyggande, konflikthanterande och fredsbyggande syfte. Hit hör exempelvis medlingsinsatser, rådgivning eller specifika projekt. Bland dessa projekt kan nämnas arbetet med att stärka FN:s förmåga att förebygga väpnade konflikter, även i EU fortskrider arbetet med en förmåga till konfliktförebyggande. Särskilt stöd har även lämnats till FN för att påskynda arbetet med att genomföra säkerhetsrådsresolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet i de fredsfrämjande insatserna. Sverige är särskilt pådrivande för inlemmandet av dessa frågor inom ramen för ESFP. Personal från utvecklings- och postkonfliktländer har deltagit i fredsfrämjandekurser som anordnas av bl.a. Försvarsmakten. Stöd har lämnats till frivilligorganisationers arbete med de mänskliga rättigheterna. Sverige har varit pådrivande i arbetet med att utveckla den internationella rättsordningen och dess förmåga att beivra allvarliga brott mot internationell humanitär rätt och de mänskliga rättigheterna. Sverige stödjer aktivt den Internationella brottsmålsdomstolen (ICC), nationellt, genom EU och andra internationella organisationer. Förutom politiskt stöd och ett obligatoriskt bidrag till ICC:s budget pågår ett löpande bilateralt samarbete med domstolen i en rad frågor. Dessutom har svenska ambassader i de länder där ICC bedriver utredningar bistått domstolen. Sverige har också lämnat stöd till Specialdomstolen för Sierra Leone. Under året har säkerhetsfrämjande stöd genomförts, främst inom området säkerhetssektorreformer (SSR), bl.a. i Ukraina. Även inom ramen för EAPR/PFF finns ett omfattande program för säkerhetsfrämjande stöd till partnerländerna främst i södra Kaukasien, Centralasien och västra Balkan. Sverige har lämnat bidrag till fyra av de frivilligfonder som upprättats inom PFF för säkerhetsfrämjande stöd. EU har framarbetat ett koncept för SSR som nu tillämpas inom ESFP, bl.a. genom de båda EU-ledda insatserna i Demokratiska Republiken Kongo (finansierade över utgiftsområdena 6 och 7). Sverige har även fortsatt att under 2005 och 2006 lämna bidrag till den styrka som upprättats till skydd för FN:s personal i Irak. Vidare har Sverige givit finansiella bidrag till krishanteringsinsatser inom ramen för regionala och subregionala organisationer. Sverige har bl.a. lämnat finansiellt stöd till AU:s fredsfrämjande insats i Darfur, till den västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS samt till asiatiska regionala organisationer som verkar inom området. Ett ytterligare exempel är stödet från EU till Afrikanska unionen inom ramen för ESFP. Folke Bernadotteakademin (Akademin) har under året fortsatt arbetet med att, genom utbildningsinsatser för personal i fredsfrämjande verksamhet, bidra till att stärka den svenska och internationella förmågan för internationella kris-hanterings- och fredsinsatser. Akademin har, i sin roll som samordnare för EU Group on Training (EGT), lett förberedelseträning till civila ESFP-insatser och därtill deltagit i utarbetandet och genomförandet av utbildningsprogram för snabbinsatsförmågan på det civila området. Sverige har under 2005 och 2006 fortsatt att bidra till det internationella projektet "Challenges for Peace Operations" vilket samordnas av Akademin. Projektet syftar till att utveckla och stärka FN:s och det övriga internationella samfundets fredsfrämjande insatser. I januari 2006 överlämnades en rapport med konkreta rekommendationer från projektets andra fas, Meeting the Challenges of Peace Operations: Cooperation and Coordination, till FN:s generalsekreterare. Under 2005 genomfördes högtidlighållandet av 100-årsminnet av Dag Hammarskjölds födelse. Syftet med jubileumsåret var att hedra minnet av Dag Hammarskjöld och sprida kunskap om FN. Nedrustning och icke-spridning Sverige verkar för att EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen vidareutvecklas och följs upp i EU:s bilaterala avtal med tredje land och genom konkreta projektinsatser. FN:s säkerhetsrådsresolution 1540(2004) om icke-spridning av massförstörelsevapen bör följas upp bl.a. genom tekniskt bistånd för att bygga ut och förstärka länders exportkontrollsystem. Sverige deltar aktivt i arbetet i FN:s generalförsamling (första utskottet), nedrustningskonferensen (CD), organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), Internationella atomenergiorganet (IAEA) samt i den förberedande kommittén för att upprätta det internationella kontrollorganet under provstoppsavtalet (CTBTO). Genom EU deltar Sverige i ansträngningarna att uppnå en lösning i frågan om Irans kärntekniska program. Sverige har inom ramen för G8:s Globala Partnerskap medverkat i konkreta insatser för nedrustning och icke-spridning av kärnvapen och kemiska vapen i Ryssland och Ukraina. Den oberoende internationella kommissionen om massförstörelsevapen ("Blix-kommissionen") lade fram sin slutrapport den 1 juni 2006 efter drygt två års arbete. Rapporten innehåller 60 rekommendationer, avsedda att ge nya impulser till det internationella arbetet för nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen och missiler. Sverige arbetar för implementeringen av FN:s instrument om spårning och märkning av SALW, för ett internationellt protokoll om stridsvagnsminor samt för att fler länder ansluter sig till Ottawakonventionen (truppmineförbudet). Sverige har fortsatt att ge omfattande bidrag till humanitär minröjning och destruktion av små och lätta vapen. Exportkontroll Grunderna och den allmänna inriktningen för den strategiska exportkontrollen har i mars 2006 redovisats för riksdagen i skrivelse 2005/06:114. Under perioden maj 2004 - juni 2005 innehade Sverige ordförandeskapet i en av de fem s.k. multilaterala exportkontrollregimerna, Nuclear Suppliers' Group (NSG). Under ordförandeskapsåret genomfördes bl.a. en omfattande kontaktskapande verksamhet till tredje land för att främja ickespridning av kärnvapen. Från juni 2005 till maj 2006 deltog Sverige i NSG:s ordförandetrojka som bl.a. genomförde en rad kontaktskapande besök. Sverige deltog också aktivt i övriga multilaterala regimer, dvs. Australia Group, Missile Technology Control Regime (MTCR), Zangerkommittén samt Wassenaar Arrangement. Sverige agerade vidare aktivt i EU:s arbete avseende exportkontroll av produkter med dubbel användning (dual use) som främst inriktades på att utforma förslag till ändringar i EU:s dual-use förordning, baserat på den under 2004 genomförda översynen av medlemsländernas nationella exportkontrollsystem. Översynen syftade till en allt starkare och välharmoniserad europeisk exportkontroll. EU-länderna måste också stärka exportkontrollen för att bättre uppfylla FN:s säkerhetsråds resolution 1540. I september 2005 genomförde Sverige och USA en exportkontrollkonferens, inriktad på kontroll av produkter med dubbel användning, i Stockholm med 150 deltagare från ett 45-tal länder. På krigsmaterielområdet fortsatte det aktiva svenska deltagandet i det allt intensivare internationella samarbetet för att främja en ansvarsfull exportkontrollpolitik. Arbetet bedrevs dels i EU:s rådsarbetsgrupper, dels inom den s.k. sexstatsgruppen (LoI) samt slutligen i FN:s regi. I ett kortare perspektiv går arbetet ut på ökad transparens. Ländernas rapportering samordnas successivt samtidigt som rapporteringsinnehållet ökar. I ett längre perspektiv leder den ökade öppenheten och det allt mer tilltagande sam- arbetet till en större samsyn vad avser tillämpningen av internationella och nationella riktlinjer för exportkontrollen. Särskild uppmärksamhet - och extra insatser - ägnades och avdelades för det globala problem som den illegala spridningen av lätta vapen utgör, inte minst i Afrika. Arbetet inom EU, där Sverige var pådrivande, för att revidera uppförandekoden för vapenexport slutfördes under 2005. I maj 2005 enades COREPER om texten till en gemensam ståndpunkt avseende uppförandekoden. Tidpunkten för antagandet är dock inte bestämd. Sverige har under året delfinansierat ett projekt (utfört av Transperency International (UK)) som syftar till att utveckla upphandlingsregler avsedda att undvika risker för korruption i upphandling av krigsmateriel. Krigsmaterielutredningen, som gjort en översyn av den svenska krigsmateriallagstiftningen, lämnade i februari 2005 sitt betänkande "Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel (SOU 2005:9)". I Krigsmaterielutredningens uppdrag ingick inte frågor om finansiering av Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Idag finansieras ISP:s verksamhet helt av avgifter som betalas av företag som utnyttjar ISP:s tjänster. Kritik har framförts mot nuvarande beräkningsgrunder som har ansetts vara orättvisa och få effekter som är svåra att förutse. En arbetsgrupp utredde ISP:s avgiftssystem och tog fram förslag till ett mer rättvist avgiftssystem. I Sverige medverkade en rad myndigheter till att uppfylla målen med exportkontrollen, speciellt på området för produkter med dubbel användning. I första hand gäller det Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Statens Kärnkraftsinspektion (SKI). Vidare medverkade Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Tullverket, Säkerhetspolisen (SÄPO), Försvarsmakten MUST och Försvarets Radioanstalt (FRA). Medlemskap i internationella organisationer FN FN-medlemskapet utgör en hörnsten i svensk utrikespolitik. FN:s generalförsamling och säkerhetsråd utgör kärnan i den internationella rättsordningen och det multilaterala samarbetet. Genom FN:s världsomfattande medlemskap åtnjuter organisationen en unik politisk legitimitet när det gäller att hantera akuta kriser och möta de långsiktiga globala utmaningar som världen står inför. Sverige deltar aktivt i arbetet i generalförsamlingen, i FN:s olika utskott och i styrningen av FN:s fonder och program. Till regeringens utrikespolitiska prioriteringar hör reformeringen av FN. Den tidigare regeringen har bl.a. stött reformansträngningarna genom att bistå generalsekreteraren i hans strävan att driva processen framåt. Jan Eliasson tillträdde den 13 september 2005 som ordförande för FN:s 60:e generalförsamling. Ordförandens kansli bemannades delvis med svensk personal och Sverige finansierade ordföranden och viss personal i enlighet med FN:s praxis. Huvuduppgiften för generalförsamlingens ordförande har varit att leda arbetet i generalförsamlingen med särskilt fokus på att genomföra besluten från FN:s högnivåmöte, som hölls i september 2005. Målet med reformansträngningarna är att effektivisera FN:s arbete och göra organisationen bättre rustad att möta de utmaningar som den står inför idag. OSSE Medlemskapet i OSSE är en viktig del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Det är det enda säkerhetspolitiska samarbetsorgan i Europa där alla europeiska stater, liksom USA, Kanada och länderna i Centralasien, deltar på lika villkor. OSSE är en flexibel och kostnadseffektiv organisation med fokus på konfliktförebyggande, krishantering och demokratiutveckling. Sverige bidrar till OSSE:s ordinarie budget, delbudgetar samt budgeten för vissa partsavtal. Sverige verkar också för att trygga OSSE:s finanser och dess verksamhet långsiktigt. I en skrivelse till riksdagen den 9 mars 2006 redogörs för verksamheten inom OSSE (skr. 2005/06:82). Europarådet Främjandet av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är Europarådets huvuduppgift, och fokus på dessa kärnområden har ytterligare stärkts efter toppmötet i maj 2005. Sverige har under året stött det fortsatta arbetet med att modernisera Europarådets organisation och arbetsmetoder som en del av uppföljningen av toppmötet. Sverige bidrar som medlem till Europarådets ordinarie budget, delbudgetar samt budgeten för vissa partsavtal. Sveriges mål är att fortsatt stärka och effektivisera Europarådet och dess kärnverksamhet. I en skrivelse till riksdagen den 9 mars 2006 redogörs för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté (skr. 2005/06:81). OECD Arbetet med att genomföra vad som uttalas i departementspromemorian "Svensk OECD-strategi, övergripande prioriteringar och organisation" (ds 2004:17) har fortsatt under året. Berörda departement avslutade sommaren 2006 sina beredningar av ett första gemensamt operativt strategidokument för hela Regeringskansliets OECD-arbete verksamhetsåret 2006-2008, med målsättningen att detta skall färdigställas under 2006. Globaliseringen kan skapa tillväxt och ökad handel samt investeringar, och kan bidra till global välståndsutveckling. OECD kan bidra till att främja målet om hållbar utveckling och tillväxt. Särskild tonvikt har lagts vid sambandet med ekonomiska strukturreformer. Svenska prioriteringar i OECD har kopplingar till frågor som Sverige driver i andra internationella fora, främst i EU. De följs löpande upp av beredningsgruppen för OECD-frågor i Regeringskansliet. Genom en aktiv globaliseringspolitik och Sveriges politik för global utveckling kan Sverige aktivt medverka till att stärka OECD:s relevans i framtiden. Sverige har aktivt medverkat i det interna reformarbetet i OECD. Sverige har agerat samordförande vid ett gemensamt möte mellan bistånds- och miljöministrar. I utvecklingspolitiska frågor har Sverige aktivt deltagit i diskussionerna om effektivitet och kvalitet i biståndet. Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning Stödet till forskning, utredningar, seminarier m.m. om säkerhetspolitiska frågor fortsätter att bidra till arbetet med att främja och informera om den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. Det för även det internationella nedrustnings- och ickespridningsarbetet och exportkontrollfrågorna framåt. Till det senare bidrar Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) genom analysarbete, forskningsstudier och tillhandahållande av teknisk expertis. Utbytestjänstgöring i samarbete med svenska forskningsinstitut har fortsatt under året. Till Utrikespolitiska institutets (UI) samhällsuppgifter hör viktiga bidrag till folkbildningen, skol- och lärarinformation, forskningsverksamhet, programverksamhet och debatt, ofta i nära samarbete med Utrikesdepartementet, en bred publiceringsverksamhet samt upprätthållandet av ett öppet och tillängligt utrikespolitiskt bibliotek. Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) bedriver forskning huvudsakligen inom områdena nedrustning och icke-spridning, regional säkerhetspolitik och militära utgifter. Forskningsresultaten publiceras löpande i rapportform. Vidare utges årligen den välrenommerade årsboken. Under 2006 markeras det förhållande att SIPRI verkat i 40 år med en serie vetenskapliga konferenser och seminarier. Nordiskt samarbete Översynen av Nordiska ministerrådets organisation och samarbetsstruktur har varit en viktig fråga under 2005 och 2006. Behovet av att effektivisera formerna för det nordiska samarbetet aktualiserades från svensk sida redan under 2004. Som ett led i denna reformeringsprocess har antalet ministerrådskonstellationer från den 1 januari 2006 minskats från 18 till 11. Inom områdena utbildning och forskning respektive kultursamarbete har det fattats beslut om att lägga ned en rad nordiska institutioner och att i stället lägga över verksamhet på nationella institutioner eller i vissa fall driva den i form av tidsbegränsade program. En kartläggning har gjorts av de självstyrande områdenas ställning och arbetsmöjligheter i det nordiska samarbetet. Resultatet av kartläggningen presenterades för samarbetsministrarna vid deras möte i juni 2006. Sverige har bland annat varit drivande när det gäller nordiskt samarbete inom hållbar utveckling, avvecklandet av gränshinder mellan länderna och jämställdhetsfrågor. Ett nytt jämställdhetspolitiskt samarbetsprogram för perioden 2006 - 2010 har antagits. Samverkan med närområdet, dvs. de tre baltiska länderna samt nordvästra Ryssland, är en angelägen uppgift för det nordiska samarbetet. Nordiska ministerrådet har bl.a. tagit ansvar för att administrera nordiskt och europeiskt stöd till det vitryska exiluniversitetet European Humanities University som ligger i Vilnius. En utförlig redovisning av verksamhet och resultat i det nordiska samarbetet har lämnats i skrivelse till riksdagen den 16 mars 2006 (skr. 2005/06:90). Sverige har under 2005 medverkat i och bidragit till ett antal aktiviteter i samband med 100-årsmarkeringen av unionsupplösningen mellan Sverige och Norge. Dessutom har bidrag lämnats till finansieringen av informationsfunktionen GrenseTjänsten i Morokulien. Sverige har understött integrationen i Öresund genom bl.a. insatser för marknadsföring av regionen och information om regelverket för dem som verkar på båda sidorna av sundet. Dåvarande regeringen beslöt i december 2005 att ge kapitaltillskott på 10 miljoner kronor till den svensk-danska kulturfonden. Bidrag har även givits för att utge en moderniserad isländsk-svensk ordbok. Föreningen Norden har fått ett bidrag till sin allmänna verksamhet, till information och kultur- och utbildningsinsatser. Detta har gjort att föreningen kunnat genomföra projekt i samarbete med regeringen och med Nordiska ministerrådet. Konsulär verksamhet Den konsulära verksamheten omfattar huvudsakligen två områden, konsulärt ekonomiskt bistånd och skydd av barn i internationella situationer. Utrikesförvaltningens insatser med anledning av flodvågskatastrofen den 26 december 2004 var mycket omfattande under hela 2005. Stora insatser genomfördes i Thailand av utrikesrepresentationen tillsammans med Räddningsverket, polisen, Försvarsmakten och andra berörda myndigheter. Erfarenheter från katastrofen visade på brister i den interna krisorganisationen i Regeringskansliet inkl. den konsulära verksamheten. Därför inleddes ett reformarbete för att förstärka det konsulära arbetet 2005. Under första halvåret 2006 har en rad olika övningar genomförts för såväl de s.k. konsulära stödjepunkterna vid några ambassader utomlands som för den konsulära beredskapsstyrkan och snabbinsatsstyrkan i Stockholm tillsammans med bl.a. Räddningsverket. Under hösten 2005 ägde ett internationellt seminarium om barnbortförandefrågor med deltagande av stater i Mellanöstern och Nordafrika rum. Ett möte på tjänstemannanivå med nordiska kollegor hölls även under hösten. Sverigefrämjande i utlandet Svenska institutet (SI) ger bl.a. stöd till och medverkar i utställningar, gästspel, filmvisningar och andra presentationer av Sverige i utlandet. För de svenska utlandsmyndigheterna gäller att de skall komplettera och förstärka denna verksamhet med ett långsiktigt nätverksbyggande. SI har under 2005 tillsammans med utlandsmyndigheterna genomfört omfattande presentationer av svensk kultur och svenskt samhällsliv på flera platser. Genom sin speciella kompetens på kultur- och samhällsområdet har SI givit de Sverigefrämjande insatserna en kulturell och intellektuell dimension. SI:s fokusområden under året har varit barn och ungdom, jämställdhet och design. I samband med hundraårsmarkeringen av unionsupplösningen med Norge genomfördes ett omfattande samarbete med svenskhemmet Voksenåsen i Oslo med bl.a. seminarier, mindre utställningar, visaftnar, litterära möten samt Astrid Lindgren- och Dag Hammarskjöld-utställningarna. Institutet bidrog också till större utställningar i regi av Livrustkammaren, Nordiska museet och Nationalmuseet. I samband med 100-årsminnet av Dag Hammarskjölds födelse 1905 har en särskild utställning visats i 55 länder, den mest omfattande utställningsturné som institutet någonsin har arrangerat. Utställningen har åtföljts av bl.a. föreläsningar och seminarier om fredsbevarande, konflikthantering och mänskliga rättigheter. Ostindiefararen Götheborg II startade under hösten 2005 sin resa mot Kina. I samband med resan har SI bl.a. tagit fram en bakgrundsutställning som berättar om fartyget, om svensk handel och vetenskap förr och nu samt om dagens Sverige. Utställningen visas i de hamnar som angörs. Svenska institutet svarade för programmet under Sveriges nationella dag vid världsutställningen i Aichi i Japan. Inför världsutställningen producerades också stora upplagor av flera av SI:s allmänna Sverigepublikationer på japanska. Ett viktigt samråds- och samarbetsorgan för Sverigeprofilering är Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU). I NSU ingår Exportrådet, Invest in Sweden Agency (ISA), Svenska institutet (SI), Visit Sweden och Utrikesdepartementet. NSU arbetar utifrån en gemensam strategi för Sverigefrämjande och Sverigeprofilering med målet att medverka till bilden av Sverige som bl.a. en pålitlig handels- och samarbetspartner, en attraktiv marknad för utländska direktinvesteringar, ett attraktivt resmål med berikande upplevelser och en ledande nation inom högteknologi, forskning och utveckling. Svenska institutet administrerar NSU:s webbportal för Sverigeinformation, www.sweden.se. I webbportalen ingår en digital bildbank och ett extranät, Sweden Promotion Forum, där tjänstemän inom samtliga NSU-organisationer samt Sveriges honorära konsuler i utlandet kan utbyta information och erfarenheter i främjandefrågor. En utredare har fått i uppdrag (Dir 2006:46) att se över Svenska institutets verksamhet för svenskundervisning i utlandet. Under 2005 och 2006 har ett omfattande arbete för en gemensam kommunikativ plattform för NSU-organisationerna genomförts. Sverigefrämjandet i utlandet berör flera utgiftsområden utöver utgiftsområde 5 Internationell samverkan, nämligen utgiftsområde 24 Näringsliv och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Samarbete inom Östersjöregionen Huvuddelen av verksamheten avser Sidas Östersjöenhet, som har varit operativ sedan augusti 2005. Arbetet vid enheten har under året inriktats på att göra enheten känd bland olika aktörer i Sverige och i samarbetsländerna. För att finansiera förberedelser för olika samverkansprojekt mellan Sverige och ett eller flera länder i regionen har ett system för mindre projektstöd utvecklats. Fram till den 15 mars 2006 har enheten beslutat om 18 sådana insatser om totalt 3,4 miljoner kronor där de svenska huvudparterna utgjorts av bl.a. myndigheter, länsstyrelser och enskilda organisationer. Verksamheten omfattar också den nordisk-baltiska aktionsgruppen mot människohandel. Under 2005 har aktionsgruppen lanserat och finansierat ett treårigt pilotprojekt för stöd till och rehabilitering av offer för människohandel. 3.5 Resultatredovisning Det är ej möjligt för regeringen att i detta läge genomföra en egen bedömning av olika genomförda insatser. Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Målet för freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet är att bidra till internationell krishantering, konfliktlösning och förebyggande av väpnade konflikter. Sverige bidrar bl.a. genom att delta i freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Generellt kan sägas att efterfrågan på svenska militärer, poliser, monitorer och annan civil personal, under de senaste åren har ökat kraftigt från FN:s, EU:s, OSSE:s, Nato:s och andra internationella aktörers sida. Detta kan delvis förklaras med den allmänna ökningen av fredsfrämjande insatser men också med det faktum att de svenska bidragen är uppskattade då Sverige kan bidra med värdefull kompetens, liksom till en helhetssyn på säkerhet, utveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Samverkan mellan olika fredsfrämjande instrument blir allt viktigare och inbegriper allt från diplomati till civila och militära krishanteringsinsatser, humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete liksom insatser till stöd för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Att mäta resultatet av internationellt agerande är svårt eftersom en mängd faktorer påverkar utvecklingen. Generellt kan dock sägas att fredsfrämjande insatser ofta har en stabiliserande effekt som knappast kan uppnås på annat sätt och som skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Utvecklingen har varit positiv i ett flertal länder där FN, EU, Nato, OSSE och andra organisationer bedriver fredsfrämjande verksamhet, trots att enskilda bakslag har inträffat. I bl.a. Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Afghanistan, Demokratiska republiken Kongo, Liberia och Sierra Leone har de fredsfrämjande insatserna på ett konkret sätt bidragit till en ökad stabilitet och säkerhet. Insatser i ett skede av instabil fred efter en våldsam konflikt och innan en långsiktig utvecklingsinsats hunnit komma på plats är avgörande för fredsutvecklingen och den fortsatta stabiliteten i landet. Civila bidrag i olika former, bl.a. som komplement till militära bidrag, utgör således en allt viktigare komponent i fredsfrämjande verksamhet. Detta är en utveckling som Sverige bidragit till. För att skapa varaktig fred krävs återuppbyggnadsåtgärder på längre sikt i anslutning till de omedelbara säkerhetshöjande åtgärderna. Ett exempel på detta är reformering av ett lands säkerhetssektor (SSR). Stöd som lämnas till organisationer och institutioner som verkar inom området freds- och säkerhetsfrämjande, exempelvis för medlingsinsatser, rådgivning, försoningsinsatser, är av stor vikt bl.a. för att stärka en pågående fredsprocess. Insatser för att förebygga, dämpa och lösa väpnade konflikter, bidrar också till att lägga en grund för andra viktiga mål såsom fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter. Omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna är en indikator på instabilitet och förestående konflikt. Att främja mänskliga rättigheter och rättstatens principer utgör därför ett viktigt element i konfliktförebyggande arbete, liksom i fredsfrämjande verksamhet. De svenska insatserna har bidragit till den övervägande positiva utveckling som har präglat många av insatsområdena. Liberia kan tjäna som ett exempel. Här har ett långt inbördeskrig kommit till ända tack vare ett brett angreppssätt i förhållande till säkerhets- och utvecklingsfrågor, ett angreppssätt som ligger väl i linje med Sveriges politik för global utveckling. Sveriges deltagande med trupp i FN:s fredsbevarande mission i Liberia (UNMIL) har kompletterats med stöd till landets program för avväpning, demobilisering och återanpassning av före detta soldater. Sverige har också stått för utbildningsinsatser och rådgivning för den nationella polisen och domstolsväsendet, liksom stöd till återuppbyggnad av landet (finansierat över utgiftsområde 7). Sammantaget utgör Sveriges bidrag till Liberia inom dessa områden ett viktigt bidrag till ökad stabilitet och säkerhet. Ett annat exempel på hur en fredsfrämjande insats kan ha stabiliserande effekt är den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan, ISAF. Insatsen är av stor betydelse för utvecklingen i Afghanistan liksom för global och europeisk säkerhet. En delvis ny arbetsordning har utvecklats som innebär att FN i ökad utsträckning auktoriserar regionala säkerhetsorganisationer att genomföra fredsfrämjande insatser. Denna utveckling är särskilt tydlig i Afrika. Sveriges bidrag till regionala och subregionala säkerhetsorganisationer inom krishanteringsområdet har bidragit till att utveckla deras kapacitet och förmåga. Bl.a. har Sverige stött den Afrikanska Unionen såväl militärt som civilt och finansiellt. Målsättningen med stödet för den Internationella brottmålsdomstolen är att motverka den nu utbredda straffriheten för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Målet är också att domstolens existens skall få positiv effekt även på nationella rättsväsenden, så att dessa bättre kan motverka straffriheten nationellt. Det är för tidigt att utvärdera hur dessa mål har uppfyllts. Stödet till Specialdomstolen för Sierra Leone bidrar till fred och försoning i detta konfliktdrabbade land. OSSE spelar en viktig roll för att förebygga konflikter och främja säkerhet och stabilitet, en förmåga som stärks av en bred fältnärvaro. Tyngdpunkten ligger på insatserna i västra Balkan, men organisationen ger allt större prioritet åt arbetet i Centralasien och södra Kaukasien, vilket Sverige välkomnar. Uppföljningen av det av Sverige initierade ministerbeslutet från 2005 om kvinnor i konfliktförebyggande och krishantering (genomförandet i OSSE av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet) fortsätter med siktet inriktat på OSSE:s samtliga tre dimensioner. Europarådet är ett viktigt instrument för främjande av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättstatens principer och bidrar därmed till säkerhet i ett brett perspektiv. Ett viktigt inslag för den svenska politiken är att bidra till internationell avspänning och till att förebygga konflikter, bl.a. genom säkerhetsfrämjande och förtroendeskapande insatser. Målet för det säkerhetsfrämjande stödet är att främja gemensam säkerhet och stabilitet i Sveriges närområde i vid bemärkelse. Samarbetet har genomförts som riktade insatser huvudsakligen som stöd till säkerhetssektorreform. Nedrustnings- och ickespridningsfrågor Målsättningen för det svenska nedrustnings- och ickespridningsarbetet är att avskaffa massförstörelsevapen och hindra att de sprids samt att begränsa och reglera förekomsten av konventionella vapen. Det internationella förhandlingsarbetet för detta ändamål är en långsam procedur vars resultat sällan kan bedömas år från år. EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, som tillkom på svenskt initiativ, har under 2005 och 2006 bl.a. resulterat i stödprogram på exportkontrollområdet och i insatser för att stärka internationella konventioner. Inte minst är den s.k. icke-spridningsklausulen i EU:s avtal med tredje land ett värdefullt komplement. Den internationella Kommissionen om massförstörelsevapen, som inrättades 2003, lade i juni 2006 fram ett stort antal rekommendationer för framsteg på nedrustningsområdet. När det gäller små och lätta vapen har EU antagit en strategi för bekämpning av olaglig ansamling och handel med sådana vapen. FN-förhandlingen om spårning och märkning av små och lätta vapen har resulterat i ett särskilt instrument. Sverige verkade för att 2006 års översyn av FN:s handlingsprogram för små och lätta vapen (SALW) skulle bli framgångsrik. Detta blev dock inte fallet. Protokollet om explosiva lämningar av krig kommer att träda i kraft i slutet av 2006. Kontakterna med svenska icke-statliga organisationer på nedrustningsområdet har också bidragit till en hög svensk profil på detta verksamhetsfält. Exportkontroll På exportkontrollområdet har flera resultat uppnåtts. Ordförandeskapet i Nuclear Suppliers'Group (NSG) ledde bl.a. till att NSG i kontakter med tredje land förstärkte främjandet av regimens icke-spridningsmål på kärnvapenområdet. Vidare bidrog Sverige mycket aktivt under hösten 2005 och våren 2006 till analyser av förväntade effekter av USA:s och Indiens förslag från juli 2005 om att ge Indien tillgång till kärnteknisk utrustning och material. Sverige har också med kraft verkat för att exportkontrollregimerna och EU skall stärka sina regler för att kontrollera överföring av teknologi via Internet. I Wassenaar Arrangement har Sverige samverkat med USA och flera tunga EU-länder för att utforma lämpliga riktlinjer som förväntas bli antagna år 2006. I Missile Technology Control Regime (MTCR) har Sverige likaså medverkat till ett förslag till riktlinjer som också förväntas bli antaget 2006. Under 2005 har Sverige haft en ledande roll i det europeiska arbetet med att slutföra revideringen av den gemensamma uppförandekoden med riktlinjer för ländernas vapenexport. Samma roll har Sverige spelat i utarbetandet av en s.k. verktygslåda med särskilda åtgärder, som blir aktuella när ett internationellt vapenembargo hävs. Sverige har också framgångsrikt genomfört ett antal seminarier rörande exportkontroll enligt en handlingsplan för internationellt stöd och hjälp till förbättrad exportkontroll. Problemen med illegal spridning av lätta vapen, inklusive kopplingen till terrorism, har fått allt större uppmärksamhet internationellt. Sverige har verkat för att varje land skall inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder skall ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, förmedlare och mellanhänder. Myndigheterna, främst ISP och SKI, har under 2005 och 2006 aktivt bidragit till att de svenska målen och ambitionerna för exportkontrollen kunnat uppnås. Vid internationella förhandlingar inom områdena kärnvapen, kemiska vapen och biologiska toxinvapen liksom i internationella arrangemang för exportkontroll finns starkt stöd av den särskilda sakkunskap som Totalförsvarets forskningsinstitut, Inspektionen för strategiska produkter, Statens Kärnkraftinspektion och Tullverket besitter. Medlemskap i internationella organisationer FN En prioriterad fråga för Sverige under 2005 och 2006 har varit att fortsatt medverka i strävandena att reformera FN. Reformarbetet inför och under den 60:e generalförsamlingen har resulterat i ett antal viktiga beslut. Bland annat har FN:s medlemsländer kommit överens om att inrätta ett nytt råd för mänskliga rättigheter, en fredsbyggande kommission som skall bistå länder i återuppbyggnaden efter väpnade konflikter och en fond som möjliggör för FN att ingripa snabbare vid humanitära katastrofer. De första stegen mot en reformering av FN-sekretariatet togs i december 2005 genom inrättandet av ett etikkontor och en förstärkt revisionsfunktion. Därefter har, under sommaren, fattats ytterligare beslut om administrativa reformer. Sverige har deltagit aktivt i förhandlingarna inför dessa beslut, bl.a. inom EU. Sverige har under den 60:e generalförsamlingen även lett ett nätverk bestående av internationella ledare, med syfte att stödja reformarbetet. OSSE Stödet till OSSE är en viktig del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik. OSSE har en unik fredsfrämjande och konfliktförebyggande roll i sitt verksamhetsområde, inklusive Europa och Centralasien. OSSE:s arbete med valövervakning och demokratistärkande är en prioriterad fråga i svensk utrikespolitik och Sverige stödjer aktivt organisationens arbete inom området. OSSE:s fältnärvaro med dess missioner utgör likaså en viktig konfliktförebyggande faktor. Den största andelen av OSSE:s budget, ca 73 procent, går till fältverksamheten vilket är i linje med Sveriges prioriteringar. Europarådet Den fokusering på Europarådets kärnverksamhet, främjande av respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, som beslutades vid toppmötet i maj 2005 bekräftades vid ministermötet 2006. Europarådet är ett viktigt instrument för arbetet på dessa områden, både normativt och praktiskt. Av Europarådets allmänna budget går 36 procent till dess programverksamhet och 22 procent till den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Stödet till domstolen är högt prioriterat och Sverige har aktivt deltagit i arbetet för att reformera Europadomstolen. Inom programverksamheten används ungefär tre fjärdedelar (inberäknat personalkostnader och fältnärvaro) för verksamhet inom kärnområdena demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Som ett led i uppföljningen av toppmötet har arbetet med att modernisera Europarådets organisation och arbetsmetoder intensifierats. OECD Sverige har prioriterat områdena hållbar utveckling, tillväxt, global utveckling, jämställdhet samt stärkt OECD-relevans. OECD:s kapacitet för horisontell policydialog och analys har särskilt utnyttjats. Genom en integrerad beredningsprocess av sakfrågor rörande OECD i Regeringskansliet har Sverige särskilt goda förutsättningar att påverka och dra nytta av organisationens multidisciplinära arbete. Vid ministerrådsmötet 2006 fick den nordiska modellen för strukturreformer stor uppmärksamhet för att möta ett ökat konkurrenstryck i den globala ekonomin från bland andra Kina och Indien. Sveriges tydliga hållning mot protektionistiska strömningar framfördes också vid ministerrådsmötet, som bidrog till fortsatt tryck för ett ambitiöst utfall i förhandlingarna i Världshandelsorganisationen (WTO), den s.k. Doha-rundan. Det aktiva svenska agerandet i reformdiskussionerna i OECD, bland annat genom ordförandeskap i arbetsgrupper under året, bidrog till att dessa kunde avslutas och beslut fattas om reformer vid ministerrådsmötet i maj 2006 som banar vägen för en utvidgning av organisationen. Beslut fattades även om riktlinjer för tillväxt för fattigdomsbekämpning vid DAC:s högnivåmöte och Sverige medverkade aktivt i utformningen av dessa. Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning Forskning och analyser har genomförts med statlig finansiering som fördjupat förståelsen om främst säkerhetspolitik. Under 2005 har detta skett i form av studier och seminarier i syfte att medverka till ökad debatt och information om främst europeisk säkerhetspolitik samt synlighet för svenska perspektiv i internationella sammanhang. Delar av verksamheten har också bidragit till utformningen av svenska initiativ i internationella fora. Målen har uppfyllts väl. Enligt ett särskilt avtal mellan Utrikespolitiska institutet (UI) och staten finansieras också vid UI forskningsprogrammet för forskning om internationell säkerhetspolitik. Detta har lett till forskningsrapporter, konferenser och seminarier. Programmet fyller en viktig funktion genom att göra UI till en dynamisk forskningsmiljö och genom att skapa en bas av kompetenta forskare, vilket också kommer regeringen till del. Sammantaget bidrar denna verksamhet till debatt och ökad information om säkerhetspolitik. Det är angeläget att UI är en självständig röst i den utrikespolitiska debatten och sprider kunskap om och stimulerar intresset för internationell politik. Trenden med stadigt ökande efterfrågan på denna verksamhet fortsätter. Genom sina verksamma forskare och sina breda internationella nätverk fyller UI en viktig uppgift i forskarsamhället. Detta gäller i synnerhet på området för tillämpad och policyorienterad forskning. UI har under 2005 fortsatt den planerade anpassningen av sin verksamhet till den nya globala säkerhetsmiljön. Institutet har under året även betydligt breddat sin externa finansiering. Under budgetåret har SIPRI bedrivit forskning inom områdena militärutgifter, rustningskontroll, icke-spridning, arrangemang kring exportkontroll och regionala säkerhetspolitiska tendenser. SIPRI har också fortsatt att på ett framgångsrikt sätt sprida kunskap om dessa frågor. SIPRI har utvecklat sina databaser, som görs tillgängliga på dess hemsida. SIPRI har även genomfört en utvärdering av EU:s icke-spridningspolitik rörande massförstörelsevapen. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har fortsatt att stödja regeringen med teknisk expertis och underlag vid internationella förhandlingar och med analyser av teknisk natur. FOI genomförde under 2006, på uppdrag av Regeringskansliet (Utrikesdepartementet), en utredning om förutsättningar och behov för svenskt engagemang i Proliferation Security Initiative (PSI). Den kompetens i nedrustnings- och ickespridningsfrågor som finns samlad på FOI är av värde för regeringens möjligheter att bedriva en aktiv politik på området. Nordiskt samarbete Genom att modernisera Nordiska ministerrådets organisation och fokusera verksamheten har långsiktiga förutsättningar skapats för ett starkt och effektivt samarbete. Avvecklande av gränshinder mellan de nordiska länderna är en svensk huvudprioritering i det nordiska samarbetet. Även om mycket arbete återstår har flera konkreta resultat uppnåtts inom detta område. Bland annat har informationstjänster inrättats som gör det möjligt för invånare i Norden att på ett enkelt och smidigt sätt få upplysningar om näringsliv, beskattning och socialförsäkringar i andra nordiska länder och om vilka regler som gäller vid flytt mellan länderna. En digital arbetsförmedling har inrättats som gör det enklare att söka jobb och finna kvalificerad arbetskraft i Öresundsregionen. Den nordiska äktenskapskonventionen har ändrats och förtydligat makars förmögenhetsförhållanden vid flytt mellan länderna. Genom avtal med Nordiska ministerrådet har Föreningen Norden fortsatt att driva informationsverksamheten "Norden i Fokus" i Stockholm. Verksamheten har fortsatt att utvecklas väl och bidrar till att göra det nordiska samarbetet mer känt. Konsulär verksamhet Varje år får flera tusen svenskar hjälp av Utrikesdepartementet när de råkat i nöd utomlands. Ytterligare ett stort antal får hjälp direkt av utlandsmyndigheterna utan att departementet blandas in. De konsulära ärendena har under 2005 fördubblats i jämförelse med antalet ärenden åren dessförinnan. Arbetet med att förstärka den konsulära beredskapen har varit en omfattande uppgift. I juli 2006 samordnade Utrikesdepartementet evakueringen av svenska medborgare ur Libanon, i anledning av de snabbt uppflammande striderna mellan Israel och Hizbollah. Den operationen innebar den största svenska evakueringen någonsin och utfördes väl. Insatserna i samband med flodvågskatastrofen den 26 december 2004 och den nyligen genomförda evakueringen från Libanon av svenska medborgare är de största insatser utrikesförvaltningen genomfört. Sverigefrämjande i utlandet De statliga insatserna för information om Sverige i utlandet syftar till att ge Sverige ett gott anseende och att skapa förtroende för landet som samarbetspartner och därmed främja svenska intressen och bidra till sysselsättning och tillväxt. Svenska institutet och de svenska utlandsmyndigheterna har framgångsrikt genomfört ett stort antal främjandeprojekt i utlandet. Webbportalen www.sweden.se, som startades 2002 och administreras av SI, har i dag ca 17 000 besökare per dag, varav 85 procent kommer från utlandet. Portalen har utvecklats till ett huvudverktyg i SI:s informations- och presentationsverksamhet. Den är också en effektiv plattform för samverkan inom NSU:s främjandeverksamhet, inte minst genom extranäten Sweden Promotion Forum och den digitala bildbanken, www.imagebank.sweden.se, som riktar sig till utländska medier och utlandsmyndigheterna. En kontinuerlig utvärdering av informationsinsatserna sker i dialog med utlandsmyndigheterna och inom NSU. En första version om en kommunikativ plattform för en slagkraftig Sverigebild har beslutats av NSU. Allmänheten och massmedier har under året fått information om utrikesförvaltningens verksamhet och på det utrikespolitiska området bl.a. genom regeringens webbsida och genom informationsdagar i Stockholm, Norrköping och Umeå. Samarbete inom Östersjöregionen Sidas Östersjöenhets roll som förmedlare och främjare för ökad samverkan i Östersjöregionen har börjat ta form. Efter hand som verksamheten har kommit igång har efterfrågan växt. Det står klart att enheten fyller ett viktigt behov som kunskapsbank bl.a. vad gäller olika EU-finansierade program i Östersjöregionen. Hittillsvarande förslag om stöd och genomförd verksamhet ligger väl inom ramarna för de riktlinjer för verksamheten som uppställts. 3.6 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte haft några invändningar inom utgiftsområdet. 3.7 Politikens inriktning Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde är tryggare än på mycket länge. Samtidigt hotas säkerheten av nya globala och komplexa hot. Terrorism, risken för spridning av massförstörelsevapen och att sådana kommer till användning, organiserad brottslighet och människohandel är exempel på företeelser som hotar vår och andras säkerhet. Även klimatförändringar och överutnyttjande av naturresurser utgör allvarliga hot. Internationellt samarbete behövs för att bekämpa dessa företeelser. För svenskt vidkommande utgör FN och EU de främsta fora för sådant samarbete. Medlemskapet i OSSE och Europarådet samt vårt samarbete med Nato/PFF är också av central betydelse, liksom det regionala samarbetet i vårt närområde. De internationella fredsfrämjande insatserna fortsätter att öka i omfattning och bredd. FN:s globala ansvar för internationell fred och säkerhet har på senare tid inneburit ett kraftigt ökat engagemang i freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. EU erfar en motsvarande trend med en särskilt stor ökning av antalet ESFP-insatser, inte minst på det civila området. Nya eller utökade FN-, EU-, OSSE- och Nato-ledda insatser kan bli aktuella, bland annat beroende på utvecklingen i enskilda konfliktområden. Vid sidan av detta sker också en breddning av det freds- och säkerhetsfrämjande arbetet, bl.a. genom en allt tydligare internationell acceptans av ett bredare säkerhetsbegrepp, som innefattar säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter. I linje med detta har utvecklingen under senare år alltmer gått i riktning mot så kallade multifunktionella mandat och integrerade missioner där såväl militära som civila komponenter ingår. Detta innebär att det, utöver militär och civil krishantering, samtidigt planeras för, och genomförs, insatser som syftar till att lägga grunden för en långsiktig, hållbar social ekonomisk utveckling. Det innefattar initialt i den tidiga återuppbyggnadsfasen t.ex. DDRR-program (dvs. avväpning, demobilisering, rehabilitering och återanpassning av forna kombattanter inklusive barnsoldater), bidra till reform av säkerhetssektorn, främja respekten för mänskliga rättigheter, förebygga spridning av HIV/aids, främja kvinnors deltagande i freds- och återuppbyggnadsarbetet etc. Att få till stånd en bättre samverkan mellan civila och militära insatser är här av vikt. Vidare har nya expertkategorier såsom monitorer och genderexperter samt krishanteringsinstrument såsom EU:s civila snabbinsatsgrupper tillkommit. En naturlig följd av ovanstående är att efterfrågan på civila och militära observatörer, poliser, domare, åklagare och kriminalvårdspersonal samt experter inom missionsstöd, experter inom fredsfrämjande insatser och andra experter har ökat kraftigt. En större bredd av civila kompetenser efterfrågas samtidigt som kraven ökar på såväl kvalitet och kvantitet, som på snabbhet i rekrytering och utbildning av personal. Dagens många integrerade samt rent civila insatser skapar därmed ett behov av en bred krets med personal inom olika kompetensområden. Sverige lägger fortsatt stor vikt vid att delta brett, men med tydliga geografiska prioriteringar, i freds- och säkerhetsfrämjande insatser och avser öka engagemanget ytterligare, som svar på stora behov och växande efterfrågan. Efterfrågan på svensk personal i fredsfrämjande insatser är - och förväntas fortsatt vara - stor, inte minst då Sverige ofta anses kunna bidra med värdefull kompetens samt även bidra till en helhetssyn på säkerhet och utveckling. Sverige bör ha förmåga att mer aktivt ta på sig rollen som medlare i konflikter där Sverige har särskild kompetens eller förutsättningar att bidra. Utöver deltagande med svensk personal och expertis ska Sverige också fortsätta att bidra till insatser och verksamhet för att förebygga, dämpa och lösa väpnande konflikter. Här kommer det även fortsättningsvis att vara angeläget att stärka kvinnors roll och deltagande i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Detta arbete bidrar till att genomföra FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet. Insatser för att stärka kvinnors deltagande, säkerhet och åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är en integrerad del av regeringens arbete inom den freds- och säkerhetsfrämjande verksamheten. Därtill kan särskilda, riktade insatser bli aktuella. Förväntningarna och kraven på FN är idag större än någonsin. Sverige kommer fortsatt aktivt att stödja världsorganisationen så att FN kan stå rustat för att fatta svåra beslut och agera i situationer som hotar internationell fred och säkerhet. Sverige kommer därför fortsatt delta i och prioritera den pågående reformprocessen i syfte att värna multilateralismen och stärka FN:s förmåga att möta nya utmaningar, hot och förändringar samt i övrigt bidra till att stärka FN:s kapacitet. Sverige kommer bl.a. att betona vikten av att FN:s medlemsstater lever upp till sin skyldighet att skydda civila befolkningar från massiva övergrepp. Sverige kommer också att engagera sig i det arbete som utförs av FN:s nya fredsbyggande kommission. EU:s roll vad gäller frågor som rör krishantering, konfliktlösning och konfliktförebyggande verksamhet har ökat och kommer att fortsätta öka. Regeringen vill verka för att EU bl.a. med hjälp av sina krishanteringsinstrument agerar mer kraftfullt på den internationella scenen. Sveriges ambition är att aktivt stödja och påverka den fortsatta utvecklingen av krishantering inom EU samt att aktivt bidra med personal och andra resurser till EU-ledda krishanteringsinsatser på såväl det militära som det civila området. Sverige vill bidra med konkreta förstärkningar och ställa experter till förfogande, såväl i fält som på sekretariatsnivå. EU:s framväxande förmåga, inklusive snabbinsatsförmåga, är också ett stöd till FN. Sverige kommer även att delta aktivt i utformningen av en politik inom ramen för EFSP för avväpning, demobilisering och återintegrering (DDR) av forna kombattanter. För att kunna möta det ökade behovet av freds- och säkerhetsfrämjande insatser kommer Sverige att fortsätta att arbeta för att stärka kapaciteten hos regionala, interregionala och sub-regionala organisationers kapacitet att förebygga och hantera kriser. OSSE har en central roll i främjandet av säkerhet inom sitt område. OSSE:s ökande verksamhet i bl.a. södra Kaukasien och Centralasien, samt utvecklingen av organisationens polisverksamhet, ställer krav på svensk medverkan och resurser. Mandaten för OSSE:s olika fältmissioner skall även framgent formuleras utifrån situationen i varje enskilt land med särskild inriktning på demokrati- och institutionsbyggande, inklusive ansvar för genomförande av val, utveckling av media, rättsväsende, mänskliga rättigheter och stöd till förtroendeskapande åtgärder mellan olika befolkningsgrupper. Den översyn och det reformarbete som nu pågår inom OSSE kommer att prägla arbetet under återstoden av 2006. Europarådet spelar i den europeiska säkerhetspolitiska arkitekturen fortsatt en viktig roll för mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och demokratins uppbyggnad i Europa. Sverige bör vara berett att stödja Europarådet inom prioriterade områden, t.ex. genom att ställa personal till organisationens förfogande eller genom stöd till projekt. Europarådet med sitt normarbete och domstol bör tjäna som förebild för ett MR-råd i Afrika. Sveriges samarbete med Nato sker på den militära alliansfrihetens grund och bygger på vårt partnerskap inom Euroatlantiska Partnerskapsrådet (EAPR) och Partnerskap för fred (PFF), vårt deltagande i Nato-ledda fredsfrämjande insatser samt samverkan mellan EU och Nato. Sveriges samverkan med Nato är ett viktigt medel för att bidra till internationell fred och säkerhet. Sveriges deltagande i de Nato-ledda fredsfrämjande insatserna i Kosovo och Afghanistan är härvidlag centralt. Nato har inom ramen för EAPR/PFF ett omfattande program för säkerhetsfrämjande stöd till partnerländerna främst i södra Kaukasien, Centralasien och västra Balkan. Natos insats i Medelhavet som syftar till att förhindra smuggling av massförstörelsevapen spelar en viktig roll. Inom ramen för EAPR/PFF sker också andra former av säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande insatser. Exempel på detta är upprättande av frivilliga fonder för säkerhetsfrämjande ändamål i syfte att säkra demokratisk kontroll över väpnade styrkor och anpassa dessa till den nya säkerhetspolitiska situationens krav. Sverige bidrar aktivt till detta säkerhetsfrämjande arbete. Även inom ramen för det nordiska samarbetet sker stöd till säkerhetssektorreformer, främst till Västra Balkan. Sveriges säkerhetspolitiska omgivning genomgår förändringar. Vårt säkerhetsfrämjande samarbete med länderna i närområdet är alltjämt av stor betydelse, men formerna anpassas till den förändrade säkerhetspolitiska situationen, framför allt utvidgningen av EU och Nato omfattande flertalet av Sveriges grann- och samarbetsländer. Särskild prioritet ges till insatser i Ukraina, Ryssland, västra Balkan samt beroende på utvecklingen också i södra Kaukasien. Det är därvid av vikt att Ryssland knyts till den europeiska säkerhetsstrukturen. Vidare skall den politiska dialogen om demokrati och mänskliga rättigheter föras vidare med länderna på Balkan. Ukraina, Moldavien, Vitryssland m.m. Regeringen välkomnar att EU-kommissionen har beslutat att upprätta en regional delegation i Minsk. Vikten av att öppna en svensk ambassad i den vitryska staden aktualiseras därmed ytterligare. Terrorismfrågorna har fått en betydligt mer framträdande plats i det internationella samarbetet för fred och säkerhet, såväl inom FN som inom EU, liksom i andra organisationer. Sverige verkar inom ramen för dessa organisationer för att förebygga och motverka terrorism och kommer bl.a. att aktivt bidra till implementeringen av FN:s nyligen antagna globala strategi mot terrorism. Respekt för rättssäkerhet och mänskliga rättigheter utgör grundförutsättningar för att effektivt möta hotet från terrorismen. En fortsatt stor efterfrågan förväntas på svenska bidrag till kapacitetshöjande insatser för att förebygga terrorism. Det är viktigt för Sverige att bidra till utformningen av internationella krishanteringsinsatser och andra fredsfrämjande insatser inom ramen för FN och EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, samt som en del av verksamheten i t.ex. OSSE och i dialog med Nato och andra organisationer. En synlig svensk roll på detta område kräver ett integrerat synsätt. Flera politikområden berörs. Samverkan mellan olika politikområden i hanteringen av kriser och väpnade konflikter bör fortsatt utökas och effektiviseras. Nedrustnings- och ickespridningsfrågor Nedrustnings- och icke-spridningsarbetet förblir en viktig del av svensk utrikespolitik. Det syftar till att reducera och eliminera massförstörelsevapen, samt att motverka att de sprids. Målsättningen är också att begränsa mängden och reglera tillgängligheten av konventionella vapen. För att uppnå detta inriktar Sverige sig särskilt på att förhandla fram internationella avtal samt att verka för att dessa genomförs och, när så behövs, förstärks. En prioriterad uppgift är uppföljning av de rekommendationer som lämnats av den oberoende internationella Kommissionen om massförstörelsevapen. Det internationella arbetet kring Irans kärntekniska program respektive Nordkoreas kärnvapenprogram är också prioriterat. Sverige verkar för kärnvapennedrustning och för att alla stater skall ansluta sig till och efterleva icke-spridningsfördraget (NPT). Det pågående arbetet med att avskaffa kemiska vapen i enlighet med konventionen om förbud mot dessa vapen bör accelereras. Det är angeläget att förbudet mot biologiska vapen stärks genom en s.k. verifikationsmekanism. Den internationella uppförandekoden mot spridning av missiler bör vidareutvecklas. EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen skall även fortsättningsvis följas upp genom konkreta insatser. På icke-spridningsområdet skall internationella avtal och åtaganden i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution 1540(2004) om icke-spridning av massförstörelsevapen till icke-statliga aktörer efterlevas och genomföras. Andra aktiva insatser för att stävja spridningen av vapen, utgörs av exportkontrollen och deltagande i Proliferation Security Initiative (PSI). Detta kan komma att ställa ökande krav på samordnade insatser från berörda myndigheter. Det är också angeläget att medverka i konkreta insatser för nedrustning och icke-spridning av kärnvapen och kemiska vapen inom ramen för G 8:s Globala Partnerskap, till vilket Sverige anslöt sig 2003. Insatser i forna Sovjetunionen är här av särskild vikt. Den internationella ramkonventionen som förbjuder eller begränsar användning av särskilt inhumana vapen bör följas upp liksom förbudet mot truppminor (Ottawakonventionen). Sveriges engagemang för att bekämpa spridning av lätta vapen kommer att fortsätta. Frågan om den okontrollerade spridningen är kopplad till utvecklingsansträngningar i alla dess aspekter. Sverige verkar för att detta tydliggörs. Det finns fortsatt behov av FOI:s medverkan i det internationella arbetet bl.a. med att stärka B-vapenkonventionen, i de internationella förhandlingarna för uppföljning av icke-spridningsfördraget NPT samt för att genomföra C-vapenkonventionen. FOI:s tekniska expertis behövs också som stöd för arbetet i de regionala icke-spridningsfrågorna. Exportkontroll Sverige agerar aktivt såväl i de multilaterala exportkontrollregimerna som på EU-nivå för att stärka exportkontrollen som ett instrument för såväl icke-spridning av massförstörelsevapen som mot okontrollerade flöden av konventionella vapen. Inom ramen för detta inriktas verksamheten under 2007 på följande åtgärder. Vad gäller exportkontrollen för produkter med dubbel användning inriktas arbetet på att regimerna skall kunna besluta om stärkta insatser för att få effektiv kontroll av elektronisk överföring av teknologi via Internet, effektiv kontroll vid transit och omlastning till slutlig destination samt effektiv kontroll av förmedlande verksamhet. En huvuduppgift blir att granska och utarbeta förslag till att modernisera EU:s s.k. dual-use förordning 1334/2000 vilket kan komma att föranleda ändringar i kompletterande svenska regelverk. Genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1540, som ålägger FN:s medlemsländer att införa strikt och effektiv exportkontroll, blir därmed tillsammans med nationella svenska åtgärder mer fullständigt i Sverige och i andra EU-länder. Sverige bör fortsätta att vara berett att kunna lämna tekniskt bistånd för stärkande av andra länders nationella exportkontroll. I Sverige behöver tillsynen över berörda företag stärkas, liksom exportkontroll vid överföring av kontrollerad teknologi via Internet och i samband med forskningssamverkan och forskareutbyte. Härutöver väntas uppdrag som ISP givits komma att leda till stärkt exportkontroll i Sverige. Som en följd av åligganden genom FN:s säkerhetsråds resolutioner 1540(2004) om icke-spridning av massförstörelsevapen, 1695(2006) om Nordkorea, 1696(2006) om Iran samt krav av EU:s ministerråd avseende Iran om stärkt nationell exportkontroll, måste säkerställas att berörda regelverk, arbetsrutiner och samarbetsformer fungerar väl. Vad gäller exportkontrollen för krigsmateriel blir en viktig fortsatt uppgift att medverka i EU:s arbete på att utforma en lämplig metodik för användning av de kriterier som ingår i EU:s uppförandekod för vapenexport. Sverige kommer också att aktivt stödja genomförandet av EU-förslaget om "Arms Trade Treaty" (ATT) i ett globalt sammanhang. Sverige agerar pådrivande i arbetet inom det s.k. sexnationsinitiativet på försvarsindustriområdet, Letter of Intent (LOI). Arbetet går ut på att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. Ett viktigt led på exportkontrollområdet är att så långt som möjligt söka likforma de allmänna projektlicenser, som skall utfärdas inom sexnationszonen. Exportkontrollen vid överföring av teknologi via Internet behöver stärkas. Det behövs en förbättrad tillsyn över berörda företag i Sverige. Den under 2005 förbättrade mål- och resultatstyrningen av Inspektionen för strategiska produkter kommer att följas upp under 2007. Medlemskap i internationella organisationer FN Sveriges starka stöd till FN skall fortsätta. Regeringen förespråkar en tydlig svensk röst i FN. Sverige skall bli bättre representerat i FN-systemet. Sverige kommer att fortsätta att bidra till arbetet för att stärka och effektivisera FN och dess kärnverksamhet. Sverige kommer att fortsätta att aktivt delta i reformprocessen och driva de förslag som förväntas leda till beslut om att stärka det kollektiva säkerhetssystemet. Sverige kommer även att arbeta för större transparens i chefstillsättningar och en mer effektiv och modern förvaltning av FN, inklusive en övergång till mål- och resultatstyrning, förbättrad betalningsdisciplin och mer anpassade bidragsskalor i syfte att trygga FN:s finanser och dess verksamhet på lång sikt. Hösten 2006 kommer en förhandling att ske om bidragsskalan till FN:s reguljära budget och bidragsskalan till de reguljära bidragen till FN:s fredsbevarande operationer. Resultatet av denna förhandling kan komma att påverka de svenska reguljära bidragen till FN. I 2006 års rapport om FN:s finansiella status beskrivs situationen som stabil, men för den reguljära verksamheten är marginalerna små. Den länge uppskjutna, men nödvändiga, renoveringen av FN-högkvarteret kommer att leda till extra kostnader för samtliga medlemsstater. Svensk medverkan i och finansiering av FN-beslutade fredsinsatser och fredsbyggande verksamhet kommer fortsatt att vara viktig. Kostnaderna för dessa ökar successivt. Vidare kommer Sverige att stödja den nyinrättade fredsbyggande kommissionen, det nya rådet för mänskliga rättigheter och den nya fonden för att ingripa snabbare vid humanitära katastrofer. Det är viktigt att det nya MR-rådet leder till en verklig förändring avseende FN:s hantering av de mänskliga rättigheterna. Säkerhetsrådsbeslut om att etablera nya, stora fredsinsatser påverkar kraftigt kostnaderna. De nya stora multifunktionella operationerna som FN beslutat om under senaste året är omfattande och kräver bidrag från medlemsstaterna. Antalet personer i FN:s fredsfrämjande insatser har ökat dramatiskt under senare år. I dag tjänstgör närmare 90 000 kvinnor och män i dessa ofta multifunktionella insatser. Utvecklingen i Sudan innebär att FN kan komma att få överta en omfattande insats från AU i Darfur. Detta kommer sannolikt att innebära en kraftig ökning av FN:s närvaro i Sudan. Sammantaget kan detta komma att innebära ökat engagemang och ökande behov av bidrag från medlemsländerna. EU Det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet inom EU, inklusive krishantering och fredsfrämjande insatser, är under tillväxt. Regeringen verkar för att EU skall ta på sig en större roll i den internationella konfliktlösningen. Det är av vikt att Sverige kan bidra med civil och militär personal till insatserna och på andra sätt understödja EU:s roll på detta område. Regeringen kommer aktivt att verka för att den fortsatta utvidgningen kan fortsätta så att en fortsatt positiv utveckling i Europa kan säkras. OSSE Medlemskapet i OSSE, med sin breda medlemskrets, flexibla struktur och brett definierade syn på säkerhet, är en viktig del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige kommer att fortsatt verka för att stärka OSSE:s unika fredsfrämjande och konfliktförebyggande roll inom sitt område. Inte minst arbetet med demokratistärkande, inklusive valövervakning, inom OSSE:s s.k. mänskliga dimension är viktiga aspekter av verksamheten. Sverige kommer även fortsätta att stötta OSSE:s operativa fältnärvaro genom de olika fältkontoren. Europarådet Sveriges medlemskap i, och stöd till, Europarådet är av fortsatt stor betydelse. Målsättningen är även fortsättningsvis att stärka Europarådets roll inom organisationens kärnområden; respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer. Som en viktig del av detta är stödet till Europadomstolen fortsatt högt prioriterat. Sverige avser även ge stöd till MR-kommissionärens verksamhet. Sverige kommer också att fortsätta att aktivt bidra till det pågående arbetet med att modernisera Europarådets organisation och arbetsmetoder. Sverige kommer våren 2007 att stå värd för Europarådets årliga Forum för den framtida demokratin. OECD Sverige arbetar aktivt i OECD för att genom policydialog och analys tillvarata globaliseringens möjligheter. OECD är ett viktigt forum för att utveckla och etablera internationella spelregler för globaliseringen och tillförsäkra att den sker på rättvisa villkor, så att fler människor får del av ekonomisk utveckling och teknologiska framsteg. Arbetet i OECD kompletterar den verksamhet som bedrivs i andra internationella organisationer, såsom Världshandelsorganisationen (WTO) och de internationella finansieringsinstitutionerna. Som forum för policydiskussion, och genom sin multidisciplinära kompetens, har OECD särskilda förutsättningar för att i enlighet med sitt mandat arbeta med global handelspolitik, också på jordbruksområdet, på ett sätt som bidrar till utvecklingen av det internationella handelssystemet. Medlemskapet i OECD är av direkt politisk relevans för såväl den svenska ekonomiska politiken, som för andra centrala politikområden. Sverige skall verka för att arbetet på olika sakområden i OECD sker alltmer samstämmigt, samt att frågor som hållbar utveckling och jämställdhet integreras i verksamheten överlag. När det gäller frågor om global utveckling kan OECD spela en viktig roll för att bidra till utformningen av en ansvarsfull och samstämmig politik som omfattar även icke-OECD länder. Med utgångspunkt i Sveriges politik för global utveckling kan Sverige vara pådrivande i OECD-arbetet bland annat genom att aktivt agera på politikområden såsom handel, korruptionsbekämpning, miljö, utvecklingssamarbete, investeringar, migration, samt i dialog med icke-medlemsländer. Sverige skall fortsätta att aktivt verka för genomförandet av det samlade programmet i OECD, (Horizontal programme on policy coherence for development), att utgöra en del av organisationens bidrag till arbetet med att uppnå millennieutvecklingsmålen. Sverige skall även fortsatt vara pådrivande när det gäller frågor om effektiviseringen av biståndet. Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning Forskning och andra insatser rörande Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik är av vikt. Detta stärker generellt möjligheterna och förmågan att utforma och ta ställning till olika handlingsalternativ inte minst i nedrustnings- och ickespridningsfrågorna. Det bidrar också till att stimulera den allmänna debatten kring utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Kvalificerad forskning ägnas också åt den säkerhetspolitiska utvecklingen liksom åt de förändringar som EU genomgår. Utrikespolitiska institutet (UI) fortsätter att spela en viktig roll för att öka kunskapen och främja intresset för internationella frågor. UI är också viktig för att föra forskning och debatt kring utrikespolitiska och internationella frågor. Nordiskt samarbete Det nordiska samarbetets grund är de gemensamma värderingar ifråga om demokrati, rättvisa och rättsstat som delas av de nordiska länderna. Samarbetet utgår från vårt gemensamma kulturarv och vår språkliga, kulturella och geografiska närhet. Det nordiska samarbetet spänner över de flesta politikområden och på många sätt är det nordiska samarbetet, med sin långa historia och breda folkliga förankring, unikt i en internationell jämförelse. Att samtliga nordiska länder deltar i den europeiska inre marknaden stimulerar det nordiska samarbetet, samtidigt som Norden kan verka pådrivande i det vidare europeiska perspektivet. De baltiska ländernas EU-medlemskap har skapat nya och förbättrade förutsättningar för utvecklingen av det nordisk-baltiska samarbetet. Det nordiska samarbetet är även en viktig plattform för samarbetet med nordvästra Ryssland och Kaliningradområdet. Som ett led i detta arbete öppnade Nordiska Ministerrådet ett kontor i Kaliningrad i september 2006. Det är angeläget att stärka det nordisk-baltiska samarbetet ytterligare genom tätare kontakter och samarbete mellan regeringarna. Att utveckla det nordiska samarbetet och förnya innehållet i takt med att Norden och dess omvärld förändras är en prioriterad uppgift. Undanröjande av gränshinder mellan de nordiska länderna och åtgärder för att stärka Norden som kunskaps- och tillväxtregion är två hörnstenar i detta arbete. Föreningen Nordens verksamhet är värdefull bl.a. för att sprida kunskap om och stärka intresset för det nordiska samarbetet. Föreningen är också en viktig samarbetspartner vid genomförandet av samnordiska aktiviteter och program. Konsulär verksamhet Det författningsstyrda konsulära biståndet är en kärnverksamhet för utrikesförvaltningen. Verksamhetens prioriterade mål är bl.a. att snabbt och effektivt bistå svenska medborgare samt i vissa fall utländska medborgare som är fast bosatta i Sverige som råkar i nöd vid besök utomlands. Beredskap måste finnas för att hantera större konsulära kriser som drabbar svenska medborgare och personer som likställs med svenska medborgare. I detta ingår fortsatt samarbete med svenska myndigheter. En annan kärnverksamhet är att verka för skydd av barn i internationella situationer. Inom ramen för detta arbete kommer samarbetet inom EU att fördjupas. Sverigefrämjande i utlandet Sverigefrämjandet tillhör utrikesförvaltningens huvuduppgifter. Ett 30-tal nya främjandetjänster inom utrikesrepresentationen är nu bemannade. Syftet med de nya främjandetjänsterna vid utlandsmyndigheterna är att utrikesförvaltningens globala nätverk skall vara till maximal nytta för svenskt näringsliv och svenska ekonomiska intressen utomlands. En positiv bild av Sverige i utlandet ökar förtroendet för landet som samarbetspartner och bidrar därmed till ökad tillväxt och sysselsättning. Nämnden för Sverigeinformation i utlandet (NSU) kommer under 2007 att finansiera ett antal press-, informations- och främjandeaktiviteter. Syftet med aktiviteterna skall vara att ge stöd till NSU-organisationernas egna insatser och uppmuntra till integrerade främjandesatsningar i utlandet. Arbetet med att utveckla en väl fungerande infrastruktur för Sverigefrämjandet ges fortsatt hög prioritet. Utrikesdepartementet ansvarar för utlandsmyndigheternas egna webbplatser. Dessa är samlade på den gemensamma plattformen www.swedenabroad.com. En fortsatt kvalitetssäkring och vidareutveckling av de internetbaserade informationskällorna kommer att genomföras för att upprätthålla Sveriges anseende som en nation med hög kompetens på IT-området. Svenska institutet (SI) och de svenska utlandsmyndigheterna har som en av sina huvuduppgifter att främja kontakterna mellan utländska och svenska företrädare för samhällsliv, näringsliv, kultur och forskning. Under år 2007 kommer SI bl.a. svara för aktiviteter i samband med Linnéjubileet och högtidlighållandet av Astrid Lindgrens födelse. Kraven från allmänheten och massmedier på information om utrikesförvaltningens verksamhet och arbetet på det utrikespolitiska området ökar. Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna söker möta dessa krav med bl.a. förbättrad service och information via internet och olika initiativ som t.ex. Öppet Hus, seminarier och informationsdagar runt om i landet. Samarbete inom Östersjöregionen Sverige är ordförande i Östersjöstaternas råd juli 2006-juni 2007. Områden som prioriteras under ordförandeskapet är energi och miljö, civil säkerhet samt handel och investeringar. Ett stort antal aktiviteter kommer att genomföras inom dessa områden. Samarbetet inom Östersjöregionen utvidgas. Forsknings- och utbildningssamarbetet med Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ukraina och Vitryssland utökas. Ett särskilt program inriktat på framtida ledare inom bl.a. näringslivet i de berörda länderna kommer att inledas. 3.8 Budgetförslag 3.8.1 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer Tabell 3.2 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 902 906 Anslags- sparande 42 678 2006 Anslag 990 654 1 Utgifts- prognos 1 039 589 2007 Förslag 1 056 654 2008 Beräknat 1 064 454 2009 Beräknat 1 064 454 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. Anslaget finansierar vissa obligatoriska avgifter som Sverige är folkrättsligt bundet att betala för via sitt medlemskap i följande organisationer m.m., Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP), Nordiska ministerrådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt vissa övriga internationella organisationer. Belastningen på anslaget påverkas av såväl osäkerheten om tillkommande freds- och säkerhetsfrämjande insatser som av valutakursfluktuationer. Tabell 3.3 Intäkter till inkomsttitel Tusental kronor Intäkter till inkomsttitel (som inte får behållas) Utfall 2005 1 319 Prognos 2006 5 000 Budget 2007 5 000 FN står för vissa kostnader för deltagande i FN:s fredsfrämjande insatser, exempelvis resor, transport av bagage, utrustning m.m. Medlemsstaten förskotterar dessa kostnader, som sedan återbetalas av FN. För Sveriges del går återbetalningarna in på inkomsttitel 4525 Återbetalning av lån för Svenska FN-styrkor. Regeringens överväganden Stödet till de organisationer Sverige är medlem i är centralt i svensk utrikespolitik. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 70 000 000 kronor som finansieras genom en neddragning av de medel under utgiftsområde 7 som inte betecknas som bistånd enligt OECD/DAC. Regeringen föreslår att 1 056 654 000 kronor anvisas för anslaget för år 2007. Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 994 454 994 454 994 454 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 0 0 0 Beslut 70 000 70 000 70 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt 2 -7 800 2 Förslag/beräknat anslag 1 056 654 1 064 454 1 064 454 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Valutaomräkning 3.8.2 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Tabell 3.5 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 97 606 Anslags- sparande 78 716 2006 Anslag 129 647 1 Utgifts- prognos 136 674 2007 Förslag 133 686 2008 Beräknat 138 071 2 2009 Beräknat 141 060 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Motsvarar 135 685 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 135 685 tkr i 2007 års prisnivå. Anslaget gör det möjligt att, med tydliga geografiska prioriteringar, stödja konkreta freds- och säkerhetsfrämjande insatser inom ramen för FN, EU, OSSE, Europarådet, eller annat bilateralt eller mellanstatligt organ eller arrangemang. Anslaget gör det även möjligt att ställa militärobservatörer, poliser, domare, åklagare och kriminalvårdspersonal samt experter inom missionsstöd och andra experter till förfogande för deltagande i fredsbevarande och annan freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Insatsernas karaktär varierar och kan innefatta bl.a. medling, rådgivning, förhandlingsstöd, övervakningsverksamhet, utbildningsinsatser, förtroendeskapande åtgärder, säkerhetssektorreformer, skydd av mänskliga rättigheter, insatser för att stödja kvinnors deltagande i fredsfrämjande och återuppbyggnad, humanitär verksamhet och sanktionsövervakning. Anslaget används även för särskilda insatser såsom stöd till studier, seminarier, konferenser och andra projekt inom det freds- och säkerhetsfrämjande området. Stöd ges vidare till såväl svenska som utländska enskilda organisationer och institutioner som verkar inom dessa områden, liksom inom folkrätt och mänskliga rättigheter. Därutöver ges även stöd till rent bilaterala insatser för fredsprocesser. Sveriges medverkan i internationella fredsfrämjande insatser och konfliktförebyggande verksamhet finansieras även genom anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Detta gäller i synnerhet de svenska bidragen med väpnad trupp till olika fredsfrämjande insatser. Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, finansieras vissa insatser av civil karaktär i utvecklingsländer. Regeringens överväganden Sverige kommer även fortsättningsvis delta brett men med tydliga geografiska prioriteringar i konkreta freds- och säkerhetsfrämjande insatser samt även ge prioritet till stöd och deltagande i andra freds- och säkerhetsfrämjande insatser såsom medlingsinsatser, rådgivning, förhandlingsstöd, utbildningsinsatser, förtroendeskapande åtgärder, säkerhetssektorreform m.m. Utöver detta kommer det inom anslaget även fortsättningsvis att vara viktigt att genomföra strategiska insatser som har som mål att främja långsiktig utveckling genom att säkerställa fred och förebygga konflikter. Genom att beslut tagits i OECD/DAC att klassificera Ukraina och Vitryssland som biståndsländer kommer insatser i dessa länder fr.o.m. 2007 att finansieras inom biståndsramen. Vissa typer av insatser kan dock inte finansieras inom biståndsramen. Regeringen föreslår därför att 3 000 000 kronor överförs från utgiftsområde 7 för den typ av säkerhetsfrämjande insatser i framför allt Ukraina som enligt OECD/DAC inte kan klassificeras som utvecklingsbistånd. Regeringen föreslår att 133 686 000 kronor anvisas för anslaget för år 2007. Tabell 3.6 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 131 647 131 647 131 647 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 039 3 372 6 295 Beslut Överföring till/från andra anslag 1 000 3 052 3 118 Övrigt Förslag/beräknat anslag 133 686 138 071 141 060 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3.8.3 5:3 Nordiskt samarbete Tabell 3.7 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 22 553 Anslags- sparande 1 310 2006 Anslag 17 795 1 Utgifts- prognos 18 180 2007 Förslag 13 995 2008 Beräknat 13 995 2009 Beräknat 13 995 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. Under anslaget anvisas medel för olika ändamål som anknyter till nordiskt samarbete. Medel under anslaget används för kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) och Nordiska samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan samt för deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det svensk-norska samarbetet. Från anslaget utbetalas medel till Föreningen Norden. Bidraget används till Föreningen Nordens allmänna verksamhet, för informationsverksamhet och kultur- och utbildningsinsatser. Regeringens överväganden Regeringen verkar genom stöd till Föreningen Norden och genom insatser för gränsregionalt samarbete för att främja det nordiska samarbetet. Regeringen föreslår att 13 995 000 kronor anvisas för anslaget för år 2007. Tabell 3.8 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:3 Nordiskt samarbete Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 13 995 13 995 13 995 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 13 995 13 995 13 995 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.8.4 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet Tabell 3.9 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 160 684 Anslags- sparande -4 545 2006 Anslag 111 476 1 Utgifts- prognos 109 495 2007 Förslag 3 826 2008 Beräknat 3 826 2009 Beräknat 3 826 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. Anslaget finansierar verksamheten huvudsakligen på två områden, konsulärt ekonomiskt bistånd samt skydd av barn i internationella situationer. Verksamheten är författningsreglerad och efterfrågestyrd. Det konsulära biståndet omfattar tillfälligt ekonomiskt bistånd till nödställda svenska medborgare bosatta i Sverige avseende kostnader i samband med hemresa vid allvarlig sjukdom, olyckor och dödsfall, bistånd åt brottsoffer, visst rättsskydd i särskilda fall, evakuering av svenska medborgare utomlands och personer som likställs med svenska medborgare i samband med krissituationer samt kostnader i samband med terrorattacker utomlands när svenska intressen drabbas. Anslaget skall även kunna användas för extra ordinära utgifter för räddnings- och katastrofinsatser i de situationer då många människor med hemvist i Sverige drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof utomlands. Anslaget har under 2005 och 2006 använts för kostnader i samband med flodvågskatastrofen den 26 december 2004. Under 2006 har anslaget använts för kostnader i samband med evakueringen av svenska medborgare från Libanon i juli 2006. När det gäller skydd av barn i internationella situationer belastas anslaget av kostnader för återförande till hemviststaten av barn som olovligen har förts bort eller kvarhållits i strid med en vårdnadsdom, kostnader som har till syfte att främja rätten till umgänge mellan barn och förälder samt kostnader för centralmyndigheten att anordna kurser och seminarier i syfte att informera om dessa frågor enligt Europarådskonventionen om erkännande och verkställighet (SÖ 1989:8), Haagkonventionen om bortförande av barn (SÖ 1989:7) samt Bryssel II förordningen (rådets förordning (EG) nr 2201/2003). Regeringens överväganden Anslaget har hittills omfattat ersättning för uppdrag enligt förordningen (1988:530) om expertgruppen för identifiering vid katastroffall utomlands. Beslutanderätten kommer under andra halvåret 2006 läggas över från Regeringskansliet till Rikspolisstyrelsen (RPS). Vad avser kostnaderna under innevarande budgetår kommer anslagsmedel kvarstå hos Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) fram till 31 december 2006 och därefter överföras till RPS (150 tkr). Anslaget minskas från 2007 med 150 000 kronor som förs till utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 4:1 Polisorganisationen. Regeringen föreslår att 3 826 000 kronor anvisas för anslaget för år 2007. Tabell 3.10 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 3 976 3 976 3 976 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag -150 -150 -150 Övrigt Förslag/beräknat anslag 3 826 3 826 3 826 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.8.5 5:5 Inspektionen för strategiska produkter Tabell 3.11 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 21 400 Anslags- sparande 5 841 2006 Anslag 24 689 1 Utgifts- prognos 24 964 2007 Förslag 24 903 2008 Beräknat 25 342 2 2009 Beräknat 25 884 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Motsvarar 24 903 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 24 903 tkr i 2007 års prisnivå. Anslaget finansierar Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som ansvarar för den kontroll som föreskrivs i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd med tillhörande förordningar, samt rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden. Inspektionen skall också vara nationell myndighet inom ramen för konventionen om förbud mot kemiska vapen (CWC). Inspektionen prövar förvaltningsärenden avseende kontroll av krigsmateriel och export av produkter och teknik med dubbla användningsområden. Inspektionen har till sitt förfogande det parlamentariskt sammansatta exportkontrollrådet och det tekniskvetenskapliga rådet. Kostnaderna för verksamheten täcks av avgifter som redovisas mot särskild inkomsttitel på statsbudgeten. Avgiften tas ut av företag vars produkter omfattas av kontrollen över krigsmateriel och varor med dubbla användningsområden. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.12 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2005 21802 0 21802 0 Prognos 2006 22 262 0 25 709 0 Budget 2007 25 709 0 25 709 0 Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 24 903 000 kronor anvisas för anslaget för år 2007. Tabell 3.13 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:5 Inspektionen för strategiska produkter Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 24 689 24 689 24 689 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 214 653 1 195 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 24 903 25 342 25 884 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3.8.6 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning Tabell 3.14 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 28 155 Anslags- sparande 1 719 2006 Anslag 34 356 1 Utgifts- prognos 33 746 2007 Förslag 34 655 2008 Beräknat 34 655 2009 Beräknat 34 655 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. Anslaget finansierar verksamhet som främjar svensk utrikespolitik, framför allt vad avser nedrustnings-, ickespridnings- och säkerhetspolitik. Syftet är dels att ge stöd till organisationer m.fl. för att främja nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor, dels att finansiera särskilda forskningsaktiviteter vid t.ex. Utrikespolitiska institutet (UI), Försvarshögskolan (FHS) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Vidare finansieras stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling, som disponeras och handläggs av Folke Bernadotteakademin (FBA), viss fortsatt verksamhet inom den s.k. Blix-kommissionen (Weapons of Mass Destruction Commission) samt forskning om Raoul Wallenberg. Regeringens överväganden Det är regeringens bedömning att den verksamhet som finansieras under anslaget fortsätter att vara relevant för svensk nedrustnings- och säkerhetspolitik. Regeringen föreslår att 34 655 000 kronor anvisas för anslaget för år 2007. Tabell 3.15 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 34 356 34 356 34 356 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt 299 299 299 Förslag/beräknat anslag 34 655 34 655 34 655 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.8.7 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet (SIPRI) Tabell 3.16 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 26 567 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 26 834 1 Utgifts- prognos 26 357 2007 Förslag 27 067 2008 Beräknat 27 067 2009 Beräknat 27 067 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. Anslaget finansierar vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet. Syftet med forskningen är att bidra till förståelsen av förutsättningarna för fredliga lösningar av konflikter och för en stabil fred. Regeringens överväganden Utvecklingen av den säkerhetspolitiska dagordningen innebär ett fortsatt fokus på de områden inom vilka SIPRI:s expertis är av betydande relevans. SIPRI bör fortsätta sina ansträngningar att söka extern finansiering på alla forskningsområden. Regeringen föreslår att 27 067 000 kronor anvisas för anslaget för år 2007. Tabell 3.17 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 26 834 26 834 26 834 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt 233 233 233 Förslag/beräknat anslag 27 067 27 067 27 067 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.8.8 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet Tabell 3.18 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 12 104 Anslags- sparande 0 2006 Anslag 12 226 1 Utgifts- prognos 12 009 2007 Förslag 12 332 2008 Beräknat 12 332 2009 Beräknat 12 332 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. Anslaget finansierar Utrikespolitiska institutet (UI). UI:s del av målet för politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik är att främja intresset för internationella frågor samt öka kunskapen om detta ämne genom forskning och information till allmänheten. Regeringens överväganden Bedömningen är att UI spelar en viktig roll för att öka kunskapen om och främja intresset för internationella frågor bland allmänheten. UI bidrar också till en öppen debatt i Sverige om utrikespolitiska frågor. UI:s verksamhet är värdefull i ett samhälle präglat av ökad internationalisering och medvetenhet om utrikespolitiska och internationella frågor. UI:s verksamhet vad avser information till allmänheten bör prioriteras. Regeringen föreslår att 12 332 000 kronor anvisas för anslaget för år 2007. Tabell 3.19 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 12 226 12 226 12 226 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt 106 106 106 Förslag/beräknat anslag 12 332 12 332 12 332 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 3.8.9 5:9 Svenska institutet Tabell 3.20 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 74 846 Anslags- sparande 6 2006 Anslag 87 204 1 Utgifts- prognos 85 660 2007 Förslag 87 836 2008 Beräknat 87 309 2 2009 Beräknat 89 184 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. 2 Motsvarar 85 836 tkr i 2007 års prisnivå. 3 Motsvarar 85 836 tkr i 2007 års prisnivå. Anslaget finansierar Svenska institutets (SI) kostnader för informations- och presentationsverksamhet, utbyte och samarbete inom utbildning, forskning, kultur och samhälle samt Svenska kulturhuset i Paris. Verksamheten genomförs i samverkan med bl.a. den svenska utrikesförvaltningen samt svenska och utländska samarbetspartners. SI har därutöver anslag för biståndsrelaterade insatser i Östeuropa samt gäststipendie- och utbytesverksamhet med utvecklingsländer (utgiftsområde 7) och för verksamhet inom utbildningsområdet (utgiftsområde 16). Till detta kommer ett antal särskilda uppdrag. Totalt anvisade medel till SI från statsbudgeten uppgick 2006 till 183 504 000 kronor varav anslaget 5:9 utgjorde 87 204 000 kronor. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.21 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2005 3 210 2 962 248 Sweden Bookshop Prognos 2006 3 000 2 764 236 Budget 2007 3 000 3 000 0 Det ekonomiska målet för Sweden Bookshop vid SI är full kostnadstäckning. Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden För anslaget 5:9 Svenska institutet föreslås regeringen få göra ekonomiska åtaganden som tillsammans med tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 10 miljoner kronor efter 2007 i enlighet med följande tabell. Tabell 3.22 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2005 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009- Ingående åtaganden 2 072 872 4 000 Nya åtaganden 872 4 000 10 000 Infriade åtaganden 2 072 872 4 000 10 000 0 Utestående åtaganden 872 4 000 10 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 4 000 4 000 10 000 Regeringens överväganden SI skall med sin speciella kompetens på samhälls- och kulturområdet fortsätta att ge de Sverigefrämjande insatserna ett kulturellt budskap och en intellektuell dimension. Regeringen föreslår att anslaget räknas upp med 2 000 000 kronor för insatser i samband med 300-årsjubiléet av Carl von Linnés födelse. Regeringen föreslår att 87 836 000 kronor anvisas för anslaget för år 2007. Tabell 3.23 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:9 Svenska institutet Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 85 204 85 204 85 204 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 632 2 105 3 980 Beslut Överföring till/från andra anslag 2 000 0 0 Övrigt Förslag/beräknat anslag 87 836 87 309 89 184 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3.8.10 5:10 Information om Sverige i utlandet Tabell 3.24 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 10 547 Anslags- sparande 1 410 2006 Anslag 9 700 1 Utgifts- prognos 9 528 2007 Förslag 14 579 2008 Beräknat 14 700 2009 Beräknat 14 700 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. Anslaget används framför allt till att finansiera av regeringen prioriterade främjande- och informationsinsatser som i huvudsak genomförs av utlandsmyndigheterna. Flertalet av projekten initieras av myndigheterna själva i samarbete med nationella och lokala parter. Anslaget används också till inbjudningar av journalister till Sverige. Främjandet är idag en av utrikesförvaltningens huvuduppgifter. Utlandsmyndigheterna har en central roll i denna verksamhet. Regeringens överväganden Insatserna föreslås koncentreras till ett antal länder i Europa, Nordamerika, Brasilien, Indien, Japan, Kina och Ryssland. Tonvikt skall läggas på information om Sverige som ledande nation inom profilområdena IT, bioteknik, miljö, design, svensk kultur, mat, barn och ungdom samt jämställdhet. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 5 000 000 kronor för att förstärka den Sverigefrämjande verksamheten. Regeringen föreslår att 14 579 000 kronor anvisas för anslaget för år 2007. Tabell 3.25 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:10 Information om Sverige i utlandet Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 9 700 9 700 9 700 Förändring till följd av: Beslut 5000 5000 5000 Överföring till/från andra anslag Övrigt 2 -121 2 Förslag/beräknat anslag 14 579 14 700 14 700 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 valutaomräkning 3.8.11 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen Tabell 3.26 Anslagsutveckling Tusental kronor 2005 Utfall 7 559 Anslags- sparande 14 309 2006 Anslag 26 868 1 Utgifts- prognos 22 143 2007 Förslag 88 168 2008 Beräknat 88 168 2009 Beräknat 88 168 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007. Anslaget skall främja integration och samverkan kring Östersjön. Härvid läggs en tonvikt på EU:s nya medlemsländer i Östersjöområdet samt Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Verksamhet finansierad inom anslaget skall utformas på ett sådant sätt att den är till nytta för både svenska och regionala parter. Beställningsbemyndigande om ekonomiska åtaganden För anslaget 5:11 föreslås regeringen få göra ekonomiska åtaganden som innebär utgifter på högst 35 miljoner kronor efter år 2007 i enlighet med följande tabell. Tabell 3.27 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2005 Prognos 2006 Förslag 2007 Beräknat 2008 Beräknat 2009- Ingående åtaganden 0 0 35 000 15 000 Nya åtaganden 0 35 000 0 0 Infriade åtaganden 0 0 20 000 15 000 Utestående åtaganden 0 35 000 15 000 0 Erhållet/föreslaget bemyndigande 0 35 000 Regeringens överväganden Anslaget föreslås öka med 66 300 000 kronor dels med anledning av en utökning av Svenska institutets Visbyprogram och skapandet av ett särskilt stipendieprogram inriktat mot framtida ledare i Öst, dels med anledning av att finansieringen av Visbyprogrammet och Barentssamarbetet överförs från utgiftsområde 7. Ökningen finansieras genom en neddragning av de medel under utgiftsområde 7 som inte klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC. I övrigt kommer anslaget att finansiera bl.a. verksamheten vid Sidas Östersjöenhet samt insatser inom ramen för Östersjöstaternas råd. Regeringen föreslår att 88 168 000 kronor anvisas för anslaget för år 2007. Tabell 3.28 Härledning av anslagsnivån 2007-2009, för 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen Tusental kronor 2007 2008 2009 Anvisat 2006 1 21 868 21 868 21 868 Förändring till följd av: Beslut 22 500 22 500 22 500 Överföring till/från andra anslag 43 800 43 800 43 800 Övrigt Förslag/beräknat anslag 88 168 88 168 88 168 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Bilaga 1 Sveriges samlade bidrag till FN Bilaga 1 Sveriges samlade bidrag till FN Innehållsförteckning Sveriges samlade bidrag till FN 5 Tabellförteckning Tabell 1.1 Sveriges samlade bidrag till FN 5 Sveriges samlade bidrag till FN Tabell 1.1 Sveriges samlade bidrag till FN Miljoner kronor Myndighet FN-organisation 2003 2004 2005 0/F1 1. JUSTITIEDEPARTEMENTET WIPO 1,1 1,0 1,0 O 2. UTRIKESDEPARTEMENTET FN:s reguljära budget (exkl. tribunalerna) 123,8 103,3 122,4 O FN:s fredsbevarande operationer 168,1 328,9 278,9 O UNIDO 8,5 9,5 8,6 O CTBTO 6,0 6,8 7,3 o Kemvapenkonventionen 6,0 6,4 6,4 O Övriga obligatoriska bidrag 4,6 12,0 35,9 O Fredsbevarande insatser 112,2 98,7 141,0 F DHA/UNOCHA 12,5 15,0 35,0 F GEF 136,8 131,9 137,7 F HABITAT 8,0 10,0 14,0 F IFAD 179,9 108,9 92,9 F ITC 8,5 12,5 0,0 F OCHA 0,0 0,0 35,0 F UNAIDS 60,0 125,0 150,0 F UNCDF 50,0 50,0 50,0 F UNDCP1 38,5 F UNODC1 55,0 70,0 F UNDP 279,5 648,2 828,92 F UNFPA 210,0 293,6 355,0 F UNHCR 400,0 430,0 480,0 F UNICEF 300,0 340,0 400,0 F UNIFEM 14,0 16,0 20,0 F UNRWA 175,0 195,0 210,0 F UN Staff College 3,0 3,0 3,0 F UNV 3,0 3,0 3,0 F Världsbanken/IDA 860,2 1 236,5 991,2 F WFP 210,0 290,0 390,0 F UNEP 0,0 0,0 0,0 F Övrigt 30,5 35,2 55,1 F Sida FAO 90,1 95,3 119,4 F " HABITAT 10,3 14,8 23,2 F " ICTP 7,0 7,0 7,0 F " ILO 28,3 36,8 69,2 F " ITC 1,1 0,8 13,8 F Myndighet FN-organisation 2003 2004 2005 0/F1 " UNDCP 0,0 0,0 0,0 F " UNCTAD 4,0 3,7 4,8 F DHA/UNOCHA 93,4 100,1 147,5 F " UNDP 377,8 534,2 480,1 F " UNEP 7,6 18,8 37,6 F " UNFPA 15,3 12,1 81,4 F " UNHCR 72,0 13,4 41,7 F " UNICEF 403,5 696,4 623,8 F " UNIDO 2,0 0,0 1,9 F " UNRISD 13,0 12,0 13,0 F " UNWRA 0,0 0,0 0,0 F " UNV -3,5 0,3 0,2 F " Världsbanken/IDA 442,5 625,8 459,5 F " WFP 35,2 99,0 160,8 F " WHO/PSA 109,7 132,8 246,4 F " WIPO 0,0 0,0 0,0 F " WMU 22,8 25,0 22,6 F " PAHO 25,8 21,4 33,8 F " Övrigt 139,9 193,9 202,6 F 5 306,4 7 208,0 7 711,6 3. FÖRSVARSDEPARTEMENTET Fredsfrämjande truppinsatser 1 113,0 1 126,0 1 326,3 F 4. SOCIALDEPARTEMENTET WHO 36,0 28,5 30,4 O 5. UTBILDNINGSDEPARTEMENTET UNESCO 31,0 23,9 23,3 O 6. JORDBRUKSDEPARTEMENTET FAO 28,6 30,1 28,6 O 7. NÄRINGSDEPARTEMENTET ILO 22,0 21,0 20,7 O WIPO 4,3 3,0 4,0 O IMO 1,7 1,8 1,7 O OTIF 0,7 0,83 0,74 O IRCA 0,0 0,0 0,0 O Luftfartsverket ICAO 3,4 3,2 3,6 O Post- & Telestyrelsen " ITU 15,9 9,2 9,7 O " UPU 3,7 3,6 3,7 O 51,7 42,6 44,1 Myndighet FN-organisation 2003 2004 2005 0/F1 8. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSDEPARTEMENTET Miljöfonden 20,0 20,0 20,0 F SMHI WMO 4,0 3,7 3,6 O Övrigt 8,7 10,6 12,0 F 32,7 34,3 44,6 TOTALT SUMMA 6 600,5 8 494,4 9 201,0 1O=obligatoriskt bidrag, F=frivilligt bidrag 1 Tidigare UNDCP och CICP 2 Inkl. fredsbyggande fond 100,0 3Inbetalning gjord år 2005. 4 Inbetalning gjord år 2006 ?? 39 39 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 2 7 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 10 9 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 20 19 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 40 41 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 5 6 7