Post 2869 av 5066 träffar
Uppbyggnad och samordning av ett utvecklingsprogram för bygg-, fastighets- och anläggningssektorn, Dir. 2004:138
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 2004-10-07
Beslut vid regeringssammanträde den 7 oktober 2004.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild byggsamordnare tillkallas för att tillsammans med
företrädare för bygg-, fastighets- och anläggningssektorn
bygga upp och samordna ett utvecklingsprogram för sektorn.
Samordnaren skall stödja och samordna utvecklingen av
bedömningskriterier och nyckeltal för att mäta framsteg i
respektive delsektor, initiera och utvärdera
demonstrationsprojekt samt dela ut utmärkelser till särskilt
framstående projekt. Samordnaren skall beakta och samordna
pågående aktiviteter och initiativ som finns inom sektorn, till
den del det gagnar helheten. Samordnaren får ta andra
initiativ och involvera nya intressenter som kan gynna en
utveckling och utvärdering av sektorn så länge dessa ligger i
linje med regeringens politik och initiativen inte överlappar
någon myndighets arbetsuppgifter.
Byggsamordnaren skall senast den 1 juni 2005 respektive den
1 mars 2006 lämna delredovisningar till Regeringskansliet
(Finansdepartementet och Miljödepartementet). Av
delredovisningarna skall det framgå vilka initiativ som tagits
inom programmet, vilka erfarenheter som gjorts, sektorns
delaktighet samt planerade aktiviteter.
Byggsamordnaren skall senast den 1 december 2007 lämna
en slutredovisning av sitt uppdrag till Regeringskansliet
(Finansdepartementet och Miljödepartementet).
Bakgrund
Det är en samhällsangelägenhet att byggsektorn fungerar
optimalt. Begreppet byggsektorn innefattar här i vid mening
all verksamhet som direkt bidrar vid uppförande, ändring
eller förvaltning av byggnader, vägar och andra anläggningar.
Om en bransch av byggsektorns storlek inte gör sitt bästa,
påverkar det hela samhällsutvecklingen negativt. Det
påverkar således inte bara företagen och deras anställda utan
såväl samhället som helhet som varje enskild samhällsmedborgare.
I slutänden drabbas konsumenten. Det är därför av nationellt
intresse att ta fram ett program för hur den svenska
byggsektorn kan utvecklas och stärkas.
Byggkommissionen har i sitt betänkande Skärpning Gubbar!
(SOU 2002:115) konstaterat att byggsektorn i vid bemärkelse
totalt ger arbete åt omkring 450 000 personer eller drygt 10
procent av samtliga sysselsatta i Sverige. Det innebär att
byggsektorn från sysselsättningssynpunkt är den näst största
näringen i landet efter vårdsektorn. Det är således en sektor
med stor betydelse för samhället och samhällsekonomin.
Byggsektorn och dess förutsättningar har förändrats avsevärt
under de senaste 20-30 åren. Miljonprogrammet ledde till ett
storskaligt byggande som gynnade framväxten av stora och
starka entreprenadföretag. Fastighetskrisen och den djupa
lågkonjunkturen under 1990-talet ledde till att
bostadsbyggandet i princip upphörde. Det påskyndade
utvecklingen mot färre och större byggföretag på marknaden.
Byggherrerollen förändrades också i betydande grad. Framför
allt innebar det system med produktionskostnadsbelåning
som infördes 1979 att de allmännyttiga bostadsbolagen
upphörde att bygga i egen regi och övergick till att i första
hand förvalta det som byggs. Som en följd av detta förlorade
bostadsföretagen den kunskap om byggande som krävs för att
med ett gott resultat upphandla konsulttjänster och
byggentreprenader. En liknande utveckling skedde bland de
stora statliga byggherrarna. År 1993 delades t.ex.
Byggnadsstyrelsens samlade beställarkompetens upp och
överfördes till ett antal olika företag och myndigheter.
Sammantaget framträder en bild av en sektor där
branschstrukturen leder till ett svagt konkurrenstryck bl.a. på
grund av hög koncentration, vertikal integration och starka
inslag av korsvis ägande i kombination med en rad problem,
såsom svag importkonkurrens och inträdesbarriärer. Detta
leder till höga priser, svårigheter att påverka utbudet, låg
produktivitet, dålig kvalitet och svagt omvandlingstryck.
Byggsektorn förefaller också, enligt gjorda undersökningar,
vara ett område där svart arbetskraft förekommer i särskilt
stor utsträckning. Flera av byggföretagen har dessutom
medgivit att de deltagit i kartellsamarbete. Det förstärker
mediebilden av att slarv men också fusk och fiffel utmärker
byggsektorn. Denna bild är dock i många enskilda fall
missvisande. Det finns många seriösa entreprenörer. Flera
byggprojekt från senare tid har resulterat i att goda
byggnadsverk har producerats till låga kostnader och varit
utformade så att de utifrån aktuell kunskap också kan
förväntas ge låga livscykelkostnader. Det som utmärker dessa
projekt är starka byggherrar som utifrån en mångårig
erfarenhet utformat produktionsförutsättningarna, medvetet
delat upp entreprenaderna, påverkat materialvalen, funnit nya
distributionsvägar för byggmaterial och
installationsprodukter och fortlöpande följt produktionen
genom en aktiv egen kontroll.
Ett bestående intryck av Byggkommissionens arbete är också
att aktörerna i de flesta fall ställer sig bakom
problembeskrivningarna, men i regel inte anser sig ha någon
roll att spela när det gäller problemens uppkomst eller
lösning. Det är också tydligt att en extremt ojämn
könsfördelning i byggsektorn leder till vad aktörerna kallar
en "machokultur" vilket ytterligare kan förstärka den redan
ojämna fördelning som finns. Attraktiviteten i sektorn är i
högsta grad avgörande för dess utveckling och då är
snedfördelningar av t.ex. kön, ålder och etnicitet en
begränsande faktor. Utbildningsnivån är delvis låg i
förhållande till andra områden. Dessutom framträder ett
introvert synsätt på den egna rollen och på omvärldens
förväntningar, som leder till defensiva attityder och en risk
för avskärmning från samhället och de värderingar som råder
där. Detta bidrar sammantaget, och i kombination med
konkurrensförhållandena, till bristande omvandlingstryck,
förändringsobenägenhet, revirtänkande, oförmåga att ta till
sig ny kunskap och i förlängningen till kvalitetsbrister samt
till priser som är högre än de borde vara.
Problem i byggsektorn är inte en specifikt svensk företeelse.
Flera europeiska länder har liknande erfarenheter och
utvecklingstendenser. Olika utredningar har tillsatts och mer
eller mindre omfattande åtgärder vidtagits, med skiftande
resultat. Byggkommissionens betänkande lämnar flera förslag
till åtgärder för att komma till rätta med dagens situation.
Ett förslag är att utreda hur ett program för utveckling av
svensk byggindustri kan utformas med det brittiska projektet
Rethinking Construction som förebild. Byggkommissionen
konstaterar att byggandet i många länder, inte minst inom
EU-området, har liknande problem som den svenska
byggsektorn. Bland annat i Storbritannien har man arbetat
aktivt och med ett samlat grepp för att förbättra situationen.
Arbetet har varit framgångsrikt. Byggkommissionen anser att
den brittiska modellen kan tillämpas också i Sverige.
Byggsektorns problem har sannolikt vuxit fram under lång
tid. Även om kraftfulla åtgärder vidtas kan man förutse att det
också kommer att ta tid att förbättra byggsektorns
funktionssätt. Av särskilt intresse är resultaten av aktörernas
egna åtgärder.
Remissvar på Skärpning Gubbar!
Flertalet av de remissinstanser som lämnade synpunkter på
betänkandet, bl.a. Statens fastighetsverk, anser att
kommissionens betänkande i sin helhet är en värdefull
genomlysning av problemområden inom byggsektorn. NCC
AB anser att kommissionens kritik är befogad och att det
behövs en förändring i branschen. Det finns flera
remissinstanser som vill ha ett utvecklingsprogram för svensk
byggindustri. Akademiska Hus AB tillstyrker idén. Ett
angreppssätt kan vara att genomföra programmet som en
framsyn (skapa en vision, definiera mätbara mål och
genomföra konkreta åtgärder som sedan följs upp) enligt den
väl beprövade modellen från de nyss genomförda projekten
Teknisk Framsyn och EnergiFramsyn. BYSAM
(Byggmaterialindustrierna) påpekar att ett utvecklingsarbete
bör göras i nära samverkan med näringslivets alla intressenter
inom bygg- och förvaltningssektorn och inte enbart av
reglerande och berörda myndigheter. Byggherreföreningen
tillstyrker förslaget och anser att frågan om deltagande i ett
reformarbete i högsta grad är en angelägenhet för branschens
aktörer. Fortifikationsverket ställer sig positivt till att
formerna för utvecklingen av byggindustrin utreds. Oavsett
vilket organ som svarar för utredningen är det dock mycket
väsentligt att man i detta utredningsarbete samverkar med
sektorns olika aktörer och att den organisation för utveckling
som föreslås verkligen ges en bred förankring inom
byggsektorn. Chalmers tekniska högskola anser att studien av
sektorn med dess uppbyggnad, processer och
intressentberoenden rimligen bör göras i samverkan med
företrädare för forskningsområdet inom tekniska högskolor
och med stöd av forskningsresultat som redan föreligger
inom området. Arbetet bör drivas med inriktning på att
iscensätta en ny byggprocess med stark kundinriktning. Täby
kommun stöder förslaget men anser det viktigare att
branschens aktörer ges möjlighet och stimuleras till egna
förbättringar inom de problemområden som upptas i
betänkandet.
Pågående initiativ
Betänkandet Skärpning Gubbar! har bidragit till den
självkritiska diskussion som förts inom sektorn och lett till
att initiativ tagits från olika aktörer i syfte att förbättra
situationen. Dessa nya initiativ och tidigare pågående initiativ
inom sektorn har flera olika fokus. Här följer en uppräkning
av de mest tongivande initiativen och dess inriktning.
Boverkets Byggkostnadsforum riktar in sitt arbete på
produktionskostnader. Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande (Formas) och Byggsektorns
innovationscentrum (BIC) samverkar i sådana forsknings-
och utvecklingsfrågor som är centrala för byggsektorn. Två
utlysningar har hittills genomförts. Denna samverkan har
resulterat i bra forskningsprojekt som också är
samfinansierade med branschen. Rådet för byggkvalitet
(BQR) fokuserar på att stärka kvalitetsutvecklingen inom
byggande och förvaltning, Vägverket och Banverket har
fokus på förnyelse av anläggningsbranschen (FIA).
Competetive Building inriktar sig på konkurrenskraft och
effektivisering. Dialogprojeketet Bygga, bo och förvalta för
framtiden betonar helhetssyn, livscykelperspektiv och hållbar
utveckling med fokus på ekologisk hållbarhet. Inom projektet
genomförs också ett nationellt kompetensutvecklingsprogram
om hållbar utveckling av bygg- och fastighetssektorn. Rådet
för arkitektur, form och design har till uppgift att bl.a.
bredda och stärka intresset för arkitektur, form och design.
Byggsektorns kretsloppsråd har fokus på miljöfrågor, Verket
för näringslivsutveckling (NUTEK) har givit stöd till
projektet Att bygga utifrån barns behov, Samverkansforum
för statliga byggherrar och förvaltare riktar in sig på frågor
om kompetensutveckling av byggherrar och förvaltare,
Byggkommissionen (den av Sveriges Byggindustrier tillsatta)
fokuserade på företagsförnyelse och medarbetarutveckling.
HSB Plattform och Agent for change (Skanska) är exempel
på initiativ som tagits av enskilda företag. I Danmark finns
ett Byggeriets Evaluerings Center som skall främja byggandets
kvalitet och effektivitet.
Svensk Teknik och Design (STD) och Svenska Väg- och
Vattenbyggares Riksförbund har under det senaste året
organiserat konferenser runt om i landet och därvid fört en
dialog med byggsektorns aktörer om förändringsbehov och
förändringsmöjligheter. Liknande initiativ har tagits av
Sveriges Arkitekter, Fastighetsägarna Sverige och flera av
landets större tekniska högskolor och universitet. Kungliga
ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har utarbetat ett förslag
till en ByggFramsyn. Det är angeläget att ta till vara den
kunskap och erfarenhet som kommit fram i dessa olika
sammanhang och att involvera berörda parter.
Det pågår också ett flertal olika initiativ för att förbättra
konkurrensen inom sektorn. De berör bl.a. handelsutbyte
mellan Norden, Baltikum och Polen, de offentliga
beställarnas roll och hur konkurrensaspekter skall kunna
vägas in i bedömningar enligt plan- och bygglagen. I
rapporten Mer trä i byggandet (Ds 2004:01) påpekas behovet
av samordning mellan olika aktörer och intressenter för att
påverka konkurrenssituationen och påskynda utvecklingen av
sektorn. EG-kommissionen har i ett meddelande presenterat
en handlingsplan om förbättrad konkurrenskraft i
byggsektorn och tillsammans med medlemsländerna och
byggsektorn bl.a. utarbetat en agenda "Competitiveness of
the Construction Industry - An Agenda for Sustainable
Construction in Europe".
Behov av en byggsamordnare
De olika initiativ som tagits från olika håll det senaste året
visar att det finns en stark vilja till en förändring hos olika
intressenter i sektorn som exempelvis producenter,
projektörer, förvaltare, intresseorganisationer och statliga
myndigheter. Situationen har därför förbättrats genom att
medvetenheten kring sektorns situation har höjts. Det har
medfört att fokus nu till större del är inriktat på sektorns
möjligheter i stället för dess hinder. Denna positiva
utveckling är viktig att underhålla och stödja.
Regeringen gav den 11 december 2003 Boverket i uppdrag
(Fi2003/6439) att låta genomföra en förstudie till ett
framtidsinriktat projekt inom bygg-, fastighets- och
anläggningssektorn. Uppdraget har redovisats i rapporten
Utvecklingsprogram för bygg-, fastighets- och
anläggningssektorn, ett program för hur en långsiktig
förbättring av bygg-, fastighets- och anläggningssektorns
attraktivitet, konkurrenskraft, kompetens och lönsamhet kan
byggas upp, organiseras och genomföras. Rapporten har
sammanställts efter samråd med ett stort antal företrädare för
olika intressen i sektorn alltifrån projektering, produktion,
förvaltning, renovering/ombyggnad, rivning, forskning och
utbildning till berörda statliga myndigheter.
Regeringen anser att ett program för ökad kvalitet,
kompetens, konkurrens och attraktivitet i bygg-, fastighets-
och anläggningssektorn bör byggas upp och samordnas.
Staten och kommunerna har ett intresse, som stora beställare
och förvaltare av olika byggnader och anläggningar, av en
effektiv och kundanpassad byggsektor. Riksdagen har också
slagit fast att staten på ett föredömligt sätt skall behandla
kvalitetsfrågor i samband med byggande, inredande och
upphandling. Det privata näringslivet är sammantaget också
en betydande beställare och förvaltare inom sektorn och har
också behov av en effektiv och kundanpassad sektor. Behovet
av ett program bekräftas även av det nästan enhetliga
instämmandet som remissinstanserna gav till den
problembeskrivning som Byggkommissionens betänkande
redovisade. Det är därför rimligt att den offentliga sektorn
tillsammans med övriga intressenter gör en gemensam insats
för att öka kvalitet, kompetens, konkurrens och attraktivitet
i bygg-, fastighets- och anläggningssektorn. Den gemensamma
insatsen kan innefatta såväl arbetsinsatser som direkt
finansiering av tillkommande initiativ eller övergripande
kostnader för genomförande av programmet.
Uppdraget
En särskild byggsamordnare tillkallas för att tillsammans med
företrädare för såväl stora som små aktörer inom bygg-,
fastighets- och anläggningssektorn bygga upp och samordna
ett utvecklingsprogram för sektorn.
Samordnaren skall beakta och samordna de ovan nämnda
pågående aktiviteterna och initiativen tillsammans med
pågående och kommande forsknings- och utvecklingsinitiativ
inom bygg-, fastighets- och anläggningssektorn, till den del
det gagnar helheten.
Samordnaren skall stödja och samordna utvecklingen av
bedömningskriterier och nyckeltal för att mäta framsteg i
respektive delsektor, initiera och utvärdera
demonstrationsprojekt samt dela ut utmärkelser till särskilt
framstående projekt. Samordnaren skall samverka med
Boverkets Byggkostnadsforum i arbetet med
demonstrationsprojekt. Samordnaren får ta andra initiativ och
involvera nya intressenter som kan gynna en utveckling och
utvärdering av sektorn så länge dessa ligger i linje med
regeringens politik och initiativen inte överlappar någon
myndighets arbetsuppgifter.
Samordnaren skall inom programmet beakta
konkurrenssituationen inom sektorn samt verka för att
konkurrensen stärks. Samordnaren skall också beakta handeln
med omvärlden liksom det gällande nationella och
EG-rättsliga regelverket.
Samordnaren skall även beakta den ojämna fördelningen
(kön, ålder, etnicitet m.m.) som råder bland anställda inom
sektorn och inom programmet verka för att en mer jämn
fördelning kan komma till stånd.
Samordnaren skall verka för att kunskapsuppbyggnad och
erfarenhetsåterföring får en roll inom programmet då en
starkt bidragande orsak till byggsektorns problem är att
befintlig kunskap inte används.
Samordnaren skall utgå från miljökvalitetsmålen, målen för
folkhälsa, arkitektur, form och design samt
konsumentperspektiv i programmet.
Samordnaren skall söka en nära samverkan med näringslivet,
berörda myndigheter, pågående utredningar inom området
samt organisationer och ta hänsyn till de förutsättningar som
råder, så att programmet får en bred förankring inom sektorn
och stimulerar dess aktörer till egna förbättringar.
Programmet kan innefatta initiativ som slutförs efter
programtidens slut den 1 oktober 2007. Slutförande av sådana
initiativ faller dock utanför kommitténs uppdrag. Regeringen
anser att sektorns aktörer efter programtidens slut bör ansvara
för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Programmet skall stå på en gemensam strukturell och
finansiell plattform, men bör skilja på bygg-, fastighets- och
anläggningssektorerna. Samordnaren bör överväga om en
undergruppering på delsektorerna bostadsbyggande och
övrigt byggande skall göras. Samordnaren skall se till att
utbyte av erfarenhet mellan delsektorerna sker för att finna
synergieffekter och medverka till att helhetssyn och
livscykelperspektiv beaktas.
Tidsplan för arbetet, delredovisning, finansiering m.m.
Regeringen är beredd att bidra ekonomiskt med samma
summa som övriga aktörer med anknytning till bygg-,
fastighets- och anläggningssektorerna är villiga att bidra med
genom arbets- och/eller finansieringsinsatser, upp till ett
belopp av två miljoner kronor per år i tre års tid för att bygga
upp och samordna ett program för utveckling och utvärdering
av sektorn. Detta gäller under förutsättning att riksdagen efter
förslag i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1)
anslår erforderliga medel.
Byggsamordnaren skall senast den 1 juni 2005 respektive den
1 mars 2006 lämna delredovisningar av uppdraget till
Regeringskansliet (Finansdepartementet och
Miljödepartementet). Av delredovisningarna skall framgå
vilka initiativ som tagits inom programmet, vilka erfarenheter
som gjorts, sektorns finansiella och operationella delaktighet
samt planerade aktiviteter.
Byggsamordnaren skall samråda med och fortlöpande
redovisa resultaten av sitt uppdrag till en referensgrupp i
Regeringskansliet.
Byggsamordnaren skall senast den 1 december 2007 lämna
en slutredovisning av sitt uppdrag till Regeringskansliet
(Finansdepartementet och Miljödepartementet).
(Finansdepartementet)