Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 8 december 2005. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall analysera den nuvarande älgförvaltningen. Om det finns behov av förändringar skall utredaren lämna ett förslag som bygger på en förvaltningsmodell som är anpassad till älgstammens lokala ekologiska förutsättningar. Målet skall vara en livskraftig älgstam av hög kvalitet där stammen är i långsiktig balans med betesresurserna och älgstammens storlek genom lämplig avskjutning är anpassad till betestillgången, de areella näringarna och trafiksäkerheten. En enkel, rättssäker och kostnadseffektiv administration skall eftersträvas. Förslag skall lämnas på nödvändiga författningsändringar. Bakgrund Jakten är viktig för många i samhället som rekreation och som en del av försörjningen. Älgjakten intar här en särställning. Älg är dessutom ett viktigt bytesdjur för landets största rovdjur, varg och björn. Den svenska älgstammen har under det senaste seklet genomgått en väldig förändring genom ett förändrat skogsbruk som skapat stora mängder älgbete och en älgförvaltning som varit starkt inriktad på att öka älgstammen. Genom ökat kalvskytte och sparande av kor ökade från 1960-talet reproduktionen markant och gav förutsättningar för den s.k. älgexplosionen från 1970-talet, som kulminerade i en avskjutning på cirka 174 000 älgar 1983. Numera skjuts det årligen knappt 100 000 älgar. Älgköttet har ett betydande ekonomiskt värde som uppskattas till 500 miljoner kronor. Älgstammen förorsakar å andra sidan förluster i skogsbruket genom betesskador på skog och gröda och kostnader för den enskilde genom betesskador på skog och gröda. Älgen orsakar också olyckor i trafiken. Efter förslag i propositionen om jaktlag, m.m. (prop. 1986/87:58) skall älgjakten vara produktionsanpassad. Med det avses att älgstammens storlek genom en lämplig avskjutning anpassas till betestillgången, de areella näringarna och trafiksäkerheten. En produktionsanpassad älgjakt anses kräva att jakten huvudsakligen sker som licensjakt inom särskilt registrerade områden som är lämpliga för sådan jakt och med en bestämd avskjutning inom området. Gällande rätt Jaktområden Som grundprincip för jakt efter älg gäller enligt 33 § jaktlagen (1987:259) att jakten endast får ske efter licens av länsstyrelsen och inom ett område som länsstyrelsen registrerat (licensområde). I propositionen om jakt och viltvård (prop. 1991/92:9) uttalade regeringen att stammarna av framför allt älg, dovhjort, kronhjort och rådjur skall anpassas så att det uppstår en bättre balans mellan viltstammarnas storlek och intresset av att minska de skador viltet åstadkommer. Jägare och markägare skall ta ett större ansvar för att balansen uppnås. Det lokala samrådet i jakt- och viltvårdsfrågor skall intensifieras. I propositionen föreslogs vidare att stora och stabila licensområden skall kunna registreras som älgskötselområden där jakträttshavarna själva får avgöra älgavskjutningens storlek. A-områden Områden som tål en avskjutning av minst ett vuxet djur om året får av länsstyrelsen registreras som licensområden, A-områden. Ett sådant område kan bestå av en eller flera fastigheter. Jakttiden skall vara minst 70 dagar, om det inte finns särskilda skäl för en kortare tid. Produktionsanpassningen sker genom att länsstyrelsen beslutar om hur många älgar som får fällas. Älgtilldelningen får avse en gemensam tilldelning för flera områden, s.k. samlicens. Ett tilldelningsbeslut får även avse den totala avskjutningen inom ett eller flera områden under längre tid än ett jaktår, s.k. storlicens. Det finns cirka 9 000 A-områden med en total areal på närmare 24 miljoner ha. På dessa områden fälldes 2004 närmare 59 000 älgar, vilket motsvarar en avskjutning på 2,1 älgar per 1 000 ha. Minimiarealen för att registrera ett A- område i södra Sverige ligger på ett par hundra hektar. B-områden Områden som inte uppfyller kraven för A-områden kan - om det finns särskilda skäl - av länsstyrelsen registreras för tilldelning av ett valfritt djur om året (vuxet djur eller kalv). Produktionsanpassningen sker genom att jakttiden är fem dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. Genom att reglera jakttidens längd regleras således avskjutningens storlek. B-områden tillkom genom ett riksdagsinitiativ 1987. Som särskilda skäl för att få registrera B-område angavs att 1. jakträttshavaren vägrats ansluta marken till angränsande A-område, 2. grannområdet tillstyrker registrering som B-område, 3. en jägare inte utan vidare kan beredas plats i en ny jaktgemenskap, 4. jakträttshavaren är äldre och inte har deltagit i jaktsamverkan, eller 5. det saknas praktiska möjligheter att ansluta marken till angränsande A-område. Det finns ca 12 700 B-områden med en total areal på 827 000 ha. Där fälldes 2004 ca 2 300 älgar, vilket motsvarar 2,8 älgar per 1 000 ha. K-områden På områden som inte registrerats för jakt efter älg får endast älgkalv jagas, K-områden. Jakten är inte begränsad till ett visst antal djur men jakttiden är fem dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. På K-områdena fälldes det 14 älgkalvar 2004. Dessa områden registreras inte av länsstyrelsen. E-områden Områden som har en sammanhängande areal av minst 20 ha får av länsstyrelsen registreras som licensområden för tilldelning av en älgkalv om året, E-områden. Jakttiden skall vara minst 70 dagar om det inte finns särskilda skäl för en kortare tid. Det finns ca 6 400 E-områden med en areal på knappt 0,6 miljoner ha. Där fälldes 2004 knappt 900 älgkalvar, vilket motsvarar 1,5 älgar per 1 000 ha. Ä-områden Trots bestämmelsen i 33 § jaktlagen om att jakt efter älg bara får ske efter licens av länsstyrelsen får ett område som har sådan storlek och arrondering att det medger vård av en i huvudsak egen älgstam av länsstyrelsen registreras som älgskötselområde, Ä-områden. Inom älgskötselområden sker jakten efter älg utan licens. Markägarna och jägarna bestämmer i stället tillsammans själva avskjutningens storlek. För älgskötselområden skall det finnas en skötselplan. Jakttiden skall vara 70 dagar om det inte finns särskilda skäl för en kortare tid. Det finns närmare 700 Ä-områden med en total areal på närmare 12 miljoner ha. Där fälldes drygt 34 600 älgar 2004, vilket motsvarar 2,8 älgar per 1 000 ha. Minimiarealen för att registrera ett Ä-område torde ligga på ca 3 000 ha i södra Sverige. Överklagande Länsstyrelsens beslut om registrering av licensområde enligt 33 § jaktlagen får överklagas hos länsrätt. Tilldelning av älg Ansökan om licens för jakt efter älg på A-områden ges in till länsstyrelsen. Som underlag för länsstyrelsens beslut äger ett samråd rum som administreras av Svenska Jägareförbundet. Förbundet har tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, Jägarnas Riksförbund och Skogsindustrierna träffat en principöverenskommelse om riktlinjer för detta samråd. Samrådet lämnar förslag om avskjutningens storlek, tilldelning, avskjutningsprinciper, jakttider, skadeförebyggande åtgärder och biotopvårdsåtgärder. Resultatet av samrådet behandlas först av den viltvårdsnämnd som enligt 46 § jaktförordningen (1987:905) finns vid varje länsstyrelse. Nämnden lämnar en rekommendation till länsstyrelsen som därefter fattar beslut. Avgifter Den som ansöker om ny- eller omregistrering av ett licensområde eller av älgskötselområde skall betala en avgift på 750 kr till länsstyrelsen. För varje vuxen älg som fälls skall en fällavgift betalas till länsstyrelsen. Denna fastställs av länsstyrelsen. Avgifterna bildar länsvisa älgvårdsfonder. Länsstyrelserna får lämna bidrag ur älgvårdsfonderna till administration av jakten, däribland registerhållning av områden, tilldelning av älgar, viltvård, information och utbildning i jaktfrågor. Har fler älgar fällts än vad som följer av en licens skall en särskild avgift betalas till länsstyrelsen. Avgiften är 7 000 kr för vuxen älg och 3 000 kr för kalv. Tidigare utredningar Regeringen uppmärksammade i skrivelsen om uppföljning av skogspolitiken (skr. 2003/04:39) problemet med de stora klövviltstammarna och behovet av att hålla dessa på en acceptabel nivå, såväl från produktions- som naturvårdsynpunkt. I direktiven om utvärdering och översyn av skogspolitiken (dir. 2004:70) uppdras åt utredaren (Skogsutredningen 2004) att bl.a. granska denna fråga och lämna förslag på åtgärder. Det uppdraget skall redovisas senast den 30 september 2006. Behovet av en översyn Som framgår av redovisningen ovan sker älgjakten i fem olika typer av älgjaktsområden. Det nuvarande älgjaktssystemet med A- och B-områden tillkom 1987. Det råder delade meningar om älgstammens kvalitet i delar av landet och från främst skogsnäringen har det framförts farhågor för de skogsskador som älgen orsakar. Regeringen gör mot denna bakgrund bedömningen att det finns skäl att se över älgförvaltningen med syfte att åstadkomma en livskraftig älgstam av hög kvalitet i långsiktig balans med betesresurserna. Svenska Jägareförbundet, Jägarnas Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Skogsindustrierna, Stora Enso Skog AB, Bergvik Skog AB, Korsnäs AB, SCA Skog AB, Holmen Skog AB, Sveaskog AB, Södra Skogsägarna, SÅGAB, Weda Skog AB och Såg i Syd har gemensamt utarbetat ett ramförslag till en ny förvaltningsmodell för älg med syfte att få till stånd en populationsekologiskt baserad lokal förvaltning, förenklad administration och enhetliga produktionsanpassade jaktregler för en god älgstam i långsiktig balans med betesresurserna (dnr Jo2004/2075). Förslaget innebär kortfattat att nuvarande älgjaktsområden slopas och att länsstyrelsen i stället delar in länet i älgförvaltningsområden på minst 50 000 ha baserade på älgens rörelser och vandringsbenägenhet. För varje område bildas en samrådsgrupp som utarbetar en förvaltningsplan, grundad på insamlade data om bl.a. älgstammens storlek och älgskadesituationen samt fastställer avskjutningsmål. Förslagsställarna har hemställt att ett konkret förslag till reglering utarbetas inom ramen för den föreslagna förvaltningsmodellen. Uppdraget Mot bakgrund av vad som har redovisats ovan skall en särskild utredare analysera den nuvarande älgförvaltningen. Om utredaren anser att det finns behov av förändringar skall förslag lämnas på en ny förvaltningsmodell. Förslaget skall bygga på en ekosystembaserad lokal förvaltning som skall vara anpassad såväl efter den lokala älgstammens demografiska processer som de lokala ekologiska förutsättningarna. Jakten skall vara produktionsanpassad med en livskraftig älgstam av hög kvalitet i långsiktig balans med betesresurserna. Utredaren skall analysera hur incitamenten för avskjutning förändras genom förslag till ny förvaltningsmodell och om förändrade incitament leder till en samhällsekonomiskt bättre avvägd nivå på avskjutningen. Den rätt som enligt 25 § rennäringslagen (1971:437) tillkommer medlem i sameby att jaga skall beaktas. En enkel, rättssäker och kostnadseffektiv administration skall eftersträvas. Det ramförslag till älgförvaltningsmodell som har redovisats ovan kan utgöra en utgångspunkt för arbetet i den delen. Behovet av kontroll och uppföljning av att uppsatta mål uppnås skall uppmärksammas. Utredaren skall lämna förslag på de författningsändringar som kan motiveras av de förslag som lämnas. Utredningsarbetet Utredningsarbetet skall genomföras med utgångspunkt i tidigare utredningar, det ovan redovisade ramförslaget och efter samråd med Skogsutredningen 2004, berörda myndigheter, organisationer och andra intressen. Redovisning av uppdraget Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 30 december 2006. (Jordbruksdepartementet)