Post 2608 av 5067 träffar
Koordinator för samverkan inom storstadspolitikens lokala utvecklingsarbete, Dir. 2006:66
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 2006-06-01
Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare (koordinator) skall svara för strategisk
samverkan mellan de lokala och regionala aktörer som berörs
av storstadspolitikens lokala utvecklingsarbete.
Koordinatorns arbete skall utgå från den nationella
storstadspolitikens övergripande mål att bryta segregationen,
samt de kunskaper och erfarenheter som hittills vunnits från
storstadsarbetet.
Sammanfattningsvis skall koordinatorn
· verka för att det storstadspolitiska målet med att bryta
segregationen uppnås inom ramen för ordinarie insatser inom
berörda politikområden.
· verka för ökad samverkan av storstadsarbetets aktörer
inom och mellan lokal och regional nivå,
· se över Storstadsdelegationens regionala referensgruppers
arbetsformer, och
· ge en kompletterande bild av situationen och utvecklingen i
de stadsdelar i de ytterligare kommuner som kommer att
erbjudas teckna lokala utvecklingsavtal.
Koordinatorn skall löpande rapportera arbetet till
Storstadsdelegationen. En slutrapport av arbetet skall
skriftligen lämnas till regeringen senast den 1 oktober 2007.
Därefter kommer en bedömning att göras av det fortsatta
behovet av en koordinator.
Bakgrund
Riksdagen fastställde i december 1998 regeringens förslag
om mål och inriktning för storstadspolitiken
(prop.1997/98:165, bet.1998/99:AU2, rskr.1998/99:34).
Dessa är
- att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för
långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att
nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna
som i övriga delar av landet, samt
- att bryta den sociala, etniska och diskriminerande
segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika
och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare.
Till det senare målet har lokala utvecklingsavtal tagits fram.
Avtalet är ett instrument för att reglera samverkan mellan
staten och vissa storstadskommuner. Regeringen har sedan
1999 tecknat lokala utvecklingsavtal med sju kommuner med
24 segregerade stadsdelar. Avtalen revideras årligen.
För att förbättra situationen i de segregerade stadsdelarna
avsatte staten drygt 2 miljarder kronor under storstadsarbetets
inledande år. Av dessa har drygt 80 miljoner kronor använts
till utvärderingar, rapporter och kunskapsunderlag från bland
annat Södertörns högskola, Lärarhögskolan i Stockholm,
Mångkulturellt Centrum, Chalmers tekniska högskola,
Göteborgs universitet, Lunds universitet samt Malmö
högskola.
Storstadsdelegationen är det beredningsorgan som på
regeringens uppdrag samordnar och utvecklar den nationella
storstadspolitiken. Storstadsdelegationens
inomdepartementala referensgrupp och dess referensgrupp
för centrala myndigheter har formaliserats för att på nationell
nivå säkerställa samordning av statliga myndigheters arbete.
Initialt tillsattes tre storstadsförhandlare för att bistå
Storstadsdelegationen i kontakterna med kommuner,
landsting, självstyrelseorgan inom respektive region och
andra aktörer i samband med avtalstecknande.
I och med ingången av 2006 är de 2 miljarder som staten
avsatte i princip förbrukade. Det lokala utvecklingsarbetet
övergår därmed till att genomföras inom ramen för statens,
kommunernas och andra aktörers ordinarie verksamhet och
resurser. Regeringen har i november 2005 erbjudit de sju
kommunerna att teckna nya lokala utvecklingsavtal från
2007. Vidare har regeringen i den ekonomiska
vårpropositionen för 2006 aviserat att man avser erbjuda
ytterligare 20 av landets största kommuner med segregerade
stadsdelar att teckna lokala utvecklingsavtal. Dessa
kommuner kommer erbjudas att komma in med en
intresseanmälan om att teckna lokala utvecklingsavtal samt
en beskrivning av situationen i den eller de stadsdelar som
kommunen anser vara segregerad.
För att stödja det lokala utvecklingsarbetet inom ramen för
ordinarie verksamheter har en översyn av storstadsarbetets
organisering genomförts, i syfte att stärka de strukturer som
bär upp storstadsarbetet. På nationell nivå har bland annat
Storstadsmötet etablerats som ett forum för ledande
representanter från regeringen, myndigheter och kommuner
för att årligen kunna diskutera övergripande frågor vad gäller
storstadspolitikens utveckling.
En koordinator för ökad måluppfyllelse
Ett flertal steg har således tagits på nationell nivå för att
stödja övergången till ordinarie verksamhet. För att även
säkra och förstärka verksamheten på lokal och regional nivå
krävs en koordinerande funktion för att, i likhet med de
initialt verksamma storstadsförhandlarna, förstärka
samverkan inom och mellan de två nivåerna.
Uppdraget
Det är väl belagt att införlivning av ett utvecklingsarbete i
ordinarie verksamhet ställer ökade krav på stödjande
strukturer i form av organisation, arbetssätt och metoder. I
ett övergångsskede ställs frågor kring bland annat
ansvarsfördelning, prioritering av resurser och invanda
arbetssätt på sin spets. Den omfattande kunskap som
storstadsarbetets insatser fört med sig innebär stora
utmaningar och möjligheter för en lång rad aktörer, framför
allt på lokal och regional nivå. Koordinatorns viktigaste
funktion är att verka för att målet att bryta segregationen
uppnås inom ramen för ordinarie insatser inom berörda
politikområden. Vidare skall koordinatorn öka
förutsättningarna för att aktörer samverkar utifrån den
kunskap som nu finns, till gagn för en snabbare utveckling
bort från utanförskap och segregerade stadsdelar. I arbetet ska
slutsatserna i Rapport Integration 2005 beaktas.
Samverkan på lokal och regional nivå
Erfarenheterna och kunskaperna från storstadsarbetet har
visat att en betydande del av det lokala utvecklingsarbetet är
beroende av en mer utvecklad samordning och samverkan
mellan aktörer på såväl lokal som regional nivå. Inom ramen
för storstadsarbete har samordning och samverkan sällan
påverkat det nationella arbetet i form av till exempel
regeländringar. Koordinatorn skall därför vara en resurs i
arbetet med att samordna frågor på lokal och regional nivå
som inte kräver åtgärder på nationell nivå.
Inom ramen för sitt uppdrag skall koordinatorn inspirera,
stödja och följa utvecklingsarbetet på regional och lokal nivå.
Koordinatorn skall verka för att samarbetet mellan
storstadsarbetets olika aktörer fungerar så att ökad
måluppfyllelse uppnås. Uppdraget omfattar bland annat att,
inom storstadsarbetets ram, bidra till att samordna olika
statliga myndigheters, kommunala och övriga aktörers arbete
inom och mellan regional och lokal nivå.
Koordinatorns uppgift kan, till exempel, innebära att bidra
till att samverkan mellan statliga myndigheter och kommunala
aktörer fungerar som vid Stockholm Matchning och Arbets-
och Utvecklingscentrum i Malmö. Arbetet kan även innebära
att koordinatorn verkar för att de brottsförebyggande rådens
arbete samordnas med övrigt brottsförebyggande arbete i
kommuner som omfattas av lokala utvecklingsavtal. I
koordinatorns bidrag till att samverkan inom ramen för
storstadsarbetet kommer till stånd ingår inte att styra
aktörernas verksamheter.
Identifiera hinder
Koordinatorn skall verka för en långsiktig utveckling mot att
nå målen för storstadspolitiken genom att identifiera och
undanröja hinder för ett effektivt samarbete mellan
involverade aktörer. I uppdraget ingår att koordinatorn kan
utgöra ett stöd vid gemensamma överläggningar mellan
involverade aktörer där behovet av åtgärder, exempelvis
omprioriteringar och omorganiseringar, diskuteras och där
förslag till förbättringar kan lämnas.
I de fall då det förekommer målkonflikter mellan den
statliga och kommunala verksamheten inom
storstadspolitikens målområden skall dessa redovisas till
Storstadsdelegationen tillsammans med förslag om hur dessa
bör lösas.
Förmedla erfarenheter
Koordinatorn skall, i samverkan med de aktörer som har
kunskap om storstadsarbetet, förmedla erfarenheter kring hur
det lokala utvecklingsarbetet kan genomföras och utvecklas
genom att det integreras i berörda politikområden.
Koordinatorn skall i sitt arbete utgå från regeringens skrivelse
Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna (skr. 2003/04:49),
utredningen Storstad i rörelse (SOU 2005:29), Rapport
Integration 2005, samt övriga rapporter som tagits fram inom
ramen för utvärderingar av storstadsarbetet. Vidare bör
koordinatorn i sitt arbete beakta myndighetsrapporter samt
beakta den utbildning som sker inom myndigheternas
ordinarie verksamhet och som rör storstadspolitik. Dessutom
bör erfarenheterna från de aktiviteter som bedrivs enligt lagen
(2003:1210) om finansiell samordning av
rehabiliteringsinsatser tas tillvara.
Översyn av regional referensgrupp
Uppdraget innefattar även att se över organiseringen av
Storstadsdelegationens informella regionala referensgrupper i
Stockholm, Göteborg och Malmö. Översynen skall särskilt
inriktas på referensgruppernas arbetsformer och framtida
organisering och anpassas till de lokala utvecklingsavtalen
från 2007.
Redogöra för utvecklingen i nya stadsdelar
I och med att ytterligare 20 kommuner erbjuds att teckna
lokala utvecklingsavtal skall koordinatorn ge en
kompletterande bild av situationen och utvecklingen i
aktuella stadsdelar. Koordinatorn skall samråda med de
kommuner som fått erbjudande om att teckna avtal för att
närmare undersöka och diskutera utvecklingen i aktuella
stadsdelar. En särskild lägesrapport, såvitt avser nya
stadsdelar, skall lämnas senast den 1 oktober 2006 till
Regeringskansliet (Justitiedepartementet).
Att beakta i övrigt
Koordinatorn skall kvartalsvis rapportera sitt arbete till
Storstadsdelegationen samt till Regeringskansliet
(Justitiedepartementet).
Koordinatorn skall beräkna de ekonomiska konsekvenserna
av förslag som lämnas samt vid eventuella kostnadsökningar
även föreslå finansiering. Förslag på åtgärder skall även ange
hur eventuell medfinansiering kan ske av berörda samverkande
aktörer.
Koordinatorn skall verka till och med utgången av 2007, då
en avstämning av det fortsatta behovet av en koordinator
skall göras.
En slutrapport skall skriftligen lämnas senast den 1 oktober
2007 till regeringen, då kommunerna lämnar sina årliga
rapporter om utvecklingen i stadsdelarna. Den skriftliga
slutredovisningen skall innehålla förslag på hur
storstadsarbetets mål nås genom att införlivas i ordinarie
verksamheter.
(Justitiedepartementet)