Post 2537 av 5067 träffar
En polisutbildning för framtiden, Dir. 2006:139
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 2006-12-21
Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall lämna förslag till hur den
nuvarande polisutbildningen bör reformeras. Syftet är att
säkerställa att enskilda poliser och polisorganisationen som
helhet motsvarar de krav som ställs på polisverksamheten och
på de förhållningssätt som skall styra arbetet.
Uppdraget innebär att utredaren skall kartlägga och
analysera hur kraven på polisverksamheten och därmed på
poliserna kan komma att förändras jämfört med situationen i
dag. Med det som utgångspunkt skall utredaren genomföra en
granskning av dagens polisutbildning vad avser
antagningskrav, rekryteringsprocess och grund- och
vidareutbildningen.
Utredaren skall kartlägga och analysera de behov och
förväntningar som finns på polisorganisationen i fråga om
etnisk mångfald, jämställdhet, polisverksamhet i glesbygd
och i storstad och en breddad rekrytering till polisyrket.
I uppdraget ingår också att överväga de andra frågor som
aktualiseras med anledning av uppdraget.
Som en del i arbetet skall utredaren hämta in information om
polisutbildningar i andra relevanta länder för att, i de fall
detta är motiverat, ta till vara kunskap och erfarenheter.
Utredaren skall lämna förslag till hur förändringarna skall
genomföras. Utredaren skall beakta de överväganden och
förslag som redovisas i delbetänkandet Läget i rättsväsendet
och förslag till fortsatta reformer inom
brottsutredningsverksamheten m.m. (SOU 2003:114)
avseende kriminalpolisutbildning och behovet av en breddad
rekrytering till den brottsutredande verksamheten.
Utredaren skall utifrån de identifierade kraven och
granskningen av polisutbildningen lämna förslag till hur
denna bör reformeras.
Den första delen av uppdraget, som handlar om att
identifiera de krav som kommer att ställas på
polisverksamheten, skall redovisas senast den 30 april 2007.
Uppdraget skall slutredovisas senast den 30 mars 2008.
Bakgrund
Den nuvarande polisutbildningen
Polisprogrammet i dess nuvarande utformning tillkom 1998
och bedrivs enligt bestämmelserna i
polisutbildningsförordningen (1999:740). Utbildningen
omfattar två års heltidsstudier. Eleverna har efter avlagd
polisexamen möjlighet att söka betald handledd praktik som
aspirant vid en polismyndighet. Efter sex månaders godkänd
praktik anställs aspiranten som polis.
Utbildning av poliser bedrivs vid Polishögskolan i Solna samt
som uppdragsutbildning vid Umeå universitet och Växjö
universitet på uppdrag av Rikspolisstyrelsen.
Det finns sedan 2002 även en möjlighet att genomgå
polisutbildningen på distans. Utbildningsinnehållet på
distansutbildningen är detsamma som i det vanliga
polisprogrammet. Polishögskolan i Solna är huvudansvarig
för distansutbildningen medan de lokala
polismyndigheterna svarar för merparten av de praktiska
momenten.
Rikspolisstyrelsen ansvarar i samverkan med
polismyndigheterna för rekryteringen av studenter till
utbildningen. Behörighetskraven för antagning till den är
omfattande. Utöver grundläggande behörighet för
högskolestudier samt vissa särskilda behörigheter, bl.a. i
svenska, skall den sökande ha de personliga egenskaper som
bedöms nödvändiga för polisyrket. Därutöver ställs krav på
att den sökande bl.a. har normal fysisk förmåga, är minst 20
år under antagningsåret och svensk medborgare.
Urvalet sker i flera steg och inleds vid polismyndigheten i
det län där den sökande bor. De sökande som bedöms vara mest
konkurrenskraftiga kallas därefter till fysiska prov. I nästa
steg kallas kvarvarande sökande till fördjupade tester och
intervjuer. Slutligen fattar Rikspolisstyrelsen beslut om den
sökande skall antas till polisutbildningen.
Tidigare utredningar och granskningar
Den grundläggande polisutbildningen har varit föremål för
flera utredningar och interna granskningar. Resultatet av den
kanske mest genomgripande utredningen presenterades 1996
i departementspromemorian Rekrytering och grundutbildning av
poliser (Ds 1996:11). Där föreslogs bl.a. en anpassad
utbildning inom ramen för högskoleväsendet med ämnen som
juridik, beteendevetenskap, psykologi, informationsteknik och
svenska. Den resterande mer praktiskt inriktade delen av
polisutbildningen skulle enligt utredningen påbörjas när den
teoretiska utbildningen var avslutad med godkända examina.
År 1997 redovisade en arbetsgrupp vid Rikspolisstyrelsen en
genomförandeutredning där man valde att gå ett steg längre
än förslagen i departementspromemorian genom att föreslå
att hela polisutbildningen skulle utgöra högskoleutbildning.
Detta var bakgrunden till att Rikspolisstyrelsen inledde ett
samarbete med Umeå universitet och senare även med Växjö
universitet. Det var emellertid och är fortfarande fråga om
uppdragsutbildningar.
Bland övriga utredningar och granskningar kan nämnas
departementspromemorian Vidareutbildning av poliser (Ds
1997:5), Rikspolisstyrelsens granskningar av
polisutbildningen år 2000 (VKA 761-3176/00) och 2002
(VKA 977-2964/02) samt Rikspolisstyrelsens uppföljning av
2002 års granskning av polisutbildningen (VKA 977-
2964/02) som genomfördes 2004-2005. Av intresse i detta
sammanhang är också den kartläggning av mångfaldsarbetet
inom polisen som genomfördes 2004 av förre länspolismästaren
i Stockholm, Gunno Gunnmo (dnr Ju2004/8969/PO).
Behovet av en utredning
Polisorganisationen har getts långtgående befogenheter för att
fullgöra sina uppgifter och poliser måste därför motsvara
högt ställda krav på kompetens och uppträda på ett sätt som
inger förtroende hos allmänheten.
Polisutbildningen har i sin nuvarande utformning varit
oförändrad sedan den tillkom 1998. Samhällsförändringar i
Sverige och i omvärlden innebär att förutsättningarna för
polisarbetet också förändras. Dessa förändringar kan t.ex.
komma att kräva resursförstärkningar och en modernisering
av den lagstiftning som reglerar polisens arbete.
Polisens förmåga handlar också om kompetensen och lämpligheten
hos varje anställd. Polisutbildningen måste vara utformad på
ett sätt som säkerställer att enskilda poliser uppfyller de
kompetenskrav som är nödvändiga för att utföra arbetet på ett
professionellt sätt. Ny teknik och nya typer av brottslighet
innebär att vissa poliser måste ha specialistkompetens inom
områden som IT och ekonomi samt i övrigt ha en förmåga att
hantera komplicerade problem och orsaksförhållanden.
Polisverksamheten måste ständigt utvecklas och anpassas för
att möta medborgarnas behov och förväntningar. De som blir
poliser måste därför också ha den personliga lämplighet som
krävs för yrket, till exempel i fråga om att bemöta människor
med varierande bakgrund och i olika situationer.
Förutsättningarna för att arbeta som polis är dessutom olika
beroende på vilka arbetsuppgifter man har och var i landet
verksamheten bedrivs. Att arbeta som polis i en storstad
skiljer sig i vissa avseenden åt från att arbeta som polis i
glesbygdsområden.
Utvecklingen av polisverksamheten förutsätter kunskaper om
brottslighetens struktur och omfattning, vilka arbetsmetoder
som har visat sig fungera och kunskaper om vad som sker i
samhället i övrigt. En tydligare koppling mellan
polisutbildningen, polismyndigheterna, polisforskningen
och kriminologin i allmänhet är därför en viktig förutsättning
för att utveckla kvaliteten i utbildningen och inom
polisverksamheten.
Det finns också en internationell dimension på
polisverksamheten. Den ökande internationaliseringen
innebär att svensk polis i allt högre grad samverkar med
andra länders polisorganisationer. Det förväntas därför att
svensk polis har den kompetens som krävs för att utveckla
och fördjupa det internationella polissamarbetet.
Dagens polisutbildning bör mot denna bakgrund ses över i sin
helhet.
Uppdraget
En särskild utredare skall lämna förslag till hur den
nuvarande polisutbildningen bör reformeras. Syftet är att
säkerställa att enskilda poliser och polisorganisationen som
helhet motsvarar de krav som ställs på polisverksamheten och
på de förhållningssätt som skall styra arbetet.
Uppdraget innebär att utredaren skall kartlägga och
analysera hur kraven på polisverksamheten och därmed på
poliserna kan komma att förändras jämfört med situationen i
dag. Med det som utgångspunkt skall utredaren genomföra en
granskning av dagens polisutbildning vad avser antagningskrav,
rekryteringsprocess och grund- och vidareutbildningen.
Utredaren skall slutligen lämna förslag till de förändringar
som granskningen föranleder.
Krav på framtidens poliser
Som en del i granskningen av dagens polisutbildning skall
utredaren kartlägga och analysera hur kraven på
polisverksamheten och därmed på personalen kan komma att
förändras jämfört med situationen i dag.
Utredaren skall vidare kartlägga och analysera de behov och
förväntningar som finns på polisorganisationen i fråga om
etnisk mångfald, jämställdhet, polisverksamhet i glesbygd
och i storstad och en breddad rekrytering till polisyrket.
Granskning av dagens polisutbildning
Med utgångspunkt i de identifierade kraven på enskilda
poliser och på polisverksamheten i stort skall utredaren göra
en granskning av dagens polisutbildning. I begreppet
polisutbildning avses i detta sammanhang antagningskrav,
rekryteringsprocess samt grund- och vidareutbildning. I
begreppet ligger inte de krav och utbildningar som riktar sig
till chefer på olika nivåer inom polisen.
Nuvarande antagningskrav skall bedömas mot bakgrund av
utredarens slutsatser kring de verksamhetsmässiga krav som
kan komma att ställas på polisarbetet i framtiden. Om
utredaren finner att något krav gör det svårare för kvinnor
eller personer med utländsk bakgrund att bli antagna till
polisutbildningen skall det kommenteras och motiveras
särskilt. I denna del av uppdraget ingår också att redovisa
för- och nackdelar med att ha alternativa antagningskrav för
civila specialister.
Utredaren skall också ta ställning till det nuvarande systemet
för rekrytering av poliser. I syfte att åstadkomma en bredare
rekrytering skall utredaren särskilt bedöma de insatser som
görs för att förmå fler kvinnor och personer med annan etnisk
eller kulturell bakgrund att söka sig till polisyrket.
Utredaren skall göra en bedömning av om dagens grundutbildning,
inklusive distansutbildning, är ändamålsenlig i fråga om
innehåll och längd. En viktig del i granskningen rör frågan om
vilken anknytning grund- respektive vidareutbildningen bör ha
till universitet och högskolor och till polismyndigheterna.
Utredaren skall i denna del också ta ställning till huruvida
polisutbildningen kan och bör omvandlas till en
högskoleutbildning. För det fall utredaren lägger förslag till
att polisutbildningen bör infogas i högskoleväsendet skall en
konsekvensanalys av förslaget redovisas.
Mot bakgrund av det ökande behovet av kompetens och
professionalism inom polisen skall utredaren överväga
åtgärder som redan under grundutbildningen ger polisen
bättre förutsättningar att möta sådana behov. En viktig
delfråga i detta sammanhang är vilka moment som bör ingå
i den grundutbildning som är gemensam för alla poliser. En
angränsande fråga är i vilken utsträckning och med vilket
innehåll en polisstuderande redan under grundutbildningen
skall kunna specialisera sig med inriktning mot t.ex. arbete
med brottsutredningar eller yttre, uniformerad tjänst.
Utredaren skall för det fall övervägande skäl talar mot en
sådan specialisering lämna förslag på hur detta behov kan
säkerställas på annat sätt.
Utredaren skall redovisa för- och nackdelar med att inrätta en
förkortad grundutbildning för t.ex. akademiker i syfte att
säkerställa specialistkompetens på områden där behovet av
polisiära befogenheter är framträdande. För det fall utredaren
finner att en sådan utbildning bör inrättas skall
antagningskraven till denna specificeras.
Det ingår också i uppdraget att bedöma polisorganisationens
samlade insatser för att vidareutbilda poliser och annan
personal som utför polisarbete. En central fråga i den här
delen är det eventuella behovet av återkommande utbildningar
som är gemensamma för alla respektive mer funktionsinriktade
vidareutbildningar. Utredaren skall här också göra en
bedömning av vilka delar av vidareutbildningen som bör ges
centralt av Polishögskolan, regionalt av polismyndigheterna
respektive i samverkan med universitet och genom den
Europeiska polisakademin (CEPOL). En annan fråga som kan
aktualiseras är om poliser på olika håll i landet får
vidareutbildning i den utsträckning det är motiverat.
Utredaren skall göra en bedömning av om balansen mellan
teoretiska och praktiska moment på grund- och
vidareutbildningen motsvarar verksamhetens behov.
Förslag till en polisutbildning för framtiden
Utredaren skall utifrån de identifierade kraven och
granskningen av polisutbildningen lämna förslag till hur
denna bör reformeras.
Utredaren skall också redovisa hur förslagen skall
genomföras.
Uppdragets genomförande
Utredaren skall samråda med berörda myndigheter samt ta
tillvara de erfarenheter som gjorts av
Polisutbildningsutredningen (Ju 2006:03).
Utredaren skall redovisa de ekonomiska konsekvenserna av
de förslag som lämnas.
Utredaren skall hämta in information om polisutbildningar i
andra relevanta länder för att, i de fall detta är motiverat,
ta till vara kunskap och erfarenheter.
Utredaren skall beakta de överväganden och förslag som
redovisas i delbetänkandet Läget i rättsväsendet och förslag
till fortsatta reformer inom brottsutredningsverksamheten
m.m. (SOU 2003:114) avseende kriminalpolisutbildning och
behovet av en breddad rekrytering till den brottsutredande
verksamheten.
Den del av uppdraget som rör identifieringen av de krav som
kan komma att ställas på polisen skall redovisas senast den
30 april 2007. Uppdraget skall slutredovisas senast den 30
mars 2008.
(Justitiedepartementet)