Post 2511 av 5067 träffar
Direktiv för översyn av tillsynen inom socialförsäkringsområdet, Dir. 2007:24
Departement: Socialdepartementet
Beslut: 2007-03-01
Beslut vid regeringssammanträde den 1 mars 2007
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall utreda möjliga organisatoriska
former för tillsynen inom socialförsäkringsområdet.
Utredaren skall utifrån sin utvärdering och analys lämna
förslag till hur en framtida funktion för tillsyn inom
socialförsäkringsområdet kan organiseras. Inriktningen av
tillsynen skall vara mot systemtillsyn och
effektivitetsgranskning, Funktionen skall vara skild från
Försäkringskassan. Utredaren skall också lämna förslag till
hur granskningsområdet bör avgränsas. Utredarens förslag
skall ha som utgångspunkt att stärka rättssäkerheten och
effektiviteten inom socialförsäkringsområdet och skapa ökad
tilltro hos medborgarna.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 2007.
Bakgrund
Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna
försäkringskassorna bildade den 1 januari 2005 den nya
sammanhållna myndigheten Försäkringskassan. När RFV
upphörde försvann också den tillsyn RFV utövat över de
allmänna försäkringskassorna. RFV skulle verka för att de
allmänna försäkringskassorna tillämpade socialförsäkrings-
och bidragssystemen likformigt och rättssäkert. RFV
ansvarade vidare för ekonomistyrningen av
försäkringskassorna.
Dessa funktioner har nu integrerats i den sammanhållna
organisationen i form av intern kontroll och granskning.
Detta innebär att den kontroll och granskning som bedrivs i
dag inte står i helt oberoende ställning till den verksamhet
den har att granska.
Annan tillsyn, granskning och kontroll
Förutom den interna kontroll och granskning som sker i
Försäkringskassan utövas också tillsyn av
Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Därutöver
granskas och kontrolleras verksamheten av Riksrevisionen
och ibland också av regeringens stabsmyndigheter.
Justitieombudsmannen (JO) granskar Försäkringskassan ur
ett förvaltningsrättsligt perspektiv. JO granskar ärenden på
enskildas respektive på eget initiativ. De flesta ärenden
granskas i samband med besök i organisationen. JO begär då
i förväg fram ett antal ärenden, dels några av de äldsta
ärendena inom vissa ärendeslag, dels ett antal slumpmässigt
utvalda ärenden och granskar handläggningen av dessa.
Justitiekanslern har i likhet med JO tillsyn över myndigheter
och deras tjänstemän. Tillsynen har till syfte att kontrollera
att lagar och andra författningar efterlevs. Sedan den 1
december 1998 har Justitiekanslerns tillsynsverksamhet
begränsats. Justitiekanslern har sedan dess en mer övergripande
tillsyn som främst är inriktad på att upptäcka systematiska fel
i den offentliga verksamheten. Justitiekanslern kan inte
ompröva beslut som fattats av andra myndigheter.
Justitiekanslern bestämmer om en anmälan från en enskild skall
föranleda några åtgärder.
Riksrevisionen genomför den årliga revisionen men också
effektivitetsrevision. Här har fokus legat på lika behandling
och rättssäkerhet, t.ex. inom förmånsslagen
havandeskapspenning och sjuk- och aktivitetsersättning.
Regeringen kan dock inte lämna uppdrag till Riksrevisionen.
Statskontoret och Ekonomistyrningsverket kan på
regeringens uppdrag granska myndigheten. Detta kan vara
både övergripande granskningar, t.ex. Statskontorets uppdrag
att följa Försäkringskassans förändringsarbete, eller mer
avgränsade uppdrag som att utvärdera den finansiella
samordningen. Tidigare kunde också det nu avvecklade
Riksrevisionsverket utföra granskningar både på eget initiativ
och på uppdrag av regeringen.
Begreppen systemtillsyn och effektivitetsgranskning
Begreppet systemtillsyn innebär att tillsynsfunktionen
granskar tillsynsobjektets metoder för att kvalitetssäkra sin
verksamhet. Man granskar tillsynsobjektets egna system för
styrning och kontroll och bedömer om dessa med rimlig
säkerhet säkerställer en korrekt och enhetlig tillämpning av
lagstiftningen.
Effektivitetsgranskning innebär att tillsynsfunktionen
granskar om tillsynsobjektets verksamhet fungerar effektivt
med utgångspunkt i det statliga åtagandet.
Behovet av en översyn
Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 (prop.
2006/07:1 finansplan avsnitt 1.7) aviserat en översyn av de
organisatoriska formerna för tillsynen av
socialförsäkringsområdet. Det finns i dag ingen från
Försäkringskassan skild funktion som systematiskt utför
systemtillsyn och granskar effektiviteten inom
socialförsäkringsområdet. Denna ordning är enligt regeringen
inte ändamålsenlig för att säkerställa den framtida
rättssäkerheten och effektiviteten inom
socialförsäkringsområdet.
Försäkringskassan betalar ut cirka 435 miljarder kronor
årligen, vilket motsvarar närmare hälften av statsbudgetens
utgifter, och förfogar över administrativa medel om drygt åtta
miljarder per år. Försäkringskassan fattar årligen ca 15
miljoner beslut om ersättning och verkställer mer än 60
miljoner utbetalningar till enskilda. Det är därför angeläget
att rättssäkerheten och effektiviteten inom
socialförsäkringsområdet fortlöpande blir föremål för
objektiv granskning. Den enskilde skall ha samma rätt till
förmåner oavsett var i landet han eller hon är bosatt. Osakliga
regionala skillnader skall inte förekomma. Försäkringen skall
också fungera på samma sätt för alla försäkrade. Ingen skall
diskrimineras genom socialförsäkringens tillämpning.
Försäkringskassans administration måste samtidigt vara
effektiv. Handläggningen skall inte bara ske korrekt, utan
också till en så låg kostnad som möjligt. De statliga medel
som används till socialförsäkringens administration skall
användas för att ge största möjliga effekt. Administrationen
måste ständigt utvärderas och prövas för att nå bästa möjliga
resultat.
Effektiviteten i administrationen och försäkringen är inte
enbart beroende av myndighetens arbete eller
socialförsäkringslagstiftningens utformning utan också av hur
angränsande områden förvaltar sitt ansvar. Detta kan vara av
betydelse både för processer som angränsar till
socialförsäkringsområdet och för processer som skall fungera
över gränssnitten mellan områden.
Dessa gränssnitt är viktiga ur ett individperspektiv.
Myndigheternas verksamheter måste vara anpassade till
varandra för att den enskilde inte skall riskera att komma i
kläm. Det kan t.ex. uppstå problem med att ta till vara och
utveckla en konstaterad arbetsförmåga hos den försäkrade. I
gränssnitten mellan myndigheters verksamhet kan vidare
organisatorisk ineffektivitet uppstå. Frågor som rör sig över
gränssnitten är samtidigt svåra att granska och utvärdera.
Försäkringskassan bedriver ett omfattande förändringsarbete
för att bli en modern organisation. Detta arbete har nu pågått i
två år. Uppdraget att se över de organisatoriska formerna för
systemtillsyn och effektivitetsgranskning inom
socialförsäkringsområdet skall ses som en del av detta
moderniseringsarbete.
Uppdraget
En särskild utredare skall utvärdera möjliga organisatoriska
former för systemtillsyn och effektivitetsgranskning inom
socialförsäkringsområdet.
Utvärderingen skall innehålla en analys av den nuvarande
strukturen för systemtillsyn och effektivitetsgranskning samt
förslag till hur en från Försäkringskassan skild funktion för
detta kan organiseras. Regeringens ambition är att minska
omfattningen av den statliga administrationen. Därför skall
utredaren i sitt förslag till organisation för funktionen i
första hand utgå från möjligheten att använda befintliga
myndighetsstrukturer som bas för denna.
Utredaren skall vidare överväga om det är ändamålsenligt att
funktionen får ett större granskningsområde än bara
socialförsäkringsområdet. Utredaren skall överväga om också
gränssnitten mellan socialförsäkringsområdet och
angränsande områden skall ingå i funktionens
granskningsområde.
Utredaren skall beakta funktionens relation till
Försäkringskassan. Utredaren skall också beakta funktionens
gränssnitt mot andra myndigheter som i dag utövar tillsyn,
kontroll eller granskning inom socialförsäkringsområdet.
Utredaren skall beakta och redovisa de samlade kostnader
som kan uppstå på kortare och längre sikt som följd av
utredarens förslag. När kostnaderna värderas skall även
kostnaderna för statsbudgeten, inklusive påverkan på
försäkringskostnader och Försäkringskassans totala
administrativa kostnader beaktas. En särskild redovisning
skall lämnas i fråga om de eventuella personalkonsekvenser
som uppstår med anledning av utredarens förslag. En
ytterligare aspekt är tidshorisonten och den hänsyn som kan
behöva tas till Försäkringskassans pågående
förändringsarbete.
Utredarens utvärdering och förslag skall ha sin utgångspunkt
i att stärka rättssäkerheten och effektiviteten inom
socialförsäkringsområdet samt stärka tilltron till
socialförsäkringen och dess administration hos medborgarna.
Utredaren skall vidare beakta att försäkringsdelegationerna
upphört från och med den 1 januari 2007.
Försäkringskassan skall bistå utredningen med nödvändiga
underlag. I den mån andra myndigheters arbete berörs skall
samråd ske med dessa.
Utredaren skall lämna förslag till de författningsförändringar
som bedöms nödvändiga för att förslagen skall kunna
genomföras. Utredaren skall hålla berörda centrala
arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem
möjlighet att framföra synpunkter.
Redovisning av uppdraget
Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 2007.
(Socialdepartementet)