Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 1 mars 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över den svenska kemikalielagstiftningen med avseende på tillsyn, avgifter och vad som därutöver följer av att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s.1, Celex 32006R1907), träder i kraft. Uppdraget innefattar sammanfattningsvis att analysera och lämna förslag till · de författningsändringar som bedöms nödvändiga till följd av ikraftträdandet av Reach, · hur det nationella tillsynsansvaret (operativ tillsyn och tillsynsvägledning) som en följd av Reach och övrig kemikalielagstiftning, inbegripet lagstiftningen för bekämpningsmedel, lämpligen bör fördelas dels mellan olika centrala myndigheter, dels mellan centrala, regionala och lokala tillsynsmyndigheter, · kemikalie- och bekämpningsmedelstillsynens omfattning och inriktning för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig tillsyn över efterlevnaden, samt · utformningen av det nationella systemet för kemikalieavgifter inklusive avgifter för bekämpningsmedel. Utredaren skall beakta relevanta rapporter och utredningar, uppmärksamma hur Reach hanteras i andra medlemsstater samt särskilt beakta hur Reach kommer att påverka små- och medelstora företag. Utredaren skall presentera en analys av de konsekvenser som de föreslagna författningsändringarna och övriga förslag kan få. Bakgrund Tillämpningen av de EG-bestämmelser på kemikalieområdet som föregick Reach har medfört allvarliga brister i hanteringen och användningen av kemikalier inom EU. En brist är att myndigheters bedömningar av kemikaliers effekter på hälsa och miljö tar alldeles för lång tid. Fler än 30 000 kemiska ämnen finns i nuläget på den europeiska marknaden. Av dessa är det färre än 1 500 som har testats och bedömts. Krav på att tillverkare och importörer skall riskbedöma nya ämnen infördes inom gemenskapen 1981. Ämnen som fanns på marknaden före 1981 (s.k. existerande ämnen) omfattas inte av motsvarande krav. Dessa existerande ämnen utgör i dag ca 90 procent av de ämnen som används inom gemenskapen. Avseende dessa ämnen har i stället ansvaret legat på ansvarig myndighet att ta fram data om ämnet. Arbetet med att ta fram data och riskbedöma existerande ämnen har gått mycket långsamt. Detta har medfört att kunskap om miljö- och hälsoegenskaper fortfarande saknas för merparten av dessa ämnen. Den 29 oktober 2003 presenterade EG-kommissionen ett förslag till en ny samlad kemikalielagstiftning i EG-förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach). Den 18 december 2006 beslutades förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach). Med anledning av Reach beslutades samtidigt om en ändring av rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/121/EG. Reach träder i kraft stegvis under en period av 11 år från och med den 1 juni 2007. En mängd vägledningsdokument och IT-baserade hjälpmedel utarbetas för närvarande inom EU. Reach ersätter 40 existerande förordningar och direktiv inom EU och blir en gemensam och harmoniserad lagstiftning för alla EU:s medlemsstater. Syftet med den nya lagstiftningen är att ta ett helhetsgrepp på kemiska hälso- och miljörisker samt att öka företagens konkurrenskraft genom skapandet av en gemensam inre marknad. Företagen får ett tydligare ansvar för att undersöka sina kemiska ämnens hälso- och miljöfarlighet. Företagen skall riskbedöma och redovisa hur vissa ämnen skall hanteras på ett säkert sätt. Särskilt farliga ämnen får inte användas utan tillstånd. Dessutom innehåller Reach regler som berör ämnen i varor, dvs. inte enbart ämnen i kemiska produkter. Vissa ämnesgrupper och användningsområden har undantagits från Reach, trots att de innehåller eller berör kemikalier. Här kan nämnas bl.a. bekämpningsmedel, läkemedel, livsmedel och foder. Reach kommer att beröra ett mycket stort antal företag som tillverkar, importerar eller använder kemiska ämnen, men även ett antal av de företag som enbart hanterar varor. Enligt en studie från Nutek (R 2004:12) kommer de tyngsta kraven i Reach - registreringskraven - att beröra mellan 700 och 2 300 företag. Merparten av dessa företag finns i branscherna för kemisk tillverkning eller detaljhandel och de flesta berörs i egenskap av importörer av kemiska ämnen och beredningar. Av dessa företag är 88 procent små eller medelstora företag och 70 procent har färre än 50 anställda. Vissa av kraven i Reach kommer att beröra merparten av svensk tillverkningsindustri i dess egenskap av användare av kemiska ämnen och beredningar. Reach inom EU En central kemikaliemyndighet, med säte i Helsingfors, inrättas på gemenskapsnivå. Den centrala kemikaliemyndigheten skall hantera data i samband med registrering av ämnen, ta fram underlag och lämna förslag till beslut i ärenden, yttra sig om olika aspekter på kemikaliehantering, samordna tillsynsfrågor och hålla databaser och information om kemikalier tillgängliga för allmänheten. Den centrala kemikaliemyndigheten kommer att fatta bindande beslut i vissa frågor när medlemsstaterna är eniga. Viktigare beslut eller beslut när medlemsstaterna är oeniga kommer att fattas av kommissionen efter hörande av medlemsstaterna i ett kommittéförfarande. Kemikaliemyndigheten kommer även att förbereda de ärenden som skall beslutas av kommissionen. Medlemsstaterna kommer att utse de nationella myndigheter som skall delta i kommittéarbetet. De nationella myndigheternas roll innebär en rad nya eller förändrade arbetsuppgifter, däribland ämnesutvärderingar och tillståndsprövning, underlag för begränsningar av farliga ämnen samt tillsyn inom respektive medlemsstat. Avgifter från företagen till den centrala kemikaliemyndigheten för registrering och för tillståndsprövning införs. Parallellt med Reach pågår ett arbete med att genomföra ett globalt system för klassificering och märkning av kemikalier (Global Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals - GHS) inom EU. GHS-reglerna har ett nära samband med Reach och kommer att tas in i en särskild gemenskapsförordning. Något förslag till en sådan förordning har dock ännu inte lagts fram av kommissionen. Gällande svenska regler och mål inom kemikalieområdet År 1999 antog riksdagen 15 miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Ett 16:e miljökvalitetsmål antogs 2005 (prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48). Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär att miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats eller utvunnits av människan och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Till detta miljökvalitetsmål hör en rad delmål som skall tjäna som riktmärken för arbetet med en Giftfri miljö. Reach har av regeringen och riksdagen bedömts vara den enskilt viktigaste processen för uppfyllandet av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48). De svenska bestämmelserna om kemikalier finns i första hand i 14 kap. miljöbalken, i förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer samt i föreskrifter meddelade av Kemikalieinspektionen. Bestämmelser om kemikalier finns även i exempelvis lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor som reglerar hantering och import av sådana varor. En översyn av lagen om brandfarliga och explosiva varor har gjorts och förslag till en ny lag och förordning om brandfarliga och explosiva varor har lämnats (Ny reglering om brandfarliga och explosiva varor - SOU 2006:16). Förslaget har remissbehandlats och är nu föremål för beredning inom Regeringskansliet. Generella bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken. Specifika bestämmelser med utpekande av ansvariga myndigheter finns i förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Även förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter samt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken är relevanta på miljöområdet. Kemikalieinspektionens avgiftssystem för tillsyn och prövning regleras genom förordningen (1998:942) om kemikalieavgifter m.m. Riksrevisionens granskning av tillsynen Riksrevisionen presenterade den 20 februari 2006 rapporten Mer kemikalier och bristande kontroll - tillsynen av tillverkare och importörer av kemiska produkter (RiR 2006:4). I rapporten redogör Riksrevisionen för sin granskning av statens insatser vid tillsyn av tillverkare och importörer av kemiska produkter. Riksrevisionen har identifierat brister i såväl tillsynens omfattning som innehåll. Riksrevisionen bedömer att alldeles för få företag blir föremål för inspektion. Samtidigt menar revisionen att den tillsyn som utförs är otillräcklig i relation till de brister som identifieras hos de granskade företagen. Riksrevisionen har vidare uppmärksammat att det finns parallella ansvar för den operativa tillsynen och för tillsynsvägledningen. Enligt revisionens uppfattning motverkas ett gott tillsynsresultat av att · tydligt avgränsade ansvarsområden saknas mellan tillsynsmyndigheterna, · tillsynsmyndigheternas resurser är begränsade, samt · det finns andra områden som ställer tydligare krav på insatser från myndigheterna. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen bör överväga att · vidta de åtgärder som krävs för att försäkra sig om att tillsynen av kemiska produkter har en omfattning och en inriktning som svarar mot dagens risksituation och de mål som uttrycks i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, · ta initiativ till en översyn av fördelningen av ansvar för tillsyn av kemiska produkter enligt miljöbalken, dvs. ansvarsfördelningen mellan Kemikalieinspektionen och de kommunala tillsynsnämnderna för operativ tillsyn samt mellan Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna för tillsynsvägledning, · precisera vilka krav som bör ställas på Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna avseende tillsynsvägledning, särskilt när det gäller uppföljning och utvärdering av den operativa tillsynen, och · se över systemet för kemikalieavgifter. Ekonomistyrningsverkets förslag till finansiering Ekonomistyrningsverket har på uppdrag av regeringen överlämnat en rapport där verket har utrett finansieringen av arbetet med bekämpningsmedel vid Kemikalieinspektionen och en rapport där verket har utrett hur främjandet av tillgången på bekämpningsmedel med låg risk kan finansieras. I rapporten Avgiftssystem för prövning och tillsyn av bekämpningsmedel (ESV 2003:11) redovisar verket förslag kring vilka delar av Kemikalieinspektionens arbete med bekämpningsmedel som bör finansieras med avgifter och vilka delar som bör finansieras med skattemedel. Ekonomistyrningsverket lämnar även förslag till bl.a. ett avgiftssystem för prövning och tillsyn av bekämpningsmedel. I rapporten Stöd för bekämpningsmedel med låg risk (ESV 2005:12) föreslår Ekonomistyrningsverket bl.a. att en del av Kemikalieinspektionens anslag skall reserveras för finansiellt stöd för prövning av bekämpningsmedel med låg risk för hälsa och miljö. Verket föreslår att företag som ansöker om godkännande för produkter som klassificeras som lågriskprodukter skall få avgiften reducerad med 50 procent. Utredningsbehovet Ikraftträdandet av Reach innebär att den europeiska kemikalielagstiftningen förändras i grunden. För att klara av övergången till det nya regelverket på nationell nivå behövs en översyn av den svenska kemikalielagstiftningen och annan nationell lagstiftning med anknytning till kemikalieområdet. Som en följd av ikraftträdandet av Reach och inrättandet av en europeisk kemikaliemyndighet kommer de nationella myndigheternas arbetsuppgifter och rutiner att förändras, inte minst avseende tillsynsarbetet. En allmän översyn av tillsynsverksamheten men även av avgiftssystemet är därför nödvändig. Översynen bör inte enbart vara begränsad till de effekter som Reach medför för allmänkemikalier, utan bör även inkludera bekämpningsmedel. Kemikalieinspektionen har inför ikraftträdandet av Reach lämnat förslag på vilka ändringar i svensk lagstiftning som måste vara utförda före den 1 juni 2007 (Behovet av svensk lagstiftning när REACH träder i kraft, Miljödepartementets dnr M2007/197/Kk). Dessa förslag kommer att beredas inom Regeringskansliet under våren 2007. Förhållandet mellan Reach och svensk nationell lagstiftning Reach är en gemenskapsförordning och kommer därför att gälla direkt i Sverige. Sveriges nuvarande kemikalielagstiftning grundar sig även den till största delen på EG-regler. Ikraftträdandet av Reach kommer att medföra att en stor del av dagens svenska bestämmelser på kemikalieområdet ersätts av bestämmelserna i Reach. Nationella bestämmelser på kemikalieområdet kommer dock även i fortsättningen att behövas på vissa områden som ligger utanför Reach. Vidare ställs i Reach krav på en nationell tillsyn av efterlevnaden av Reach. Den närmare utformningen av tillsynen skall regleras nationellt. Hur tillsynen av hantering av kemikalier i kvantiteter mindre än ett ton skall bedrivas bör också tydliggöras, då detta inte omfattas av Reach. Reach medför således att en översyn av den svenska kemikalielagstiftningen är nödvändig. I första hand måste bestämmelserna i 14 kap. miljöbalken och de förordningar och föreskrifter som är knutna till detta kapitel ses över. I andra hand måste även övriga författningar med anknytning till kemikalieområdet ses över. Även förhållandet mellan bestämmelserna i Reach och de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken bör belysas. Vidare behöver det utredas hur produktregistret i 14 kap. 10 § miljöbalken förhåller sig till det register som den centrala kemikaliemyndigheten kommer att ansvara för enligt Reach. Utgångspunkten bör vara att de funktioner som det svenska produktregistret har skall finnas kvar i den mån dessa funktioner inte ersätts av Reach. Ett mål skall vara att uppnå enkelhet och tydlighet så att företagens uppgiftslämnarbörda kan minskas. Det behöver även utredas om Reach föranleder ändringar inom andra lagstiftningsområden. Aktuella områden kan vara t.ex. arbetsmiljö, materialåtervinning, hantering av avfall och farligt avfall, hantering av brandfarliga och explosiva varor, åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, sekretess, skydd mot förorening av luft, mark och vatten samt konsumentfrågor avseende ämnen i varor och producentansvar. Avgifter Enligt Reach skall avgifter tas ut för registrering av kemiska ämnen samt för tillståndsprövning. Avgifterna tas ut centralt, men avgiftsmedel kan tillgodoföras medlemsstaterna i den mån dessa fullgör uppgifter enligt Reach, t.ex. vad gäller ämnesutvärdering. De nuvarande svenska kemikalieavgifterna tas delvis ut för andra syften, bl.a. för att finansiera tillsynen. Enligt förordningen (1998:942) om kemikalieavgifter m.m. skall avgift betalas för Kemikalieinspektionens prövning och tillsyn i fråga om kemiska produkter, biotekniska organismer och varor enligt 14 kap. miljöbalken. Det behöver därför utredas vilka förändringar som behöver göras i de svenska reglerna om kemikalieavgifter. Nuvarande avgiftssättning, som bygger på full kostnadstäckning, medför ofta hindrande kostnader för att etablera sig på marknaden för nyetablerade små företag. Denna etableringströskel är från samhällsekonomisk synpunkt problematisk om den försvårar introduktionen av nya miljöanpassade produkter - exempelvis biologiska bekämpningsmedel. Riksrevisionen har i rapporten om tillsynen av tillverkare och importörer av kemiska produkter (RiR 2006:4) konstaterat att det nationella systemet för kemikalieavgifter bör ses över. Riksrevisionen har bl.a. kritiserat att en betydande del av kemikalieavgifterna i praktiken används för andra ändamål än tillsyn. Ekonomistyrningsverket har på uppdrag av regeringen utrett finansieringen av arbetet med bekämpningsmedel vid bl.a. Kemikalieinspektionen (ESV 2003:11). Verket ger förslag till vilka delar av verksamheten som skall vara avgiftsfinansierad respektive skattefinansierad. Ekonomistyrningsverket har även utrett hur man kan främja bekämpningsmedel med låg risk för hälsa och miljö (ESV 2005:12). Bland annat föreslås att en del av Kemikalieinspektionens anslag skall användas för stödåtgärder vid godkännande av bekämpningsmedel med låg risk. Vid en översyn av avgiftssystemet på kemikalieområdet bör Riksrevisionens och Ekonomistyrningsverkets bedömningar och rekommendationer beaktas. För att få en enhetlig översyn och reglering av avgiftssystemet på kemikalieområdet bör en allmän översyn ske, där avgifterna både för allmänkemikalier och bekämpningsmedel ses över i ett sammanhang. Det är här viktigt att belysa hur en god transparens i avgiftssystemet, som innebär att företagen uppfattar avgifterna som tydliga, konsekventa och ändamålsenliga, kan uppnås. Sanktioner Med Reach följer krav på medlemsstaterna att fastställa påföljder vid överträdelser av bestämmelserna i EG- förordningen. Dessa skall rapporteras till EG-kommissionen senast den 1 december 2008. Medlemsstaterna skall också vidta åtgärder för att se till att påföljderna verkställs. Påföljderna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. En genomgång bör således ske av vilka regler i Reach som nationellt bör sanktioneras genom straffbestämmelser samt vilka som bör sanktioneras genom miljösanktionsavgifter. Vid genomgången bör hänsyn tas till att Reach introducerar en rad åtgärder för begränsning av risker med kemiska ämnen såsom krav på tester, redovisning av testdata, riskbedömningar och tillhandahållande av information om kemiska ämnens inneboende egenskaper. Ett sanktionssystem bör därför väljas som både främjar efterlevnaden av dessa kunskapsuppbyggande åtgärder och minskar benägenheten att överträda bestämmelserna. I utredningen skall det också beaktas hur sanktionssystem i andra EU-länder kommer eller kan komma att utformas, för att skapa förutsättningar för en sund konkurrens på lika villkor på den inre marknaden. Tillsynsorganisationen Den nya europeiska kemikaliemyndigheten kommer att ha huvudansvaret för tillsynen av Reach på gemenskapsnivå. Ansvaret för det operativa tillsynsarbetet kommer även i framtiden att ligga på de nationella tillsynsmyndigheterna. I dag är det i första hand Kemikalieinspektionen, länsstyrelserna och de kommunala tillsynsmyndigheterna som utövar operativ kemikalietillsyn, men även Naturvårdsverket, Arbetsmiljöverket, Generalläkaren och Räddningsverket utövar viss kemikalietillsyn. Reach skapar ett behov av ett fungerande samarbete mellan den europeiska kemikaliemyndigheten och de nationella Reach-myndigheterna samt övriga nationella tillsynsmyndigheter. Det kommer även att finnas ett starkt behov av samarbete mellan medlemsstaterna i tillsynsfrågor. Riksrevisionen har i sin rapport RiR 2006:4 bedömt att den nuvarande tillsynen av tillverkare och importörer av kemiska produkter är otillräcklig både avseende omfattning och innehåll. Riksrevisionen har lämnat ett antal rekommendationer med förslag på överväganden. Regeringen delar bedömningen att den nuvarande tillsynen är otillräcklig. I samband med översynen av den svenska lagstiftningen till följd av Reach och mot bakgrund av den granskning och de rekommendationer som Riksrevisionen har gjort, finns det således ett behov av att se över hela tillsynsverksamheten. För att få en enhetlig översyn av tillsynen på hela kemikalieområdet, bör denna översyn inbegripa tillsyn av både allmänkemikalier och bekämpningsmedel. Den svenska kemikalietillsynen skall utformas så att den säkerställer en effektiv och ändamålsenlig tillsyn över efterlevnaden av Reach och övrig kemikalielagstiftning, inbegripet lagstiftningen för bekämpningsmedel, samt blir en viktig del i arbetet mot miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Översynen bör därför omfatta hur kemikalietillsynen bör vara utformad organisatoriskt och belysa fördelningen av ansvaret dels mellan centrala myndigheter med centralt ansvar för tillsynsvägledning inom angivna ansvarsområden, dels mellan centrala, regionala och lokala tillsynsmyndigheter. Översynen bör även innefatta vilken omfattning, utformning och innehåll tillsynen bör ha. Det bör särskilt uppmärksammas att Reach även lägger ansvar på yrkesanvändare av kemikalier och att detta medför ett behov av tillsyn av att yrkesanvändare genomför de åtgärder för skydd av arbetsmiljö och yttre miljö som leverantören rekommenderar eller själva gör en kemikaliesäkerhetsbedömning. I detta sammanhang behöver särskilt Arbetsmiljöverkets roll i tillsynsarbetet analyseras. Uppdraget En särskild utredare skall se över det svenska regelverket på kemikalieområdet med avseende på tillsyn, avgifter och vad som därutöver följer av att Reach träder i kraft. I uppdraget ingår att särskilt undersöka förhållandet mellan Reach och nationella regler i syfte att försäkra sig om att kraven enligt EG-rätten uppfylls. En översyn behöver bl.a. göras av bestämmelserna i 14 kap. miljöbalken. Även förhållandet mellan Reach och de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken behöver utredas. Utredaren skall göra en översyn av samtliga lagstiftningsområden som berörs av Reach. Här avses bl.a. områden som arbetsmiljö, materialåtervinning, hantering av avfall och farligt avfall, hantering av brandfarliga och explosiva varor, åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, sekretess, skydd mot förorening av luft, mark och vatten samt konsumentfrågor avseende ämnen i varor och producentansvar. Utredaren skall därutöver, för att nå syftet med Reach och miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, göra en allmän översyn av avgiftssystemet för kemikalier, tillsynen för kemikalier, tillsynsorganisationen och ansvarsfördelningen mellan de berörda nationella tillsynsmyndigheterna inklusive länsstyrelser och kommunala tillsynsmyndigheter. Översynen av avgiftssystemet och tillsynsverksamheten för kemikalier skall omfatta systemen i sin helhet och avse både allmänkemikalier och bekämpningsmedel. Utredaren skall inom ramen för sitt uppdrag värdera för- och nackdelar med en avgiftskonstruktion som stimulerar en introduktion av kemikalier eller bekämpningsmedel som bedöms vara särskilt önskvärda på grund av sina miljöegenskaper. Denna utvärdering kan, om utredaren anser det lämpligt, begränsas till att endast omfatta bekämpningsmedel. Utredaren skall kartlägga och analysera behovet av förändringar, föreslå åtgärder med utgångspunkt i den genomförda analysen och uppmärksammade brister samt överväga och föreslå författningsförändringar. Utredaren skall också analysera och beakta konsekvenserna av förslagen, särskilt för små och medelstora företag. Utredaren skall uppmärksamma hur frågor till följd av ikraftträdandet av Reach kommer eller kan komma att hanteras i andra länder inom gemenskapen. Utredaren bör så långt det är möjligt beakta utvecklingen vad gäller införandet av gemensamma regler om klassificering och märkning av kemikalier (GHS). Utredaren skall särskilt · ta hänsyn till Riksrevisionens rapport Mer kemikalier och bristande kontroll - tillsynen av tillverkare och importörer av kemiska produkter (RiR 2006:4) och de rekommendationer som lämnas i rapporten, · beakta Ekonomistyrningsverkets bedömningar i rapporten Avgiftssystem för prövning och tillsyn av bekämpningsmedel (ESV 2003:11) och rapporten Stöd för bekämpningsmedel med låg risk (ESV 2005:12), · beakta Kemikalieinspektionens promemoria (dnr M2007/197/Kk) om vilka författningsändringar som behöver vara genomförda innan Reach träder ikraft den 1 juni 2007, · uppmärksamma betänkandet Ny reglering av brandfarliga och explosiva varor (SOU 2006:16), · uppmärksamma betänkandet Öppna system för provning och kontroll - En utvärdering (SOU 2006:113), · i relevanta delar beakta Nuteks rapport REACH - EU:s förslag till nya kemikalieregler - omfattning och effekter för svenska företag (R 2004:12), · hålla sig informerad om det arbete med riktlinjer för tillsyn som pågår inom Finansdepartementet, och · följa beredningen inom Regeringskansliet av förslagen i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsutveckling med utvecklingskraft (SOU 2007:10). Utredaren skall särskilt beakta hur Reach kommer att påverka små- och medelstora företag. Utredarens förslag skall vara i överensstämmelse med regeringens ambition om en generell regelförenkling för att minska företagens administrativa kostnader. Konsekvenser och arbetets genomförande Enligt 14 och 15 §§ kommittéförordningen (1998:1474) skall konsekvenser i olika avseenden av utredningsförslag beräknas och redovisas. Utredaren skall särskilt uppmärksamma de ekonomiska konsekvenserna för staten, kommuner, företag och enskilda samt de samhällsekonomiska konsekvenserna. Konsekvenserna för berörda myndigheters resurser skall beaktas och belysas. Vid eventuella statsfinansiella effekter skall utredaren föreslå finansiering. Utredaren skall samråda med berörda myndigheter, kommuner, näringslivet, experter och organisationer. När det gäller konsekvenser för företag, särskilt för små och medelstora företag, skall utredaren även samråda med Näringslivets regelnämnd. Om förslagen har betydelse för små företags arbetsförutsättningar eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, skall detta redovisas. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag i ett slutbetänkande senast den 30 juni 2008. Utredaren skall senast den 31 oktober 2007 redovisa ett delbetänkande avseende de förslag till åtgärder som krävs för tillämpningen av de delar av Reach som börjar gälla den 1 juni 2008. (Miljödepartementet)