Post 2244 av 5067 träffar
Nationell lärlingskommitté, Dir. 2008:106
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 2008-09-11
Beslut vid regeringssammanträde den 11 september 2008
Sammanfattning av uppdraget
En kommitté med representanter för arbetsmarknadens
organisationer inom branscher som tar emot lärlingar ska ge
råd och stöd till huvudmän, lärlingsråd och företag i
anslutning till den utbildning som bedrivs med stöd av
förordningen (2007:1349) om försöksverksamhet med
gymnasial lärlingsutbildning.
Kommittén ska främja den arbetsplatsförlagda utbildningen
inom försöksverksamheten och därmed bidra till att höja
kvaliteten i den yrkesinriktade utbildningen genom att
- ge stöd till lärlingsråd och huvudmän bland annat när
det gäller att organisera utbildning på arbetsplatser,
genomföra handledarutbildning, utforma avtal och
utbildningskontrakt mellan skola och företag respektive med
elever samt kvalitetssäkra lärlingsverksamheten,
- stimulera huvudmän och företag eller branscher till
regional samverkan mellan skola och arbetsliv,
- följa upp lärlingsförsökets resultat, måluppfyllelse
och funktion utifrån näringslivets behov som ett komplement
till den uppföljning som Statens skolverk är skyldig att göra,
samt
- uppmärksamma utvecklingsbehov inom
lärlingsutbildningarna.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2011.
Bakgrund
Sedan programgymnasiet infördes 1992 har utvecklingen i
samhälls- och arbetslivet varit snabb. Arbetslivet ställer krav
på både bredd och djup i medarbetarnas kompetenser,
samtidigt som rörligheten på arbetsmarknaden ökar.
Representanter för arbetslivet och olika branscher har gett
tydliga signaler om att utbildningarna behöver förändras. Det
råder brist på utbildad arbetskraft inom vissa yrkesområden
där de anställda normalt får sin grundläggande
yrkesutbildning i gymnasieskolan. Samtidigt anordnas
utbildningar som inte motsvarar arbetsmarknadens behov.
Den snabba teknik- och metodutvecklingen ställer krav på
utbildningarnas innehåll och aktualitet.
För att säkerställa hög kvalitet i utbildningarna och ett starkt
engagemang från näringsliv och offentlig verksamhet
behöver samverkan mellan skola och arbetsliv intensifieras.
En nära samverkan borgar för att eleverna har de kunskaper
och färdigheter som svarar mot arbetsmarknadens behov när
de fullföljt gymnasieskolan och att eleverna därigenom blir
anställningsbara.
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning
Regeringen beslutade i december 2007 att inleda en
försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning.
Förordningen (2007:1349) om försöksverksamhet med
gymnasial lärlingsutbildning avser utbildningar som
påbörjas under perioden den 1 juli 2008 - den 20 juni 2011
(jfr prop. 2007/08:1, utg.omr. 16).
Försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
syftar till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning,
ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en
handledares ledning, på en arbetsplats, få fördjupade
kunskaper inom yrkesområdet. För varje elev som deltar i
lärlingsutbildning utbetalas ett statsbidrag på 25 000 kronor
per läsår till skolhuvudmannen. Arbetsplatser som erbjuder
sig att ta emot, handleda och utbilda lärlingar bör kunna få
ersättning från skolhuvudmannen.
För varje program där försöksverksamhet med gymnasial
lärlingsutbildning erbjuds ska det finnas ett lärlingsråd för
samråd mellan skolan och arbetsmarknadens organisationer.
I lärlingsrådet ska det ingå företrädare för berörda
arbetstagare och arbetsgivare samt för skolans lärare och
elever, men även annan skolpersonal och andra berörda
intressenter från arbetslivet kan ingå. Lärlingsrådets uppgift
är bland annat att medverka till att utveckla den lokala
samverkan mellan skola och arbetsliv samt att bidra till ett
lärande i arbetslivet med hög kvalitet. Lärlingsrådet ska också
medverka vid uppföljning och utvärdering av den
arbetsplatsförlagda delen av lärlingsutbildningen.
Intresset för försöksverksamheten med gymnasial
lärlingsutbildning har varit stort bland skolhuvudmännen.
Inför intagningen till utbildningen hösten 2008 kom
ansökningar in om över 5 500 platser till Myndigheten för
skolutveckling. För att möta det stora intresset utökade därför
regeringen antalet platser från 4 000 till 5 000.
I budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utg.omr.
16) anförde regeringen att ett nationellt yrkesutbildningsråd
med rådgivande uppgifter borde inrättas i anslutning till den
aviserade försöksverksamheten med gymnasial
lärlingsutbildning. Exempel på arbetsuppgifter kan vara att
följa utvecklingen av försöksverksamheten, ta fram
branschvisa rekommendationer för utbildningen, utarbeta
riktlinjer för kvalitetssäkring samt informera och stimulera
skolor och företag att delta i försöksverksamheten.
Gymnasieutredningen
Regeringen gav i februari 2007 en särskild utredare i uppdrag
att föreslå en ny struktur för gymnasieskolan (dir. 2007:8 och
dir. 2007:143). I uppdraget ingick att utredaren också skulle
föreslå hur en modern, flexibel lärlingsutbildning skulle
kunna utformas där utbildningen ska vara ännu mer förankrad
i arbetslivet än i ett yrkesprogram. Gymnasieutredningen
lämnade sitt betänkande i april 2008 (Framtidsvägen - En
reformerad gymnasieskola, SOU 2008:27).
Gymnasieutredningen föreslår att det inrättas ett nationellt
råd för utbildning, som ska vara rådgivande i strategiska
frågor som rör utvecklingen av gymnasial utbildning. Rådet
föreslås vara knutet till Statens skolverk. I rådet, som utses av
regeringen och som leds av Skolverkets generaldirektör,
föreslås att arbetsliv och högskolesektor ska vara
representerade. Dessutom föreslås att det för varje nationellt
program inrättas ett nationellt programråd, dit intressenter,
branschföreträdare som arbetsgivare och fackliga
organisationer samt eventuellt normgivande myndigheter
knyts. Programråden föreslås bl.a. bistå Skolverket i
utvecklingen av styrdokument samt rapportera hur
kompetensförsörjningen fungerar lokalt och regionalt i
förhållande till arbetslivets behov.
Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Regeringen
planerar att lämna en proposition till riksdagen om en
reformerad gymnasieskola under våren 2009. Ett införande
av ett nationellt råd samt programråd i enlighet med
Gymnasieutredningens förslag kan därmed tidigast ske
under sommaren eller början av hösten 2009.
Överväganden
Regeringen bedömer att det är viktigt att få till stånd ett
formaliserat samarbetsorgan kopplat till försöksverksamheten
med lärlingsutbildning för att på nationell nivå säkerställa att
arbetslivets intressen och behov fångas upp i utbildningen.
Gymnasieutredningen har föreslagit att ett nationellt råd samt
programråd ska inrättas, vars föreslagna ansvarsområden
sammantagna täcker in sådan samverkan som bör finnas för
försöksverksamheten med lärlingsutbildning. Samtidigt är
ansvarsområdena för de föreslagna råden väsentligt vidare än
försöksverksamheten. Att invänta ett eventuellt inrättande av
sådana råd som Gymnasieutredningen föreslår är enligt
regeringens bedömning inte ett alternativ, eftersom det är
viktigt att ett samverkansorgan finns på plats redan vid
försöksverksamhetens inledning, dvs. hösten 2008.
Den nationella lärlingskommitténs verksamhet ska
uteslutande vara kopplad till försöksverksamheten med
lärlingsutbildning. Härigenom undviks även en
sammanblandning med de råd som eventuellt kommer att
tillsättas i samband med genomförandet av
gymnasiereformen.
Kommitténs bedömning av försöksverksamhetens
organisering och resultat i förhållande till arbetslivets
arbetssätt och behov av yrkeskompetens kan tillföra viktig
kunskap inför kommande beslut om lärlingsutbildningens
utformning i en reformerad gymnasieskola.
Uppdraget
En nationell lärlingskommitté ska ge råd och stöd till
huvudmän, lärlingsråd och företag i anslutning till den
utbildning som bedrivs med stöd av förordningen
(2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial
lärlingsutbildning. Kommittén ska följa utvecklingen inom
den arbetsplatsförlagda utbildningen inom ramen för
försöksverksamheten och bedöma hur väl den svarar mot
arbetsmarknadens behov. Fokus för kommitténs arbete ska
vara att främja den arbetsplatsförlagda utbildningen inom
försöksverksamheten och därmed bidra till att höja kvaliteten
i den yrkesinriktade utbildningen. De erfarenheter och
kunskaper som kommittén vinner ska utgöra en del i
regeringens underlag inför kommande beslut om att
eventuellt göra den gymnasiala lärlingsutbildningen
permanent.
Stöd till lärlingsråd och huvudmän
En viktig uppgift för kommittén är att ge stöd till lokala
lärlingsråd och huvudmän, bland annat när det gäller att
organisera utbildningen på arbetsplatser, genomföra
handledarutbildning, utforma avtal och utbildningskontrakt
mellan skola och företag respektive med elever samt
kvalitetssäkra lärlingsverksamheten. Stödet kan exempelvis
utformas som trycksaker, webbaserad information eller
förmedlas vid konferenser och andra mötesformer.
Bidra till utökad regional samverkan
Ett syfte med försöksverksamheten är att öka den
arbetsplatsförlagda utbildningen inom de yrkesförberedande
programmen och att öka samverkan mellan skola och
arbetsliv. Det stora intresset för försöksverksamheten visar att
många företag i flera branscher är positiva till att bidra till en
ökad kvalitet i det hänseendet. Det förekommer dock
skillnader mellan regioner och branscher vilket skulle kunna
förklaras av till exempel olikheter i branschstrukturer och
regionala och lokala skillnader i näringsliv och
utbildningsutbud. Dessa skillnader innebär till viss del
skillnader i förutsättningarna för utformningen av samverkan
mellan skola och arbetsliv.
För att förbättra förutsättningarna i detta avseende ges den
nationella lärlingskommittén i uppdrag att stimulera
huvudmän och företag eller branscher till regional samverkan
för att säkerställa att arbetslivets behov kommer till uttryck i
utformningen av utbildningarna. Ett sätt kan vara att utgöra
"bollplank" till de lärlingsråd som skapats lokalt och att
utifrån de signaler som hämtas in genomföra olika aktiviteter,
till exempel hålla branschvisa möten eller ta fram
stödmaterial.
Uppföljning av försöksverksamheten utifrån näringslivets
behov och uppmärksamma utvecklingsbehov
Skolverket ska följa upp och utvärdera skolväsendet och ha
tillsyn över det. Den senare uppgiften övertas av Statens
skolinspektion fr.o.m. den 1 oktober 2008. Myndigheternas
arbete syftar till att säkerställa en likvärdig utbildning
varhelst den ges i landet. Skolverket har även regeringens
uppdrag att administrera och följa upp användningen av de
statsbidrag som är kopplade till försöksverksamheten med
gymnasial lärlingsutbildning.
Kommittén ges i uppdrag att, som ett komplement till den
uppföljning och kvalitetsgranskning som Skolverket och
Skolinspektionen gör inom sina respektive ansvarsområden,
följa upp lärlingsförsökets resultat, måluppfyllelse och
funktion utifrån näringslivets behov, samt bedöma hur väl
utbildningen i övrigt svarar mot syftet att utöka den
arbetsplatsförlagda utbildningen. I detta ingår att värdera
utbildningen ur ett jämställdhetsperspektiv, till exempel i
vilken mån verksamheten bidrar till att minska
könsstereotypa utbildningsval. Kommittén ska
uppmärksamma Skolverket samt skolhuvudmännen på de
eventuella behov av att utveckla utbildningarna som
kommitténs arbete visar.
Uppdragets genomförande
Den nationella lärlingskommittén ska ledas av en ordförande
och för administrationen av kommittéarbetet ska ett
sekretariat inrättas. Utöver ordföranden ska kommittén bestå
av tio ledamöter som företräder arbetsmarknadens
organisationer inom branscher som finns representerade inom
försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning.
Kommittén ska genomföra sitt uppdrag i samråd med
huvudmännen och representanter för företag med lärlingar.
Kommittén ska även samråda med Statens skolverk.
Delredovisningar av uppdraget ska lämnas årligen till
Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) med start den
1 november 2009. Redovisningarna kan innehålla
beskrivningar av vidtagna stöd- och
kvalitetssäkringsåtgärder, resultat av kommitténs uppföljning
av lärlingsförsökets kvalitet och måluppfyllelse,
problembeskrivningar eller förbättringsförslag. Kommittén
ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 2011.
(Utbildningsdepartementet)