Post 2118 av 5067 träffar
Tilläggsdirektiv till Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet (M 2008:05), Dir. 2009:74
Departement: Miljödepartementet
Beslut: 2009-08-19
Beslut vid regeringssammanträde den 19 augusti 2009
Sammanfattning
Med dessa direktiv utökas utredarens uppdrag och ändras
tidpunkten för redovisning av delbetänkandet.
Utredaren ska analysera om anläggningsinnehavare bör åläggas ett
obegränsat ansvar för radiologisk skada eller inte. Utredaren ska
överväga och föreslå vilken omfattning som bör gälla
för anläggningsinnehavares skyldighet att finansiellt garantera
ersättning till dem som drabbas av en radiologisk olycka.
Frågorna ska belysas utifrån hänsynen till skadelidande, kostnader
för stat, kommuner och landsting samt ekonomiska,
försäkringsmässiga och andra aspekter.
I fråga om den garanterade ersättningen ska utredaren
föreslå några olika beloppsnivåer för anläggningsinnehavarens
skyldighet att garantera ersättning för skador. Utredaren ska
förorda en av de föreslagna beloppsnivåerna och motivera detta.
Analysen i denna del får göras mot bakgrund av den finansiella
lösning som föreslogs i Atomansvarsutredningens betänkande
Översyn av atomansvaret (SOU 2006:43) och som innebär ett
statligt åtagande inom ramen för den statliga garantimodellen.
Utredaren får dock föreslå en annan finansiell lösning, också
som komplement till den statliga garantimodellen. Förslagen
ska ha som utgångspunkt att den finansiella säkerheten i ökad
utsträckning tillhandahålls på ett marknadsmässigt sätt.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2009.
Bakgrund
Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 december 2008
gav chefen för Miljödepartementet en särskild utredare i
uppdrag att utreda förutsättningarna för en samordnad reglering av
verksamheter på kärnteknikens och strålskyddets område i syfte
att förenkla och effektivisera bestämmelsernas struktur och
uppbyggnad utan att samhällets krav på kärnsäkerhet och
strålskydd eftersätts (dir. 2008:151). Utredaren har tagit namnet
Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och
strålskyddsområdet (M 2008:05). I tilläggsdirektiv beslutade den
8 april 2009 utökades utredarens uppdrag och ändrades tidpunkterna
för redovisning. Enligt tilläggsdirektivet ska utredaren i
enlighet med de bedömningar som redovisas i regeringens
proposition 2008/09:163 ta fram förslag till sådan ny lagstiftning
för den samhälleliga prövningen av nya anläggningar som möjliggör
kontrollerade generationsskiften i det svenska kärnkraftsbeståndet
samt att lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling kan avskaffas
och förbudet mot nybyggnad i lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet tas bort. Uppdraget i den delen ska redovisas till
regeringen senast den 7 september. Utredarens uppdrag i övrigt ska
redovisas senast den 30 april 2010.
Ansvaret för radiologisk skada
I regeringens proposition En sammanhållen klimat- och
energipolitik (prop. 2008/09:163) anges beträffande kärnkraften att
avvecklingslagen ska avskaffas och förbudet mot nybyggnad tas
bort. Samtidigt anges att något statligt stöd i form av direkta
eller indirekta subventioner inte kan påräknas. Det anges vidare
att atomansvarslagstiftningen anpassas till den uppdaterade
Pariskonventionen och att reaktorägarna i ökad omfattning får
ta ansvar för kärnkraftens risker. Det anges också att frågan om
det obegränsade skadeståndsansvaret utreds i samband med
utredningen om en ny kärnkraftslagstiftning.
Gällande regler om ansvar för radiologisk skada finns i
atomansvarighetslagen (1968:45). Regleringen bygger i stor
utsträckning på innehållet i Pariskonventionen om
skadeståndsansvar på atomenergins område från 1960 och den därtill
hörande tilläggskonventionen från 1963, vilka Sverige har tillträtt.
Innehållet i konventionerna har ändrats genom de ändringsprotokoll
som antogs 2004. Ändringarna innebär ett utökat ekonomiskt ansvar
för radiologiska olyckor. Den grundläggande ansvarsregleringen i
konventionerna är dock oförändrad. Det innebär bl.a. att
anläggningsinnehavaren har ett strikt ansvar, dvs.
innehavaren ansvarar oberoende av eget vållande för skador
som uppkommer i samband med driften av anläggningen.
Frågorna om ansvaret för radiologisk skada utreddes av
Atomansvarsutredningen (dir. 2004:160). I utredningens betänkande
Översyn av atomansvaret föreslås att det införs en ny lag
om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor och att Sverige
tillträder 2004 års ändringsprotokoll till Paris- och
tilläggskonventionerna (SOU 2006:43). I betänkandet behandlas bl.a.
frågan om vilken omfattning som bör gälla för anläggningsinnehavares
skyldighet att finansiellt garantera ersättning och vilken
finansiell lösning som bör väljas för att anläggningsinnehavare
ska kunna bära ett sådant ansvar.
I Atomansvarsutredningens betänkande finns förslag i flera
frågor som huvudsakligen har juridisk karaktär och som innebär
att de reviderade Paris- och tilläggskonventionerna kan genomföras
i svensk rätt. Exempel på det är regler om preskriptionstid
och definitioner. Dessa frågor behandlas inte i dessa direktiv.
Uppdraget
Obegränsat ansvar
I direktiven till Atomansvarsutredningen (dir. 2004:160) angavs
att utredaren ska föreslå hur ett obegränsat ansvar för innehavare
av atomanläggningar bör genomföras i atomansvarighetslagen. I
uppdraget ingick därmed inte att ta ställning för eller
emot införandet av ett obegränsat ansvar för
anläggningsinnehavare.
Enligt den uppdaterade Pariskonventionen är det möjligt för
en konventionsstat, men inte obligatoriskt, att införa ett obegränsat
ansvar för anläggningsinnehavare.
Utredaren ska i denna del översiktligt redovisa vilka ansvarsregler
som gäller på några andra områden där olyckor vid
anläggningar eller transporter kan orsaka omfattande skador,
såsom vid ett genombrott i en kraftverksdamm, en allvarlig
kemikalieolycka och ett omfattande oljeutsläpp samt vilka
ansvarsregler som gäller i andra kärnkraftsländer, främst inom
EU. Vidare ska övervägas om kärnenergin bör åläggas ett obegränsat
skadeståndsansvar eller om det finns samhälleligt intresse att i
Sverige fortsatt bibehålla begränsningar av ansvaret.
Utredaren ska överväga vilka fördelar och nackdelar ett
obegränsat ansvar har om det inträffar en allvarlig radiologisk
olycka med skador som inte täcks av den finansiellt garanterade
ersättningen. Utredaren ska analysera betydelsen för
anläggningsinnehavare och för staten utifrån de skadelidandes
intressen, allmänna försäkringsmässiga synpunkter samt
kärnkraftsindustrins ekonomiska och konkurrensmässiga förhållanden.
Innebörden av ett obegränsat ansvar ska belysas utifrån
ansvarsförhållandena mellan olika bolag inom samma koncern och att
anläggningsinnehavarens egna ekonomiska resurser kan vara
begränsade. Vid analysen bör också beaktas allmänna
skadeståndsrättsliga principer och vilka ansvarsregler som gäller på
andra områden i händelse av en allvarlig olycka.
Finansiellt garanterad ersättning
Utredaren ska lämna förslag till och överväga konsekvenserna
av olika sätt att garantera att reaktorägarna betalar en större del
av kostnaderna för en radiologisk olycka. Utredaren bör därvid
behandla några olika beloppsnivåer för anläggningsinnehavarens
skyldighet att garantera ersättning för skador.
Övervägandena i denna del ska utgå från dels att Sverige ska
kunna tillträda 2004 års tilläggsprotokoll till Paris- och
tilläggskonventionerna, dvs. anläggningsinnehavarens skyldighet får
som en huvudregel inte vara lägre än 700 miljoner euro, dels att
reaktorägarna i ökad omfattning får ta ansvar för kärnkraftens
risker. Utredaren ska förorda en av de föreslagna beloppsnivåerna
och motivera detta.
Utredaren ska belysa de finansiella konsekvenserna av en
stor radiologisk olycka för stat, kommuner och landsting och
hur en sådan kan påverkas av ökad betalningskapacitet hos
anläggningsinnehavare. Konsekvenserna för de skadelidande ska
belysas, liksom de ekonomiska konsekvenserna för
kärnkraftsindustrin.
Analysen i denna del får göras mot bakgrund av den
finansiella lösning som föreslogs i Atomansvarsutredningens
betänkande Översyn av atomansvaret (SOU 2006:43) och som innebär
ett statligt åtagande inom ramen för den statliga garantimodellen.
Utredaren får dock föreslå en annan finansiell lösning. En
sådan annan lösning kan helt ersätta den statliga garantimodellen
eller vara ett komplement till denna.
Förslagen ska ha som utgångspunkt att den finansiella
säkerheten i ökad utsträckning tillhandahålls på ett
marknadsmässigt sätt.
Samråd och redovisning av uppdraget
Utredaren ska samråda med Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet,
Statens energimyndighet, Strålsäkerhetsmyndigheten och
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Utredaren ska
vad gäller ekonomiska konsekvenser samråda med Sveriges
Kommuner och Landsting.
Med ändring av den tidpunkt som anges i dir. 2009:32 ska
uppdraget i de delfrågor som tas upp i dessa tilläggsdirektiv och
de delfrågor som tas upp i dir. 2009:32 redovisas senast den
30 oktober 2009. Uppdraget i övrigt ska fortfarande redovisas
senast den 30 april 2010.
(Miljödepartementet)