Post 2077 av 5066 träffar
En ny myndighet med ansvar för exportstöd till försvarsindustrin och försäljning av övertalig materiel, Dir. 2009:114
Departement: Försvarsdepartementet
Beslut: 2009-12-17
Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2009
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet
av en ny myndighet med ansvar för exportstöd till
försvarsindustrin och försäljning av övertalig materiel inom
försvarssektorn.
Utredaren ska bland annat bemanna myndigheten och lämna
förslag till anslag, mål, regleringsbrev och förordning med
instruktion för myndigheten samt redovisa behovet av
författningsändringar i övrigt.
Utredaren ska även vidta de åtgärder som krävs för att den
nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1
augusti 2010.
Behovet av en utredning
Frågans tidigare behandling
Försvarsberedningen har i sin rapport "Försvar i användning"
(Ds 2008:48) behandlat frågan om försvarsmyndigheternas
stödverksamhet vid export av försvarsmateriel.
Försvarsberedningen pekar i rapporten på att leverans av
materiel till den militära insatsorganisationen försenats och
att myndigheternas dubbla roller att leverera operativ effekt
samtidigt som de ska genomföra exportstöd medför att
intressekonflikter uppstår. Roller och ansvarsfördelning bör
enligt Försvarsberedningen tydliggöras genom inrättande av
en separat myndighet för exportstöd. Regeringen har i den av
riksdagen antagna propositionen "Ett användbart försvar"
(prop. 2008/09:140, s. 95, bet. 2008/09:FöU10, rskr.
2008/09:292), ansett att exportstödjande verksamhet fortsatt
bör användas som ett medel för att främja en kostnadseffektiv
materielförsörjning, dock med den grundläggande
utgångspunkten för statens exportstöd att exporten godkänns
av ansvarig exportkontrollmyndighet.
Regeringen pekar i propositionen också på att utvecklingen
av exportstödet har krävt alltmer resurser inom
myndigheterna och har gett upphov till intressekonflikter.
Regeringen uttalar vidare att den renodling av
myndigheternas uppgifter, roller och ansvar inom
materielprocessen som regeringen bedömer som lämplig
hittills endast genomförts i mindre utsträckning (a. prop.,
s. 86).
Såväl regeringen (prop. 2009/09:140, s. 90) som
Försvarsberedningen (Ds 2008:48, s. 81-82) anser att den
materiel som inte längre behövs för insatsorganisationens
behov bör avvecklas på ett rationellt sätt.
Ansvaret inom Regeringskansliet
I rapporten "Ett användbart och tillgängligt försvar - Stödet
till Försvarsmakten" (Fö 2009:A) föreslås att exportstödet ska
fortsatt utgöra ett statligt anslagsfinansierat åtagande samt att
en särskild myndighet som hör till Försvarsdepartementet ska
inrättas senast den 1 juli 2010, med ansvar för exportstöd och
försäljning av övertalig materiel. Regeringen delar
Stödutredningens analys och definitioner av begreppen
exportstöd, exportstödsverksamhet och internationellt
materielsamarbete.
I budgetpropositionen för 2010 bedömer regeringen att en
myndighet med ansvar för exportstöd och försäljning av
övertalig materiel bör inrättas under 2010.
Inom Regeringskansliet ansvarar Utrikesdepartementet för
exportfrämjande åtgärder och har därvid ett ansvar för de
övergripande utrikes- och handelspolitiska aspekterna av
försvarsmaterielexport. Försvarsdepartementet ansvarar för
Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets
forskningsinstitut samt bi- och multilateralt försvars- och
materielsamarbete och har därvid ett ansvar för de
försvarspolitiska aspekterna av försvarsmaterielexport. Den
statliga exportstödsverksamheten samordnas och koordineras
inom ramen för särskilda koordinerings- och
referensgruppsmöten (KRG) som under Regeringskansliets
(Utrikesdepartementets) ledning genomförs med de större
försvarsindustriföretagen, med deltagande av
Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets
forskningsinstitut och Inspektionen för strategiska produkter.
En ny myndighet behövs
Ett inrättande av en särskild myndighet under
Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med ansvar för
försvarssektorns exportstödsverksamheten och försäljning av
övertalig materiel skulle gagna exportstödet genom en
tydligare uppdelning av ansvar inom staten. Ett sådant
inrättande skulle dessutom bidra till en effektivare
verksamhet, statlig helhetssyn och bättre prioriteringar av
verksamheten.
Genom en ny myndighet till stöd för export av
försvarsmateriel kan stödet ges mer effektivt och samordnat
med öppnare och mer transparenta processer, tydligare roller
och en klarare ansvarsfördelning.
En ny myndighet med ansvar för exportstöd och försäljning
av övertalig materiel
Regeringen bedömer att statligt finansierat stöd för export av
försvarsmateriel främst motiveras av att det kan bidra till en
kostnadseffektiv materielförsörjning för det svenska försvaret
genom kostnadsdelning med andra och genom
kostnadstäckning för investeringar, genom s.k. royalties.
Exportstödet kan därmed betraktas som en del i
materielförsörjningsstrategin. Till detta ska också läggas det
direkta återförandet av gjorda investeringar till statskassan
som sker vid försäljning av övertalig materiel. En i landet
verksam försvarsindustri har även försvars- och
säkerhetspolitiska fördelar som motiverar stöd för export.
Regeringen bedömer att andelen materiel med inslag av
utveckling kommer att minska. Från ett industriellt perspektiv
blir exporten därmed allt viktigare för att bibehålla en
teknologiskt framstående och konkurrenskraftig industri.
Åtgärder vidtas också för att stödja export av militär
teknologi för civil tillämpning. Detta innebär att industrins
utveckling mot en bredare säkerhetsindustri stärks och stödet
möjliggör samtidigt att kompetens kan vidmakthållas utan att
enbart vara beroende av Försvarsmaktens investeringar.
Såväl Försvarsberedningen (Ds 2008:48, s. 86), regeringen
(prop. 2008/09:140, s. 85 f.) som den ovan nämnda rapporten
(Fö2009:A, s. 195) har pekat på intressekonflikter i den
nuvarande ordningen med en myndighet (Försvarets
materielverk) som både anskaffar och exportfrämjar/försäljer
försvarsmateriel. Enligt Försvarsberedningen har
exportstödsverksamheten medfört att leverans av materiel till
insatsorganisationen försenats. Dagens rollfördelning innebär
också enligt Försvarsberedningen en risk för att övergången
till en högre andel upphandlingar av färdigutvecklad materiel
försvåras. Med en tydligare gränsdragning där Försvarets
materielverk fortsatt har ansvar för materielanskaffning
medan den nya myndigheten får ansvar för exportstöd skulle
öppnare processer och tydligare roller erhållas. Konflikten
mellan oberoendet i myndighetsuppgiften att företräda staten
i upphandlingar och uppgiften att stödja leverantörens
exportansträngningar kan därmed undvikas.
En tydligare uppdelning av ansvar skulle också gagna
exportstödet. En särskild organisation med exportstöd och
försäljning som huvudsaklig uppgift kan antas bidra till en
effektivare verksamhet.
Försvarsberedningen (Ds 2008:48, s. 78) har betonat vikten
av god affärsmässighet, och att en sådan ska genomsyra hela
materielprocessen och de beslut som fattas inom denna. Den
nya myndigheten bör därför ges riktlinjer som tar sikte på
kravet på affärsmässighet, vilket kommer att både innebära
en effektivisering av verksamheten och en avlastning för
Regeringskansliet.
Den nya myndighetens inriktning och förutsättningar
Regeringen anser att följande utgångspunkter bör gälla för
den nya myndigheten.
Den nya myndigheten ska ansvara för försvarssektorns
exportstöd och försäljning av övertalig materiel. Med detta
avses att myndigheten ska ansvara för den verksamhet inom
exportstöd och försäljning av övertalig materiel som i dag
bedrivs av Försvarsmakten, Försvarets materielverk och
Totalförsvarets forskningsinstitut. Betoning bör inledningsvis
läggas på att utveckla affärsformerna för den försäljande
verksamheten. Den nya myndigheten ska kunna agera
självständigt under marknadsföringsskeden och
affärsupplägg, därför bör marknadsföring, offertgivning samt
kontraktsförhandling delegeras till myndigheten. När
myndigheten ska teckna kontrakt om försäljning av
krigsmateriel kommer dock regeringens godkännande att
krävas. Härutöver krävs att tillstånd lämnas enligt
bestämmelserna i lagen (1992:1300) om krigsmateriel varför
myndigheten behöver ha en nära samverkan med
Inspektionen för strategiska produkter. Även andra
myndigheters samråd kan behövas. Exportstöd till försäljning
av militär teknologi för civila ändamål ska vidare vara en
uppgift för myndigheten under motsvarande förutsättningar.
Myndighetens verksamhet ska omfatta såväl de större
försvarsindustriföretagen, som små och medelstora aktörer i
branschen.
Det är viktigt att den nya myndigheten har ett nära samarbete
med Försvarets materielverk, Försvarsmakten,
Totalförsvarets forskningsinstitut och berörda
utlandsmyndigheter för ett så effektivt genomförande av
verksamheten som möjligt också efter det att avtal har slutits.
Ett nära samarbete med berörda aktörer är en viktig
komponent i inriktningen att den nya myndigheten ska ges
goda förutsättningar att bedriva ett väl fungerande exportstöd.
Sveriges Exportråd utgör en viktig resurs som skall tillvaratas
av den nya myndigheten. Exportrådet har mångårig
erfarenhet av samverkan med försvarsindustrin, samt relevant
kompetens och organisation, inte minst utomlands. För att
uppnå en effektiv exportstödsverksamhet måste former
utvecklas för samarbete med Exportrådet och med
handelssekreterarkontoren.
Det är viktigt att de strikta svenska riktlinjerna på området
bibehålls och att möjligheten till en god och effektiv svensk
exportkontroll inte försvagas. I likhet med vad som gäller för
övrigt exportstöd som ingår i det offentliga åtagandet, till
exempel inom Utrikesdepartementets verksamhet, finns skäl
för att också det exportstöd som den nya myndigheten ska
bedriva bör anslagsfinansieras. Det utesluter emellertid inte
att också vissa inslag av avgiftsfinansiering bör förekomma i
likhet med vid övrigt statligt exportstöd (och till exempel
ISP:s verksamhet). En viss avgiftsfinansieringsmodell är
lämplig och en myndighet har enligt avgiftsförordningen
(1992:191) möjlighet att för viss verksamhet ta ut avgifter om
det är förenligt med myndighetens uppgift enligt lag,
instruktion eller annan förordning. Den nya myndighetens
verksamhet ska vara förenlig med Sveriges internationella
åtaganden, inklusive i förhållande till EU:s och WTO:s
regelverk.
En utvärdering av myndigheten ska göras efter fem år och
behovet av att bibehålla myndigheten ska därefter prövas
förutsättningslöst. Vad beträffar lokalisering ska hänsyn tas
till verksamhetens behov av nära samverkan med såväl
Regeringskansliet och berörda myndigheter som
industriorganisationer.
Uppdraget
Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för bildandet av en
ny myndighet med ansvar för exportstöd och försäljning av
övertalig materiel inom försvarssektorn. Utredaren ska i sitt
arbete utgå från vad regeringen ovan angett om den nya
myndighetens inriktning. Utgångspunkter för uppdraget ska
vidare vara en ökad öppenhet och transparens gällande
processer, roller och ansvarsfördelning i den nya
myndighetens verksamhet. Utredaren ska bedriva sitt arbete
så att den nya myndigheten kan inleda sin verksamhet den 1
augusti 2010.
Föreslå instruktion m.m.
Utredaren ska till regeringen lämna förslag till mål,
regleringsbrev och förordning med instruktion för
myndigheten samt redovisa behovet av författningsändringar
i övrigt. I detta ingår att lämna förslag till ledningsform för
myndigheten.
Lämna förslag till alternativa lösningar för ansvaret för de
bilaterala MoU-kommissionerna
Inom Regeringskansliet ansvarar Försvarsdepartementet för
Sveriges bilaterala försvarsmaterielrelaterade samarbete inom
ramen för tecknade samförståndsavtal på regeringsnivå, s.k.
Memoranda of Understanding (MoU). Försvarsdepartementet
genomför för närvarande bilateralt försvarsmaterielsamarbete
med nästan 30 länder världen över - flertalet europeiska
länder, men även med länder utanför Europa. I rapporten "Ett
användbart och tillgängligt försvar - Stödet till
Försvarsmakten" (Fö 2009:A, s. 198) har det föreslagits att
ansvaret för de bilaterala MoU-kommissionerna i huvudsak
bör föras över till myndigheten. Mot bakgrund av
remissinstansernas yttranden i denna fråga ska utredaren
överväga vad som bör gälla och därvid lämna förslag till
alternativa lösningar inom ramen för nuvarande struktur för
de bilaterala MoU-kommissionerna. Det särskilda MoU-
kontoret vid ambassaden i Washington och dess verksamhet
ska inte omfattas av övervägandet.
Föreslå anslag och resursfördelning
Utredaren ska lämna förslag till anslag och resursfördelning
för myndigheten. Utredaren ska också lämna ett
budgetunderlag för 2010-2013. Utredaren ska redovisa vilka
anslag som nuvarande exportstödsverksamhet belastar samt
hur mycket resurser som tas i anspråk. Det är angeläget att
denna beskrivning gör det möjligt för regeringen att göra en
jämförelse med den nya myndighetens uppgifter för att
bedöma lämplig omfattning samt vilka neddragningar inom
andra myndigheters anslag som kan göras till följd av att
uppgifter finansieras via den nya myndighetens
förvaltningsanslag. Denna redovisning avser såväl personal
som övriga kostnader. Utredaren ska bedöma vilka
effektivitetsvinster bildandet av den nya myndigheten leder
till.
Besluta om stödfunktioner, organisation och bemanning
Utredaren ska förbereda anslutningen av den nya
myndigheten till den statliga redovisningsorganisationen och
lägga upp redovisningsplaner. Utredaren ska ingå nödvändiga
avtal för myndighetens verksamhet.
Utredaren ska förbereda nödvändiga beslut om
myndighetens organisation och lämpliga arbetsformer.
Utgångspunkten ska vara att åstadkomma en effektiv
organisation men utan eftergifter i fråga om en stark intern
styrning och kontroll. Utredaren ska vidare bedöma och
redovisa vilken kompetens som är nödvändig för
myndighetens verksamhet. Härvid ska särskilt beaktas
verksamhetens komplexitet och att många gånger frågor av
juridiskt komplicerad natur uppkommer samt de stora krav på
integritet och etik som krävs i statlig förvaltning av nu
aktuellt slag. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs
enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Utredaren ska fatta beslut om bemanning liksom även i övrigt
utöva arbetsgivarens befogenheter.
Utredaren ska avseende uppbyggnad av funktion för
administration och personal undersöka möjligheterna och
lämna eventuella förslag till samverkan med andra
myndigheter och samlokalisering.
Myndigheten ska bemannas med beaktande av reglerna om
övergång av verksamhet i 6 b § lagen (1982:80) om
anställningsskydd.
Uppdragets genomförande och tidsplan
De försvarsmyndigheter som i dag bedriver exportstöd och
försäljning ska lämna utredaren det underlag som utredaren
begär. Utredaren ska föreslå nödvändiga förändringar i
förordningar med instruktioner och regleringsbrev för andra
berörda myndigheter så att en effektiv framtida verksamhet
kan uppnås.
Utredaren ska samråda med Försvarsmakten, Försvarets
materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Inspektionen
för strategiska produkter, Sveriges Exportråd,
Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket och Statens
pensionsverk samt större försvarsindustriföretag och små och
medelstora aktörer i branschen. Utredaren ska även samråda
med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet och
Utrikesdepartementet).
Utredaren ska hålla berörda centrala
arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem
tillfälle att framföra synpunkter.
Utredaren ska senast den 15 februari 2010 redovisa
- anslag och nödvändiga krediter och låneram för
myndigheten,
- lämna förslag till förordning med instruktion för
myndigheten samt förslag till övriga författningsändringar
som behövs med anledning av myndighetens inrättande,
- hur samordningsbehovet ska tillgodoses mellan
myndigheten och andra myndigheter och aktörer,
- alternativa lösningar för ansvaret för de bilaterala MoU-
kommissionerna.
Utredaren ska senast den 1 mars 2010 redovisa
- budgetunderlag för perioden 2011-2013.
Utredaren ska senast den 15 mars 2010 redovisa
- förslag till regleringsbrev för 2010.
Utredaren ska även i övrigt lämna förslag och vidta de
åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna
inleda sin verksamhet den 1 augusti 2010.
(Försvarsdepartementet)