Post 2073 av 5066 träffar
Utvärdering av handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna 2006-2009, Dir. 2009:118
Departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Beslut: 2009-12-17
Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2009
Sammanfattning
En särskild utredare ska utvärdera regeringens nationella
handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006-2009 (skr.
2005/06:95). Utredaren ska utvärdera handlingsplanens
genomförande och resultat samt med utgångspunkt från
utvärderingen lämna rekommendationer inför det fortsatta
systematiska arbetet med mänskliga rättigheter på nationell
nivå. Utvärderingen ska även innehålla en bedömning av
metod och process i samband med handlingsplanens tillkomst
samt dess utformning och innehåll.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2010.
Bakgrund
I slutdokumentet från FN:s världskonferens om mänskliga
rättigheter i Wien 1993, uppmanas stater att anta nationella
handlingsplaner om mänskliga rättigheter för att bland annat
stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna. Genom den
första nationella handlingsplanen för de mänskliga
rättigheterna (skr. 2001/02:83) lade regeringen grunden för
ett mer samlat synsätt på frågor om mänskliga rättigheter i
Sverige.
Handlingsplanen utvärderades 2005. Regeringen presenterade
i april 2006 den andra nationella handlingsplanen för de
mänskliga rättigheterna 2006-2009 (skr. 2005/06:95).
Handlingsplanen innehåller 135 olika åtgärder som syftar till
att stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna på nationell
nivå. Fokus i handlingsplanen ligger på skydd mot
diskriminering.
Åtgärderna syftar till att staten ska utveckla genomförandet
av de mänskliga rättigheterna i såväl den externa som interna
verksamheten i uppfyllandet av Sveriges folkrättsliga
åtaganden för de mänskliga rättigheterna. Målet är att
frågorna ska integreras i myndigheternas verksamhet.
Exempel på åtgärder på nationell nivå är uppdrag till
myndigheter när det gäller frågor om mänskliga rättigheter.
Vissa länsstyrelser har t.ex. fått i uppdrag att utbilda sin
personal i mänskliga rättigheter, ta fram och genomföra
handlingsplaner för mänskliga rättigheter m.m. Detta arbete
har under 2008 i vissa delar utvärderats av Statskontoret.
Kommuner och landsting har en viktig roll och ett stort
ansvar för att Sverige fullföljer sina åtaganden när det gäller
mänskliga rättigheter och flera av åtgärderna i
handlingsplanen fokuserar på denna roll.
Den interdepartementala arbetsgrupp för mänskliga
rättigheter som inrättades 2006 (Arbetsgruppen för mänskliga
rättigheter, Ju2006:E, tidigare Ju2000:M) har enligt
handlingsplanen bland annat i uppgift att följa upp
genomförandet av handlingsplanen och redovisa detta i
samband med att giltigheten löper ut årsskiftet 2009/2010.
Denna redovisning kommer att bli en faktaredovisning och
kommer inte att innehålla någon värdering av åtgärderna och
hur dessa har genomförts.
Regeringen bjöd i enlighet med åtgärd 133 i handlingsplanen
in de referensgrupper som deltagit vid framtagningen av
handlingsplanen till ett halvtidsseminarium för att stämma av
och diskutera genomförandet av handlingsplanen.
Arbetet för regeringens långsiktiga mål, att uppnå full respekt
för de mänskliga rättigheterna i Sverige, måste pågå ständigt.
Utvecklingen av det internationella regelsystemet om de
mänskliga rättigheterna, liksom förändrade
samhällsförhållanden på nationell nivå, gör att också nya
frågor och problem uppstår som kräver nya åtgärder för att
Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter
ska uppnås.
Behovet av en utvärdering
Av FN:s handbok om nationella handlingsplaner för de
mänskliga rättigheterna framgår att en utvärdering av
handlingsplanen bör genomföras och att den inte bara bör
granska och se om uppställda mål och resultat har uppnåtts
utan också se till handlingsplanens bredare uppgift och
uppdrag.
Regeringen anordnade i december 2008 en internationell
konferens om systematiskt arbete med mänskliga rättigheter.
I samband med denna konferens lämnade Europarådets
kommissionär för mänskliga rättigheter en rad olika
rekommendationer avseende systematiskt arbete med
mänskliga rättigheter. En av dessa rekommendationer
behandlar vikten av att genomföra en oberoende utvärdering
av en nationell handlingsplan för mänskliga rättigheter.
Av den tidigare nämnda utvärderingen som utfördes av
Statskontoret framgår bl.a. att länsstyrelsernas arbete med att
ta fram handlingsplaner hos flertalet av länsstyrelserna inte
tillräckligt systematiskt följts upp för att man ska kunna
avgöra i vilken mån planerna har påverkat deras arbete med
mänskliga rättigheter.
Resultatet från utvärderingen av den första handlingsplanen
kom att utgöra ett mycket värdefullt material vid utarbetandet
av den andra handlingsplanen. En ny utvärdering kommer att
bidra till öppenheten kring och förtroendet för regeringens
arbete med frågor om mänskliga rättigheter. Därför är det
viktigt att även genomföra en utvärdering av den andra
nationella handlingsplanen.
Även själva processen med att formulera handlingsplanen är
viktig eftersom en väl genomförd probleminventering och
prioriteringsdiskussion kan bidra till ett intensifierat offentligt
samtal om mänskliga rättigheter, mobilisera olika aktörer
kring prioriteringarna på området samt bidra till bättre
samordning av arbetet för att uppnå det långsiktiga målet om
full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige.
Det primära syftet med utvärderingen är att ge ett bra
underlag för regeringens fortsatta systematiska arbete med
frågor om mänskliga rättigheter.
Utförandet av uppdraget
En särskild utredare ska utvärdera regeringens nationella
handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006-2009 (skr.
2005/06:95). I uppdraget ingår följande delar:
- att utvärdera hur åtgärderna i handlingsplanen genomförts
med fokus på vilka metoder som använts samt val av aktörer,
- att utvärdera såväl handlingsplanens långsiktiga som
kortsiktiga resultat,
- att undersöka hur bl.a. myndigheter har lagt upp arbetet
med de olika uppdragen om mänskliga rättigheter som följer
av handlingsplanen, och om dessa uppdrag har påverkat deras
arbete med frågorna,
- att bedöma vilka styrformer som får mest genomslag i
arbetet med att långsiktigt utveckla arbetet med dessa frågor,
och
- att med utgångspunkt från utvärderingen dra slutsatser och
lämna rekommendationer inför regeringens fortsatta
systematiska arbete med mänskliga rättigheter på nationell
nivå.
Goda exempel med relevans för handlingsplansarbete från
andra länder eller internationella organisationer på
samarbetsmekanismer mellan den statliga, regionala och
lokala nivån kan vara av intresse. Relevans, resurseffektivitet,
ägandeskap, delaktighet, hållbarhet, inverkan, räckvidd samt
samordning är bedömningskriterier som ska ingå i
utvärderingsarbetet.
Utvärderingen ska även innehålla en bedömning av metod
och process i samband med handlingsplanens tillkomst samt
av handlingsplanens utformning och innehåll.
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska se över vilka finansiella konsekvenser
eventuella förslag kan ge och även lämna förslag till
finansiering.
Samverkan och redovisning av uppdraget
Utredaren ska i arbetet samverka med relevanta aktörer inom
referensgrupperna, Sveriges Kommuner och Landsting samt
de som insatserna riktat sig mot. Utredaren ska också ha
kontakt med Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige.
Redovisning
Uppdraget ska redovisas skriftligen senast den 31 december
2010.
(Integrations- och jämställdhetsdepartementet)