Post 1928 av 5066 träffar
Förutsättningar för att avveckla Statens va-nämnd, Dir. 2010:133
Departement: Miljödepartementet
Beslut: 2010-12-09
Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010
Sammanfattning
En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera
verksamheten vid Statens va-nämnd och utreda förutsättningarna
för att de nya mark- och miljödomstolarna eller annan domstol
jämte en eller flera länsstyrelser kan överta nämndens prövning
i olika delar enligt lagen (2006:412) om allmänna
vattentjänster. Utredaren ska föreslå en lämplig organisatorisk
lösning av verksamheten. Vidare ska utredaren utarbeta de
författningsändringar som behövs.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2011.
Bakgrund
Statens va-nämnd
Statens va-nämnd (Va-nämnden) handlägger tvister enligt lagen
(2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen). För
Va-nämndens verksamhet gäller lagen (1976:839) om Statens
va-nämnd, förkortad LSV, och förordningen (2007:1058) med
instruktion för Statens va-nämnd. Förutom tvister mellan
va-huvudmän och fastighetsägare prövar Va-nämnden tvister där
kommunen överklagat länsstyrelsens föreläggande om utbyggnad av
en allmän va-anläggning. Enligt 10 § LSV är nämnden skyldig att
hålla förhandling i alla mål där det behövs. Dessa förhandlingar
ska hållas på en plats som är välbelägen för parterna. Av 12 §
LSV följer att om det behövs kan nämnden eller ledamot av
nämnden göra besiktning på platsen. Nämnden ska vara verksam för
att målet utreds och söka förlika parterna (11 § LSV). Nämnden
är första instans för mål från hela landet. Nämndens beslut kan
överklagas till Svea hovrätt i dess sammansättning som
Miljööverdomstol och därefter till Högsta domstolen. Utöver den
dömande verksamheten ska nämnden på begäran av en domstol eller
länsstyrelse yttra sig i mål eller ärenden om vattenförsörjning
och avlopp.
Antalet mål som kommer in till Va-nämnden har varierat från tid
till annan. Under 2009 kom det in 241 va-mål. Det året uppgick
nämndens kostnader till 7 351 000 kr. Nämnden avgjorde 75
procent av va-målen inom tolv månader. Av nämndens slutliga
beslut och domar överklagas 5-10 procent till
Miljööverdomstolen. Under 2009 fastställde Miljööverdomstolen
samtliga domar och slutliga beslut som hade prövats av
Va-nämnden. Nämnden redovisar sin praxis på sin webbplats.
Va-nämnden består av ordföranden, fem andra ledamöter och
ersättare för dessa. Enligt 2 § LSV ska två ledamöter vara väl
förtrogna med förvaltning och skötsel av en allmän
va-anläggning. En ledamot ska vara väl förtrogen med
bostadsfastigheters va-förhållanden. En ledamot ska vara väl
förtrogen med va-förhållanden för annan bebyggelse än bostäder.
Bestämmelserna om kvalifikationskraven på ledamöterna är
utformade så att inga ledamöter ska utses som företrädare för
vissa partsintressen. Kvalifikationskraven har i stället
utformats som krav på vissa insikter och färdigheter. För
närvarande finns det tio ersättare för ledamöterna.
För ordföranden finns en ersättare (vice ordförande) som är
anställd av Va-nämnden och ytterligare en som anlitas vid behov.
Va-nämndens ordförande är också chef för nämndens kansli.
Kansliet hade under budgetåret 2009 sex anställda:
myndighetschefen/ordföranden, en ersättare för ordföranden, två
juristsekreterare, en kansliföreståndare och en
kanslisekreterare. Kansliet är lokaliserat till Stockholm.
Kammarkollegiet hanterar kansliets löneadministration och viss
annan ekonomiadministration.
Statens va-nämnd inrättades i samband med införandet av lagen
(1970:838) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Ett av
skälen för nämndens tillkomst var att man ville förenkla det
tidigare prövningssystemet som bl.a. innebar att vissa
ärendegrupper kunde prövas av både länsstyrelse och domstol. Den
1 januari 2007 infördes den nuvarande vattentjänstlagen. I denna
klargjordes kommunernas ansvar, bl.a. på så sätt att allmänna
vattentjänster ska tillhandahållas genom kommunala
va-anläggningar.
Mark- och miljödomstolar
Riksdagen beslutade den 21 juni 2010 att det fr.o.m. den 2 maj
2011 ska finnas fem mark- och miljödomstolar som ska pröva
miljömål, mål enligt plan- och bygglagen (2010:900) och
fastighetsmål (prop. 2009/10:215, bet. 2009/10:JuU27, rskr.
2009/10:364). Syftet med reformen är att förenkla, samordna och
effektivisera handläggningen och prövningen av dessa mål. Till
de nya domstolarna förs de mål som enligt nuvarande ordning
handläggs i miljödomstol, huvuddelen av de mål enligt plan- och
bygglagen som enligt nuvarande ordning handläggs i
förvaltningsrätt och hos regeringen samt huvuddelen av de mål
som enligt nuvarande ordning handläggs i fastighetsdomstol. De
nya mark- och miljödomstolarna ska tillhöra tingsrätterna i
Nacka, Umeå, Östersund, Växjö och Vänersborg. Beslut av mark-
och miljödomstolarna kan överklagas till Miljööverdomstolen som
byter namn till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och
miljööverdomstolens avgörande i mål som inletts genom
överklagande till mark- och miljödomstol kan i princip inte
överklagas. Mark- och miljööverdomstolen ska i fastighetsmål och
mål enligt plan- och bygglagen för frågor av särskilt
prejudikatintresse kunna tillåta att avgörandet överklagas till
Högsta domstolen. De processuella reglerna för mark- och
miljödomstolarna finns i lagen (2010:921) om mark- och
miljödomstolar. I mark- och miljödomstolarna ska det finnas
lagfarna domare, tekniska råd och särskilda ledamöter.
Reformeringsbehov
Regeringen har under många år arbetat med att utveckla den
statliga förvaltningen. Av propositionen Offentlig förvaltning
för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175)
framgår bl.a. att regeringens arbete med att utveckla en
tydligare och mer ändamålsenlig myndighetsorganisation kommer
att drivas vidare och att regeringen även fortsättningsvis
kommer att hålla en hög takt i arbetet med strukturförändringar
inom olika verksamhetsområden. Regeringen framhåller även att
den statliga förvaltningen bör vara organiserad på ett sådant
sätt att rättsäkerhet och effektivitet upprätthålls samt att
ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan olika myndigheter är
tydlig.
Utöver de allmänna domstolarna och de allmänna
förvaltningsdomstolarna finns det specialdomstolar och nämnder
med domstolsliknande uppgifter. Statens va-nämnd är exempel på
en sådan nämnd med domstolsliknande uppgifter. Målet för all
dömande verksamhet är att den ska bedrivas med hög kvalitet och
vara effektiv, varvid behovet av att upprätthålla korta
handläggningstider beaktas. Regeringen har under många år
genomfört ett omfattande arbete med att reformera
domstolsväsendet. Målsättningen för detta arbete har bl.a. varit
att skapa förutsättningar för specialisering,
kompetensutveckling och en väl fungerande beredningsorganisation
samt säkerställa möjligheterna att rekrytera personal.
Organisationen måste utvecklas i takt med att kraven från
samhället ökar.
Va-nämnden är en liten myndighet. I allmänhet är kostnaderna för
ekonomisk administration högre för små myndigheter än för andra
myndigheter. Vidare är en organisation med få anställda känslig
och sårbar eftersom den har svårt att hantera förändringar i
arbetsbelastningen och arbetskraftsbortfall vid sjukdom,
föräldraledighet eller annan frånvaro.
Regeringen vill nu, i enlighet med intentionerna bakom
reformeringen av den statliga förvaltningen, särskilt inom
domstolsväsendet, och mot bakgrund av inrättandet av mark- och
miljödomstolar, analysera verksamheten vid Statens va-nämnd och
utreda förutsättningarna för hur de nya mark- och
miljödomstolarna eller annan domstol kan överta nämndens
arbetsuppgifter. I det sammanhanget bör även förutsättningarna
för om vissa typer av tvister kan handläggas hos en eller flera
länsstyrelser i första instans utredas.
Uppdraget
Utredaren ska analysera verksamheten vid Va-nämnden och utreda
förutsättningarna för hur de nya mark- och miljödomstolarna
eller annan domstol ska kunna handlägga tvister enligt
vattentjänstlagen. Om utredaren finner att handläggningen av
tvister enligt vattentjänstlagen bör koncentreras till en
domstol eller ett fåtal domstolar, ska utredaren ange vilken
eller vilka. Vidare ska utredaren undersöka förutsättningarna
för att handlägga vissa tvister hos en eller flera länsstyrelser
i första instans.
Utredaren ska också redovisa i vilken omfattning Va-nämnden
yttrar sig till domstol eller länsstyrelse i mål eller ärenden
om vattenförsörjning och avlopp. Om utredaren inte bedömer att
denna del av verksamheten kan upphöra, bör utredaren ange den
myndighet som ska avge dessa yttranden.
Utredaren ska vidare
· föreslå vilken sammansättning som ska gälla i domstol vid
prövning av tvister enligt vattentjänstlagen,
· föreslå hur de kompetensbehov som uppkommer vid domstol och
länsstyrelser till följd av en eventuellt ändrad
prövningsordning ska tillgodoses så att handläggningen av
tvister enligt vattentjänstlagen även fortsättningsvis kan ske
på ett effektivt och rättssäkert sätt,
· ta fram en handlings- och tidsplan för en eventuell avveckling
av Va-nämnden,
· föreslå de författningsändringar som behövs,
· redovisa de verksamhetsmässiga och personella konsekvenserna
av en avveckling av Va-nämnden, samt
· redovisa förslagens konsekvenser i relevanta delar i övrigt
enligt vad som anges i 14, 15 och 15 a §§ kommittéförordningen
(1998:1474).
Samråd och redovisning av uppdraget
Utredaren ska i sitt arbete samverka med Statens va-nämnd och
Domstolsverket samt samråda med Statskontoret och föra en dialog
med andra berörda myndigheter och intresseorganisationer.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2011.
(Miljödepartementet)