Post 1884 av 5066 träffar
Ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans, Dir. 2011:39
Departement: Arbetsmarknadsdepartementet
Beslut: 2011-05-05
Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011
Sammanfattning
En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans kan
effektiviseras. Syftet med utredningen är att få en samlad bild
av den kunskap som finns om främlingsfientlighet och liknande
former av intolerans och att kunna identifiera brister som bör
åtgärdas i det fortsatta arbetet.
Utredaren ska bl.a.
- sammanställa den kunskap som finns om främlingsfientliga och
intoleranta attityder i samhället,
- undersöka varför främlingsfientliga attityder uppstår och
faktorer som kan vara gynnsamma för framväxten av sådana
attityder,
- kartlägga arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former
av intolerans och, i den mån det är möjligt, analysera arbetets
effekter,
- föreslå vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att
motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans,
- sammanställa den kunskap som finns, och som kan användas inom
skolan, om främlingsfientlighet och liknande former av
intolerans och om hur dessa fenomen kan bemötas med beaktande av
de krav på vetenskaplighet som ställs på undervisningen i
skolan, och
- utreda behovet av ett samlat ansvar för det offentligt
understödda arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former
av intolerans och, om det finns behov av det, lämna förslag till
hur arbetet kan organiseras.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 26 oktober 2012.
Uppdraget att föreslå insatser mot främlingsfientlighet och
liknande former av intolerans
Det råder en bred politisk enighet i vårt land om att
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans ska
bekämpas. Stora ansträngningar görs för att motverka dessa
företeelser. Arbetet med att motverka och förebygga
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans sker
genom en rad olika insatser. Många enskilda, organisationer och
samhällsorgan är på olika sätt engagerade på området.
Erfarenheterna visar dock att arbetet för tolerans, humanitet
och öppenhet ständigt måste pågå.
Det saknas i dag en överblick över pågående arbete mot
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans. Det
saknas också ett systematiskt sätt att samla och sprida
kunskaper och erfarenheter av projekt och åtgärder som varit
framgångsrika inom olika samhällsområden. Detta gäller även
forskningsresultat i sammanhanget, som inte får en sådan
spridning att de kommer till praktisk användning. Det saknas
också kunskap om faktorer som kan vara gynnsamma för framväxten
av främlingsfientliga attityder. Det är angeläget att ta ett
samlat grepp om detta arbete. Ett underlag behövs för att bedöma
behovet av ytterligare åtgärder.
Utredaren ska föreslå åtgärder som är direkt riktade mot
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans. Det
finns en rad skilda definitioner av begreppet
främlingsfientlighet som används i olika sammanhang.
Främlingsfientlighet kan ses som avståndstagande från eller
fientlighet mot främlingar. Den kan komma till uttryck genom en
negativ attityd - missaktning eller rent av hat - mot vissa
personer på grund av etnisk tillhörighet eller religiös eller
kulturell bakgrund. Företeelser som t.ex. antisemitism,
islamofobi, afrofobi och antiziganism omfattas av uppdraget.
Avgörande i sammanhanget är om det är fråga om ideologier,
uppfattningar och värderingar som står i strid med principen om
alla människors lika värde.
Det bedrivs redan sedan lång tid tillbaka ett relativt
omfattande arbete när det gäller att förebygga och motverka
diskriminering. Diskrimineringsfrågor omfattas därför inte av
uppdraget. Eftersom uppdraget är riktat mot
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans omfattas
heller inte frågor om homosexuella, bisexuella och transpersoner
(hbt-personer) I utredningens uppdrag att sammanställa
kunskapen om främlingsfientliga attityder kan det dock finnas
skäl att uppmärksamma även denna typ av intolerans i den mån
sådana attityder framgår av de rapporter eller studier som
analyseras.
Regeringen har nyligen beslutat om uppdrag till Forum för
levande historia att genomföra en kartläggning av antisemitism
och islamofobi. Forum för levande historia ska bl.a. kartlägga
det arbete som bedrivs i Sverige mot antisemitism och islamofobi
samt kartlägga och värdera forskningen inom området, liksom att
sammanställa erfarenheter, forskning och goda exempel från andra
relevanta länder inom EU. Kartläggningen från Forum för levande
historias ska utgöra underlag till denna utrednings eventuella
förslag till åtgärder. De delar som gäller sammanställning och
kartläggning i detta uppdrag ska därför omfatta antisemitism och
islamofobi endast i den mån de inte behandlas av Forum för
levande historia.
Utredaren ska
- sammanställa den kunskap som finns om främlingsfientliga och
intoleranta attityder i samhället,
- undersöka varför främlingsfientliga attityder uppstår och
faktorer som kan vara gynnsamma för framväxten av sådana
attityder,
- kartlägga på vilket sätt främlingsfientliga budskap ges
spridning och vilka grupper som är måltavla för budskapet,
- kartlägga arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former
av intolerans och, i den mån det är möjligt, analysera arbetets
effekter,
- kartlägga, sammanställa och värdera forskningen inom området i
syfte att få en överblick över forskningsläget och göra en
fördjupad analys av slutsatserna, bl.a. genom att identifiera
forskning om åtgärder och metoder för att bemöta
främlingsfientliga budskap,
- ta ställning till om och hur framgångsrika metoder och
insatser som identifierats kan användas på området på nationell
nivå,
- identifiera brister i arbetet på området och föreslå åtgärder,
samt
- föreslå vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att
motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans.
De delar som gäller kartläggning ska även belysa situationen i
andra relevanta länder inom Europa.
Kartläggningar och sammanställningar ska göras på sådant sätt
att de inte innebär registrering av enskildas åskådning i
politiskt, religiöst eller annat sådant hänseende.
Särskilda kunskapshöjande insatser för barn och ungdomar om
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans.
Kunskaperna och medvetenheten om främlingsfientlighet och
liknande former av intolerans kan förstärkas och fördjupas genom
olika åtgärder. Frågor om de mänskliga rättigheterna bör kunna
få en större tyngd och relevans i samhället i stort. Ju fler som
står upp till försvar för ett öppet och tolerant samhälle, desto
svårare får rörelser som har främlingsfientliga attityder att få
fäste. Skolan utgör en nyckelinstitution i det långsiktiga
främjandet av tolerans och öppenhet. Det pågår ett viktigt
arbete på varje skola med att stärka värdegrunden. Att förmedla
och förankra respekt för mänskliga rättigheter och samhällets
grundläggande värden är vid sidan om kunskapsuppdraget skolans
viktigaste uppgift.
I de läro- och kursplaner för skolan, som träder i kraft den 1
juli 2011, ingår på ett tydligt sätt frågor relaterade till
mänskliga rättigheter, såväl vad gäller det centrala innehållet
som kunskapskraven. Ökad kunskap kring frågor relaterade till
mänskliga rättigheter och främlingsfientlighet, som står på
vetenskaplig grund och som lärare bedömer att de kan ha nytta av
i sin undervisning eller i värdegrundsarbetet, kan förbättra
förutsättningarna för skolan att klara sitt viktiga uppdrag.
Forum för levande historia fick nyligen ett uppdrag att bl.a.
utveckla metoder och utarbeta material för att stärka ungdomars
demokratiska värderingar och förebygga att unga utvecklar ett
antidemokratiskt agerande. Det behövs dock även specifik kunskap
och metoder för att förebygga och motverka att skolelever
utvecklar främlingsfientliga attityder. Olika uttryck för
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans måste
identifieras och bemötas på ett adekvat sätt. Samtidigt är
skolan en mötesplats för barn och ungdomar i olika åldrar med
skiftande förutsättningar. Behovet av kunskap kan därför variera
mellan olika åldersgrupper.
Utredaren ska därför
- sammanställa den kunskap som finns, och som kan användas inom
skolan, om främlingsfientlighet och liknande former av
intolerans och om hur dessa fenomen kan bemötas med beaktande av
de krav på vetenskaplighet som ställs på undervisningen i skolan.
Uppdraget att utreda behovet av ett samlat ansvar för arbetet
mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans
För att samhällets samlade insatser i arbetet mot
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans ska vara
heltäckande måste en rad olika angelägna behov tillgodoses. Det
behövs exempelvis uppföljning, insamling och spridning av
information om olika metoder och erfarenheter av arbetet mot
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans. Det
behövs också ökad kunskap om såväl nationellt som
internationellt arbete inom olika samhällssektorer och på olika
nivåer, samt en kunskapsbas för andras arbete med dessa frågor.
Flera myndigheter och organisationer har viktiga uppgifter i
arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av
intolerans. Det behövs dock ett underlag för att bedöma om
myndigheternas arbete sker systematiskt och om det tillgodoser
de angelägna behov som finns för att arbetet mot
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans ska bli
så effektivt som möjligt.
Utredaren ska därför
- utreda behovet av ett samlat ansvar för det offentligt
understödda arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former
av intolerans och om det finns behov, lämna förslag till hur
arbetet kan organiseras. I det ligger att undersöka behovet av
förändringar när det gäller statliga aktörers roll och mandat i
arbetet mot intolerans.
Utredaren ska vid behov föreslå de författningsändringar som
föranleds av förslaget. I uppdraget ingår inte att föreslå
inrättande av en ny myndighet.
Samråd och redovisning av uppdraget
Utredaren ska under arbetet samråda med berörda myndigheter,
trossamfund och andra organisationer som arbetar på området.
Utredaren ska även samråda med Regeringskansliet
(Arbetsmarknadsdepartementet) när det gäller frågor om
intoleransen mot hbt-personer.
Utredaren ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 26 oktober
2012.
Utredningen ska senast den 24 augusti 2012 delredovisa uppdraget
om särskilda kunskapshöjande insatser för barn och ungdomar om
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans.
(Arbetsmarknadsdepartementet)