Post 1740 av 5064 träffar
Ett effektivare arbete för att förebygga våldsbejakande extremism, Dir. 2012:57
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 2012-05-31
Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2012.
Sammanfattning
Arbetet för att förebygga våldsbejakande extremism måste bli
effektivare. En särskild utredare ska därför
- ta fram utbildningsmaterial om förebyggande metoder mot
våldsbejakande extremism,
- främja samverkan och kunskapsutbyte inom det före-byggande
arbetet mellan kommuner, myndigheter och organisationer inom det
civila samhället,
- verka för att det förebyggande arbetet breddas för att kunna
bemöta olika former av extremism och
- lämna förslag till hur ett fortsatt förebyggande arbete kan
utvecklas och organiseras på lokal nivå.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 13 december 2013.
Uppdraget
Att förebygga att individer lockas till våldsbejakande
extremistiska miljöer och att motverka att dessa rörelser får
förankring och breder ut sig i Sverige är en fråga om att värna
och stärka det demokratiska systemet. Regeringen betonar i
skrivelsen Handlingsplan för att värna demokratin mot
våldsbejakande extremism (skr. 2011/12:44) att det är angeläget
att fördjupa arbetet med att motverka tendenser som på sikt kan
utgöra en utmaning för det demokratiska styrelseskicket.
Grogrunder till alla former av våldsbejakande extremism måste
motverkas. Ordet extremism används här för att beskriva
rörelser, ideologier eller personer som inte accepterar en
demokratisk samhälls-ordning. En person är våldsbejakande om den
vid upprepade tillfällen bedöms ha uppvisat ett beteende som
inte bara accepterar våldsanvändning utan stöder eller utövar
ideologiskt motiverat våld för att främja en sak.
Säkerhetspolisen gör bedömningen att våldsbejakande extremism
för närvarande inte utgör ett centralt hot mot Sverige, men
anser att förebyggande insatser är nödvändiga.
Ta fram utbildningsmaterial med metoder för att förebygga
våldsbejakande extremism
Ett viktigt steg i arbetet med att förebygga våldsbejakande
extremism är att skapa en medvetenhet om företeelsen. Förutom
polisen är det relevant att andra yrkesgrupper som kommer i
kontakt med personer som är i riskzonen för att ansluta sig till
extremiströrelser eller som är aktiva inom sådana miljöer har
kunskap om vad extremism är och hur den kan förebyggas. Detta
gäller framför allt yrkesverksamma inom grund- och
gymnasieskola, socialtjänst och annan kommunal förvaltning
liksom verksamma inom det civila samhället.
I flera europeiska länder har fängelser utpekats som en miljö
där personer rekryteras till våldsbejakande extremistgrupper. Av
Säkerhetspolisens och Brottsförebyggande rådets rapport om
våldsam politisk extremism framgår att individer inom
vitmaktmiljön har en mycket hög brottsaktivitet och frekventa
kontakter med Kriminalvården (Våldsam politisk extremism, Brå
2009:15). Enligt Säkerhetspolisen är radikalisering till
våldsbejakande islamistiska grupper inte särskilt vanligt
förekommande bland intagna inom kriminalvården, men med hänsyn
till utvecklingen i närliggande länder kan situationen snabbt
förändras (Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige,
Säkerhetspolisen 2010). Om antalet personer som avtjänar straff
för politiskt motiverade brott blir fler ökar risken för att
fängelser används som en bas för rekrytering. Kriminalvården bör
därför också vara mottagare av utbildningsmaterialet.
- Utredaren ska ta fram ett utbildningsmaterial som innehåller
metoder om hur våldsbejakande extremism kan mötas och
förebyggas. Metoderna ska kunna användas vid utbildning av
personer inom främst de yrkesgrupper som utredaren bedömer kan
komma i kontakt med individer som är i riskzonen för att ansluta
sig till extremiströrelser eller som är aktiva inom sådana
miljöer.
- Utredaren ska tillsammans med mottagarna identifiera behovet
av utbildningsmaterialet och där det är lämpligt anpassa
materialet enligt de identifierade behoven. Vid anpassningen av
materialet ska de olika mottagarnas erfarenheter och kunskaper
särskilt beaktas samt att de kommer i kontakt med personer med
olika förhållnings-sätt och beteenden.
- Utbildningsmaterialet ska bidra till att utveckla metoder för
att bättre kunna identifiera vilka som löper risk att rekryteras
till våldsbejakande extremism och ett verk-ningsfullt bemötande
av personer som är på väg in i våldsbejakande extremistmiljöer.
Främja samverkan och kunskapsutbyte inom det förebyggande
arbetet mellan myndigheter, kommuner och organisationer inom det
civila samhället
För att effektivt kunna motverka våldsbejakande extremism är det
mycket viktigt med samverkan mellan aktörer på lokal nivå såsom
polisen, skolan, socialtjänsten, kriminalvården, den kommunala
fritidsverksamheten och det civila samhället, t.ex.
idrottsklubbar och trossamfund. Samverkan är viktig för att
kunna identifiera och stödja såväl personer som riskerar att
ansluta sig till extremistmiljöer som dem som har anslutit sig
till sådana miljöer. Samverkan bidrar dessutom till kunskaps-
och metodutveckling.
- Utredaren ska främja samverkan och kunskapsutbyte inom det
förebyggande arbetet mellan myndigheter, kommuner och
organisationer inom det civila samhället genom att ta initiativ
till och medverka i möten mellan dessa.
- Utredaren ska samverka med Sveriges Kommuner och Landsting för
att stärka kunskapsutbytet på lokal nivå.
Verka för att det förebyggande arbetet breddas för att kunna
bemöta olika former av extremism
Myndigheter och andra relevanta aktörer måste ha kunskap för att
kunna bemöta olika former av extremism. Detta gäller i synnerhet
organisationer inom det civila samhället. Ungdomsstyrelsen
konstaterar i sin rapport om stödet till unga personer som vill
lämna grupper som främjar våld och hot för att uppnå politiska
mål att den verksamhet som bedrivs inom det civila samhället för
närvarande enbart är inriktat på stöd till personer som vill
lämna vitmaktmiljön (Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:11). Mot
denna bakgrund är det nödvändigt att bredda det förebyggande
arbetet och stimulera verksamhet som inriktas mot olika former
av våldsbejakande extremism.
- Utredaren ska verka för att det förebyggande arbetet får
förutsättningar att bemöta olika former av extremism. Detta
innebär att utredaren ska säkerställa att kunskap sprids, genom
t.ex. seminarier och föreläsningar, och på andra sätt utveckla
och bredda arbetet för att förebygga våldsbejakande extremism.
Föreslå hur ett fortsatt förebyggande arbete på lokal nivå kan
utvecklas och organiseras
Det är viktigt att arbetet med att förebygga våldsbejakande
extremism organiseras på ett sätt så att det kan bedrivas
långsiktigt. Förutsättningar måste skapas för att arbetet ska
kunna möta framtida utmaningar. Det finns vidare ett behov av
att identifiera de myndigheter som har eller kan få ett ansvar
för kunskapsutveckling och samverkan.
- Utredaren ska, med utgångspunkt i befintliga samverkansformer,
lämna förslag till hur ett fortsatt förebyggande arbete på lokal
nivå kan utvecklas och organiseras.
- Utredaren ska också lämna förslag på vilken eller vilka
myndigheter eller andra organisationer som kan sprida
utbildningsmaterialet till yrkesverksamma inom t.ex. grund- och
gymnasieskolan, socialtjänsten, kriminalvården, kommunerna och
organisationer inom det civila samhället.
- Utredaren ska även föreslå hur arbetet med att förebygga
våldsbejakande extremism kan utvecklas i framtiden och vilken
eller vilka myndigheter som kan ansvara för det arbetet.
Samråd och redovisning av uppdraget
Utredaren ska samråda med berörda myndigheter, organisa-tioner
inom det civila samhället, näringslivet och med andra som är
verksamma inom området, såsom Sveriges Kommuner och Landsting.
Utredaren ska vidare samråda med utredningen om ett effektivare
arbete mot främlingsfientlighet och liknande intolerans (A
2011:2)
Utredaren ska bedöma vilken påverkan på andra myndigheter och
organisationer som de lämnade förslagen får om de genomförs. Om
målkonflikter uppstår med anledning av förslagen, ska en
redovisning lämnas över vilka intressen som behöver vägas
samman. Det kan t.ex. gälla risken för överlappande
samverkansformer.
Utredaren ska även beakta relevant arbete som pågår inom
Regeringskansliet och inom EU.
Utredaren ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 13
december 2013.
Utredningen ska senast den 1 juli 2013 delredovisa uppdraget att
ta fram utbildningsmaterial om förebyggande metoder mot
våldsbejakande extremism.
(Justitiedepartementet)