Post 1700 av 5066 träffar
Ett enhetligt patentskydd i EU och en ny patentlag, Dir. 2012:99
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 2012-10-04
Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2012
Sammanfattning
En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar som
behövs till följd av införandet av det enhetliga patentskyddet i
EU och inrättandet av den enhetliga europeiska patentdomstolen.
Utredaren ska också lämna förslag till en ny patentlag och en ny
förordning som ska vara överskådliga och lättillgängliga. I
uppdraget ingår dessutom att utreda vissa begränsade sakliga
frågor.
Uppdraget som avser ett förbättrat europeiskt patentsystem ska
redovisas i ett delbetänkande senast den 17 juni 2013. Uppdraget
om en ny patentlag m.m. ska redovisas senast den 3 juni 2014.
Ett förbättrat europeiskt patentsystem
Ett enhetligt patentskydd
EU-förhandlingarna om förbättringar av det europeiska
patentsystemet är i ett slutskede. Reformen avser dels
införandet av ett enhetligt patentskydd i EU, dels inrättandet
av en enhetlig europeisk patentdomstol för såväl det enhetliga
patentskyddet som övriga europeiska patent.
Införandet av det enhetliga patentskyddet sker i form av ett
s.k. fördjupat samarbete mellan 25 av EU:s medlems-stater. Det
fördjupade samarbetet ska genomföras genom dels en EU-förordning
om det enhetliga patentskyddet (patentförordningen), dels en
EU-förordning om det enhetliga patentskyddets
översättningsarrangemang.
När de båda förordningarna träder i kraft ska ett europeiskt
patent som beviljats av Europeiska patentverket (European Patent
Office, EPO) enligt den europeiska patentkonventionen (European
Patent Convention, EPC) kunna ges enhetlig verkan. Enhetlig
verkan innebär att patentskyddet utsträcks till de medlemsstater
som deltar i det fördjupade samarbetet och som ratificerat
avtalet om den enhetliga patentdomstolen (artiklarna 3 och 22.2
i patentför-ordningen). En ansökan om enhetlig verkan ska ges in
till EPO av innehavaren av det europeiska patentet senast en
månad efter det att beslutet att bevilja patentet publicerats i
den europeiska patenttidningen (artikel 12.1). Medlemsstaterna
ska vidta de åtgärder som behövs för att se till att dubbelt
patentskydd inte uppstår (artikel 4.2).
Genom patentförordningen ger de medlemsstater som deltar i det
fördjupade samarbetet i uppdrag åt EPO att administrera det
enhetliga patentskyddet. EPO ska bl.a. ta emot och behandla
ansökningar om enhetlig verkan, upprätta och upprätthålla ett
patentregister samt samla in och administrera årsavgifterna för
det enhetliga patentskyddet (artikel 12.1). Medlemsstaterna ska
se till att de administrativa beslut som EPO fattar om det
enhetliga pa-tentskyddet ska kunna prövas av en domstol som är
behörig i en eller flera av de deltagande medlemsstaterna
(artikel 12.3). Avsikten är att den enhetliga patentdomstolen
ska handlägga dessa ärenden (se artikel 15 g i utkastet till
domstolsavtal).
Förordningarna blir direkt tillämpliga i Sverige.
Medlems-staterna gör dock vissa åtaganden. Vidare kan det
behövas kompletterande bestämmelser för att systemet ska fungera
på avsett sätt.
Utredaren ska analysera och ta ställning till vilka åtaganden
som följer av förordningarna samt lämna de författningsförslag
som behövs med anledning av dessa eller för att systemet annars
ska fungera på avsett sätt.
En enhetlig europeisk patentdomstol
Parallellt med införandet av det enhetliga patentskyddet ska de
25 medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet samt
Italien inrätta en enhetlig specialdomstol för patenttvister.
Domstolen ska ges exklusiv behörighet att avgöra tvister inte
bara om det nya enhetliga patentskyddet utan även om andra
europeiska patent, dvs. patent utan enhetlig verkan. Under en
övergångsperiod kommer dock de nationella domstolarna att
fortsatt kunna avgöra tvister om de europeiska patent som inte
har enhetlig verkan.
Den enhetliga patentdomstolen ska inrättas genom ett avtal som
är öppet för EU:s medlemsstater. Domstolen blir gemensam för
EU:s medlemsstater och en del av EU:s system för
domstolsprövning (artikel 1). Domstolen kommer alltså att kunna,
och i vissa fall vara skyldig att, begära förhandsavgörande av
EU-domstolen om tolkningen av EU-rätten.
Domstolen ska bestå av en förstainstans, en överklagandeinstans
och en registrator (artikel 4). Domstolens förstainstans ska ha
lokala och regionala avdelningar samt en central avdelning.
Varje medlemsstat kan själv bestämma om den vill inrätta en
lokal avdelning eller delta i en regional avdelning (artikel 5).
Domstolen ska tillämpa avtalet om inrättande av domstolen,
unionsrätten (inklusive förordningarna om det enhetliga
patentskyddet och dess översättningsarrangemang), EPC,
bestämmelser i internationella avtal som är tillämpliga på
patent och bind-ande för alla medlemsstater samt nationell rätt
(artikel 14 e 1). I avtalet om inrättandet av domstolen finns
det särskilda bestämmelser om skadeståndsansvar vid överträdelse
av unionsrätten (se artikel 14c och 14d). Det finns även
lagvalsregler för vissa andra typer av skadeståndskrav (se
artikel 3b).
Den enhetliga patentdomstolen får behörighet när det gäller mål
om de europeiska patent som är giltiga i Sverige. Dessa mål
faller i dag under svenska domstolars behörighet (Stockholms
tingsrätt i första instans). Ändringar kommer mot denna bakgrund
att krävas i patentlagen (1967:837) och andra relevanta
författningar. Även andra aspekter av avtalet kan komma att
kräva författningsändringar.
Utredaren ska analysera och ta ställning till vilka
författ-ningsändringar som behövs för en svensk ratifikation av
avtalet och lämna förslag till sådana. Utredaren ska även
analysera vilka rättsliga och praktiska åtgärder, inklusive
organisatoriska, som behöver vidtas för att Sverige ska kunna
delta i en regional avdelning i domstolens första instans
alternativt upprätta en egen lokal avdelning. Frågan om Sverige
ska ingå i en regional avdelning eller upprätta en egen lokal
avdelning ingår dock inte i uppdraget.
Ytterligare frågor med anknytning till införandet av det
enhetliga patentskyddet
För att europeiska patent ska bli giltiga i Sverige krävs i dag
att patenthavaren översätter delar av, eller i vissa fall hela,
patentskriften till svenska. Utredaren ska mot bakgrund av
resultatet av det pågående lagstiftningsarbetet om nationella
patent på engelska (Patentspråksutredningens betänkande
Nationella patent på engelska?, SOU 2012:19) analysera och ta
ställning till om bestämmelserna om krav på översättning i fråga
om europeiska patent bör ändras. Utredaren ska föreslå de
författningsändringar som i så fall bedöms motiverade.
För att Patent- och registreringsverket, PRV, ska kunna delta
fullt ut i arbetsbesparande projekt som pågår inom EPO och
Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (World
Intellectual Property Organisation, WIPO) kan det behöva införas
en möjlighet för PRV att lämna ut granskningsresultat till EPO
innan en ansökan om patent har offentliggjorts samt en möjlighet
att förlänga fristen för att ge in prioritetshandlingar.
Frågorna har samband med det enhetliga patentskyddet (jfr skäl
20 i patentförordningen). Utredaren ska därför, inom ramen för
övervägandena rörande införandet av det enhetliga patent-skyddet
och den enhetliga europeiska patentdomstolen, analysera och ta
ställning till om det är lämpligt att genomföra förändringar som
gör det möjligt för PRV att på detta sätt lämna ut
granskningsresultat och förlänga fristen att ge in
prioritetshandlingar.
En ny patentlag m.m.
Patentlagen trädde i kraft den 1 januari 1968. Lagen har ändrats
flera gånger, bl.a. till följd av Sveriges tillträde till
konventionen om patentsamarbete (Patent Cooperation Treaty, PCT)
och till EPC i ursprunglig och reviderad lydelse samt till följd
av genomföranden av vissa EU-direktiv. Däremot har det aldrig
gjorts någon heltäckande översyn av patentlagen ur redaktionell
och språklig synvinkel. Det har inte heller gjorts någon samlad
översyn av både patentlagen och patentkungörelsen (1967:838).
Därför är det nu aktuellt att göra en sådan samlad översyn.
Utredaren ska lämna förslag till en ny patentlag som ska vara
mera överskådlig och lättillgänglig från redaktionell synpunkt
samt innehålla ett modernare språk än den nuvarande. Om det
bedöms lämpligt ska utredaren, vid utformningen av förslagets
struktur, hämta ledning från tillämpliga delar av framför allt
EPC men även varumärkeslagen (2010:1877).
I uppdraget ligger att lämna förslag till en ny
patent-förordning som kan ersätta patentkungörelsen. Utredaren
ska uppmärksamma om patentkungörelsen innehåller bestämmelser
som i stället bör finnas i lag, liksom om patentlagen innehåller
bestämmelser som hellre bör finnas i förordning eller i
myndighetsföreskrifter. Översynen ska bl.a. syfta till att
formkrav, så långt möjligt, inte regleras på lagnivå. Ett annat
syfte ska vara att så långt lämpligt möjliggöra elektroniska och
andra nya rutiner.
I detta sammanhang ska utredaren även behandla vissa sakliga
frågor. PRV föreslår vissa begränsade ändringar i patentlagen
och patentkungörelsen i en skrivelse till Justitie-departementet
(se Ju/2012/3666/L3). Förslagen avser bl.a. offentliggörande av
ansökan om patent på sökandens begäran, domstols skyldighet att
underrätta PRV om domar och beslut samt skyldighet att betala
ansökningsavgift för varje uppfinning som granskas av PRV.
Utredaren ska analysera och ta ställning till PRV:s förslag och
lämna de förslag som anses motiverade.
Det ligger i sakens natur att en översyn av detta slag kan
föranleda vissa förtydliganden och smärre sakliga ändringar. Om
utredaren i samband med arbetet därutöver ser behov av andra,
begränsade sakliga ändringar får utredaren även föreslå sådana
under förutsättning att det ryms inom tiden för uppdraget.
Uppdraget omfattar även att vid behov föreslå följdändringar i
andra författningar.
Arbetets bedrivande och redovisning av uppdragen
Utredaren ska följa de inom Regeringskansliet pågående arbetena
om nationella patent på engelska (SOU 2012:19) och om
domstolsprövningen av immaterialrättsliga, konkurrensrättsliga
och marknadsföringsrättsliga mål och ärenden.
Utredaren ska hålla sig informerad om förhandlingar och arbete i
EU, WIPO och EPO i den mån det är relevant för uppdraget.
I den omfattning utredaren behöver det ska synpunkter inhämtas
från berörda myndigheter och organisationer.
Patentlagen bygger på ett nordiskt samarbete, och motsvarande
lagar finns i andra nordiska länder. Utredaren ska under
arbetets gång utbyta information med ansvariga departement i
övriga nordiska länder.
Utredaren ska redovisa ekonomiska konsekvenser och andra
effekter av framlagda förslag för företag och enskilda samt för
det allmänna. Utredaren ska bedöma förslagens påverkan på
företagens administrativa kostnader. Om förslagen kan förväntas
leda till intäktsminskningar eller kostnadsökningar för det
allmänna, ska utredaren föreslå hur dessa ska finansieras.
Uppdraget som avser ett förbättrat europeiskt patentsystem ska
redovisas i ett delbetänkande senast den 17 juni 2013.
Uppdraget som avser en ny patentlag m.m. ska redovisas senast
den 3 juni 2014.
(Justitiedepartementet)