Post 1637 av 5066 träffar
Kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar, Dir. 2013:29
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 2013-02-28
Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013
Sammanfattning
En särskild utredare ska - i egenskap av nationell samordnare -
stödja kommunala, enskilda och statliga skolhuvudmän som
bedriver utbildning för de elever inom specialskolans målgrupp
som är döva eller hörselskadade eller har en grav språkstörning
och är i behov av teckenspråk. Syftet med uppdraget är att öka
elevernas måluppfyllelse och göra det möjligt för eleverna och
deras vårdnadshavare att i större utsträckning välja skola.
Den nationella samordnaren ska bl.a.
- fördela statsbidrag till kvalitetshöjande insatser som stärker
måluppfyllelsen för elever som är döva eller hörselskadade eller
har en grav språkstörning och är i behov av teckenspråk,
- fördela statsbidrag till ny eller utvidgad hörselverksamhet i
kommunal och enskild regi,
- föreslå hur Specialpedagogiska skolmyndighetens stöd till
kommunala och enskilda huvudmän kan utvecklas för berörda
elever, och
- utvärdera statsbidraget till särskilda insatser på skolområdet.
Uppdraget ska redovisas senast den 4 mars 2015.
Behovet av en samordnad satsning för de elever som är döva
eller hörselskadade eller har en grav språkstörning och är i
behov av teckenspråk.
I skollagen (2010:800) regleras vilka barn som ska tas emot i
specialskolan. Det är barn som på grund av sin
funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i
grundskolan eller grundsärskolan och som är dövblinda eller
annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning, i
annat fall är döva eller hörselskadade eller har en grav
språkstörning (7 kap. 6 §). I 12 kap. samma lag regleras
utbildningen för elever i specialskolan.
Hemkommunen har det övergripande ansvaret för elevernas
utbildning. Elever som är döva eller hörselskadade eller har en
grav språkstörning och är i behov av teckenspråk kan också
genomföra sin utbildning i den statliga specialskolan. Det
finns i dag åtta statliga specialskolor, varav tre riksskolor
och fem regionskolor med regionala upptagningsområden.
Regionskolorna är till för elever som är döva eller
hörselskadade men som inte behöver den utbildning med särskilda
insatser som ges vid riksskolorna.
I april 2010 beslutade regeringen att en särskild utredare
skulle föreslå hur en flexibel specialskola ska kunna införas
(dir. 2010:47). I delbetänkandet Med rätt att välja - flexibel
utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (SOU
2011:30) konstaterar utredningen, som har antagit namnet
Utredningen om en flexibel specialskola, att måluppfyllelsen för
elever som tillhör specialskolans målgrupp är låg och att
kunskapen om elevernas förutsättningar och behov av stöd behöver
öka.
Av delbetänkandet framgår också att kommunala och enskilda
huvudmän i flera fall inte klarar av att ge eleverna det stöd de
har rätt till. Olika studier har visat att elever som är döva
eller hörselskadade har en svår skolsituation och att denna
elevgrupp når de nationella målen för utbildningen i lägre
utsträckning än hörande elever.
Statens skolinspektion har genomfört en granskning av den
statliga specialskolan som visar att även denna skola behöver
utveckla utbildningen, bli bättre på att följa elevernas
kunskapsutveckling, utveckla det pedagogiska ledarskapet och
erbjuda lärarna kompetensutveckling. Det behövs därför en
samordnad satsning för att stödja kom-munala, enskilda och
statliga huvudmän så att de ska kunna utveckla sin verksamhet
för elever inom aktuell målgrupp och därmed öka möjligheterna
för eleverna och deras vårdnadshavare att välja skola.
Uppdraget att samordna insatser när det gäller skolhuvudmän som
erbjuder utbildning för elever som är döva eller hörselskadade
eller har en grav språkstörning och är i behov av teckenspråk
Fördela statsbidrag till kvalitetshöjande insatser
Måluppfyllelsen för elever som är döva eller hörselskadade eller
har en grav språkstörning och är i behov av teckenspråk behöver
bli bättre. Specialpedagogiska skolmyndighetens uppföljningar av
elevernas resultat visar att elever som tillhör specialskolans
målgrupp i lägre utsträckning än hörande elever når de
nationella målen för utbildningen. Elevgruppen är också i lägre
utsträckning behörig till gymnasieskolans nationella program.
Dessa skillnader i skolresultat fortsätter på högskolenivå och
leder till sämre förutsättningar för att lyckas i yrkeslivet.
Skolinspektionen har nyligen genomfört en riktad tillsyn över
den statliga specialskolan som visar på flera brister i
undervisningens kvalitet. Specialpedagogiska skolmyndigheten har
med anledning av Skolinspektionens granskning genomfört flera
insatser för att höja kvaliteten i utbildningen, bland annat har
ett omfattande program med åtgärder tagits fram och skolorna har
inlett ett arbete för att mer systematiskt följa och utvärdera
elevernas kunskapsutveckling. Dessutom har en intern arbetsgrupp
inrättats inom Specialpedagogiska skolmyndigheten som följer
arbetet med åtgärdsplanen på samtliga skolor.
Trots de insatser som har genomförts, framför allt inom
specialskolan, behöver skolhuvudmännen ytterligare stöd för att
skapa undervisningsmiljöer som ger eleverna förutsättningar att
nå de nationella målen. Ett tillfälligt statsbidrag till
kvalitetshöjande insatser bör därför riktas till samtliga
huvudmän som erbjuder utbildning för de elever som avses. Bidrag
bör kunna ges till personalförstärkningar, kompetenshöjande
insatser för lärare, andra utvecklingsinsatser och
införskaffande av läromedel.
De särskilda undervisningsmiljöer som finns i form av
specialskola eller hörselklasser är i dag starkt knutna till
regioner. Av delbetänkandet från Utredningen om en flexibel
specialskola framgår att det finns förutsättningar för att
starta nya hörselklassverksamheter på flera ställen i landet.
Kommuners och enskilda huvudmäns intresse att starta nya eller
utöka befintliga verksamheter bör stimuleras. Ett statsbidrag
till nya eller utvidgade undervisningsmiljöer kan ge kommuner
och enskilda huvudmän möjlighet att exempelvis starta skolor med
språkprofil med svenska och svenskt teckenspråk som inriktning
samt att inrätta mindre klasser med anpassade lokaler. Syftet
med ett sådant bidrag är att öka möjligheterna för eleverna och
deras vårdnadshavare att välja en skola närmare hemmet. Den
nationella samordnaren ska vid prövning av ansökan om
statsbidrag beakta huvudmannens förutsättningar att bedriva en
varaktig och stabil verksamhet för eleverna.
Statsbidraget till insatserna avses att regleras i en
statsbidragsförordning.
Den nationella samordnaren ska under perioden 2013- 2014 fördela
ett tillfälligt riktat statsbidrag till
- kvalitetshöjande insatser som stärker måluppfyllelsen för
elever som är döva eller hörselskadade eller har en grav
språkstörning och är i behov av teckenspråk, och
- ny eller utvidgad hörselverksamhet i kommunal och enskild
regi.
Hur kan statens specialpedagogiska stöd utvecklas?
Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning oavsett var i
landet de bor och de ska ha en reell möjlighet att välja goda
utbildningsalternativ. För att elever som är döva eller
hörselskadade eller har en grav språkstörning och är i behov av
teckenspråk i praktiken ska ha samma möjligheter att välja skola
som andra elever måste både kommunala och enskilda skolhuvudmän
kunna erbjuda utbildning som är anpassad efter elevernas behov.
För detta krävs en grundläggande kunskap om elevernas
förutsättningar. Utredningen om en flexibel specialskola
konstaterar dock i sitt delbetänkande att huvudmännen inte har
tillräcklig kunskap inom området. För att eleverna ska kunna få
ett individuellt stöd måste skolhuvudmännen ha kunskap om
funktionsnedsättningens pedagogiska konsekvenser, teknik och
anpassningar, talspråklig utveckling och behovet av teckenspråk.
För att stödja skolornas arbete med elever med
funktionsnedsättning finns sedan 2008 Specialpedagogiska
skolmyndigheten. Specialpedagogiska skolmyndigheten har bl.a. i
uppdrag att verka för att barn, elever och vuxenstuderande med
funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning
och annan verksamhet av god kvalitet. Enligt förordningen
(2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska
skolmyndigheten ska myndigheten ge råd och stöd till
skolhuvudmän samt anordna och medverka i kompetensutveckling,
bedriva och medverka i specialpedagogisk
utvecklingsverksamhet och sammanställa och sprida
kunskap om forskningsresultat som är relevant för det
specialpedagogiska området. Specialpedagogiska skolmyndighetens
nuvarande organisation består av regionala och nationella
resurscenter. De regionala centren har bred kompetens med
inriktning mot ett flertal funktionsnedsättningar, vilket
möjliggör ett flexibelt och behovsanpassat stöd till kommunala
och enskilda skolhuvudmän. De nationella resurscentren har
spetskompetens när det gäller specifika funktionsnedsättningar.
Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för närvarande med
att förstärka sin strategiska sam-verkan med skolhuvudmännen.
Detta arbete behöver utvecklas ytterligare när det gäller
specialskolans målgrupp. Det är viktigt att bygga upp stödet
till kommuner och enskilda huvudmän så att de kan stödja elever
i deras hemkommuner och anpassa undervisningen efter elevernas
behov. Detta ökar på sikt elevernas möjligheter att välja skola
och ger förutsättningar för en ökad måluppfyllelse.
Forskning och kunskapsutveckling om elevernas behov och
förutsättningar ska vara grunden för det statliga stödet till
skolhuvudmännen. För att stödet till huvudmännen ska kunna
utvecklas behövs en genomgång av relevant forskning inom olika
vetenskapliga discipliner på området och en bedömning av om det
saknas kunskap när det gäller till exempel hur elevernas
måluppfyllelse kan stödjas.
Det systematiska erfarenhetsutbytet mellan hörselklasser och
specialskolor behöver utvecklas på nationell nivå. För
närvarande är detta erfarenhetsutbyte mycket begränsat. Det
finns däremot regionala nätverk för kommunala aktörer. Ett
nationellt kontaktnät för berörda huvudmän behöver utvecklas för
att sprida och tillvarata den erfarenhet och kompetens som redan
finns på området.
Den nationella samordnaren ska
- föreslå hur Specialpedagogiska skolmyndighetens stöd till
kommunala och enskilda huvudmän kan utvecklas när det gäller
elever som är döva eller hörselskadade eller har en grav
språkstörning och är i behov av teckenspråk,
- göra en forsknings- och kunskapssammanställning på området och
klargöra vilka behov som finns av ny forskning, och
- främja erfarenhetsutbyte på nationell nivå mellan de huvudmän
som bedriver utbildning för berörda elever.
En utgångspunkt för genomförandet av denna del av uppdraget
ska vara att de förslag som lämnas sammantaget inte innebär
någon kostnadsökning för staten.
Utvärdering av statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet
Enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda
insatser på skolområdet får statsbidrag ges till insatser av
regional art som huvudmannen vidtar för elever med
funktionsnedsättning eller andra särskilda behov i grundskolan
och gymnasieskolan, elever med flera funktionsnedsättningar i
grundsärskolan och gymnasiesärskolan och till elever i
grundskolan för vilka särskild undervisning anordnas på ett
sjukhus eller en motsvarande institution enligt 24 kap. 17 §
skollagen. Specialpedagogiska skolmyndigheten administrerar
bidraget. Under 2011 beviljade Specialpedagogiska
skol-myndigheten 63 miljoner kronor för insatser av regional art
som avser elever med funktionsnedsättning eller med andra
särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan och elever med
flera funktionsnedsättningar i grundsärskolan och
gymnasie-särskolan.
På uppdrag av regeringen gjorde dåvarande Special-pedagogiska
institutet 2007 en bedömning av om bidraget till särskilda
insatser på skolområdet var ändamålsenligt och hur det skulle
kunna utvecklas och effektiviseras (U2007/4265/S).
I slutredovisningen av uppdraget framhöll myndigheten bl.a. att
förordningen om statsbidrag om särskilda insatser på skolområdet
borde ses över när det gäller anpassning till de övergripande
målen för skolan och funktionshinderspolitiken och närmare
kopplas till utvecklingen av goda lärmiljöer för berörda
målgrupper. I en skrivelse till regeringen från
Specialpedagogiska skolmyndigheten har det vidare framkommit
att det behöver ses över vilka målgrupperna för statsbidraget
bör vara (U2011/3817/S). Statsbidraget begränsas i dag till att
gälla grund- och gymnasieskola samt grundsär- och
gymnasie-särskola.
En utvärdering av den del av statsbidraget till särskilda
insatser inom skolområdet som avser insatser av regional art som
huvudmannen vidtar för elever med funktionsnedsättning och andra
särskilda behov i grund- och gymnasieskolan och för elever med
flera funktionsnedsättningar i grundsärskolan och
gymnasiesärskolan behöver göras för att man ska få kunskap om
hur bidraget fördelas och om användningen är effektiv.
Den nationella samordnaren ska
- följa upp och utvärdera bidraget till särskilda insatser på
skolområdet, och
- vid behov lämna förslag på hur användningen och fördelningen
av de medel som har anvisats för statsbidraget kan göras mer
effektiv.
Samverkan och redovisning av uppdraget
Den nationella samordnaren ska utföra sitt arbete i nära
samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten och inhämta
synpunkter från andra berörda myndigheter och organisationer.
I redovisningen av uppdraget ska det ingå en redovisning av
fördelningen av medel för de kvalitetshöjande insatserna och den
nya eller utvidgade hörselverksamheten.
Uppdraget ska redovisas senast den 4 mars 2015.
(Utbildningsdepartementet)