Post 1464 av 5067 träffar
Behandlingen av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen, Dir. 2014:76
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 2014-05-28
Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014
Sammanfattning
En särskild utredare ska utarbeta förslag till en lag om
behandlingen av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings-
och medborgarskapslagstiftningen och anpassa
författningsregleringen på området till nationella bestämmelser
och internationella åtaganden.
Utredaren ska bl.a.
• kartlägga nuvarande behandling och analysera framtida behov av
att behandla personuppgifter enligt utlännings- och
medborgarskapslagstiftningen,
• beakta enskildas behov av skydd för sin personliga integritet,
• beakta behovet av en rättslig reglering som ger myndigheter
möjlighet att hantera information på ett effektivt sätt,
• analysera förutsättningarna för att i författning ge
Migrationsverket en möjlighet att registrera uppgifter om andra
offentliga biträden än advokater och biträdande jurister
anställda vid advokatbyråer, tolkar, översättare och
språkanalytiker, och
• analysera behovet av och förutsättningarna för ett effektivare
informationsutbyte mellan Migrationsverket och vissa andra
myndigheter.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2015.
Skydd för den personliga integriteten
Gällande nationell rätt och internationella åtaganden
Grundläggande bestämmelser om skydd för den personliga
integriteten finns i regeringsformen (RF). Sedan den 1 januari
2011 anges i 2 kap. 6 § andra stycket RF att var och en gentemot
det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga
integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning
eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.
Begränsningar av denna fri- och rättighet får dock enligt 2 kap.
20 § första stycket 2 RF under vissa förutsättningar göras i
lag. I en övergångsbestämmelse anges att äldre föreskrifter som
innebär betydande intrång i den personliga integriteten behåller
sin giltighet, dock längst t.o.m. den 31 december 2015.
Grundlagsändringen medför bl.a. att viss
personuppgiftsbehandling som för närvarande regleras i
förordning i framtiden måste regleras i lag.
I Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk
databehandling av personuppgifter (dataskyddskonventionen) finns
bestämmelser om automatisk databehandling av personuppgifter.
Konventionens bestämmelser träffar bl.a. asyl- och
migrationsområdet. Konventionens syfte är att säkerställa den
enskildes rätt till personlig integritet i samband med
behandling av personuppgifter och förbättra förutsättningarna
för ett fritt informationsflöde över gränserna. Konventionens
innehåll kan ses som en precisering av skyddet för enskilda vid
användning av automatisk databehandling enligt artikel 8 i
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). En
bestämmelse om respekt för privatlivet och familjelivet finns
även i artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de
grundläggande rättigheterna. Av artikel 8 i stadgan följer
vidare bl.a. att var och en har rätt till skydd av de
personuppgifter som rör honom eller henne.
I personuppgiftslagen (1998:204), förkortad PUL, finns allmänna
bestämmelser till skydd för den enskildes personliga integritet
vid behandling av personuppgifter. Med behandling avses t.ex.
insamling, registrering och olika former av utlämnande av
uppgifter. Genom lagen genomfördes Europaparlamentets och rådets
direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana
uppgifter (dataskyddsdirektivet). Direktivet innehåller
bestämmelser som preciserar och skärper de krav på regleringen
som ställs i dataskyddskonventionen och gäller även det bl.a. på
asyl- och migrationsområdet. Syftet med dataskyddsdirektivet är
dels att garantera en hög skyddsnivå när det gäller enskilda
personers fri- och rättigheter med avseende på behandling av
personuppgifter, dels att denna skyddsnivå ska vara likvärdig i
alla medlemsstater så att staterna inte ska kunna hindra det
fria flödet av personuppgifter inom EU med hänvisning till sina
respektive dataskyddsregleringar.
PUL är generellt tillämplig, men om det i en annan lag eller
förordning har meddelats avvikande bestämmelser har de
företräde. I vissa verksamheter regleras behandling av
personuppgifter i särskilda registerförfattningar. Dessa har
till huvudsakligt syfte att reglera inrättandet och användningen
av viktigare register inom den offentliga sektorn.
Registerförfattningar reglerar myndigheternas behandling av
personuppgifter främst i syfte att skydda enskildas personliga
integritet. En utgångspunkt vid utarbetandet av
registerförfattningar är att regleringen så långt som möjligt
ska vara i överensstämmelse med personuppgiftslagen. En
särlagstiftning i förhållande till personuppgiftslagen bör
begränsas till att avse frågor som är specifika för de
verksamheter som omfattas av lagstiftningen.
Särskilda regler för utlännings- och medborgarskapsområdet finns
i förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i
verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.
Översynen av EU:s dataskyddsreglering
Den 25 januari 2012 presenterade kommissionen ett förslag till
en genomgripande reform av EU:s regler om skydd för
personuppgifter. Kommissionen har bl.a. lämnat förslag till en
ny förordning med en generell reglering av uppgiftsskyddet som
ska ersätta dataskyddsdirektivet. Förhandlingarna om förslaget
pågår inom EU. Det är i nuläget oklart hur lång tid det kan ta
innan rättsakten antas slutligt av Europaparlamentet och rådet.
Det är också oklart vilka effekter de nya reglerna kommer att få
i Sverige. Om dataskyddsdirektivet ersätts av en EU-förordning
kommer dock åtminstone personuppgiftslagen att behöva upphävas
eller lagens tillämpningsområde snävas in avsevärt. I vilken
utsträckning det kommer att finnas utrymme att behålla en
sektorspecifik registerlagstiftning och i vilken mån det blir
möjligt att komplettera en eventuell EU-förordning med generella
nationella normer är för närvarande svårt att förutse. I
förhandlingarna förespråkar Sverige att regleringen ges formen
av ett direktiv i stället för en förordning, men stödet för
detta har visat sig vara svagt bland övriga medlemsstater. Mot
den bakgrunden arbetar regeringen för att förordningen utformas
på ett sätt som ger medlemsstaterna stor flexibilitet att
precisera villkoren för behandling av personuppgifter främst
inom den offentliga sektorn. För en sådan inriktning finns det
ett brett stöd också bland övriga medlemsstater.
Uppdraget
En lag om behandlingen av personuppgifter i verksamhet enligt
utlännings- och medborgarskapslagstiftningen
Verksamhet enligt utlännings- och medborgarskaps-lagstiftningen
bedrivs främst av Migrationsverket, men även av domstolarna,
polisen och utlandsmyndigheterna. I myndigheternas verksamhet
enligt denna lagstiftning behandlas personuppgifter som ofta är
av mycket integritetskänslig natur. Dessutom omfattar
verksamheten ett mycket stort antal registrerade personer. Redan
dessa förhållanden indikerar att verksamheten kräver särregler i
en registerförfattning. Mycket talar för att den nu gällande
förordningen (2001:720) om behandling av personuppgifter i
verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen
efter den 31 december 2015 inte är förenlig med grundlagen. Det
finns därför ett behov av en lagreglering på området. En
särskild utredare bör därför få i uppdrag att ta fram ett sådant
förslag. I arbetet med utformningen av den nya lagen måste
utredaren anlägga ett helhetsperspektiv och se till att den
framtida regleringen av behandlingen av personuppgifter i
verksamheter inom utlännings- och medborgarskapslagstiftningen
passar väl in i personuppgiftslagens regelsystem. När det gäller
domstolarnas behandling av personuppgifter måste beaktas det
arbete som pågår med en domstolsdatalag. I
departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) föreslås en
ny lagstiftning som bl.a. ska ge domstolarna och nämnderna
möjlighet att behandla personuppgifter på ett effektivt och
ändamålsenligt sätt i sin rättskipande och rättsvårdande
verksamhet och att skydda människor mot att deras personliga
integritet kränks vid sådan behandling. Promemorian har
remitterats.
Utredaren ska mot denna bakgrund
• noggrant kartlägga användningen av personuppgifter i all
verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen,
• analysera om den användning som förekommer är nödvändig och
vilka eventuella ytterligare behov av personuppgiftsbehandling
som finns för att skapa förutsättningar för en effektiv
verksamhet,
• identifiera de integritetsintressen och övriga intressen som
kan beröras av uppgiftsbehandlingen och i samband med detta
särskilt beakta enskildas behov av skydd för sin personliga
integritet,
• lämna förslag till en lagreglering av personuppgiftsbehandling
på utlännings- och medborgarskapsområdet som är utformad så att
den är förenlig med den kommande regleringen av domstolarnas
personuppgiftsbehandling,
• uppmärksamma frågor om bevarande och gallring samt behandling
av personuppgifter för forsknings- och statistikändamål, och
• i sitt arbete noga följa den fortsatta behandlingen inom EU av
förslaget till ny dataskyddsreglering samt anpassa de förslag
till författningsreglering som lämnas till denna översyn och
dess resultat.
Regleringen ska möjliggöra moderna och ändamålsenliga
it-system.
Regeringens utgångspunkt är att verksamhet enligt utlännings-
och medborgarskapslagstiftningen ska kunna bedrivas så effektivt
som möjligt med bl.a. användning av moderna och ändamålsenliga
it-system. Behandlingen av personuppgifter inom rättsområdet är
till en betydande del av internationell karaktär. Överförande av
uppgifter till andra EU-länder eller till tredjeland är vanligt
förekommande inom ramen för olika former av samarbete.
Utredaren ska därför
• se till att den reglering som föreslås ger möjlighet att
utveckla moderna och ändamålsenliga it-system.
Relationen till bland annat grundlag och offentlighets- och
sekretesslagen
Enligt 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen ska en
myndighet på begäran av en annan myndighet lämna över uppgift
som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd
eller det skulle hindra ärendets behöriga gång. Denna skyldighet
anses utgöra en precisering av den allmänna samverkansskyldighet
som gäller för myndigheter enligt 6 § förvaltningslagen
(1986:223). Såsom bl.a. Integritetsskyddskommittén har
uppmärksammat i sitt betänkande Skyddet för den personliga
integriteten (SOU 2007:22), förekommer det emellertid numera att
uttömmande ändamålsreglering leder till att ett utlämnande av
uppgifter mellan myndigheter som är tillåtet enligt
offentlighets- och sekretesslagen är förbjudet enligt
registerförfattningen (SOU 2007:22 s. 464 f.).
Utredaren ska därför
• se till att föreslagen reglering inte innehåller några
uttömmande ändamålsregleringar, och
• även i övrigt se till att de författningsförslag som lämnas
harmonierar med tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och
sekretesslagen samt Sveriges internationella åtaganden.
Registrering av uppgifter om offentliga biträden m.fl.
Migrationsverket har bl.a. till uppgift att förordna offentliga
biträden i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716). Till
offentligt biträde får förordnas en advokat, en biträdande
jurist på en advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för
uppdraget. Advokat är den som, efter prövning av bl.a.
lämplighet, har antagits som ledamot i Sveriges advokatsamfund.
En biträdande jurist står under tillsyn av en advokat vid den
advokatbyrå där han eller hon är anställd. I
Utvärderingsutredningen (SOU 2008:65, Sekretess och offentliga
biträden i utlänningsärenden) uppmärksammades att det förekommer
offentliga biträden som inte är lämpliga för sina uppdrag.
Vidare har Statskontoret i rapporten En ny modell för
Migrationsverkets offentliga biträden (2013:30) angett att
lämplighetsprövningarna i samband med Migrationsverkets
förordnanden inte genomförs enhetligt. Migrationsverket har i en
framställan till regeringen utryckt att verket behöver ha
möjlighet att registrera kvalitetsomdömen om biträdena för att
kunna förordna lämpliga biträden som kan tillvarata sökandes
rätt på bästa sätt. En sådan möjlighet finns inte enligt nu
gällande författning. Uppgifter som vid Migrationsverkets
lämplighetsprövningar har ansetts betydelsefulla är t.ex.
tillräckliga kunskaper om utlänningsrätt, processvana och
personlig lämplighet. Uppgifter om personlig lämplighet är
typiskt sett integritetskänsliga. Frågan om det ska vara möjligt
att kunna registrera omdömen av den typen och hur en sådan
reglering i så fall ska utformas kräver därför noggranna
överväganden. Mot bakgrund av den lämplighetsprövning och den
tillsyn som sker av advokater och biträdande justister anställda
vid advokatbyråer finns det dock inte någon anledning att
överväga någon registrering av den typen av uppgifter om de
personerna. Migrationsverket har även framfört önskemål om att
kunna behandla motsvarande uppgifter när det gäller tolkar,
översättare och språkanalytiker. Detta för att skydda enskilda
sökandes utsatta position och ställning samt uppfylla
Migrationsverkets ansvar enligt såväl asylprocedurdirektivet som
allmänna rättsgrundsatser.
Utredaren ska därför
• analysera förutsättningarna för att ge Migrationsverket en
möjlighet att registrera uppgifter om andra offentliga biträden
än advokater och biträdande jurister anställda vid
advokatbyråer, tolkar, översättare och språkanalytiker,
• för det fall utredaren anser att det finns förutsättningar för
en sådan reglering när det gäller en eller flera av dessa
grupper, utforma ett förslag till sådan reglering i den nya lag
som föreslås och även undersöka förutsättningarna för att låta
domstolar och andra myndigheter ta del av uppgifterna,
• beakta såväl intresset av att Migrationsverket kan förordna
eller anlita lämpliga offentliga biträden m.fl. som berörda
parters integritetsintressen, och
• uppmärksamma frågor om huruvida ett sådant register ska vara
offentligt, huruvida den enskilde ska kunna överklaga en
registrering, hur beslut om registrering av uppgifter ska fattas
och när uppgifterna ska gallras.
Ett effektivare informationsutbyte
I departementspromemorian Åtgärder mot missbruk av reglerna för
arbetskraftsinvandring (Ds 2013:57) föreslås bl.a. att
Migrationsverket under löpande tillståndstid ska få möjlighet
att utföra efterkontroller avseende beviljade arbetstillstånd.
Det föreslås också bestämmelser om återkallelse av
uppehållstillstånd som beviljats för arbete om
förutsättningarna för arbetstillståndet inte längre är uppfyllda
eller det arbete som arbetstillståndet beviljats för inte
påbörjats inom rimlig tid. För att Migrationsverkets
handläggning av ärenden som rör uppehållstillstånd för arbete
och arbetstillstånd ska kunna ske snabbt och effektivt är det
angeläget att Migrationsverket har tillgång till vissa uppgifter
hos Skatteverket, Försäkringskassan och Kronofogdemyndigheten. I
promemorian förslås därför bestämmelser som medger
Migrationsverket direktåtkomst till uppgifter i Skatteverkets
beskattningsdatabas, Kronofogde-myndighetens utsöknings- och
indrivningsdatabas samt Försäkringskassans och
Pensionsmyndighetens social-försäkringsdatabas.
Datainspektionen anför i sitt remissvar över promemorian att det
kan innebära ett betydande intrång i de registrerades personliga
integritet om en myndighet, för dess särskilda verksamhet, ges
direktåtkomst till en samling av personuppgifter som en annan
myndighet samlat in om enskilda personer för helt andra
specifika verksamhetsändamål. Vidare anförs att de föreslagna
sekretessbrytande bestämmelserna är otydliga och inkonsekventa
samt att det behövs tekniska spärrar som uppfyller kravet på
integritetsskyddande begränsningar av Migrationsverkets
direktåtkomst. Enligt Datainspektionen behövs det också
ytterligare analys av vilka uppgifter som är nödvändiga för
Migrationsverket att inhämta och vilka ändringar som behövs i
den registerförfattning som reglerar Migrationsverkets
behandling av personuppgifter. Försäkringskassan framför i sitt
remissvar att utformningen av den sekretessbrytande bestämmelsen
som rör Försäkrings-kassans socialförsäkringsdatabas inte bryter
sekretessen på ett sådant sätt att den kan läggas till grund för
direktåtkomst. I en lagrådsremiss beslutad den 10 april 2014
lämnas bl.a. förslag som innebär att den typ av efterkontroller
som föreslogs i promemorian införs. Mot bakgrund av
remisskritiken innehåller lagrådsremissen inte promemorians
förslag om direktåtkomst. I den delen bedömer regeringen att det
behövs ytterligare analys.
Utredaren ska mot denna bakgrund
• analysera uppgiftsbehovet hos Migrationsverket när det gäller
arbetet med handläggning av ärenden som rör uppehållstillstånd
för arbete och arbetstillstånd,
• analysera förutsättningarna för att ge Migrationsverket
direktåtkomst till dessa uppgifter och, om analysen ger stöd för
att sådana förutsättningar finns, ta fram förslag till sådana
bestämmelser,
• om utredaren gör bedömningen att bestämmelser om direktåtkomst
inte går att motivera, föreslå bestämmelser som möjliggör någon
annan form av elektroniskt utlämnande som tillgodoser önskvärda
krav på effektivitet och integritet för den enskilde,
• utreda om det finns behov av och bör införas särskilda
sekretessbrytande bestämmelser som gör att Migrationsverket kan
få tillgång till efterfrågade uppgifter och i så fall ge förslag
till hur de bör utformas, och
• utreda vilka tekniska eller andra begränsningar som måste
finnas för att inte överskottsinformation ska röjas för
Migrationsverket.
Bestämmelser om skadeståndsskyldighet efter kontroll av
Schengenviseringar
Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 om
en gemenskapskodex om gränspassage för personer (gränskodexen)
framgår att en utlänning som har en Schengenvisering är skyldig
att låta gränskontrolltjänstemän ta hans eller hennes
fingeravtryck vid in- eller utresa för kontroll av identiteten
och av viseringens äkthet.
I en departementspromemoria som behandlar gränskodexen (EU:s
gränskodex, Ds 2011:28) föreslås att det i utlänningslagen
införs bestämmelser som anger att när en kontroll har genomförts
ska de fingeravtryck och biometriska data som har tagits för
kontrollen omedelbart förstöras. Datainspektionen framhåller i
sitt remissvar över promemorian att det inte föreslås någon
särskild bestämmelse om skadeståndsskyldighet för det fall
uppgifter skulle behandlas i strid med förstöringsskyldigheten.
Datainspektionen anger vidare att det kan behöva övervägas
närmare om någon av de befintliga skadeståndsbestämmelserna i
personuppgiftslagen eller annan lagstiftning blir tillämplig
eller om det finns behov av en särskild sådan bestämmelse.
Utredaren ska därför
• överväga behovet av särskilda bestämmelser om skadestånd för
det fall fingeravtryck och biometriska data som tagits vid in-
eller utresekontroll för kontroll av identitet och av en
Schengenviserings äkthet inte omedelbart förstörs efter att
kontrollen har genomförts i enlighet med de bestämmelser som
föreslås i promemorian EU:s gränskodex, och
• för det fall utredaren anser att ett sådant behov finns,
utforma förslag till sådana bestämmelser.
Genomförande och redovisning av uppdraget
Utredaren ska samråda med Informationshanteringsutredningen (Ju
2011:11), Migrationsverket, Datainspektionen,
Försäkrings-kassan, Pensionsmyndigheten och polisen samt, i den
utsträckning som utredaren finner det behövligt, med kommittéer
och utredare med närliggande frågeställningar.
I uppdraget ingår att lämna fullständiga författningsförslag
utifrån de överväganden som görs. Utredaren är oförhindrad att
ta upp även andra frågor som har samband med de frågeställningar
som ska utredas.
Utredaren ska bedöma de kostnader och konsekvenser som förslaget
kan komma att medföra. Om förslaget förväntas leda till
kostnadsökningar för det allmänna, ska utredaren föreslå hur
dessa ska finansieras.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2015.
(Justitiedepartementet)