Post 1449 av 5067 träffar
Offentlighetsprincipen i fristående skolor, Dir. 2014:91
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 2014-06-19
Beslut vid regeringssammanträde den 19 juni 2014
Sammanfattning
En särskild utredare ska lämna förslag om hur
offentlighetsprincipen i praktiken kan införas i fristående
skolor och göra konsekvensanalyser av en sådan reglering.
Utgångspunkten ska vara att finna former för ett genomförande
som inte onödigtvis ökar den administrativa bördan för skolorna,
förvaltningar och huvudmän för fristående skolor. En
utgångspunkt är också att elevernas integritet ska skyddas.
Utredaren ska
• utreda hur en reglering för fristående skolor inom
förskoleklass, grund- och gymnasieskolan och motsvarande
skolformer kan utformas för att offentlighetsprincipen ska bli
praktiskt tillämpbar på såväl huvudmannanivå som skolenhetsnivå,
• överväga om det behöver göras någon ändring i
sekretessregleringen och i så fall föreslå hur denna ändring bör
se ut,
• överväga om, och i så fall i vilken utsträckning, skollagens
bestämmelser om kommuners insynsrätt och andra bestämmelser som
gäller uppgifter och handlingar hos eller från fristående skolor
fortfarande fyller en funktion om offentlighetsprincipen införs,
• analysera hur den administrativa bördan påverkas för små,
medelstora och stora skolenheter och huvudmän,
• analysera vilka konsekvenserna blir för eleverna i de
fristående skolorna och om utbudet av fristående skolor – och
därmed möjligheten att välja skola – kommer att påverkas, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2015.
Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna
– tidningar, radio och TV – har rätt till insyn i den verksamhet
som bedrivs av det allmänna, dvs. av stat, kommuner och
landsting. Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på
följande sätt:
- Vem som helst får ta del av myndigheternas handlingar
(allmänna handlingars offentlighet).
- De som arbetar i staten och kommunerna har rätt att berätta
vad de vet för utomstående (yttrandefrihet).
- Arbetstagare i statens och kommunernas tjänst har rätt att
lämna uppgifter till tidningar, radio och TV för publicering
eller att själva offentliggöra uppgifter (rätt att meddela och
offentliggöra uppgifter).
Till offentlighetsprincipen hör även allmänhetens rätt att
närvara vid rättegångar (offentlighet vid domstolsförhandlingar)
samt rätt att närvara när riksdagens kammare respektive
kommunfullmäktige, landsting och andra sådana organ sammanträder
(offentlighet vid beslutande församlingars sammanträden).
Offentlighetsprincipens olika beståndsdelar regleras bl.a. i
regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF),
yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL.
Offentlighetsprincipen är inte undantagslös. Exempelvis är
offentliganställdas yttrandefrihet till viss del begränsad av
sekretessbestämmelser (2 kap. 2 § TF och 2 kap. 1 § OSL).
Sekretess innebär ett förbud att röja en uppgift vare sig det
sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på
annat sätt (3 kap. 1 § OSL). Sekretess innebär således både
handlingssekretess och tystnadsplikt. Rätten att meddela och
offentliggöra uppgifter har dock som huvudregel företräde
framför den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser.
I OSL regleras inte bara sekretess utan även myndigheters
skyldighet att registrera allmänna handlingar (5 kap.) och det
närmare förfarandet när en handling begärs utlämnad (6 kap.).
Där finns också bestämmelser om i vilka fall den tystnadsplikt
som följer av en sekretessbestämmelse inskränker den i TF och
YGL reglerade rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (se
13 och 44 kap. OSL samt de sista paragraferna i de flesta av
kapitlen i lagens avdelning IV–VI).
I OSL finns även en reglering som utsträcker skyldigheten att
tillämpa TF:s bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av
allmänna handlingar till vissa privaträttsliga organ (2 kap. 3
och 4 §§ OSL). Skyldigheten gäller bl.a. i sådan verksamhet som
anges i bilagan till OSL. Det huvudsakliga skälet till att vissa
enskilda organ införts i bilagan är att de i viss verksamhet har
fått i uppdrag av staten att ägna sig åt myndighetsutövning
(prop. 1986/87:151 s. 146 f.), t.ex. att fördela statsbidrag. I
vissa fall har även det faktum att en verksamhet är
offentligfinansierad i kombination med andra faktorer bedömts ha
sådan betydelse att offentlighetsprincipen har gjorts tillämplig
på verksamheten, se bl.a. propositionerna Handlingsoffentlighet
vid vissa stiftelser (prop. 1996/97:142), Ombildning av
Handikappinstitutet (prop. 1997/98:57) och Bildande av ett
familjemedicinskt institut (prop. 2001/02:38). Det är dock inte
självklart att offentlighetsprincipen ska göras tillämplig på
ett privaträttsligt organ bara därför att det ägnar sig åt
myndighetsutövning mot enskilda eller att dess verksamhet är
offentligfinansierad. En förutsättning för att så ska ske är
bl.a. att regleringen bedöms få praktisk betydelse. Det har
t.ex. inte ansetts befogat att göra offentlighetsprincipen
tillämplig hos ett enskilt organ där det skulle vara nödvändigt
att genom sekretessbestämmelser kraftigt begränsa eller rent av
i praktiken upphäva insynen.
Ett privaträttsligt organ som har förts in i bilagan till OSL
beträffande all eller viss del av sin verksamhet jämställs med
myndighet vid tillämpningen av OSL och arkivlagen (1990:782) i
fråga om den verksamheten. Ett sådant organ har alltså både en
skyldighet att registrera och arkivera allmänna handlingar samt
att tillämpa relevanta sekretessbestämmelser i nu aktuell
verksamhet. I sådan verksamhet är även TF:s och YGL:s
bestämmelser om meddelarfrihet och meddelarskydd tillämpliga (13
kap. 2 § OSL).
När det gäller utbildningsområdet har flera enskilda aktörer
förts in i bilagan till OSL. Detta gäller bl.a. Stiftelsen
Chalmers Tekniska Högskola, Internationella Handelshögskolan i
Jönköping Aktiebolag och Folkbildningsrådet.
Behovet av en utredning
Nuvarande förhållanden
De fristående skolorna har över tid blivit allt mer efterfrågade
av elever och föräldrar. Hösten 2011 svarade sammanlagt 1 350
fristående grund- och gymnasieskolor, inklusive grundsärskolor
och gymnasiesärskolor, med drygt 21 200 anställda pedagoger och
212 300 elever, för cirka 17 procent av dessa skolformer sett
till elevantalet. Det kan jämföras med situationen hösten 1997
då 37 400 elever gick i en fristående skola vilket motsvarar
knappt 3 procent av alla elever på grundskole- och gymnasienivå.
Av de knappt 1 120 enskilda huvudmän som fanns hösten 2011 hade
90 procent endast en skola och av alla skolor drevs knappt 60
procent av en huvudman som endast hade en skola. Av alla
enskilda huvudmän hösten 2011 var knappt hälften aktiebolag,
medan nästan alla övriga var jämnt fördelade mellan stiftelser,
ideella föreningar och ekonomisk förening (ca 16 procent
vardera). Sammanlagt tre procent av huvudmännen drevs i form av
handelsbolag, kommanditbolag, offentlig korporation, trossamfund
eller av fysisk person, se Friskolekommitténs betänkande Villkor
för fristående skolor m.m. (SOU 2013:56), bilaga 6.
Grundprincipen är att varje skola, oavsett om den är fristående
eller offentlig, ska ha möjlighet att verka på goda och lika
villkor.
Kommunala skolhuvudmän är skyldiga att tillämpa
offentlighetsprincipen. Det är inte huvudmän för fristående
skolor. Verksamhet i fristående skolor är alltså inte införd i
bilagan till OSL.
Friskolekommittén
Den parlamentariskt sammansatta Friskolekommittén hade till
uppdrag att se över regler och villkor för fristående skolor
m.m. (dir. 2011:68). Kommittén överlämnade den 20 augusti 2013
betänkandet Friskolor i samhället (SOU 2013:56). Till grund för
förslagen i betänkandet ligger den sexpartiuppgörelse som
förhandlades fram inom ramen för Friskolekommittén och som
presenterades den 23 maj 2013. Bakom förslagsavsnittet står de
fyra allianspartierna – Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna – samt
Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Friskolekommittén menade, bl.a. mot bakgrund av att de
fristående skolorna är helt skattefinansierade och att de
bedriver myndighetsutövning, att de fristående skolornas
verksamhet ska präglas av öppenhet och vara öppen för insyn.
Kommittén gjorde därför bedömningen att offentlighetsprincipen
ska införas i fristående skolor. En utgångspunkt ska enligt
kommittén vara att elevernas integritet självfallet ska skyddas
på samma sätt som i dag. Det kan i vissa fall finnas legitima
skäl att hävda sekretess av konkurrensskäl, men i allt
väsentligt måste verksamheten vara öppen för insyn. Kommittén
ansåg dock att vissa praktiska konsekvenser behöver analyseras
närmare innan en lagändring kan träda i kraft.
Beslutade ändringar i skollagen avseende kommuners insynsrätt i
fristående skolors verksamhet
Enligt bestämmelser i skollagen (2010:800) har den kommun där en
fristående skola är belägen rätt till insyn i verksamheten (se
bl.a. 10 kap. 41 § och 15 kap. 34 §). En särskild utredare har
haft i uppdrag att bl.a. klargöra vad dessa bestämmelser innebär
för kommunerna och vid behov föreslå förtydligande (dir.
2012:105).
Utredningen, som har tagit sig namnet Utredningen om en
kommunallag för framtiden, föreslog i delbetänkandet Privata
utförare – kontroll och insyn (SOU 2013:53) att kommunerna ska
ha fortsatt rätt till insyn i de fristående skolorna för att
kunna fullgöra sina skyldigheter enligt skollagen och för att
tillgodose allmänhetens behov av insyn, men att bestämmelserna
ska förtydligas. Friskolekommittén, som samrått med utredningen,
konstaterar i sitt betänkande att förslagen går i samma riktning
som kommitténs egna förslag.
I propositionen Villkor för fristående skolor m.m. (prop.
2013/14:112) föreslog regeringen att skollagens
insynsbestämmelser förtydligas på det sätt som Utredningen om en
kommunallag för framtiden föreslagit. Riksdagen har den 18 juni
2014 beslutat i enlighet med regeringens förslag, med vissa
redaktionella ändringar (bet. 2013/14 UbU22, rskr. 2013/14:357).
De beslutade ändringarna i skollagen träder i kraft den 1
januari 2015.
Utredningen om meddelarskydd för privatanställda i offentligt
finansierad verksamhet
En särskild utredare har haft i uppdrag att se över frågan om
stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt
finansierad verksamhet och då framför allt i sådan verksamhet
som avser vård, skola och omsorg. Utgångspunkten för arbetet är
att meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad
verksamhet så långt som det är möjligt ska vara detsamma som för
offentligt anställda (dir. 2012:76). Utredningen, som tagit sig
namnet Utredningen om meddelarskydd för privatanställda i
offentligt finansierad verksamhet, överlämnade den 4 december
2013 sitt betänkande Stärkt meddelarskydd för privatanställda i
offentligt finansierad verksamhet (SOU 2013:79).
I betänkandet föreslås att en ny lag, lag om rätt att meddela
uppgifter för verksamma inom vissa enskilt bedrivna
verksamheter, ska införas. Lagen omfattar privat anställda,
uppdragstagare, praktikanter m.fl. inom vård, skola och omsorg.
När det gäller skolområdet föreslås lagen tillämpas inom enskild
yrkesmässigt bedriven verksamhet som till någon del är
offentligt finansierad och som tillhör skolväsendet, de
särskilda utbildningsformerna eller annan pedagogisk verksamhet
enligt 1 kap., 24 kap. respektive 25 kap. skollagen. Betänkandet
har remitterats.
Uppdraget att föreslå hur offentlighetsprincipen i praktiken kan
införas i fristående skolor
I princip gäller samma regelverk för såväl kommunala huvudmän
som enskilda huvudmän. I såväl obligatoriska som frivilliga
skolformer ägnar sig huvudmännen åt myndighetsutövning. Därtill
kommer att fristående skolor är skattefinansierade och att den
sekretessreglering som är tillämplig i skolverksamhet lämnar
stort utrymme för insyn (se bl.a. 23 kap. OSL). Av huvudsakligen
dessa skäl har regeringen i propositionen Villkor för fristående
skolor m.m. (prop. 2013/14:112 s. 67 f.) gjort bedömningen att
offentlighetsprincipen bör införas i fristående skolor.
En tänkbar väg att uppnå den önskvärda förändringen är att
förteckningen i bilagan till OSL kompletteras så att fristående
skolor i såväl de obligatoriska som frivilliga skolformerna
omfattas. Som nämnts tidigare finns exempel på att enskilda
aktörer på utbildningsområdet förts in i bilagan, bl.a.
Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola, Internationella
Handelshögskolan i Jönköping Aktiebolag och Folkbildningsrådet.
En konsekvens av en sådan lösning är även att TF:s och YGL:s
bestämmelser om meddelarfrihet och meddelarskydd blir
tillämpliga (se 2 kap. 4 §, 13 kap. 2 § och 14 kap. 1 § OSL)
liksom relevanta sekretessbestämmelser i OSL, t.ex.
sekretessbestämmelser till skydd för bl.a. elevers integritet
(se 23 kap. OSL).
En särskild utredare ska lämna förslag om hur
offentlighetsprincipen i praktiken kan införas i fristående
skolor och göra konsekvensanalyser av en sådan reglering.
Utgångspunkten ska vara att finna former för ett genomförande
som är praktiskt tillämpbara på skolenheter och huvudmän oavsett
storlek och som inte onödigtvis ökar den administrativa bördan
för skolor, förvaltningar och huvudmän för fristående skolor.
De förslag som lämnats av Utredningen om meddelarskydd för
privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (SOU
2013:79) ska beaktas.
Utredaren ska
• utreda hur en reglering för fristående skolor inom
förskoleklass, grund- och gymnasieskolan och motsvarande
skolformer kan utformas för att offentlighetsprincipen ska bli
praktiskt tillämpbar på såväl huvudmannanivå som skolenhetsnivå,
• överväga om det behöver göras någon ändring i
sekretessregleringen och i så fall föreslå hur denna ändring bör
se ut,
• överväga om och i så fall i vilken utsträckning, skollagens
bestämmelser om kommuners insynsrätt och andra bestämmelser som
gäller uppgifter och handlingar hos eller från fristående skolor
fortfarande fyller en funktion om offentlighetsprincipen införs,
• analysera hur den administrativa bördan påverkas för små,
medelstora och stora huvudmän,
• analysera vilka konsekvenserna blir för eleverna i de
fristående skolorna och om utbudet av fristående skolor – och
därmed möjligheten att välja skola – kommer att påverkas, och
• lämna nödvändiga författningsförslag.
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska redogöra för ekonomiska och praktiska konsekvenser
av sina förslag. Förslagens konsekvenser ska redovisas enligt
14–15 a §§ kommittéförordningen (1998:1474) som bl.a. hänvisar
till 7 § förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid
regelgivning. Enligt denna bestämmelse ska effekter av en ny
reglering som har betydelse för företagens
arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt,
beskrivas. Beskrivningen ska avse konsekvenser för små,
medelstora och stora huvudmän utifrån storlek på skolenheter och
driftsform. Redogörelsen ska även innehålla en beskrivning av
konsekvenser för elever utifrån FN:s konvention om barnets
rättigheter, barnkonventionen, och för deras familjer. Förslagen
ska kostnadsberäknas. Förslaget innebär att nya krav ställs på
de fristående skolorna i form av bl.a. öppettider, diarieföring
och kompetens när det gäller att ta ställning till frågor om
sekretess. Beskrivningen ska mot denna bakgrund inkludera en
uppskattning av kostnader för Skolverket att ta fram allmänna
råd eller annat stödmaterial för att underlätta de fristående
skolornas och huvudmännens tillämpning av
offentlighetsprincipen, offentlighets- och sekretesslagen och
arkivlagen.
Samråd och redovisning av uppdraget
Utredaren ska samråda med Riksarkivet, Friskolornas riksförbund
och Sveriges Kommuner och Landsting. Vidare ska utredaren
samråda med andra organisationer och myndigheter som bedöms
relevanta.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2015.
(Utbildningsdepartementet)