Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir 1987:20 Beslut vid regeringssammanträde 1987-03-19 Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmberg, anför. Mitt förslag Jag föreslår att statistikkommissionen (C 1985:01) för 1985 års folk- och bostadsräkning, kallad FoB-kommissionen, genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att utreda frågan om behovet och utformningen av fortsatta folk- och bostadsräkningar. Bakgrund FoB-kommissionen skall enligt sina direktiv (dir. 1985:7) följa arbetet med folk- och bostadsräkningen år 1985 (FoB 85). Kommissionen skall därvid särskilt uppmärksamma sekretess- och integritetsfrågorna samt bevaka att den personliga integriteten inte utsätts för intrång och att insamlade uppgifter inte används för andra ändamål än de som anges i 1 § lagen (1984:531) om 1985 års folk- och bostadsräkning. Kommissionen skall arbeta så länge produktionen av FoB 85 pågår och arbetet bör därför, enligt direktiven, kunna avslutas senast vid utgången av år 1988. FoB-kommissionen har i en delrapport (Ds C 1986:9) Säkerhet, sekretess och integritet i 1985 års folk- och bostadsräkning bl.a. behandlat vissa principiella frågor i samband med en folk- och bostadsräkning. Delrapporten har remissbehandlats. I årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 15) föreslår jag att FoB-kommissionen får i uppdrag att utreda alternativa former, m.m. för en folk- och bostadsräkning år 1990 och att medel till statistiska centralbyrån (SCB) inte anvisas i avvaktan på en sådan utredning. Jag tar nu upp dessa frågor. Informationsbehov och kostnader Huvudsyftet med folk- och bostadsräkningar har hittills varit att ta fram statistik för en allmän information för statens, landstingens och kommunernas planering samt för forskningen. Ett annat syfte har varit att bidra till kontrollen av folkbokföringen. Folk- och bostadsräkningar ligger också till grund för internationella jämförelser och resultaten används av bl.a. FN och dess underorgan. Behovet av folk- och bostadsräkningar har under senare år kartlagts av flera utredningar, vars förslag i vissa delar har legat till grund för de variabler som tagits med i FoB 80 och FoB 85. Jag anser att den nya utredningen bör inriktas på en förnyad undersökning av användarnas faktiska informationsbehov. Härvid bör kommissionen söka identifiera vilka uppgifter som efterfrågas och vilken kvalitet på uppgifterna som bör eftersträvas. Vidare bör undersökas om informationsbehovet kan tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom att befintlig statistik utnyttjas. Kommissionen bör undersöka olika former för att finansiera framtagningen av statistiken, t.ex. genom att låta användarna betala för den statistik som efterfrågas. Möjligheterna att förkorta tiden mellan uppgiftsinsamling och publicering av det färdigställda materialet bör också undersökas. En utgångspunkt bör vara att uppgifter från folk- och bostadsräkningar inte skall användas för kontroll av folkbokföringen. En övergripande utgångspunkt bör vara att begränsa kostnaderna. Integritet och sekretess Datateknikens och informationssamhällets snabba utveckling har givit upphov till oro för intrång i den personliga integriteten. Detta har i sin tur ökat kraven på sekretess och säkerhet samt kravet på skydd för den personliga integriteten. Uppgifterna från folk- och bostadsräkningar är föremål för en omfattande formell reglering vad gäller användning samt sekretess- och integritetsskydd. Mot denna bakgrund bör i uppdraget särskilt ingå att bedöma vilka åtgärder av formell eller annan art som bör vidtas för att uppgifterna behandlas och används på ett sådant sätt att risk för otillbörligt intrång inte uppkommer. Bl.a. bör härvid förutsättningarna att snabbare avidentifiera uppgifterna undersökas. Alternativa modeller för en folk- och bostadsräkning En folk- och bostadsräkning görs normalt som en totalundersökning med identifierbara uppgifter. Uppgiftslämnandet är obligatoriskt. FoB-kommissionen har i sin delrapport diskuterat några alternativa modeller som i olika avseenden skiljer sig från den traditionella utformningen. För varje alternativ har kommissionen granskat innehållsmässiga konsekvenser, informationsbehov som kan eller inte kan tillgodoses, för- och nackdelar med olika insamlings- och bearbetningsförfaranden, kostnadsnivåer och integritetsaspekter. Som jag redovisat tidigare har delrapporten remissbehandlats. Remissyttrandena bör överlämnas till kommissionen och beaktas i utredningsarbetet. Mot bakgrund av vad jag har sagt bör kommissionen överväga behovet av fortsatta folk- och bostadsräkningar. Om sådant behov bedöms föreligga, bör kommissionen redovisa alternativa modeller för en folk- och bostadsräkning samt lämna förslag om vilket alternativ som bör tillämpas. Arbetets bedrivande Kommissionen skall beakta kommittédirektiven (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Kommissionen bör i arbetet ha kontakt med SCB och data- och offentlighetskommittén (Ju 1984:06). Kommissionen bör i samband med undersökningen av informationsbehovet ha kontakt också med departementen. Kommissionens förslag bör redovisas senast under september 1988. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen beslutar att utvidga FoB-kommissionens uppdrag i enlighet med ovanstående, att utöka antalet ledamöter i kommissionen till högst nio ledamöter. Vidare hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet att tillkalla ytterligare en ledamot av kommissionen. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Civildepartementet)