Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1987:53 Beslut vid regeringssammanträde 1987-12-10 Chefen för civildepartementet, statsrådet Holmberg, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att från formella utgångspunkter se över föreskrifterna på det statliga statistikområdet och utarbeta förslag till ett förenklad regelsystem för statistikproduktionen. Bakgrund Ett särskilt arbete med att förenkla regler bedrivs sedan ett par år inom regeringskansliet (jfr prop. 1985/86:100 bil. 2 p. 1, prop. 1986/87:100 bil. 2 p. 1, även t.ex. Regeringens förordningsmotiv 1987:5). Ett av de sakområden där en mer samlad regelöversyn enligt min mening är önskvärd är det statliga statistikområdet. Den statliga statistikproduktionen är en viktig del av den information som skall ge underlag för medborgarnas och samhällsorganens bedömningar av utvecklingen på olika samhällsområden. Reglerna om uppgiftslämnande och offentlig statistikproduktion härrör från vitt skilda tidsperioder. Något försök att samordna dem till ett regelsystem har hittills inte gjorts. Reglerna är i dag -- spridda på många olika beslut, -- inte alltid utformade i överensstämmelse med föreskrifterna i 1974 års regeringsform, -- i många fall utformade utan tanke på de möjligheter till ett samordnat uppgiftslämnande som numera finns, -- föråldrade, både språkligt och genom att föreskriva ett föråldrat förfarande vid uppgiftsinhämtandet. Det närmare utredningsbehovet 1. Föreskrifterna om de statistikproducerande myndigheternas uppgiftsinhämtande är spridda på ett stort antal lagar och andra författningar. Ett trettiotal exempel från olika departementsområden på sådana författningar finns i en sammanställning som bifogas (bilaga). Det gäller dock enbart statistikproduktionen hos statistiska centralbyrån. Någon uttömmande sammanställning har inte gjorts. 2. Med 1974 års regeringsform gäller betydligt strängare regler än tidigare för en statlig förvaltningsmyndighets möjligheter att utan riksdagens medgivande ålägga andra att lämna uppgifter. Numera fordras det sålunda enligt 8 kap. 3 och 5 §§ regeringsformen i princip föreskrifter i lag för att man skall kunna kräva in uppgifter från andra än statliga myndigheter, exempelvis enskilda, företag eller kommuner, eftersom det är fråga om åligganden. I viss utsträckning kan dock riksdagen i lag bemyndiga regeringen att besluta sådana föreskrifter. Enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna till regeringsformen har dock föreskrifter som har beslutats före den 1 januari 1975 fortsatt giltighet, även om de inte tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpningen av den nya regeringsformen. Detta är givetvis i en ordning som får ses som tillfällig. På sikt bör med andra ord i enlighet med grundlagen riksdagens bemyndigande inhämtas för ett sådant uppgiftsinhämtande. Det behövs redan därför mera fullständiga uppgifter om de bemyndiganden och andra föreskrifter som myndigheterna stödjer sig på när uppgifter hämtas in. 3. Statistiska centralbyrån är visserligen den största statistikproducerande myndigheten. Men också andra myndigheter under regeringen samlar in, producerar och publicerar en omfattande samhällsstatistik eller förfogar över material som kan användas i detta syfte. Att lämna statistiska uppgifter kan vara en betungande uppgift. Det är därför särskilt angeläget att de regler som styr denna skyldighet utformas så enkelt och klart som möjligt och med syftet att undvika dubbelarbete, onödiga kostnader och andra sådana olägenheter. Det bör finnas samordningsvinster attt göra när det gäller uppgiftslämnandet. 4. Många av föreskrifterna är som framgått av ett tidigt datum. Med den kraftiga utveckling av informationsteknologin som har skett bara under det senaste decenniet är risken stor för att föreskrifter av äldre datum inte tillräckligt ger utrymme för att ta till vara de möjligheter som numera ges. Föreskrifternas redaktionella och språkliga utformning uppfyller på många punkter inte heller moderna krav. Som jag ser det, finns det alltså flera skäl att se över föreskrifterna om uppgiftslämnande och statlig statistikproduktion. Syftet bör vara att överväga behovet av lagstiftning på området och i möjlig mån minska antalet regler och förenkla dem som verkligen behövs. Uppdraget Översynsarbetet bör anförtros en särskild utredare. Utredaren bör ta fram förslag till enklare regler för den statliga statistikproduktionen. Det bör därvid framgå att statistiken skall vara målinriktad, att den inte skall vara onödigt vidlyftig med hänsyn till syftet, att berörda myndigheter skall samråda och att inte enskilda skall besväras med att lämna uppgifter i alltför stor utsträckning samt att statistiken skall offentligöras på ett överskådligt och lättfattligt sätt. Utredaren bör överväga behovet av en särskild lag om den statliga statistikproduktionen. Den bör utformas så att en överreglering undviks och att den strikt avser sådana frågor som kräver riksdagens medgivande. Utredaren bör dessutom ta fram förslag till andra föreskrifter som kan behövas för statlig statistikproduktion. De föreskrifter som regeringen bör besluta om bör samlas i en statistikförordning, i den mån det saknas skäl för något annat. Exempelvis kan hälso- och sjukvårdsstatistiken behöva särbehandlas. Den nya statistikförordningen bör på ett överskådligt sätt innehålla uppgifter i stora drag, sakområde efter sakområde, myndighet för myndighet, om uppgiftslämnandet. Därvid bör det beaktas att något behov av författningsstöd för att en statlig myndighet skall få begära uppgifter från en annan statlig myndighet inte torde behövas. Det är alltså viktigt att utredaren även här beaktar behovet av att en överreglering undviks. I en statistikförordning kan också ingå t.ex. föreskrifterna i cirkuläret (1969:145) till statsmyndigheterna om publikationsserien Sveriges officiella statistik. Utredaren bör särskilt överväga vilka frågor som regeringen bör avgöra och vilka som den skall kunna delegera till myndigheterna. Hur utredningen bör bedrivas Utredaren bör -- hålla nära kontakt med statistiska centralbyrån och andra statistikproducerande statsmyndigheter, -- beakta det pågående utredningsarbete som är av intresse i sammanhanget, främst arbetet inom FoB-kommissionen (C 1985:01), utredningen (U 1987:04) för beredning av ansvarsfördelning och styrning på skolområdet och utredningen (Fi 1987:05) om offentlig lönestatistik, -- samråda med riksrevisionsverket och med data- och offentlighetskommittén (DOK, Ju 1984:06), -- samråda med verk och myndigheter som lämnar uppgifter för statistikändamål eller använder sig av statlig statistik, -- samråda med stat-kommunberedningen (C 1982:02) i fråga om kommuners uppgiftsskyldighet, -- samråda med normgruppen (I 1983:H) i fråga om företags och enskildas uppgiftsskyldighet, -- samråda med organisationer eller andra som kan anses företräda de näringsidkare och kommuner som skall lämna uppgifter (jfr förordningen 1982:668 om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsliv och kommuner), -- både vid arbetets början och under arbetets gång informera berörda huvudorganisationer -- och i förekommande fall andra centrala arbetstagarorganisationer som staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor med -- och ge dem tillfälle att föra fram synpunkter på frågor som rör förhållande mellan staten och dess arbetstagare. Utredaren skall beakta direktiven (Dir 1984:05) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning. Arbetet i utredningen bör vara slutfört före utgången av år 1989. Om utredaren finner att vissa delfrågor måste avgöras dessförinnan, bör förslag om detta lämnas i god tid före denna tidpunkt. Det kan med andra ord finnas skäl för att bedriva och redovisa utredningen i etapper. Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för civildepartementet att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag dels att pröva behovet av en lag för statlig statistikproduktion och en till en sådan lag anslutande statistikförordning, dels oavsett om en lag befinns lämplig eller ej, pröva om det i en förordning går att sammanföra föreskrifter om uppgiftslämnande till statliga myndigheter och om dessa myndigheters statistikproduktion i den mån den grundar sig på myndighetsupgifter, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Civildepartementet) Bilaga Exempel på författningar med föreskrifter om statistik hos statistiska centralbyrån Författning Tillämpliga Ansvarigt författnings- departe- rum ment Förordningen (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken, m.m. 2 § Ju Kungörelsen (1952:87) angående äktenskapsregistret 2 och 3 §§ Ju Taxeringslagen (1956:623) 50 § Fi Kungörelsen (1962:330) om skyldighet för kommun att avlämna finansstatistiska uppgifter 1-4 §§ Begravningskungörelsen (1963:540) 14 § 5 mom. C Kungörelsen (1965:561) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor 1-3 §§ C Kungörelse (1966:37) om statistiska uppgifter från rörelseidkare och ägare till flerfamiljshus generellt C Cirkuläret (1967:123) till samtliga statsmyndigheter om planering av den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten i säsongutjämnande syfte p. 2 Fi Folkbokföringskungörelsen (1967:495) 77 § Fi Förordningen (1968:111) om uppgifter för lantbruksstatistiken, lantbrukets företagsregister och skördeskadeskyddet generellt Jo Ordningsbotskungörelsen (1968:199) 19 § Ju Kungörelsen (1970:27) om uppgifter till lagfarts- och fastighetsprisstatistiken generellt C Strafföreläggandekungörelsen (1970:60) 15 § Ju Kungörelsen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem 15 § Ju Kungörelsen (1971:933) om rättsstatistiken generellt Ju Kungörelsen (1974:661) om uppgifter för galt- och betäckningsstatistiken generellt Jo Åklagarinstruktionen (1974:910) 45 § Ju Fastighetsdatakungörelsen (1974:1058) 10 § Ju Lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år 1975 9, 14 och 17 §§ C Förordningen (1975:517) med instruktion för bostadsdomstolen 9 § Ju Kommunallagen (1977:179) 6 kap. 3 § C Förordningen (1978:620) om samråd med statistiska centralbyrån i frågor rörande statistikproduktion m.m. generellt C Förordningen (1979:363) om skatteutjämningsbidrag 6 och 7 §§ Fi Fastighestaxeringsförordningen (1979:1193) 9 kap. 2 §, 17 kap. 2 § Fi Skatteregisterförordningen (1980:556) 4 § Fi Socialtjänstlagen (1980:620) 63 § S Förordningen (1981:516) om studiedokumentation och statistik rörande studerande i grundläggande högskoleutbildning generellt U Förordningen (1981:1370) om skyldighet för 1-4 §§ socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter (jfr 1980:620) S Lagen (1982:1052) om församlingar och 8 kap 3 § kyrkliga samfälligheter (jfr 1977:179) C Förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtade av uppgifter från näringsidkare och kommuner generellt Fi Lagen (1984:531) om 1985 års folk- och bostadsräkning generellt C Förordningen (1984:532) om 1985 års folk- och bostadsräkning generellt C Lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m. generellt C Förordningen (1984:534) om arbetsställenummer m.m. 1 § C Förordningen (1984:692) om det allmänna företagsregistret 10-14 §§ C Förordningen (1985:608) med instruktion för statistiska centralbyrån 2-4 §§ C Förordningen (1986:441) om underrättelser angående näringsförbud m.m. 10 § Ju Förordningen (1987:902) om uppgifter till statistiska centralbyrån om elever i grundskolans årskurs 9 generellt U