Post 4868 av 5066 träffar
Utredning om kraftföretagens vinster, Dir. 1989:63
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1989-12-21
Dir 1989:63
Beslut vid regeringssammanträde 1989-12-21
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför.
Mitt förslag
En särskild utredare tillkallas för att utreda frågan om kraftföretagens
vinster.
Bakgrund
I prop. 1987/88:90 om energipolitiken inför 1990-talet har regeringen
redovisat sin syn på den framtida energipolitiken. Huvuduppgiften är att
skapa goda förutsättningar för den omställning av
energiförsörjningssystemet som skall genomföras under de närmaste
decennierna. Kärnkraftsavvecklingen är en viktig del i denna
omställningsprocess. Avvecklingen skall kunna genomföras utan att
landets elförsörjning äventyras och utan att samhällsekonomiska, sociala
eller miljöpolitiska mål riskeras.
Prisbildningen på elområdet styrs av marginalkostnaden för ny kraft.
Denna prisbildningsmodell speglar på ett korrekt sätt den
samhällsekonomiska kostnaden för elproduktion och den bör därför vara
vägledande även i fortsättningen. En följd av att prisbildningen bestäms
av marginalkostnaden är att ett bortfall av elproduktion som måste
ersättas av ny och dyrare kraft kan leda till höjda elpriser.
Under omställningsprocessen kommer ny produktionskapacitet att behöva
tas i drift. Ersättningsinvesteringar som kan bli nödvändiga kommer i
betydande utsträckning att ske i relativt dyra kraftslag. I en sådan
situation -- där nya anläggningar har högre produktionskostnader --
stiger priserna på el och därmed också värdet av äldre kraft med lägre
produktionskostnader, t.ex. vattenkraft. Detta kommer att medföra höga
vinster i delar av den existerande kraftproduktionen. Behovet av
produktionsutbyggnad kan dock begränsas med hjälp av kraftfull
effektivisering och elhushållning. Incitamentet för sådana åtgärder ökar
i takt med att priset på el stiger.
Även av andra skäl kan elpriser och vinster inom kraftindustrin komma
att justeras uppåt. Ett nytt förräntningskrav har fastställts för
statens vattenfallsverk (prop. 1987/88:87, NU 41, rskr 376).
Förräntningskravet har i stort anpassats till annan industri med
motsvarande risk i sin affärsverksamhet. Det nya förräntningskravet
skall i första hand mötas med rationaliseringar inom verket. Det kan
emellertid också förväntas leda till en viss höjning av elpriserna. I
och med att statens vattenfallsverk är prisledande inom elområdet kan
resultatet bli en högre lönsamhetsnivå inom kraftindustrin i stort.
Omställningen av energiförsörjningssystemet kommer att medföra stora
kostnader för folkhushållet. Elkonsumerande hushåll och företag kommer
att få acceptera högre elpriser med därav följande effekter för köpkraft
och vinstnivåer. Det kan i en sådan situation uppfattas som oskäligt om
vissa kraftproducenter -- just till följd av energisystemets omställning
-- gör stora vinster. Därför aktualiseras frågan hur dessa vinster skall
kunna komma hela samhället till del.
Generellt gäller att uttag av skatter är förenat med samhällsekonomiska
kostnader. Detta gäller också skatter som träffar produktionen av kraft.
En beskattning av kraftproduktion i äldre anläggningar bör emellertid ge
begränsade samhällsekonomiska störningar -- under förutsättning att
skatten utformas så att den inte leder till en prisnivå som avviker från
marginalkostnaderna i nyproduktionen. Skatten kan ge positiva effekter i
form av en ökad effektivitetspress på företag med äldre
kraftanläggningar. Beskattning av elproduktion i sådana anläggningar kan
också motverka rabatter och internprissättning under
marginalkostnadsnivån.
Näringsutskottet har vid behandlingen av regeringens energipolitiska
proposition våren 1988 uppmärksammat frågan om beskattning av sådan
vinst som kan komma att uppstå i bl.a. äldre vattenkraftverk vid
stigande elpriser. Utskottet anförde bl.a. följande (NU 1987/88:40
s 59).
Ett särskilt problem, som därvid måste beaktas är att vissa äldre
vattenkraftverks värdestegring delvis redan har tagits ut i samband med
ägarskiften under de senaste åren.
Frågan om kraftföretagens vinster bör nu tas upp till närmare prövning.
En särskild utredare bör tillkallas för ändamålet.
Uppdraget
En utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara att omställningen av
energisystemet skall genomföras med så små samhällsekonomiska kostnader
som möjligt och med bevarade väl fungerande energimarknader.
Under 1990-talet kommer priset på elkraft troligen att stiga.
Prishöjningen kommer att bli mer markerad när några kärnkraftverk tas ur
drift. Avkastningen i existerande kraftproduktion kommer därvid att öka.
Utredaren bör belysa dagens ekonomiska villkor vad avser räntabilitet,
soliditet m.m. för kraftföretag med olika typer av
produktionsanläggningar som vattenkraft, kärnkraft, bränslebaserad
kondenskraft m.m. och hur dessa villkor kommer att förändras framöver.
Frågan om internprissättning inom koncerner eller gemensamt ägda företag
bör analyseras.
Utredaren bör vidare undersöka i vilken utsträckning de vinster som
genereras är erforderliga för att klara framtida investeringsbehov
inklusive kostnader för effektivisering av elanvändningen.
Mot bakgrund av det material som kommer fram bör utredaren bedöma
storleken av de vinster som kan uppkomma i kraftindustrin som helhet
eller inom vissa typer av kraftföretag. Om utredaren finner att dessa
vinster blir betydande bör denne redovisa lämpliga åtgärder för att
vinsterna i ökad utsträckning skall kunna komma hela samhället till del.
1987 års regionalpolitiska kommitté har i sitt betänkande Fungerande
regioner i samverkan (SOU 1989:55) föreslagit att vattenkraftsregionerna
under en tioårsperiod skall få del av vattenkraftens övervinster. De
förslag kommittén redovisar bör emellertid bearbetas ytterligare innan
det är möjligt att ta ställning till dem.
Utredaren bör utforma sina förslag med hänsyn tagen till att vinster
från äldre vattenkraft skall kunna återföras till de regioner där de
genereras. Syftet med en sådan återföring skulle vara att finansiera
olika samhällsinsatser, som kan bidra till den regionala utvecklingen i
vattenkraftsregionerna.
Praktiska och principiella aspekter på olika åtgärder på skatteomådet
bör belysas. Utredaren bör i det sammanhanget ta del av de bedömningar
som gjorts av energiskattekommittén i betänkandet Skatt på energi (SOU
1982:16-17) och redovisa erfarenheterna av den skatt på äldre
vattenkraftstationer som infördes år 1982 (prop. 1982/83:50 bil. 2, SkU
15, rskr 106, SFS 1982:1201). Utredaren bör i sitt arbete följa arbetet
med att reformera företagsbeskattningen och den indirekta beskattningen.
Förslag på skatteområdet bör utformas så att de är förenliga med detta
reformarbete.
Beskattningen av nuvarande kraftproduktion är utformad så att den inte
skall försvåra en samhällsekonomiskt riktig prissättning. I praktiken
torde detta innebära att utrymmet för skattehöjningar är begränsat i
dagsläget men att det kan bli betydande när nya anläggningar tas i drift
för att ersätta kärnkraften. Det är önskvärt att beskattningen av
kraftföretagens vinster kan gradvis anpassas till ökningen av
elpriserna.
Regeringen har den 15 december 1988 uppdragit åt statens pris- och
konkurrensverk att med särskild uppmärksamhet följa pris- och
konkurrensförhållandena på elenergiområdet. Utredaren bör ta del av det
material som kommer fram genom pris- och konkurrensverkets försorg.
Utredaren bör beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer
och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir.
1984:5) samt beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43).
Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete före utgången av år
1990.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för finansdepartementet
att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) -- med uppdrag att utredare frågan om kraftföretagens
vinster,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Finansdepartementet)