Post 4819 av 5067 träffar
Koncession m.m. för försäkringssammanslutningar, Dir. 1990:49
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1990-06-14
Dir. 1990:49
Beslut vid regeringssammanträde 1990-06-14
Statsrådet Åsbrink anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda på
vilket sätt Lloyd's och andra försäkringssammanslutningar kan få
möjlighet att erhålla koncession som försäkringsgivare i Sverige eller
på annat sätt etablera sig här i landet. Utredningen är angelägen med
hänsyn till den snabba utvecklingen inom försäkringsväsendet och den
pågående svenska anpassningen till internationella förhållanden.
Gällande rätt och frågans tidigare behandling
Sedan den 1 januari 1985 gäller i Sverige friare koncessionsregler än
tidigare. De friare reglerna skulle bidra till bl.a. anpassning till vad
som gäller internationellt och ge utrymme för ökad konkurrens. Det är
dock fortfarande endast försäkringsbolag som kan beviljas koncession som
försäkringsgivare.
Försäkringsverksamhetskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1987:58)
Försäkringsväsendet i framtiden behandlat frågan om koncession för
försäkringssammanslutningar. Kommittén utgick därvid från Lloyd's och
beskrev dess historik, uppbyggnad, särprägel m.m. I en särskild
framställning till kommittén i januari 1982 framförde Lloyd's önskemål
om att få möjlighet att på något sätt bli koncessionerad
försäkringsgivare i Sverige. I framställningen lämnade Lloy d's förslag
till hur man skulle kunna bedriva verksamhet i Sverige. Kommittén
redogjorde i betänkandet för två modeller, generalrepresentantmodellen
och återförsäkringsmodellen, enligt vilka verksamheten skulle kunna
bedrivas. Eftersom kommittén i sina direktiv inte uttryckligen ålagts
att lägga fram förslag i frågan, avstod kommittén från att förorda någon
av modellerna och från att lägga fram egna förslag i saken.
Det kan här nämnas att frågan om möjlighet för Lloyd's att etablera sig
i Sverige uppmärksammades redan i samband med förslaget till lag
angående ändrad lydelse av 2 och 17 §§ lagen den 10 april 1959 (nr 74)
med vissa bestämmelser om utländsk försäkringsrörelse här i riket vid
krig m.m. (prop. 1965:48). Försäkringsinspektionen hade i skrivelse den
18 oktober 1963 bl.a. hemställt om införande av en dispensregel som
skulle öppna möjlighet för Lloyd's i London eller syndikat hos Lloyd's
att få koncession i Sverige. Skrivelsen remissbehandlades. Under
remissbehandlingen mötte förslaget avsevärd kritik och med hänsyn
härtill togs inte frågan upp till vidare behandling i det sammanhanget.
Lloyd's
Lloyd's är inte något försäkringsbolag utan snarast en sammanslutning av
individer som, med Lloyd's som marknadsplats, kan acceptera att överta
försäkringsrisker som erbjuds dem. Medlemmarna är sammanslutna i
syndikat vars storlek kan variera från några få till några tusen
medlemmar. Medlemmarna kan delas in i följande två kategorier. De som
arbetar inom Lloyd's kallas "internal members", t.ex. "under writers".
(En "underwriter" är en person som för ett syndikats räkning beslutar om
vilka risker som skall accepteras). De medlemmar som endast deltar genom
att ställa riskkapital till förfogande kallas "external members" eller
"names".
Lloyd's var ursprungligen en försäkringsmarknad uteslutande för
sjöförsäkring, men numera kommer mer än hälften av den årliga
premieintäkten från andra verksamhetsgrenar. Enligt den lagstiftning,
Lloyd's Act 1982, som reglerar verksamheten får en Lloyd's underwriter
endast acceptera försäkringsaffär hos Lloyd's i London. Det är således
inte möjligt för underwriters hos Lloyd's att etablera sig som bolag
eller filial i andra länder. Lloyd's underwriters får inte heller
acceptera försäkringsaffär från annan än en Lloyd's broker, dvs. en
mäklare som är verksam på Lloyd's marknadsplats i London.
Trots de begränsningar i möjligheterna att etablera sig utomlands som
följer av Lloyd's särpräglade organisation och svårigheterna att anpassa
denna till regelsystemen för försäkringsväsendet i andra länder, har
Lloyd's bl.a. ett kontor i Paris. Kontoret är inte något riktigt
avdelningskontor, eftersom man inte där kan utfärda försäkringar; detta
får som nämnts endast göras hos Lloyd's i London. På kontoret i Paris
förmedlas försäkringar till Lloyd's i London. Genom kontoret har Lloyd's
i Frankrike vissa tillgångar som skall svara mot de förpliktelser som
Lloyd's har avseende fransk försäkringsaffär. Kontoret betalar skatt
till franska staten. Liknande kontor finns i Belgien, Irland,
Nederländerna, Italien och Förbundsrepubliken Tyskland.
I detta sammanhang bör vidare beaktas att det redan nu förekommer att
svenska försäkringstagare tecknar försäkringar hos Lloyd's. Detta
förhållande medför att det är av betydelse att överväga om dessa
försäkringstagares ställning skulle kunna stärkas genom att Lloyd's fick
möjlighet att etablera sig här.
Uppdraget
Av vad jag nu har sagt framgår att det finns behov av att överväga på
vilket sätt Lloyd's och andra försäkringssammanslutningar skall kunna
erhålla koncession som försäkringsgivare eller på annat sätt etablera
sig i Sverige. För detta ändamål bör en särskild utredare tillkallas.
Utredaren bör beskriva Lloyd's uppbyggnad och särprägel och översiktligt
redovisa övriga försäkringssammanslutningar av betydelse som förekommer
på den internationella marknaden.
Utredaren bör också undersöka på vilka sätt Lloyd's driver verksamhet i
andra länder än sitt hemland och redovisa resultatet av undersökningen.
Utredaren skall lämna förslag till hur Lloyd's skall kunna få möjlighet
att etablera sig i Sverige. Han bör därvid överväga om Lloyd's bör
särregleras eller om den nya regleringen skall avse
försäkringssammanslutningar i allmänhet. Finner utredaren att Lloyd's
bör regleras särskilt, skall han även överväga på vilket sätt också
andra försäkringssammanslutningar skall kunna få driva verksamhet här.
Han bör vidare överväga om svenska försäkringssammanslutningar av
Lloyd's modell skall kunna bildas.
Utredaren skall också överväga hur tillsynen över
försäkringssammanslutningar som etablerar sig här skall ordnas och
redovisa de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag.
Utredaren skall följa utvecklingen av de EES-förhandlingar som kommer
att inledas inom kort. Ett antagande av EG:s regelverk på
försäkringsområdet omfattar bl.a. det andra skadeförsäkringsdirektivet.
Genom detta direktiv har inom EG genomförts principerna om "one single
licens" och hemlandskontroll beträffande de s.k. stora riskerna, som
innefattar de typer av försäkringar som Lloyd's verksamhet huvudsakligen
avser. Frågorna om koncession för Lloyd's i Sverige och hur tillsynen
över Lloyd's verksamhet skall ordnas kan alltså komma i ett annat läge
om ett EES-avtal sluts. Även om frågan om koncession inte längre skulle
vara aktuell, kan det emellertid krävas särregler för Lloyd's på grund
av dess särpräglade associationsrättsliga struktur. Sådana särregler
finns också i en del av EG:s försäkringsdirektiv. I uppdraget ingår att
redovisa dessa speciella direktivbestämmelser och att lämna förslag om
vilka regler som krävs i den svenska lagstiftningen vid en anpassning
till EG:s regelsystem.
Utredaren bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor inom området
än de som särskilt har angetts här.
Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiven till samtliga
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens
inriktning (dir. 1984:5) samt beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43).
Samråd bör i erforderlig omfattning äga rum med försäkringsinspektionen,
representanter för Lloyd's, Utländska Försäkringsbolags Förening och
svenska försäkringsbolag.
Utredaren bör bedriva sitt arbete skyndsamt och slutföra uppdraget
senast den 30 juni 1991.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar det statsråd som föredrar lagstiftningsärenden som gäller det
affärsmässiga försäkringsväsendet
att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) -- med uppdrag att överväga hur Lloyd's och andra
försäkringssammanslutningar kan få möjlighet att erhålla koncession som
försäkringsgivare eller på annat sätt etablera sig i Sverige,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
utredningsmannen.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar
att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar
m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Finansdepartementet)