Regeringskansliets rättsdatabaser

Dir. 1993:16 Beslut vid regeringssammanträde 1993-02-25 Chefen för Finansdepartementet, statsrådet Wibble, anför. Mitt förslag Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att belysa frågan om lämplig associationsform för den statliga arbetsgivarorganisationen. Utredaren skall särskilt pröva om det är möjligt och ändamålsenligt att de statliga myndigheternas arbetsgivarorganisation bedrivs i föreningsform i stället för i myndighetsform. Utredaren skall också belysa vilka principiella konsekvenser en sådan ordning kan få för staten och för arbetsmarknaden på förhandlingsrättens område. Bakgrund I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93, bil. 8, s. 86) har regeringen föreslagit att Statens arbetsgivarverk (SAV) ombildas till en uppdragsmyndighet som från och med budgetåret 1994/95 finansieras med avgifter från de anslutna myndigheterna. Dessa myndigheter skall också bestämma arbetsgivarorganisationens finansiering och utse dess ledning. Syftet med förändringen är att skapa en från regeringen mer fristående arbetsgivarorganisation som på likartade villkor kan samverka med andra arbetsgivarorganisationer på arbetsmarknaden och tillsammans med dem ta ansvar för en lönebildning som främjar samhällsekonomisk balans och ökad konkurrenskraft. Till grund för regeringens förslag ligger dels Arbetsgivarkommitténs betänkande (SOU 1992:100) Staten och arbetsgivarorganisationerna, dels Ramanslagsutredningens betänkande (SOU 1992:102) Myndigheternas förvaltningskostnader - budgetering av pris- och löneförändringar. I anslutning till det senare betänkandet föreslås i Finansplanen (prop. 1992/93:100, bil. 1, s. 103) att tydliga och i förväg kända ramar för myndigheternas förvaltningskostnader införs. Inom dessa ramar, som inte medger merutgifter eller överskridanden, ges myndigheterna stora finansiella friheter. Förslaget till en ny och i förhållande till regeringen mer fristående arbetsgivarorganisation förutsätter denna budgeteringsprincip. Vid remissbehandlingen av Arbetsgivarkommitténs betänkande framkom att flera myndigheter ansåg att formen ideell förening för den statliga arbetsgivarorganisationen var att föredra framför formen uppdragsmyndighet. Härigenom skulle arbetsgivarorganisationens självständiga ställning i förhållande till den politiska nivån klargöras bättre. Ett annat skäl som anfördes var att den statliga arbetsgivarorganisationens samverkan med övriga arbetsgivarorganisationer på arbetsmarknaden skulle underlättas om den hade en associationsform liknande deras. Tidigare har utredningen om stabsmyndigheternas verksamhet (SOU 1991:40 och 41) framfört att det ligger närmast till hands att ge arbetsgivarorganisationen formen ekonomisk förening. I budgetpropositionen anförde jag att föreningsformen i och för sig kunde vara bättre men också att den kan möta betydande rättsliga problem. Mot denna bakgrund anser jag att frågan om lämplig associationsform för den statliga arbetsgivarorganisationen bör utredas ytterligare. Utgångspunkter Utredaren skall ha det som sägs i de nämnda betänkandena och vad jag i detta sammanhang har anfört i 1993 års budgetproposition som allmän utgångspunkt för sitt arbete. Ledningsformen Förslagen i 1993 års budgetproposition leder bl.a. till en radikal förändring av ledningsformen för den statliga arbetsgivarorganisationen. Varken styrelsen eller chefen för arbetsgivarorganisationen tillsätts av regeringen. Organisationens verksamhet skall så långt möjligt inte styras av regeringen utan av de anslutna myndigheterna. Regeringen har dock alltid möjlighet att ingripa och via instruktionen förändra förutsättningarna för arbetsgivarorganisationens verksamhet. Utredaren bör närmare undersöka om det finns tillräckligt starka skäl för att bryta detta band mellan regeringen och den statliga arbetsgivarorganisationen och låta denna få en helt fristående ställning. Associationsformen Utredaren bör fritt kunna överväga olika associationsformer för den statliga arbetsgivarorganisationen i syfte att finna den form som bäst kan gagna arbetsgivarorganisationen i dess ansvar för en statlig lönebildning som främjar samhällsekonomisk balans och ökad konkurrenskraft. Utredaren skall dock särskilt utreda föreningsformen och därvid beakta följande utgångspunkter. Inom den offentliga sektorn är arbetsgivarorganisationerna för kommuner och landsting redan organiserade som ideella föreningar. På det statliga området kan en sådan ordning inte tillämpas utan vidare. De statliga myndigheterna utgör delar av ett enda rättssubjekt, staten. Utredaren bör analysera hur detta förhållande inverkar på möjligheten att låta de statliga myndigheterna ingå i en förening av här avsett slag. Utredaren bör också överväga vilken lagstiftning som kan vara nödvändig om föreningsmodellen skall tillämpas. Regeringen och dess myndigheter har på flera områden ansvaret för grundläggande samhällsfunktioner som t.ex. försvaret och rättsväsendet. Arbetskonflikter på det statliga området kan skapa svåra samhälleliga störningar med betydande konsekvenser för tredje man. En viktig utgångspunkt är att en ny associationsform för den statliga arbetsgivarorganisationen inte får utformas så att risken för samhällsfarliga konflikter ökar. I detta sammanhang bör utredaren överväga om regeringen bör ha kvar ett inflytande över de s.k. huvudavtalen och i så fall hur detta inflytande skall kunna tillgodoses om arbetsgivarorganisationen blir helt självständig. Resultatorienterad styrning En annan utgångspunkt är att statsmakternas inflytande över myndigheterna i processen med resultatorienterad styrning inte får begränsas eller försvåras. Utformningen av arbetsgivarorganisationen skall tjäna syftet att underlätta för myndigheterna att uppnå de mål som statsmakterna ställt upp för deras verksamhet. Arbetsgivarorganisationen bör också kunna lämna regeringen det tekniska underlag om träffade avtal som den anser sig behöva. Arbetsgivarorganisationernas samverkan Ytterligare en utgångspunkt skall vara att det bör finnas en enda arbetsgivarorganisation för de statliga myndigheterna. Sammanhållning och samfällt agerande från arbetsgivarorganisationernas sida är av stor betydelse för en lönebildning som främjar samhällsekonomisk balans och ökad konkurrenskraft. Slutligen bör självfallet även riksdagens roll vid en förändrad associationsform för den statliga arbetsgivarorganisationen analyseras. Utgångspunkten skall därvid vara att det parlamentariska inflytandet över myndigheterna garanteras. Uppdraget Utredarens uppgift skall vara att - undersöka möjligheterna att ge den statliga arbetsgivarorganisationen en från regeringen helt fristående ställning - särskilt belysa möjligheterna att utforma arbetsgivarorganisationen som ideell förening eller annan form av förening - belysa konsekvenserna av en sådan modell för statsmakternas styrning av myndigheterna - belysa vilka konsekvenser en sådan modell kan få på förhandlingsrättens område i jämförelse med den ordning som föreslås i 1993 års budgetproposition - överväga om regeringen i likhet med nuvarande ordning bör behålla någon form av inflytande över de s.k. huvudavtalen - lämna förslag till lämplig associationsform mot bakgrund av den analys och de överväganden som görs i utredningen - lämna förslag till erforderlig författningsreglering. Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 30 september 1993. Uppdragets genomförande För utredaren gäller direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) och direktiven dels om beaktande av EG-aspekter (dir. 1988:43), dels om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50). Hemställan Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen (1976:119) med uppdrag att utreda associationsformer för den statliga arbetsgivarorganisationen, att besluta om sakkunniga, experter och annat biträde till den särskilde utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m. Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan. (Finansdepartementet)