Post 4460 av 5068 träffar
Konsekvenser för jordbruket och skogsbruket av
användning av snöskotrar
, Dir. 1993:85
Departement: Miljö- och naturresursdepartementet
Beslut: 1993-06-24
Dir. 1993:85
Beslut vid regeringssammanträde 1993-06-24
Statsrådet Thurdin anför.
Mitt förslag
Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att kartlägga vilka
skador som snöskotrar åstadkommer för jordbruket och skogsbruket samt, om
utredaren anser det befogat, lämna förslag till åtgärder för att begränsa
skadornas omfattning.
Bakgrund
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har, bl.a. mot bakgrund av arbetet inom
Utredningen om åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar m.m. (M
1991:02), i skrivelse till Miljö- och naturresursdepartementet anfört att
den omfattande snöskotertrafiken medför stora problem för jord- och
skogsbruket som drabbas av skador. LRF har i skrivelsen hemställt om
förbud mot nöjeskörning med snöskoter annat än på anvisade leder eller
efter tillstånd av markägaren. LRF anser att det finns brister i såväl
gällande lagbestämmelser som tillämpningen av dessa. LRF anser vidare att
regeringen bör utreda möjligheterna att införa obligatorisk
förarutbildning för att få köra snöskoter.
Bestämmelser för körning med motordrivna fordon finns i
terrängkörningslagen (1975:1313), terrängkörningsförordningen (1978:594)
och terrängtrafikkungörelsen (1972:594). Ytterligare bestämmelser finns i
körkortslagen (1977:477), naturvårdslagen (1964:822) och i 12 kap. brotts-
balken.
LRF:s skrivelse har remissbehandlats. Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och
Sveriges lantbruksuniversitet samt bl.a. Länsstyrelsen i Kopparbergs län
och Borlänge kommun delar i allt väsentligt LRF:s syn på riskerna för
skador inom jordbruket och skogsbruket. Det finns dock inte något entydigt
stöd för LRF:s förslag om ett generellt förbud mot nöjeskörning med
snöskoter utanför anvisade leder. Bl.a. tillstyrker Länsstyrelsen i
Kopparbergs län, Skogsägarnas riksförbund och Robertsfors kommun ett
generellt förbud. Statens naturvårdsverk, Länsstyrelsen i Norrbottens län
och Bergs kommun anser däremot att gällande regler och bestämmelser är
tillräckliga.
Flera remissinstanser anser att skoterkörning över jordbruksmark motiverar
särskilda regler, i synnerhet vad gäller hävdad jordbruksmark.
Skogsstyrelsen föreslår att reglerna för snöskoterkörning i skogen och på
oplogade skogsbilvägar skärps. Några instanser framhåller svårigheterna
att kontrollera efterlevnaden av förbud. Länsstyrelsen i Västerbottens län
har bl.a. framfört behov av att utreda skoterkörningens effekter på flora
och fauna samt på fjällen och andra större relativt opåverkade områdens
ekologi. Skoterorganisationerna är negativa till LRF:s förslag.
Naturvårdsverket har i sina allmänna råd (AR 91:8) för tillämpningen av
terrängkörningslagen bl.a. pekat på länsstyrelsernas möjlighet att med
stöd av 3 § terrängkörningslagen förbjuda trafik med motordrivet fordon
även på snötäckt åkermark. Förbud mot skoterkörning på skogsbilvägar är
enligt verket möjligt att införa redan i dag. Länsstyrelsen i Norrbottens
län framhåller att det i samband med en översyn av terrängkörningslagen
underströks att bestämmelserna i lagen ger länsstyrelsen möjlighet att
lokalt reglera snöskotertrafiken, bl.a. med hänsyn till jordbrukets
intressen.
I remissvaren väcks bl.a. frågan om ansvar och huvudmannaskap för
snöskoterleder. Inför en framtida utveckling av snöskoterturismen i norra
Sverige efterlyses ett övergripande planeringsarbete.
Mot bakgrund av vad som har framkommit i ärendet bör en särskild utredare
nu tillkallas för att kartlägga snöskotertrafikens skador för jordbruket
och skogsbruket.
Uppdraget
Utredaren bör kartlägga typ, omfattning och effekter av skador som körning
med snöskotrar medför för jordbruket och skogsbruket. Om utredaren finner
det behövligt bör åtgärder föreslås för att begränsa sådana skador.
Utredaren bör i första hand undersöka i vilken utsträckning gällande
lagstiftning kan tillgodose behovet av skydd för jordbruket och
skogsbruket samt om det finns brister i tillämpning m.m. Om kompletterande
föreskrifter till gällande lagstiftning bedöms nödvändiga för att komma
till rätta med skador för jordbruket och skogsbruket bör utredaren föreslå
sådana ändringar. Reglerna för körning med snöskoter på hävdad
jordbruksmark bör särskilt beaktas. Möjligheterna att åstadkomma likartade
regler i Norden bör undersökas. Utredaren bör därför översiktligt beskriva
hur snöskoterkörning på jordbruksmark och skogsmark regleras i Norge och
Finland. Utredaren bör även ange vilka eventuella andra typer av åtgärder
som kan behöva övervägas, t. ex. planeringsinsatser, flera skoterleder,
ytterligare föreskrifter och allmänna råd samt information och utbildning.
Utredaren bör redovisa skilda organisatoriska lösningar för att anlägga
och driva skoterleder samt finansieringsformer för detta. Skoterorganisa-
tionernas, länsstyrelsernas, kommunernas och markägarnas roll i detta
sammanhang bör belysas. Det är viktigt att ansvaret för snöskotertrafiken
förankras lokalt. Därigenom kan en god anpassning av skotertrafiken till
annan markanvändning åstadkommas samtidigt som vissa miljöproblem bör
kunna lösas.
Föreslagna restriktioners inverkan på andra intressen, som t.ex.
renskötsel och turistverksamhet, bör belysas.
Vad gäller frågan om obligatorisk förarutbildning kan Rikspolisstyrelsen
väntas lämna förslag om förarutbildning m.m. för snöskoterkörning.
När det gäller snöskotertrafikens effekter på naturmiljön kommer att ges
ett särskilt uppdrag till Länsstyrelsen i Västerbottens län.
Tidsplan, arbetsformer m.m.
Utredaren bör i sitt arbete samråda med bl.a. Rikspolisstyrelsen,
Boverket, Sametinget, Statens jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Statens
naturvårdsverk och berörda länsstyrelser. Överläggningar bör hållas med
företrädare för berörda kommuner, intresseorganisationer och
branschintressen.
Såväl företags- som samhällsekonomiska aspekter av förslag och åtgärder
skall redovisas, liksom förslagens finansiering.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 februari 1994.
För arbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och
särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5),
EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43) samt redovisning av
regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om
planläggning, markanvändning och bebyggelse
att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) - med uppgift att kartlägga snöskotertrafikens skador för
jordbruket och skogsbruket samt utreda åtgärder mot sådana skador,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträda åt
kommittén.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hennes hemställan.
(Miljö- och naturresursdepartementet)