Post 4466 av 5067 träffar
Utredning om utformningen av tull- och tullfrihetslagstiftningen
vid ett svenskt medlemskap i EG
, Dir. 1993:78
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 1993-06-17
Dir. 1993:78
Beslut vid regeringssammanträde 1993-06-17
Statsrådet Lundgren anför.
Mitt förslag
Jag föreslår, efter samråd med statsrådet Dinkelspiel, att en särskild
utredare tillkallas med uppgift att lämna förslag till utformningen av
tull-och tullfrihetslagstiftningen vid ett svenskt medlemskap i EG.
Bakgrund
Sverige har ansökt om medlemskap i EG. Siktet är inställt på ett
medlemskap den 1 januari 1995. Från och med den 1 januari 1993 har inom
EG införts den s.k. inre marknaden, vilket bl.a. innebär att förtullning
av varor och tullkontroller av varor som förs direkt mellan
medlemsländerna inte längre skall utföras. Vid gränserna mot tredje land
skall däremot fortfarande tullförfarandet finnas kvar.
EG grundar sig på en tullunion, som innebär att medlemsländerna skall ha
en gemensam tulltariff gentemot tredje land samt ett förbud mot import-
och exporttullar och avgifter med motsvarande verkan på all handel med
varor mellan medlemsländerna. Tullrätten är numera harmoniserad i stor
omfattning och regleras inom EG i en rad olika rättsakter. Ett viktigt
steg utgör den gemensamma tulltaxan, som förutom tulltariffen innehåller
en kombinerad nomenklatur för tull- och statistikändamål. Genom
rådsförordningen 2913/92 (tullkoden) som antogs den 12 oktober 1992 och
som i huvudsak träder i kraft den 1 januari 1994 kommer huvuddelen av de
gemensamma centrala tullbestämmelserna att samlas på ett ställe. Till
tullkoden kommer även att knytas mer detaljerade
tillämpningsföreskrifter i en för-ordning som skall utfärdas av
kommissionen. Denna förordning väntas bli klar inom kort.
EG:s gemensamma handelspolitik medför också en till viss del gemensam
import- och exportreglering och gemensamma regleringar av olika slag av
tullfrihet och tullnedsättningar, t.ex. tullpreferenssystem för varor
från utvecklingsländerna. EG:s gemensamma regelverk på dessa områden
består till stor del - förutom av de grundläggande bestämmelserna i
Romfördraget - av sekundära rättsakter i form av förordningar.
Vid ett svenskt medlemskap i EG kommer EG:s bestämmelser i stor
utsträckning att bli direkt tillämpliga i Sverige. De reglerar dock inte
tullförfarandet uttömmande. Viss nationell lagstiftning är nödvändig och
förutsedd i flertalet av de aktuella rättsakterna.
Generaltullstyrelsen har i rapporten "Tullen och EG IV" bl.a.
översiktligt redovisat behovet av kompletterande nationell
tullagstiftning vid ett medlemskap i EG avseende varuförsel till eller
från tredje land.
Generaltullstyrelsen har i en skrivelse den 7 maj 1993 hemställt att den
nödvändiga lagstiftningsprocessen på de nu nämnda områdena initieras
snarast möjligt.
Uppdraget
Jag föreslår mot bakgrund av vad jag nu anfört att en särskild utredare
tillkallas med uppdrag att lägga fram förslag till de nationella
författningar som vid ett svenskt medlemskap i EG behövs utöver EG:s
tull- och tullfrihetsförordningar för att upprätthålla tullförfarandet
vid införsel från och utförsel till tredje land.
Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete senast den 15 februari
1994.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om
tullagstiftning
att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen
(1976:119) - med uppdrag att lämna förslag till den nationella
lag-stiftning som vid ett svenskt medlemskap i EG behövs för att ko
EG:s tull- och tullfrihetsförordningar,
att besluta om sakkunniga, experter och annat biträde åt utredaren.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar
att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar
m.m.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Finansdepartementet)